lördag 11 februari 2017

1800-talet, vad hände då egentligen?

För några veckor sedan hade jag precis avslutat ett arbetsområde i historiekursen (revolutionerna) och det var dags att ge sig i kast med ett nytt. Jag hade två veckor på mig att arbeta med något för sedan var det dags för studiebesök med eleverna och veckan därpå sportlov. Totalt hade jag 4.5 timmes undervisning till mitt förfogande. 3 timmar ena veckan och 1,5 timme andra. Jag funderade länge på vad jag skulle göra och hur jag skulle göra. Ett tretimmarspass är inte att leka med. I klassen finns 24 grabbar som behöver tydlig struktur, hjälp med att fokusera och som behöver få arbeta aktivt för att inte börja klättra på väggarna.

Jag tog fram styrdokumenten, läste igenom syftestexten, det centrala innehållet för kursen och de kunskapskrav som finns till. Följande fastnade jag för:


Eleverna ska också ges möjlighet att utveckla förståelse av olika tiders levnadsvillkor och förklara människors roller i samhällsförändringar. Undervisningen ska därför ge eleverna möjlighet att utveckla förståelse av och värdera hur olika människor och grupper i tid och rum har använt historia, samt möjlighet att reflektera över kulturarvets betydelse för identitets- och verklighetsuppfattning. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att presentera resultatet av sitt arbete med hjälp av varierande uttrycksformer, såväl muntligt som skriftligt samt med hjälp av modern informationsteknik. (ur syftestexten)

Industrialisering och demokratisering under 1800- och 1900-talen samt viktiga globala förändringsprocesser och händelser, till exempel migration, fredssträvanden, resursfördelning och ökat välstånd, internationellt samarbete, mänskliga rättigheter, jämställdhet, kolonialism, diktaturer, folkmord och konflikter. (ur det centrala innehållet)


Utifrån detta valde jag att ta fasta på 1800-talet och den övergripande frågan, vad hände då egentligen? Jag gav eleverna en kort introduktion till 1800-talet. Jag kopplade samman det med revolutionerna och det vi pratat om i tidigare arbetsområde. Därefter presenterades uppgiften. Eleverna skulle i grupper få fördjupa sig i 1800-talet utifrån ett givet tema, ta fram en Google Presentation och sedan redovisa sitt tema genom en muntlig gruppredovisning (ca 5 minuter lång). Varje grupp skulle också ta fram fem frågor till sin egen presentation. Grupperna bestod av fyra elever och det grundmaterial som de fick ut var:

- tematiska filmer om 1800-talet. Jag valde att använda mig utav Max 1800-tal som är utgiven av ur.se och består av sju olika filmer. Varje film är knappt 30 minuter lång.
- sökord till ne.se
- läroboken (vi använder Mittpunkt Historia 1 50 p från Studentlitteratur)

De fick också ut några övergripande frågor:


Jag har aldrig sett eleverna arbeta så aktivt som de gjorde under tretimmarspasset. De satte igång med att se filmerna, skriva ner korta anteckningar, läsa i läroböckerna, slå upp i ne.se och de googlade. Presentationer togs fram och sakta med säkert började deras kommande redovisningar att ta form. När de tre timmarna började gå mot sitt slut hade alla grupper fått fram information och förberett en muntlig redovisning.



När det sedan var dags för nästa lektion (veckan efter) fick grupperna 20 minuter på sig att förbereda det sista i sina redovisningar. Därefter satte redovisningarna igång och efter det fick eleverna reflektera kort kring sitt arbete och denna form av uppgift. De fick ut fyra frågor som handlade om vad de tyckte om denna typ av uppgift, hur de tyckte att gruppen hade arbetet, vad de hade kunnat förbättra och vad de skulle tänka på till kommande uppgifter. Alla svarade och det kunde exempelvis se ut så här:




Min egen reflektion efter detta arbete är att:

- det gav bra resultat (eleverna lyckades få med mycket i sina redovisningar med tanke på den korta tid de faktiskt hade på sig)
- eleverna fick arbeta med elever de i vanliga fall inte arbetar med (jag hade alltså gjort alla gruppindelningar i förhand)
- eleverna arbetade aktivt då de visste att de hade begränsat med tid på sig
- eleverna fick inblick i vad som hände under 1800-talet
- eleverna fick använda olika former av text (film, bok, internet) för att få fram information
- eleverna fick möjlighet att använda den digitala tekniken i sina redovisningar (Google Presentation)

                                                                  * * * * *







3 kommentarer:

  1. Precis min erfarenhet. Då eleverna utifrån teori får bearbeta ett kunskapsområde och göra en något empiriskt/ konkret redovisning. I ett digitaliserat klassrum finns ju också alla de verktyg du gav eleverna och även deras egna verktyg mobilen där kamera, video kamera,ljud inspelare och datorns alla verktyg finns inklusive ett bibliotek för E- media om ämnet. Use Your Own Device kallar amerikanarna det visst. I ett sådant brett spektrum av kommunikativa medier finns ju också chansen att alla i en grupp hittar något de är bra på och kan hävda sig med. Texten, filmen, bilden, ljudet, layouten, datatekniken. Jag har precis samma upplevelse som dig Jenny. Jag brukar låta dem redovisa i det enkla wikiprogrammet Wikispaces.com där alla medier kan kombineras till en wikihemsida utan att tekniken tar bort fokus från änes innehållet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej! Vad skoj att få läsa din kommentar. Vi har ännu inte börjat med wikispaces men det får kanske bli nästa utmaning. Tack för tips!
      Hälsningar
      Jenny Edvardsson

      Radera
  2. Tack för att du delar med dig! Jag är väldigt ny som biologilärare och försöker också under en väldigt begränsad tid stödja elever i inlärningen genom deras egna arbete. Mina försök hittills har gett bra resultat (med tanke på att lektionerna äger rum en gång i veckan, fredag kl. 13-16.30). Med ditt inlägg och Jan-Ivars blir ännu mer peppad till att fortsätta med mitt arbetssätt och utveckla det.

    SvaraRadera