Skönlitterära texter med färdiga uppgifter, perfekt för distans- och fjärrundervisning

Många är det som i sociala medier efterfrågar arbetsuppgifter och texter. Under de senaste åren har jag med jämna mellanrum skrivit om olika skönlitterära texter och hur man kan arbeta med dem. Flera av texterna finns att nå digitalt och för att underlätta för alla har jag nu gjort en sammanställning. Hoppas att den kan underlätta i jakten på material till distans- och fjärrundervisningen.

Bild av Dariusz Sankowski från Pixabay

Noveller
Skräcknovellen Slut på läsåret av Mariana Enriquez med tillhörande arbetsuppgifter, http://jennypawendes.blogspot.com/2019/03/skracknovell-med-tillhorande-uppgift.html

Novellen Hur högt får en flicka flyga? av Liza Marklund med frågor till texten, http://jennypawendes.blogspot.com/2019/02/en-novell-med-tillhorande-uppgifter.html

Novellen Det osynliga barnet av Tove Jansson, https://svenska.yle.fi/artikel/2014/08/28/tove-jansson-laser-ur-det-osynliga-barnet
En bit ner i följande inlägg finns förslag på frågor till novellen http://jennypawendes.blogspot.com/2019/04/nagra-tips-till-varldsbokdagen.html


Doktor Glas
Romanen Doktor Glas finns att läsa på Litteraturbanken, https://litteraturbanken.se/f%C3%B6rfattare/S%C3%B6derbergH/titlar/DoktorGlas/sida/1/etext
Till denna roman finns 4 olika inlägg
Uppstart, http://jennypawendes.blogspot.com/2019/08/doktor-glas-i-kursen-svenska-3-del-1.html
Läslogg, http://jennypawendes.blogspot.com/2019/08/doktor-glas-del-2.html
Hem- och expertgrupper, http://jennypawendes.blogspot.com/2019/09/del-3-doktor-glas-och-hem-och.html
Intertextualitet och komparativ analysmodell, http://jennypawendes.blogspot.com/2019/09/del-4-doktor-glas-intertextualitet-och.html



Kortfilm
Kortfilmen Lögnare med tillhörande uppgifter, http://jennypawendes.blogspot.com/2019/12/jennys-julkalender-13-december-2019.html

PM-uppgift till Störst av allt del 2

Vilket gensvar jag fick på mitt första inlägg om PM-uppgift till romanen Störst av allt, http://jennypawendes.blogspot.com/2020/02/pm-uppgift-till-storst-av-allt.html. Många har hört av sig med önskan om att få ta del av de två andra PM-uppgifterna samt de artiklar som eleverna fick utgå ifrån vid sitt skrivande. Jag har därför valt att lägga in dem här nedan. Håll till godo!

Uppgift 2 och 3

När det gäller artiklarna är de listade under respektive uppgift.

Uppgift 1

”Jag brukade faktiskt tro på att "Kärleken övervinner allt" av Julia Mörnstedt Karlsten, publicerad 23 april 2017 i Expressen, https://www.expressen.se/gt/kronikorer/julia-mjornstedt-karlsten/jag-brukade-faktiskt-tro-pa-att-karleken-overvinner-allt/.

”Att skilja på kärlek och känslor” av Yolanda Hägg, publicerad i Bjuvs lokaltidning den 16 december 2018.

”Därför är romantik kärlekens största fiende” av Christian Staal ur veckotidningen Allas den 17 maj 2019, https://www.allas.se/relationer/darfor-ar-romantik-karlekens-storsta-fiende/138634.

Uppgift 2

DN Debatt. ”Förbättra vården med hjälp av aktiv dödshjälp” av Torbjörn Tännsjö publicerad 2005-09-23 i DN, https://www.dn.se/debatt/forbattra-varden-med-hjalp-av-aktiv-dodshjalp/.

DN Debatt. ”Påvens uttalande om abort avslöjar en tveksam etik” av Torbjörn Tännsjö publicerad 2018-10-16 i DN, https://www.dn.se/debatt/paven-uttalande-om-abort-avslojar-en-tveksam-etik/.

Uppgift 3

Endast romanerna Doktor Glas och Störst av allt. 

Uppgift 4

Våldets uttryck och mekanismer hämtad från Nationellt centrum för kvinnofrid, https://nck.uu.se/kunskapsbanken/amnesguider/vald-i-nara-relationer/valdets-uttryck-och-mekanismer/ den 20 januari 2020.

”Därför flyr inte kvinnor från våldsam relation” av Jenny Jägerfeld, publicerad i 

Svenska Dagbladet den 4 april 2019, https://www.svd.se/fornuftiga-rad-fungerar-inte-vid-kvinnomisshandel/av/jenny-jagerfeld.

Det finns givetvis en mängd andra artiklar man kan använda. Se dessa som exempel. 

Använder du några av mina PM-uppgifter får du gärna tagga mig och/eller höra av dig och berätta hur uppgifterna mottogs av eleverna. Det är alltid spännande att få ta del av andras reflektioner och tankar.

PM-uppgift till Störst av allt

Jag har tidigare bloggat om elevernas arbete om Störst av allt och idag tänkte jag dela med mig av den slutuppgift som eleverna fick göra. Är du intresserad av att läsa de tidigare inläggen når du dem genom följande länkar:

http://jennypawendes.blogspot.com/2019/12/jennys-julkalender-2019-1-december.html

http://jennypawendes.blogspot.com/2019/12/jennys-julkalender-den-2-december.html

Efter elevernas önskemål läste vi romanen med lässtopp. Till varje lässtopp fick eleverna skriva en kort reflektion och sedan diskutera frågor som jag förberett samt frågor som eleverna funderade över. Diskussionerna genomfördes i smågrupper. Vill du läsa mer om hur man kan bygga upp en undervisning kring skönlitteratur och boksamtal finns exempelvis boken Läsa och samtala om skönlitteratur - med digitala verktyg. Modellerna som presenteras i den använder jag mig ofta utav.

https://www.studentlitteratur.se/#40098

Parallellt med läsningen fick eleverna även fördjupa sig i PM-skrivande. Det ska kanske nämnas att klassen läser kursen Svenska 3. Vi analyserade PM och olika typer av texter. Eleverna fick även provskriva ett PM, allt för att känna sig säkra på texttypen. 

När romanen var utläst blev det dags för slutuppgiften - att skriva ett PM. Då eleverna hade fastnat för olika saker under sin läsning valde jag att ta fram flera olika PM-uppgifter. Jag valde även att knyta an till Doktor Glas, då det finns många beröringspunkter mellan de två romanerna. Alla PM-uppgifter utgick från följande instruktion:

Därefter följde de olika PM-uppgifterna. Nedan kan du ta del av ett par av dem. 

Eleverna fick 3 timmar på sig till sitt skrivande. De hade då i förväg fått ut artiklarna och även de olika PM-uppgifterna. Det gjorde att de under lektionstid kunde fokusera på själva skrivandet. Skrivningen genomfördes i ChromEx.  

Hur brukar du avsluta elevernas romanläsning? Dela gärna med dig! 

Jennys julkalender 2019 - 1 december Störst av allt

Tänk att december redan är här. Förra året valde jag att ha en julkalender, där jag dagligen publicerade ett inlägg. Samma sak ska jag göra i år. Mina första inlägg kommer att handla om romanen Störst av allt. Det är en roman som jag och eleverna är igång och läser. Vi kommer att knyta an till vår tidigare läsning och framför allt till Doktor Glas. 

Både Doktor Glas och Störst av allt utspelar sig i Stockholm. De handlar om liknande saker - kärlek, uppoffringar och relationer. Det utgår även från en liknande frågeställning - Är det rätt att döda en annan människa? Det är en fråga som vi under läsningen kommer att återkomma till.

Förra veckan startades arbetsområdet med Störst av allt upp. Eleverna fick fundera över uttrycket "störst av allt". 

De fick sedan dela med sig av sina tankar till varandra. Vi fortsatte därefter närma oss boken och jag inledde med att läsa bokens allra första sida. Vad är det som beskrivs? Eleverna fick vidare ut den övergripande planeringen med kopplingar till kursens centrala innehåll, lässtopp och information om slutuppgiften (PM-skrivande). Då min tanke är att vi ska träna på detta med PM-skrivande parallellt med läsningen kommer vi varje vecka att både läsa och samtala om romanen och läsa in oss på samt skriva PM. Det gör att arbetat med romanen kommer att pågå under rätt många veckor. 

I dagsläget ser de planerade lässtoppen ut så här. De utgår från pocketversionen.

Efter elevernas önskemål kommer de denna gång att "slippa" skriva reflektionsloggar. Däremot får de skriva egna anteckningar som de har med sig till lektionerna. Varje vecka kommer att inledas med att de på egen hand får fundera över en eller ett par öppna frågor kring det lästa. Därefter ska de få delge varandra sina tankar. Nästa steg blir att de två och två får samtala om frågor som jag förberett. Därefter kommer jag att lyfta några "större" frågor som vi samtalar om i grupper och i helklass. Det blir med andra ord mycket tid för samtal för att på så sätt bearbeta den gemensamma läsningen. 

***

Vill du ta del av mina tidigare inlägg om Doktor Glas når du dem här:

Doktor Glas i kursen Svenska 3 - del 1

Doktor Glas - del 2

Del 3: Doktor Glas  och hem- och expertgrupper

Del 4: Doktor Glas intertextualitet och komperativ analys

Vill du läsa mer om hur man kan arbeta med skönlitterär läsning och samtal har jag skrivit Läsa och samtala om skönlitteratur - med digitala verktyg. 

Del 4: Doktor Glas, intertextualitet och komparativ analysmodell

I boken Litteraturvetenskap - en inledning (red. Staffan Bergsten) kan man läsa att begreppet intertextualitet myntades av Julia Kristeva 1966 och att hon med detta menar att ingen litterär text kan ses som ett isolerat fenomen utan att det alltid måste ses i relation till andra texter. Begreppet är vitt och det kan omfatta många sorters förbindelser mellan texter. Det kan exempelvis handla om direkta lån, allusioner, citat, parodi men det kan också handla om formella och stilistiska band eller kopplingar till en viss genre eller tradition. 

Jag har alltid tyckt det varit spännande att läsa en text och hitta kopplingar till andra texter och detta detektivarbete försöker jag dela med mig av till mina elever. När vi nu är igång med Doktor Glas kändes det högaktuellt att lyfta in begreppet, då det finns flera andra svenska böcker som uttalat tagit sin utgångspunkt i Hjalmar Söderbergs roman. Jag tänker främst på Mordets praktik av Kerstin Ekman och Gregorius av Bengt Ohlsson. 

På min svensklektion inledde jag med att presentera begreppet intertextualitet och eleverna fick ge exempel utifrån sin egen läsning. Därefter presenterade jag Mordets praktik och Gregorius. Jag sammanfattade kort handlingen och därefter läste vi valda utdrag ur romanerna (dagboksanteckningen den 12 juni ur Doktor Glas, sidorna 23-30 ur Gregorius och sidorna 11-19 ur Mordets praktik). Under läsningen fick eleverna fundera över vilka förbindelser som fanns mellan de tre texterna.  De hittade en hel del och det trots de korta utdragen. Jag ville inte stanna vid att bara samtala om de tre texterna. Jag ville också att eleverna skulle få skriva om dem. Denna gång valde jag att låta dem jämföra de tre texterna (utdragen). Utgångsfrågan var: 

Vad finns det för likheter och skillnader mellan texterna? Fundera över

a) handling

b) språk

c) miljö och tid

d) karaktärer

e) berättarperspektiv

Uppgiften kan kopplas till följande del av det centrala innehållet i kursen Svenska 3:

"Skönlitterära texter, författade av såväl kvinnor som män, inom genrerna prosa, lyrik och dramatik. Litteraturvetenskapligt inriktad analys av stilmedel och berättartekniska grepp. Litteraturvetenskapliga begrepp och verktyg." (Gy11, svenska 3)

När eleverna får jämföra tre texter med varandra använder de sig av en analysmodell som kallas komparativ och i det här specifika fallet kan de också dra nytta av en intertextuell analysmodell. Eleverna påbörjar alltså sitt arbete med att kunna skriva en "litteraturvetenskapligt inriktad analys". 

De är nu i full gång med sitt skrivande och under vecka 38 fortsätter det. Då kommer vi också att påbörja de argumenterande tal som eleverna ska hålla utifrån någon av karaktärerna i Doktor Glas. 

Del 3: Doktor Glas och hem- och expertgrupper

Då har vi kommit en bit till i vårt arbete med romanen Doktor Glas. Eleverna har läst ungefär en tredjedel av boken. Under sin läsning skriver de loggar, något jag skrev om i förra inlägget http://jennypawendes.blogspot.com/2019/08/doktor-glas-del-2.html. De har också i uppdrag att ha lite extra koll på en av karaktärerna i romanen. Vilken karaktär det är har jag i förväg bestämt och den här indelningen är viktig, då den utgör grunden för elevernas samtal i hem- och expertgrupper. Det gäller att få grupper där alla elever kan komma till tals och där alla elever vågar komma till tals. Det är inte alltid så enkelt och det kräver en del tankearbete från min sida. I år har jag den stora förmånen att få fortsätta med en grupp som jag hade hela förra läsåret. Jag känner dem därför väl och vet vilka som kan arbeta ihop och vilka som inte fungerar lika bra tillsammans.

Utifrån min kunskap om eleverna gjorde jag en indelning och den kan illustreras av denna tabell:

Alla elever fick två olika grupptillhörigheter (grupp 1-6 alternativt den karaktär som de ansvarar för). Jag kallar grupp 1-6 för hemgrupp och karaktär-grupperna för expertgrupp. 

Under lektionen samlade jag inledningsvis eleverna i expertgrupperna. De som ansvarade för Doktor Glas blev en grupp. De som ansvarade för Helga en annan och de som ansvarade för pastor Gregorius/Recke en tredje. Eleverna fick berätta för varandra om sin karaktär och till sin hjälp hade de ett antal frågor. Frågorna finns i boken Läsa och samtala om skönlitteratur - med digitala verktyg (Edvardsson 2019, s 59).  Under tiden som de berättade kunde de fylla på sina anteckningar och på så sätt få en fylligare bild av karaktären. Jag cirkulerade och försökte få en stund med varje grupp.

När jag märkte att diskussionerna började sina samlade jag ihop klassen och lät eleverna sätta sig i sin hemgrupp. Nu var uppdraget att berätta om sin karaktär för övriga i gruppen. De fick ställa kompletterande frågor till varandra, allt för att få en så bra bild som möjligt av de olika karaktärerna. När grupperna var klara med sina samtal var det dags att avsluta lektionen.  

Jag gillar att arbeta med hem- och expertgrupper och jag har tidigare skrivit om detta arbetssätt bland annat här, http://jennypawendes.blogspot.com/2018/02/hem-och-expertgrupper-i-undervisningen.html. Jag har också med det i min alldeles nya bok Läsa och samtala om skönlitteratur - med digitala verktyg. Det som jag gillar är att alla elever "tvingas" till aktivitet, då de i hemgruppen är ensam om sin karaktär. Samtidigt lämnas de aldrig i sticket för genom expertgruppen får de hjälp av varandra att fördjupa sig i karaktären. Det är positivt.

Under nästa vecka kommer vårt arbete med Doktor Glas att fortsätta. Vi kommer att köra en ny runda med hem- och expertgrupper men vi ska också lyfta in några andra texter och fördjupa oss i begreppet intertextualitet. Det ska bli spännande!

Doktor Glas - del 2

Nu är eleverna och jag igång med romanen Doktor Glas. Vilken start! Vi inledde med några "stora" frågor:

1. Är det någonsin rätt att döda en annan människa?

2. Handlar man alltid rätt om man i alla situationer följer de lagar som finns?

3. Är det rätt att döda en människa för att rädda en annan?

Det blev intressanta diskussioner. Vi kom in på moral och etik och eleverna gav exempel. Det fanns olika ståndpunkter och det gjorde det hela än mer intressant. Jag tycker att det är givande att inleda en romanläsning med en eller flera frågor som går att koppla samman med romanen. På så sätt får eleverna en naturlig ingång till berättelsen. Detta sätt att inleda är något som jag lyfter fram i min senaste bok Läsa och samtala om skönlitteratur - med digitala verktyg.  

När vi väl diskuterat frågorna tittade vi på olika omslag. Vad fick vi reda på genom att undersöka dem? Därefter fick eleverna associera fritt till ordet glas. Det gjorde de med stort engagemang. 

Jag presenterade därefter Sverige så som det såg ut alldeles i början av 1900-talet. Detta för att eleverna skulle få en känsla för den tiden. Jag utgick från följande punkter:

- kung, union
- befolkningsmängd och arbete
- rösträtt
- högre utbildning
- dödsstraff och vanligaste dödsorsak
- transportmedel
- kvinnans roll
- litteraturen
- Stockholm
- film

Vi tittade på olika bilder, bl a flera över Stockholm. Här tog jag hjälp av både Stockholmskällan och Digitalt museum:

https://stockholmskallan.stockholm.se/teman/stockholm-nu-och-da/ 

https://stockholmskallan.stockholm.se/post/8020

https://digitaltmuseum.se/021018293943/skeppsbron-stockholm-omkring-1900-vy-mot-sodermalm

Jag fortsatte berätta om Hjalmar Söderberg och hans författarskap för att sedan komma in på Doktor Glas. Jag presenterade miljön och karaktärerna. Jag upplevde att eleverna hade fått en bild av tiden och romanen och var redo att påbörja läsningen. 

Jag valde att högläsa första dagboksanteckningen högt och tog hjälp av Litteraturbanken. Det var riktigt häftigt. Eleverna fnyste och skakade på huvudet vid flera tillfällen. Bl a när jag kom till följande rader:

Den bistre filosofen satt en kväll i ett hörn i sitt kafé, ensam som vanligt; dörren öppnas och en person med ett osympatiskt utseende stiger in. Schopenhauer betraktar honom med ett ansikte, förvridet af vämjelse och fasa, rusar upp och börjar dunka mannen i hufvudet med sin käpp. Det var bara med anledning af hans utseende. (Litteraturbanken, s 2)

Om du kunde döda en kinesisk mandarin bara genom att trycka på en knapp i väggen, eller genom en ren viljeakt, och sedan ärfva hans rikedomar – skulle du göra det? Den frågan har jag aldrig gittat svara på, kanske därför att jag aldrig riktigt hårdt och bittert har känt fattigdomens elände. Men jag
tror, att om jag kunde döda den där prästen genom att trycka på en knapp i väggen så skulle jag göra det. (Litteraturbanken, s 5)

Efter läsningen fick eleverna fundera på miljön, samhället och karaktärerna. Vad hade de nu fått veta? Därefter fortsatte läsningen och eleverna fick börja fylla i sina loggar. Denna gång hade jag valt att göra en form av Text & Tanke-logg. Du kan läsa mer om dem i denna bok, Läsa och samtala om skönlitteratur - med digitala verktyg.

På måndag träffar jag eleverna på nytt och då fortsätter arbetet med romanen. De ska då få ha boksamtal i grupper. Det kommer jag att skriva om i kommande inlägg. Håll gärna utkik efter det!

Doktor Glas i kursen Svenska 3 - del 1

Nytt läsår och nya planeringar

Detta läsår kommer jag att inleda med den klassiska romanen Doktor Glas av Hjalmar Söderberg. Jag tycker mycket om Söderberg och brukar ofta använda mig utav hans noveller i min undervisning (se exempelvis läromedlet Metafor 2 där hans novell En herrelös hund finns med i fulltext). I år blir det dock hans roman Doktor Glas som får hamna i fokus. 

Inspiration till planeringen har jag fått bland annat från Annki Norman, Åsa Edenfeldt, David Öhman och från boken Läsa och samtala om skönlitteratur - med digitala verktyg. 

Under 5 veckor kommer eleverna och jag att läsa, samtala, skriva och hålla argumenterande tal. Varje lektion kommer att ha ett givet fokus (förutom de kontinuerliga boksamtalen). Du kan ta del av planeringen här nedan:

Hur ska arbetet med romanen inledas?

Jag kommer att inleda romanläsningen med några övergripande frågor. Frågorna knyter fint an till romanen och jag hoppas att eleverna genom dem får en ingång i berättelsen. De frågor som blir vår utgångspunkt är:

• Är det någonsin rätt att döda en annan människa?
• Om man i alla situationer följer de lagar som finns, handlar man då alltid rätt?

Förutom dessa två kommer jag eventuellt att ställa denna: Är det rätt att döda en människa för att rädda en annan? Det gör jag om eleverna inte på egen hand kommer in på det.

Jag kommer sedan att introducera romanen för att därefter läsa den första dagboksanteckningen, 12 juni, högt. Den inleds så här:

Utdraget är hämtat från Litteraturbanken och där kan man läsa romanen i fulltext. Under min högläsningen ska eleverna få fundera över vad de får reda på om:

• miljön
• karaktärerna
• samhället

Vi ska arbeta enligt EPA (eleverna får reflektera på egen hand, i par, för att slutligen ha ett samtal i helklass).

Det fortsatta arbetet

När väl romanen är introducerad och de första sidorna lästa kommer vårt arbete att fortsätta. Under veckorna kommer eleverna att få:

• skriva läslogg (minst tre reflektioner per logg, text-till-text, text-till-själv, text-till-värld)
• ha boksamtal utifrån givna roller (hem- och expertgrupp utifrån karaktärerna i romanen)
• ta fram ett argumenterande tal som de håller för klassen (utifrån en av karaktärerna)

För att kunna ha boksamtal kommer jag att hålla ihop vår läsning. Vi kommer att läsa boken i samma takt enligt följande lässchema

Datum	Sidor som ska vara lästa
2 september	-49 (läsa hela 2 juli)
9 september	49-100 (läsa hela 7 augusti)
16 september	101-156

Jag ser fram emot att få introducera romanen i nästa vecka. Nästa vecka kommer du också att kunna ta del av ett nytt inlägg, där jag bl a berättar om hem- och expertgrupperna.

Trevligt LÄS-år!