Visar inlägg med etikett perspektivskifte. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett perspektivskifte. Visa alla inlägg

fredag 9 mars 2018

Litteraturvetenskapliga begrepp med hjälp av bilderböcker

När man undervisar i svenska och skönlitteratur ska man också arbeta med olika litteraturvetenskapliga begrepp. Jag har märkt att mina elever mycket lättare förstår en del begrepp när jag exemplifierar genom olika skönlitterära texter. 

I detta blogginlägg tänkte jag dela med mig av hur jag exemplifierar och tydliggör begreppen parallellhandling, ramberättelser och perspektivskifte.  Till de tre använder jag bilderböcker. Bilderböcker är riktigt bra att utgå ifrån, tycker jag. Ofta är berättelserna förhållandevis korta och man kan utan problem läsa hela berättelsen under en lektion och ändå ha tid att sedan arbeta vidare med begreppen.

En nyskriven bilderbok som jag i dagarna använde för att exemplifiera parallellhandling är Den långa vandringen av Martin Widmark och Emilia Dziubak. Har du inte läst den måste du göra det. Berättelsen i sig är oerhört fin och bilderna samspelar fint med texten. Det är en berättelse bortom tid och rum, om vänskap, sorg men också lycka. 



I berättelsen får man följa två barn - Sonia och Adam. De bor på varsin sida av ett stor hav. Först får läsaren möta Sonia. Därefter kommer ett uppslag, där läsaren får möta Adam. Sedan fortsätter berättelsen på detta sätt. Man får läsa lite om Sonia och lite om Adam. Så småningom korsas de två barnens vägar, precis som det ska vara i en parallellhandling med andra ord. 

När det gäller begreppet ramberättelse använder jag mig gärna av Kitty Crowthers Sagor om natten


I centrum för handlingen finns Lilla Björn. Han vill att hans mamma ska berätta tre godnattsagor för honom och det gör mamman. Lilla Björns och mammans samtal blir alltså ramen för handlingen. Sedan följer de tre sagorna men mellan varje saga kommer Lilla Björn och mamman in och bryter sagoberättandet. Likaså finns de två med i sagans avslutning. 

När det gäller perspektivskifte är det boken En anka är bra att ha av Isol som jag använder. Det är mer en pekbok än en bilderbok men det gör absolut ingenting. 



Det som är så bra med denna bok är att samma historia berättas från två perspektiv. Läser du boken från ena hållet får du följa en pojke som hittar en anka och använder den till hatt och som näsa. Läser du boken från andra hållet får du följa ankan och hur denna hittar en pojke som är bra att ha. Det kan inte bli bättre!

Kanske har du andra tips på bilderböcker som du använder för att exemplifiera dessa begrepp eller andra litteraturvetenskapliga begrepp. I så fall får du gärna dela med dig. Det är alltid roligt att få höra vilka böcker andra använder. 

tisdag 5 december 2017

Jennys julkalender - den 5 december

Att arbeta med skönlitteratur i skolan är både roligt, lärorikt och intressant. Till läsningen kan olika aktiviteter kopplas. Flertalet gånger har jag skrivit om gemensam läsning, läsloggar och boksamtal/textsamtal. Som här


och här


Idag är det dock inte samtalet eller loggarna som jag ska lyfta utan skönlitteraturens möjlighet att få leva sig in i andra roller och byta perspektiv eller synvinkel för en stund. Om detta skriver bland annat Magnus Persson, verksam vid Malmö högskola, i boken Varför läsa litteratur?.  Det gör också Martha C Nussbaum och Louise M Rosenblatt, om man vill söka sig till författare utanför Sveriges gränser. Genom skönlitteraturen kan du faktiskt få göra saker som du aldrig gjort förut men också få befinna dig på platser du aldrig förr besökt. Litteraturen har den kraften.

Tillsammans med mina elever läser jag nu Niklas Krogs roman Ingenmansland. Att valet föll på denna roman har att göra att Krog kommer till skolan på besök och jag vill att mina elever ska ha läst en bok inför besöket. Vi läser tillsammans och eleverna får under läsningen arbeta med läsloggar men också med diskussionsuppgifter och skrivuppgifter. Nu senast har de fått testa att arbeta med perspektivskifte och jag ska snart förklara hur. Först en kort resumé. Romanen Ingenmansland handlar om gymnasiegrabben Johan. Han har varit med om en olycka som förvandlat honom. Jag skriver förvandlat för han är förvandlad. När månen lyser händer något med honom. Han måste ut, han måste jaga, han måste...Ja, du förstår.



Boken är uppbyggd med parallellhandling. Som läsare får man följa Johan men också Frida, en klasskompis till Johan. Ibland fogas också andra personers perspektiv in men det är framför allt ur Johans och Fridas synvinkel handlingen berättas. Eleverna har därför under läsningen fått se hur en och samma händelse kan skildras ur olika synvinklar - Johans och Fridas.

När jag läste romanen i förväg fann jag för ett par kapitel som lämpade sig bra att skriva om och då genom att återberätta handlingen ur ett annat perspektiv, en annan synvinkel. Det är sidorna 59-63, när Frida och Johan är på väg hem efter en middag och de blir överfallna av tre killar och sidorna 146-151, när två av Johans klasskompisar ger sig på honom. I båda dessa utdrag är flera karaktärer inblandade och  det är action på hög nivå.

Hur har då skrivuppgiften gått till? Jo, jag har först läst kapitlet högt för eleverna. Vi har sedan pratat om ur vems perspektiv det är skrivet. Vi har också lyft fram vilka andra karaktärer som funnits med i kapitlet. Därefter har eleverna fått i uppgift att skriva om kapitlet ur någon av de andra karaktärernas perspektiv. Hur skulle det se ut om handlingen på sidorna 59-63 berättades ur en av de tre killarnas perspektiv eller om handlingen skildrades ur Johans storasyster Emmas perspektiv (sidorna 146-151)? 

När eleverna väl valt ur vems perspektiv de ville skriva fick de fundera över hur handlingen skulle berättas. Skulle den skrivas i jag-form (förstapersonsperspektiv) eller  i tredjepersonsperspektiv (han/hon)? Detta gjorde att vi helt naturligt fick möjlighet att prata om berättarperspektiv och  hur läsaren påverkas av att läsa, Jag gick över gatan...jämfört med Han gick över gatan... 

Hur gick det då? Över förväntan måste jag säga. Här ska du få se utdrag ur två elevtexter.



Skrivövningen har varit uppskattad. Eleverna kom igång och skrev, skrev och skrev. Jag har fått möjlighet att se hur väl eleverna kan byta perspektiv och leva sig in i en annan karaktär. Definitivt en övning som jag kommer att återkomma till.