Novellsamtal under distansundervisning

Jag arbetar på gymnasiet och har alltså under ett par månaders tid haft distansundervisning. Jag tycker det går bättre och bättre och att jag efterhand lär mig hur jag ska strukturera och organisera undervisningen så att eleverna får möjlighet att båda möta mig och sina klasskompisar, arbeta på egen hand och tillsammans med andra.

Under de senaste veckorna har min ena svenskgrupp fått arbeta med de fem noveller som var nominerade till Sveriges Radios novellpris. 

Var inte rädd för ljuset, https://sverigesradio.se/avsnitt/1403794

Ola och verkligheten, https://sverigesradio.se/avsnitt/1402496

Jordgubbsmjölk, https://sverigesradio.se/avsnitt/1407854

En tygväska med damaskustryck, https://sverigesradio.se/avsnitt/1410411

Askan, https://sverigesradio.se/avsnitt/1410443

Jag startade upp arbetsområdet i Google Meet och hade alltså en muntlig genomgång. Allt material, länkar till novellerna och gruppernas schema (jag återkommer till detta med grupper) fanns i förväg utlagt på Google Classroom. Det gjorde att eleverna i förväg kunde läsa igenom allt i lugn och ro och också få tillfälle att under uppstartslektionen ställa frågor kring sådant de tyckte var oklart.

Syftet med arbetsområdet var att eleverna skulle få tillfälle att i grupper samtala om skönlitterära texter, ställa egna frågor till texterna men också kontinuerligt få skriva om dem. 

Klassen delades in i grupper om 4 eller 5 elever. Att jag valde att arbeta med mindre grupper var för att samtalen skulle bli givande för alla. Är man många i ett digitalt rum är det svårt att få alla att komma till tals, mycket svårare än i ett vanligt klassrum skulle jag vilja påstå. Grupperna hade "egna" schema och de läste novellerna i olika ordning. I gruppernas schema var det tydligt utskrivet vad elevernas kulle göra respektive lektion och vad de eventuellt skulle lämna in efter varje lektion. 

Under varje svensklektion hade jag samtal med en grupp. Övriga grupper fick lyssna på novellerna och skriva om dem (utifrån givna frågor). Till varje samtal skulle eleverna ha ställt egna frågor till novellerna och dessa blev samtalens utgångspunkt. Alla samtal genomfördes i Google Meet och pågick i ca 45-60 minuter. Jag hade förberett mig genom att skriva ner en del frågor kring novellerna. Några av dem tog eleverna själva upp (genom sina förberedda frågor) och andra ställde jag. Under samtalen kom det upp väldigt många olika tankar och åsikter om novellerna. Det gjorde att inget samtal var det andra likt. 

När arbetsområdet gick mot sitt slut fick eleverna välja ut den novell som de tyckte var den bästa och motivera sitt val. Här kommer några av elevernas tankar:

Det var en udda novell och ett udda slut men det behövs lite udda saker ibland tycker jag. 

Jag tycker att denna novell är den bästa jag lyssnat på. Den är både spännande och lite rolig och jag känner igen mig hos huvudpersonen Ola. 

...denna novell får en stark 8 av mig för den är väldigt spännande och man vill bara hör mer. 

Jag tycker novellen är intressant för man får veta mycket om hur Ola uppfattar världen och det gör att man själv får en annan syn på den. Ett exempel är när Ola berättar hur han tycker det mänskliga kontraktet är och när han förklarar hur annorlunda det hade varit om vi hade varit djur.  

Jag tyckte att den var bra för den kändes väldigt äkta på ett vis. Det där med att hon inte älskade sin man men ändå stannade kvar hos honom. Jag tror att det finns väldigt många i Ankis situation som stannar kvar hos någon de inte älskar.

***

I min bok Läsa och samtala om skönlitteratur - med digitala verktyg finns en del tips på hur man kan genomföra samtal både i ett vanligt klassrum och i ett digitalt sådant. 

Tankar inför Världsbokdagen den 23 april 2020

Kanske är litteraturen viktigare än någonsin just nu. Många är det som sitter isolerade, som inte kan träffa nära och kära. Att genom litteraturen få lämna vardagen och möta nya människor, miljöer och tider kan vara det som många behöver. Med en bok i handen är du aldrig ensam.

                                        Bild av 【微博/微信】愚木混株 【Instagram】cdd20 från Pixabay

Imorgon torsdag är det Världsbokdagen. Den uppmärksammas över hela världen. Jag brukar alltid prata om Världsbokdagen med mina elever. Det har jag tidigare skrivit om bland annat här:

http://jennypawendes.blogspot.com/2018/04/varldsbokdagen-den-23-april-det-har-ska.html

http://jennypawendes.blogspot.com/2019/04/nagra-tips-till-varldsbokdagen.html

Jag, som själv har distansundervisning just nu, kan inte träffa eleverna i det vanliga klassrummet men däremot i det virtuella. Jag har därför valt att med start denna vecka låta läsningen löpa som en röd tråd i min undervisning i svenska. Utgångspunkt har varit novellerna som finns att läsa på Sveriges Radio (Sveriges Radios noveller). Jag har delat in klasserna i grupper och efter läsningen har jag och eleverna novellsamtal i smågrupper i Google Meet. Eleverna har fått ut några frågor från mig men de ska också inför samtalen ta fram egna frågor som de vill diskutera med sina klasskompisar. Varje lektion har jag alltså samtal med en grupp (övriga grupper läser och skriver kring det lästa). 

Om man inte vill arbeta med noveller kan man under Världsbokdagen exempelvis läsa poesi. Kristianstadsbladet har sedan hösten haft en satsning på poesi kallad Plats för poesi. Det gör att det finns en hel del dikter att läsa och lyssna på via tidningens hemsida. Idag publicerades exempelvis Per Wästbergs dikt ”En vår i Gislövshammar (in memoriam)”. Tidigare har man kunnat läsa dikter av Freke Räihä, Segal Mohamed, Tove Folkesson och Tuija Nieminen Kristofersson.

Ett annat alternativ inför Världsbokdagen är att lyssna på uppläsningar av böcker (eller utdrag ur böcker). Här kan jag tipsa om Read The World eller varför inte hashtaggen #quarantinereading på Instagram. Här har bland annat Bonnier Carlsen lagt upp flera videos där författare högläser ur sina böcker. 

Nu är jag nyfiken på hur du ska uppmärksamma världsbokdagen. Dela gärna med dig genom att kommentera detta inlägg!

Skönlitterära texter med färdiga uppgifter, perfekt för distans- och fjärrundervisning

Många är det som i sociala medier efterfrågar arbetsuppgifter och texter. Under de senaste åren har jag med jämna mellanrum skrivit om olika skönlitterära texter och hur man kan arbeta med dem. Flera av texterna finns att nå digitalt och för att underlätta för alla har jag nu gjort en sammanställning. Hoppas att den kan underlätta i jakten på material till distans- och fjärrundervisningen.

Bild av Dariusz Sankowski från Pixabay

Noveller
Skräcknovellen Slut på läsåret av Mariana Enriquez med tillhörande arbetsuppgifter, http://jennypawendes.blogspot.com/2019/03/skracknovell-med-tillhorande-uppgift.html

Novellen Hur högt får en flicka flyga? av Liza Marklund med frågor till texten, http://jennypawendes.blogspot.com/2019/02/en-novell-med-tillhorande-uppgifter.html

Novellen Det osynliga barnet av Tove Jansson, https://svenska.yle.fi/artikel/2014/08/28/tove-jansson-laser-ur-det-osynliga-barnet
En bit ner i följande inlägg finns förslag på frågor till novellen http://jennypawendes.blogspot.com/2019/04/nagra-tips-till-varldsbokdagen.html


Doktor Glas
Romanen Doktor Glas finns att läsa på Litteraturbanken, https://litteraturbanken.se/f%C3%B6rfattare/S%C3%B6derbergH/titlar/DoktorGlas/sida/1/etext
Till denna roman finns 4 olika inlägg
Uppstart, http://jennypawendes.blogspot.com/2019/08/doktor-glas-i-kursen-svenska-3-del-1.html
Läslogg, http://jennypawendes.blogspot.com/2019/08/doktor-glas-del-2.html
Hem- och expertgrupper, http://jennypawendes.blogspot.com/2019/09/del-3-doktor-glas-och-hem-och.html
Intertextualitet och komparativ analysmodell, http://jennypawendes.blogspot.com/2019/09/del-4-doktor-glas-intertextualitet-och.html



Kortfilm
Kortfilmen Lögnare med tillhörande uppgifter, http://jennypawendes.blogspot.com/2019/12/jennys-julkalender-13-december-2019.html

Material till svenskämnet när du ska arbeta med distans- och fjärrundervisning

Många är det som i dessa tider väljer att dela med sig av sitt material. För att underlätta för er har jag valt att sammanställa en del av det material som jag har på min YouTube-kanal. Jag har utgått från följande rubriker:

Litteraturhistoria
Hålla tal
Litteraturvetenskapliga begrepp
Att skriva novell
Referatteknik

Använd gärna!


Litteraturhistoria - filmade genomgångar













Hålla tal







Litteraturvetenskapliga begrepp


















Att skriva novell










Referatteknik

PM-uppgift till Störst av allt del 2

Vilket gensvar jag fick på mitt första inlägg om PM-uppgift till romanen Störst av allt, http://jennypawendes.blogspot.com/2020/02/pm-uppgift-till-storst-av-allt.html. Många har hört av sig med önskan om att få ta del av de två andra PM-uppgifterna samt de artiklar som eleverna fick utgå ifrån vid sitt skrivande. Jag har därför valt att lägga in dem här nedan. Håll till godo!

Uppgift 2 och 3

När det gäller artiklarna är de listade under respektive uppgift.

Uppgift 1

”Jag brukade faktiskt tro på att "Kärleken övervinner allt" av Julia Mörnstedt Karlsten, publicerad 23 april 2017 i Expressen, https://www.expressen.se/gt/kronikorer/julia-mjornstedt-karlsten/jag-brukade-faktiskt-tro-pa-att-karleken-overvinner-allt/.

”Att skilja på kärlek och känslor” av Yolanda Hägg, publicerad i Bjuvs lokaltidning den 16 december 2018.

”Därför är romantik kärlekens största fiende” av Christian Staal ur veckotidningen Allas den 17 maj 2019, https://www.allas.se/relationer/darfor-ar-romantik-karlekens-storsta-fiende/138634.

Uppgift 2

DN Debatt. ”Förbättra vården med hjälp av aktiv dödshjälp” av Torbjörn Tännsjö publicerad 2005-09-23 i DN, https://www.dn.se/debatt/forbattra-varden-med-hjalp-av-aktiv-dodshjalp/.

DN Debatt. ”Påvens uttalande om abort avslöjar en tveksam etik” av Torbjörn Tännsjö publicerad 2018-10-16 i DN, https://www.dn.se/debatt/paven-uttalande-om-abort-avslojar-en-tveksam-etik/.

Uppgift 3

Endast romanerna Doktor Glas och Störst av allt. 

Uppgift 4

Våldets uttryck och mekanismer hämtad från Nationellt centrum för kvinnofrid, https://nck.uu.se/kunskapsbanken/amnesguider/vald-i-nara-relationer/valdets-uttryck-och-mekanismer/ den 20 januari 2020.

”Därför flyr inte kvinnor från våldsam relation” av Jenny Jägerfeld, publicerad i 

Svenska Dagbladet den 4 april 2019, https://www.svd.se/fornuftiga-rad-fungerar-inte-vid-kvinnomisshandel/av/jenny-jagerfeld.

Det finns givetvis en mängd andra artiklar man kan använda. Se dessa som exempel. 

Använder du några av mina PM-uppgifter får du gärna tagga mig och/eller höra av dig och berätta hur uppgifterna mottogs av eleverna. Det är alltid spännande att få ta del av andras reflektioner och tankar.

Jennys julkalender 18 december 2019 - noveller, film och uppgifter

Jag har samlat ihop några texter och en film. Det som förenar dem är att de alla handlar om jakt. Det finns mycket spännande att diskutera i anslutning till novellerna och filmen. Nedan kommer du att få förslag på uppgifter att utgå ifrån men först ska jag presentera "texterna":

• Novellen Jakt av Jens Lapidus (ur Noveller för världens alla barn 2008)
• Novellen Ett dån av åska av Ray Bradbury (Novellix)
• Kortfilmen Rå (finns på nordeniskolen.org, skapa ett inlogg och du kan visa den för dina elever)

Rå - Official Trailer from SOPHBOSCH on Vimeo.

Jag tänker att texterna och filmen fungerar att använda från senare delen av högstadiet och uppåt. 

Ska man arbeta med dessa texter kan man ta sin utgångspunkt i följande fråga:

• Vad associerar vi till när vi hör ordet jakt? 

Låt eleverna fundera på egen hand, därefter i par för att sedan avsluta med en diskussion i helklass. Utifrån denna diskussion kan man närma sig de olika texterna. Först kanske man inleder med att se kortfilmen Rå. Till denna finns färdiga uppgifter på Norden i skolen. Därefter kan man läsa novellen På jakt. 

1. Vad handlar På jakt om?
2. Vem är Ratko?
3. Vem är Radovan?
4. Var utspelar sig handlingen någonstans?
5. När utspelar sig handlingen?
6. Vad är det för uppdrag Ratko har?
7. Varför tror du att novellen heter På jakt?

Något som är intressanta att diskutera efter att ha läst På jakt och sett Rå är synen på manligt och kvinnligt. Här kommer förslag på några frågor:

1. Hur skildras kvinnorna i novellen respektive filmen? 
2. Vilka egenskaper betonas hos kvinnorna?
3. Vilken ställning har kvinnan i förhållande till mannen?
4. Hur beskrivs relationen mellan kvinna och man?
5. Hur skildras männen?
6. Vilka egenskaper betonas hos männen?

Läser man sedan Ett dån av åska kan man fundera över hur männen skildras i denna novell. Till novellen Ett dån av åska kan det även vara intressant att diskutera frågor som:

1. Var utspelar sig handlingen?
2. När utspelar sig handlingen?
3. Vem är Eckels?
4. Hur skildras Eckels?
5. Vem är Mr Travis?
6. Vad är det som händer under jakten?
7. Vad tvingas Eckels göra för att få åka med tillbaka?
8. Vad är det med fjärilen? Varför blir den så viktig för berättelsen?
9. Varför tror du att novellen heter Ett dån av åska?

Avslutningsvis kan man låta eleverna jämföra de tre "texterna". Hur skildras temat jakt i dem? Vilka likheter och skillnader finns? Eleverna kan exempelvis undersöka språk, berättarperspektiv, karaktärer, tid och plats och/eller synen på manligt och kvinnligt och utifrån sin analys ringa in jakttemat.

Jennys julkalender 12 december 2019 - Nyordslistan

Hur utvecklas vårt språk? Vilka ord är det som kommer in i språket och blir en del av vårt formella skriftspråk? Det är frågor som är intressanta att diskutera. En övning som kan kopplas till dessa frågor är nyordslistans quiz. 

Nyordslistan kan man hitta på Institutet för språk och folkminnen, www.isof.se.  Varje år publiceras här en lista över de nya ord som blivit en del av Sveriges offentliga språk. Ofta är orden sammanlänkande med fenomen och rörelser som varit centrala i samhället under de senaste åren. Ett lysande exempel är ordet dabba som betyder "göra en dansrörelse där man sänker huvudet mot ena armvecket och samtidigt höjer andra armen" (Nyordslistan 2017). 

Att låta eleverna genomföra quizet över nyorden brukar vara en rolig och uppskattad övning. Ofta leder den till intressanta diskussioner om ord och språkets utveckling. Vill man kan man avsluta med att låta eleverna fundera över vilka ord de tror kommer att finnas med på nästa års nyordslista. Har man klassen kommande läsår kan man sedan återkomma till deras förslag. Hade de rätt? Kom de ord in som de hade föreslagit?

Jennys julkalender den 8 december - Doften av ett hem

Idag ska jag tipsa om en bok som jag tycker mycket om. Det är Bonnie-Sue Hitchcocks debutroman Doften av ett hem. Det är en bok som jag tänker kan läsas i slutet av högstadiet eller på gymnasiet.

Boken behandlar en del av världen som vi inte så ofta får läsa om - Alaska. Författaren är själv född och uppvuxen där och har med andra ord kunskap om och kännedom om denna del av världen. Hon har exempelvis själv arbetat som fiskare på en båt, något också en av huvudpersonerna i boken får göra. 

Det ska redan nu sägas. Doften av ett hem är inte en enkel bok. Det måste man vara medveten om. Den kan upplevas som svårläst då den har ett stort persongalleri. Den kan också upplevas som svårläst då den består av parallellhandling. Man får följa flera olika karaktärer vars vägar korsas på olika sätt under berättelsen. Trots detta, eller kanske just därför, är det en bok som jag skulle rekommendera för gemensam läsning i skolan. När man tillsammans läser, samtalar om och bearbetar det lästa, tänker jag att man får en ökad förståelse för texten. 

Om man väljer att läsa boken med eleverna kan man ta utgångspunkt i huvudkaraktärerna. De är fyra till antal:

• Ruth, som bär på en hemlighet
• Dora, som får bo hos en kompis när hennes föräldrar inte klarar av sitt föräldraskap
• Alyce, som drömmer om att bli dansare men tvingas arbeta som fiskare på en båt
• Hank och hans två bröder som har flytt hemifrån, då det är för farligt för dem att bo kvar

Karaktärerna har olika kapitel och det tydliggörs genom att deras namn står under kapitelrubrikerna. 

Man kan också ta stöd i tiden. Boken består av fyra delar som utgår från årstiderna utifrån denna ordning:

• Vår
• Sommar
• Höst 
• Vinter

Utöver de fyra delarna finns en inledande prolog.

Berättelsen är alltså kronologiskt berättad med vissa tillbakablickar (när karaktärerna tänker tillbaka eller återberättar händelser de varit med om).  Om man har förtydligat persongalleriet och kronologin  för eleverna tänker jag att läsningen kommer att bli enklare. 

Vad är det då som gör denna bok så bra? Det är flera saker. Jag gillar berättartekniken. Här får läsaren följa flera olika karaktärer, vars öden kopplas samman på olika sätt. Det är riktigt snyggt gjort. Jag tycker också mycket om de olika karaktärerna och hur de skildras. Det är på många sätt en tuff miljö de växer upp i och det är spännande att få ta del av deras livsöden. Jag gillar också tematiken. Här får man läsa om konflikter, fördomar, kärlek och vänskap, allt i en salig blandning. Det är en bok som är sorglig, rolig och spännande i en helt underbar mix. När jag hade läst den första gången skrev jag kort om den på instagram. Mitt inlägg kan du ta del av här, https://www.instagram.com/p/BtAp93LAwzv/?utm_source=ig_web_copy_link

Nu är jag lite nyfiken. Är det någon som läst denna bok med en klass? Hur gick det? Hur arbetade ni med den? Dela gärna med er!

Jennys julkalender 7 december 2019 - En argumentationsövning

Jag har den stora äran att få besöka VFU-studenter när de gör sin VFU i svenska. Det har gjort att jag fått kliva in på skolor, i klassrum, runt om i Skåne. Jag lär mig så mycket av dessa besök och jag får så många idéer till min egen undervisning. Förra läsåret fick jag en övning presenterad för mig som jag nu själv har börjat använda i undervisningen. Den heter Luftballongen och är en argumentationsövning. Den passar att arbeta med både på högstadiet och på gymnasiet. 

Övningen utgår från hem- och expertgrupper, något som jag tidigare bloggat om och något som jag också skrivit om i boken Läsa och samtala om skönlitteratur - med digitala verktyg. 

Övningen utgår från följande problem:

Du, tillsammans med fem andra människor, ska åka till en öde ö för att bygga upp ett helt nytt samhälle. Du är utvald utifrån ditt yrke. Ni åker till ön i luftballong. Snart inser ni att ballongen inte klarar av sex personer. Ni måste göra er av med en. Vem är det som offras? Vem är det som inte behövs när samhället skapas?

Arbetsgången är som följer:

1. Hemgrupper skapas med sex elever. Alla i hemgruppen har olika yrken. 

2. Eleverna får först individuellt samla argument. 

3. Därefter samlas expertgruppen och eleverna hjälper nu varandra med argumentationen. De delar med sig av argument, försöker hitta argument som bygger på ethos, logos och pathos och de funderar över hur de olika argumenten ska presenteras.  

4. Därefter går eleverna tillbaka till sin hemgrupp. Nu får var och en argumentera för sin plats i luftballongen och sin plats på ön. 

5. När alla fått argumentera får gruppen rösta. Vilket yrke behövs inte?

Till denna övning har jag tagit fram en Google Presentation. Den får du gärna använda dig utav:

En argumentationsövning - Luftballongen

Jennys julkalender 6 december 2019 - Mer poesi åt eleverna!

Då och då bloggar jag om poesi. Jag tycker att det är en genre som det arbetas för lite med i klassrummen. Vad det beror på vet jag inte riktigt. Kanske är det så att poesi har ett rykte om sig att vara svårläst. Och visst kan viss poesi vara svårläst men det är kanske också det som är det förtrollande med poesi. Man kan läsa, läsa om, tolka, försöka förstå, läsa om igen. Efter varje läsning kommer man lite närmare dikten och det som den vill förmedla.

De senaste åren har det getts ut en hel del poesi för barn och unga. Jag tänkte nämna några verk. Först ut är Berör och förstör - dikter för unga. Det är en antologi med 79 dikter. Det som förenar dem är att de är skrivna från år 1999 och framåt och att de är skrivna av svenskspråkiga författare.

Nästa är en diktbok skapad av systrarna Emma och Lisen Adbåge. Den heter Folk: Främlingar och vänner – nån du kanske känner!

Genom det vidgade kollegiet fick jag veta att dessa dikter finns tonsatta av Britta Persson och tillgängliga på Spotify, https://open.spotify.com/album/2v1Nk5W06VRTIP3fyyQIIj. Det finns även musikvideos skapade av Britta Persson och systrarna Adbåge. Här är en av dem:

Hela spellistan kommer du åt här, https://www.youtube.com/playlist?list=PLtR0ek694xD8_QRVaENY0xt0nl8Km2OcE.

Sedan har vi Om jag fötts till groda av Annika Sandelin. Det är en diktsamling om drömmar. Vad drömmer du om? är en fråga man kan ställa till sina elever efter läsning av en eller flera dikter i denna bok.

Nästa bok handlar om kärlek. Den heter Min längtan kvar: dikter om kärlek – tappad och hittad och är skriven av Mårten Melin. Så här låter en av dikterna:

kanske är det så

att om jag inte ansträngde mig så hårt

för att få dig att se mig

skulle du

inte anstränga dig så hårt

för att inte se mig

Mitt sista tips är Min syster är ett spöke: och andra dikter av Lena Sjöberg. Det är en diktbok på rim som lyfter både stora och små frågor. Det kan exempelvis låta så här:

Lägg handen på min panna

och säg att jag är varm

och lova mig att stanna,

låt mig somna på din arm.

Nynna tyst de sånger

du sjöng för längesen

och viska många gånger:

- Allt blir bra igen.

 

När man läser dikter med elever kan man exempelvis börja med att högläsa dikten. Vad får den dig att tänka på? Läs därefter dikten högt på nytt. Låt eleverna få fundera över frågor som:

• Vad handlar den om? 
• Vilka ord är viktiga?
• Vilken känsla förmedlar den?
• Hur är den uppbyggd?

Man kan även arbeta med diktlogg, alltså en läslogg fast till dikter. Den kan vara styrd och utgå från börjor såsom:

När jag läser dikten tycker jag att den handlar om...

Den känsla som dikten förmedlar är...

När jag läser dikten tänker jag på...

När jag läser dikten känner jag...

När jag läser dikten ser jag...

När jag läser dikten fastnar jag i/vid/på...

Sedan kan man låta eleverna, utifrån inspiration av de lästa dikterna, skapa egna. Jag har skrivit om olika övningar i tidigare inlägg. Du hittar dem här:

http://jennypawendes.blogspot.com/2017/09/twitter-poesi-in-i-undervisningen.html

http://jennypawendes.blogspot.com/2015/05/att-arbeta-med-poesi-i-svenska-1.html

http://jennypawendes.blogspot.com/2016/11/blackout-poetry-en-ingang-till-poesin.html

http://jennypawendes.blogspot.com/2019/03/skriva-poesi-utifran-stationer.html

http://jennypawendes.blogspot.com/2016/05/att-skriva-poesi-ar-skoj.html

http://jennypawendes.blogspot.com/2018/12/kreativa-skrivovningar-jennys.html

Kvinden på Isen

Det finns berättelser som griper tag i en. Kvinden på Isen är en sådan. Jag hörde inledningen i fredags när jag deltog på konferensen "Det Nordiske Klasserum" i Köpenhamn och i dag var jag tvungen att lyssna vidare. Jag skriver lyssnar för det är en ljudinspelning, en podcast. 

Berättelsen bygger på en sann historia om en dansk sjuksköterska som år 1932 åker till Grönland för att arbeta. 9 månader efter sin ankomst försvinner hon och ingen vet riktigt vad som har hänt. Kvinnan, vars namn är Karen Roos, har lämnat få spår efter sig. Det finns en bild och det finns en avskrift av delar av en dagbok.

 

Rikke Hond bestämmer sig för att följa i Karen Roos fotspår för att ta reda på vad denna kvinna varit med om. Vad var det som gjorde att hon försvann? Och hur försvann hon? I berättelsen varvas Roos dagboksanteckningar med Honds intervjuer och samtal. Sakta men säkert läggs ledtråd till ledtråd och frågorna får sina svar.

Varför skriver jag då om denna berättelse? Jag tänker att den med fördel skulle kunna användas i klassrummet. Man kan lyssna på den på danska eller om man så vill med engelsk text. Man kan stanna upp och ställa frågor som:

Vad har hänt kvinnan? (stoppa vid 3:15)

I dagboksavskriften saknas flera sidor. Vad tror du att det beror på? (stoppa vid 5:15)

Var ligger Angmassalik eller Tasiilaq som orten heter idag? (stoppa vid 5:30)

Hur var byn organiserad när Karen anlände i juli 1932? (stoppa efter 9:10)

Hur länge har Grönland varit bebott? (stoppa vid 11 minuter)

Hur styrdes orten? (stanna vid 12:30)

Karen ska följa med prästen ut på en resa. Vad tycker hon om det? (stoppa vid 16:30)

Vad är det prästen och Karen får hjälpa till med när de åker runt till de olika besättningarna på Grönland?

Den 8 april 1933 dör Karen får man veta en bit in i sändningen. Man får också information om en flaska morfin. Vad ska Karen ha den till tror du? (stoppa vid 29:30)

"Alla sov utom oss", får man höra 33:20 minuter in i sändningen. Vad är det som händer?

"Nu är det två historier" säger Rikke Hond efter 36:20. Vad menar hon med det?
I kyrkan möter Rikke Hond prästen. Hon berättar om Karen och får då höra prästens egen historia. Vad berättar prästen? (stoppa vid 41:30)
Rikke Hond åker till Kuummiut. Där säger en man att de fortfarande lever som på 1930-talet. Vad menar han med det? (stoppa vid 44:10)
"Det var för att rädda prästen som hon gjorde det" säger de i sändningen efter 45:30. Vad menar de med detta?
Det finns inte rum för denna historia säger de efter 48:25. Varför fanns det inte det?
Det kommer inte några skepp förrän i juli får man reda på (efter drygt 49 minuter). Vad skulle skeppen kunna göra?
Vad hände med prästen? (stoppa vid 53:20)

Vad får man reda på om Karen, om hennes arbete och om Grönland genom dagboksanteckningarna?

Rikke Hond väljer att successivt ge mer och mer information om Karen Roos samtidigt som hon berättar om sin egen resa till Grönland. Vad tänker du om detta sätt att berätta?

Kvinden på Isen är en gripande berättelse om ett kvinnoöde. Det är en sorts historisk dokumentation som ger möjlighet till diskussioner om då och nu, om livsvillkor, om naturens kraft och om kvinnans möjligheter. Lyssna gärna på den!

Språkdetektiver i svenska 3

Just nu är mina elever mitt uppe i ett arbete med språkhistoria. Jag har introducerat arbetsområdet genom att bl a utgå från denna övergripande Prezi-presentation.

Du kommer åt presentationen via denna länk, https://prezi.com/_pl0-lecsdn6/sprakhistoria/

Eleverna och jag har diskuterat hur språket har förändrats och hur språket kommer att se ut i framtiden. Vi har läst Babels torn och tittat på texter från olika tider.

Imorgon ska eleverna få fördjupa sig i olika texter. De ska få undersöka dem noggrant. Vad är det som gör att man kan se att denna text är från epoken...? Det är utgångsfrågan. Eleverna ska få vara detektiver och leta efter specifika bokstäver, undersöka ordföljd, stavning och låneord. Texterna har jag hämtat från Litteraturbanken och Projekt Runeberg:

Then Swänska Argus

Thet Nyia Testamentit på Swensko

Äldre Västgötalagen

Röda rummet


Eleverna kommer att få ut utdrag ur de fyra texterna. De kommer inledningsvis inte få veta från vilka texter utdragen är plockade och inte heller vilket år texterna är ifrån. Min förhoppning är att de, genom att leta språkliga särdrag, själva kan komma underfund med från vilken epok respektive text är. Spännande ska det bli!

Del 4: Doktor Glas, intertextualitet och komparativ analysmodell

I boken Litteraturvetenskap - en inledning (red. Staffan Bergsten) kan man läsa att begreppet intertextualitet myntades av Julia Kristeva 1966 och att hon med detta menar att ingen litterär text kan ses som ett isolerat fenomen utan att det alltid måste ses i relation till andra texter. Begreppet är vitt och det kan omfatta många sorters förbindelser mellan texter. Det kan exempelvis handla om direkta lån, allusioner, citat, parodi men det kan också handla om formella och stilistiska band eller kopplingar till en viss genre eller tradition. 

Jag har alltid tyckt det varit spännande att läsa en text och hitta kopplingar till andra texter och detta detektivarbete försöker jag dela med mig av till mina elever. När vi nu är igång med Doktor Glas kändes det högaktuellt att lyfta in begreppet, då det finns flera andra svenska böcker som uttalat tagit sin utgångspunkt i Hjalmar Söderbergs roman. Jag tänker främst på Mordets praktik av Kerstin Ekman och Gregorius av Bengt Ohlsson. 

På min svensklektion inledde jag med att presentera begreppet intertextualitet och eleverna fick ge exempel utifrån sin egen läsning. Därefter presenterade jag Mordets praktik och Gregorius. Jag sammanfattade kort handlingen och därefter läste vi valda utdrag ur romanerna (dagboksanteckningen den 12 juni ur Doktor Glas, sidorna 23-30 ur Gregorius och sidorna 11-19 ur Mordets praktik). Under läsningen fick eleverna fundera över vilka förbindelser som fanns mellan de tre texterna.  De hittade en hel del och det trots de korta utdragen. Jag ville inte stanna vid att bara samtala om de tre texterna. Jag ville också att eleverna skulle få skriva om dem. Denna gång valde jag att låta dem jämföra de tre texterna (utdragen). Utgångsfrågan var: 

Vad finns det för likheter och skillnader mellan texterna? Fundera över

a) handling

b) språk

c) miljö och tid

d) karaktärer

e) berättarperspektiv

Uppgiften kan kopplas till följande del av det centrala innehållet i kursen Svenska 3:

"Skönlitterära texter, författade av såväl kvinnor som män, inom genrerna prosa, lyrik och dramatik. Litteraturvetenskapligt inriktad analys av stilmedel och berättartekniska grepp. Litteraturvetenskapliga begrepp och verktyg." (Gy11, svenska 3)

När eleverna får jämföra tre texter med varandra använder de sig av en analysmodell som kallas komparativ och i det här specifika fallet kan de också dra nytta av en intertextuell analysmodell. Eleverna påbörjar alltså sitt arbete med att kunna skriva en "litteraturvetenskapligt inriktad analys". 

De är nu i full gång med sitt skrivande och under vecka 38 fortsätter det. Då kommer vi också att påbörja de argumenterande tal som eleverna ska hålla utifrån någon av karaktärerna i Doktor Glas. 

Doktor Glas - del 2

Nu är eleverna och jag igång med romanen Doktor Glas. Vilken start! Vi inledde med några "stora" frågor:

1. Är det någonsin rätt att döda en annan människa?

2. Handlar man alltid rätt om man i alla situationer följer de lagar som finns?

3. Är det rätt att döda en människa för att rädda en annan?

Det blev intressanta diskussioner. Vi kom in på moral och etik och eleverna gav exempel. Det fanns olika ståndpunkter och det gjorde det hela än mer intressant. Jag tycker att det är givande att inleda en romanläsning med en eller flera frågor som går att koppla samman med romanen. På så sätt får eleverna en naturlig ingång till berättelsen. Detta sätt att inleda är något som jag lyfter fram i min senaste bok Läsa och samtala om skönlitteratur - med digitala verktyg.  

När vi väl diskuterat frågorna tittade vi på olika omslag. Vad fick vi reda på genom att undersöka dem? Därefter fick eleverna associera fritt till ordet glas. Det gjorde de med stort engagemang. 

Jag presenterade därefter Sverige så som det såg ut alldeles i början av 1900-talet. Detta för att eleverna skulle få en känsla för den tiden. Jag utgick från följande punkter:

- kung, union
- befolkningsmängd och arbete
- rösträtt
- högre utbildning
- dödsstraff och vanligaste dödsorsak
- transportmedel
- kvinnans roll
- litteraturen
- Stockholm
- film

Vi tittade på olika bilder, bl a flera över Stockholm. Här tog jag hjälp av både Stockholmskällan och Digitalt museum:

https://stockholmskallan.stockholm.se/teman/stockholm-nu-och-da/ 

https://stockholmskallan.stockholm.se/post/8020

https://digitaltmuseum.se/021018293943/skeppsbron-stockholm-omkring-1900-vy-mot-sodermalm

Jag fortsatte berätta om Hjalmar Söderberg och hans författarskap för att sedan komma in på Doktor Glas. Jag presenterade miljön och karaktärerna. Jag upplevde att eleverna hade fått en bild av tiden och romanen och var redo att påbörja läsningen. 

Jag valde att högläsa första dagboksanteckningen högt och tog hjälp av Litteraturbanken. Det var riktigt häftigt. Eleverna fnyste och skakade på huvudet vid flera tillfällen. Bl a när jag kom till följande rader:

Den bistre filosofen satt en kväll i ett hörn i sitt kafé, ensam som vanligt; dörren öppnas och en person med ett osympatiskt utseende stiger in. Schopenhauer betraktar honom med ett ansikte, förvridet af vämjelse och fasa, rusar upp och börjar dunka mannen i hufvudet med sin käpp. Det var bara med anledning af hans utseende. (Litteraturbanken, s 2)

Om du kunde döda en kinesisk mandarin bara genom att trycka på en knapp i väggen, eller genom en ren viljeakt, och sedan ärfva hans rikedomar – skulle du göra det? Den frågan har jag aldrig gittat svara på, kanske därför att jag aldrig riktigt hårdt och bittert har känt fattigdomens elände. Men jag
tror, att om jag kunde döda den där prästen genom att trycka på en knapp i väggen så skulle jag göra det. (Litteraturbanken, s 5)

Efter läsningen fick eleverna fundera på miljön, samhället och karaktärerna. Vad hade de nu fått veta? Därefter fortsatte läsningen och eleverna fick börja fylla i sina loggar. Denna gång hade jag valt att göra en form av Text & Tanke-logg. Du kan läsa mer om dem i denna bok, Läsa och samtala om skönlitteratur - med digitala verktyg.

På måndag träffar jag eleverna på nytt och då fortsätter arbetet med romanen. De ska då få ha boksamtal i grupper. Det kommer jag att skriva om i kommande inlägg. Håll gärna utkik efter det!

Doktor Glas i kursen Svenska 3 - del 1

Nytt läsår och nya planeringar

Detta läsår kommer jag att inleda med den klassiska romanen Doktor Glas av Hjalmar Söderberg. Jag tycker mycket om Söderberg och brukar ofta använda mig utav hans noveller i min undervisning (se exempelvis läromedlet Metafor 2 där hans novell En herrelös hund finns med i fulltext). I år blir det dock hans roman Doktor Glas som får hamna i fokus. 

Inspiration till planeringen har jag fått bland annat från Annki Norman, Åsa Edenfeldt, David Öhman och från boken Läsa och samtala om skönlitteratur - med digitala verktyg. 

Under 5 veckor kommer eleverna och jag att läsa, samtala, skriva och hålla argumenterande tal. Varje lektion kommer att ha ett givet fokus (förutom de kontinuerliga boksamtalen). Du kan ta del av planeringen här nedan:

Hur ska arbetet med romanen inledas?

Jag kommer att inleda romanläsningen med några övergripande frågor. Frågorna knyter fint an till romanen och jag hoppas att eleverna genom dem får en ingång i berättelsen. De frågor som blir vår utgångspunkt är:

• Är det någonsin rätt att döda en annan människa?
• Om man i alla situationer följer de lagar som finns, handlar man då alltid rätt?

Förutom dessa två kommer jag eventuellt att ställa denna: Är det rätt att döda en människa för att rädda en annan? Det gör jag om eleverna inte på egen hand kommer in på det.

Jag kommer sedan att introducera romanen för att därefter läsa den första dagboksanteckningen, 12 juni, högt. Den inleds så här:

Utdraget är hämtat från Litteraturbanken och där kan man läsa romanen i fulltext. Under min högläsningen ska eleverna få fundera över vad de får reda på om:

• miljön
• karaktärerna
• samhället

Vi ska arbeta enligt EPA (eleverna får reflektera på egen hand, i par, för att slutligen ha ett samtal i helklass).

Det fortsatta arbetet

När väl romanen är introducerad och de första sidorna lästa kommer vårt arbete att fortsätta. Under veckorna kommer eleverna att få:

• skriva läslogg (minst tre reflektioner per logg, text-till-text, text-till-själv, text-till-värld)
• ha boksamtal utifrån givna roller (hem- och expertgrupp utifrån karaktärerna i romanen)
• ta fram ett argumenterande tal som de håller för klassen (utifrån en av karaktärerna)

För att kunna ha boksamtal kommer jag att hålla ihop vår läsning. Vi kommer att läsa boken i samma takt enligt följande lässchema

Datum	Sidor som ska vara lästa
2 september	-49 (läsa hela 2 juli)
9 september	49-100 (läsa hela 7 augusti)
16 september	101-156

Jag ser fram emot att få introducera romanen i nästa vecka. Nästa vecka kommer du också att kunna ta del av ett nytt inlägg, där jag bl a berättar om hem- och expertgrupperna.

Trevligt LÄS-år!

Två systrar, en filmare och en dokumentär

Under läsåret har mina elever fått arbeta med ett par övergripande teman. Det har handlat om miljö och klimat och det har handlat om mänskliga rättigheter. Vi har varit på museet, sett ett par utställningar och haft workshops kopplat till dem. Vi har läst litteratur som knutit an till dessa teman. Vi har också alldeles nyligen haft en dokumentärfilmare på besök och det tänkte jag kort berätta om. 

Jag fick reda på att AV Media Skåne erbjöd ett kostnadsfritt skolbesök. Jag läste vidare och insåg att det passade riktigt bra in i ett av våra övergripande teman (mänskliga rättigheter). Jag tittade på filmen Blodssystrar, som var utgångspunkt för skolbesöket, och kände att den skulle kunna vara intressant att visa eleverna samtidigt som den skulle vara riktigt utmanande. I mina klasser har jag mest grabbar. De flesta är födda i Sverige och har bott på ett och samma ställe hela sin uppväxt. Många av dem bor på landet. I filmen är det två tjejer (tvillingar) man får följa. De har tvingats fly från sitt hemland. De bor i en storstad och de har fått flytta många gånger. Jag insåg att den här kontrasten skulle kunna leda till riktigt intressanta diskussioner.

Jag tog kontakt med Av Media Skåne och hörde mig för. Gällde erbjudandet även för gymnasiet? Jag fick ett positivt svar och kontaktuppgifterna till Malin Andersson, dokumentärfilmare. Hon kunde tänka sig komma till skolan, visa sin film och efter filmvisningen arbeta vidare med klassen. Superspännande, tyckte jag! Jag kollade med mina kollegor så att jag kunde få ha mina klasser i halvdagar och sedan fortsatta Malin och jag att planera filmvisningen. 

Vi pratade först om att låta eleverna göra egna dokumentärer men insåg snart att tiden var för knapp. Vi hade endast en halvdag per klass. Istället diskuterade vi möjligheten att arbeta med fyrahörnsövningar och olika diskussionsfrågor. Malin tog fram ett fint arbetsmaterial efter våra samtal och detta material blev vår utgångspunkt när vi tillsammans träffade klasserna.

Hur blev då besöken? Jag måste säga att de blev riktigt bra. Dokumentärfilmen utmanade eleverna. Jag märkte det tydligt under filmvisningen. Flera av eleverna kommenterade och hade åsikter och tankar. Efter filmen lät Malin eleverna skriva ner alla sina tankar och eventuella frågor. Det visade sig att eleverna hade så många frågor att vi inte i någon grupp hann med de planerade fyrahörnsövningarna. Frågorna var blandade och kunde handla om både stort och smått, om filmen i sig men också om att göra film. Här kommer några av frågorna:

Varför får vi inte följa mamman? Var är hon någonstans?

Det nämns aldrig någon pappa? Varför inte det?

Hur har de råd att bo i lägenhet i Malmö?

Varför gifte hon sig?

Under hur lång tid följde du Julia och Johanna?

Hur går det till när du filmar?

Ställer du frågor till dem som de sedan besvarar eller får de bara prata helt fritt?

Varför får vi inte veta så mycket om hennes man?

Vad utsattes de egentligen för när de var inlåsta?

Hur kom du i kontakt med Johanna och Julia?

Är det deras riktiga namn?

Under samtalen kunde eleverna tydligt koppla till sig själva. En del kunde känna igen sig, andra fastnade mer i de skillnader som fanns mellan deras eget liv och Johannas och Julias liv. Några lyfte att det är lätt att man dömer människor (genom exempelvis utseende) och att de egna fördomarna då styr en fel. Man tror att det är på ett visst sätt men när man får veta mer inser man att det är precis tvärtom.

Jag tror att Malin också uppskattade elevernas frågor och elevernas raka sätt. De lyfte allt det som de kom på utan att censurera sig.

Nu hoppas jag att fler lärare tar denna möjlighet och bjuder in Malin Andersson till sina klasser. Blodssystrar är en film som öppnar upp till diskussion och som fint knyter an till vår läroplans Grundläggande värden:

Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet mellan människor är de värden som utbildningen ska gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. (Gy11)

Jag tänker att det är i mötet med Den Andre som vi också får syn på oss själva samtidigt som vi får en ökad förståelse för vår egen verklighet.

Skräcknovell med tillhörande uppgift

Har du hört talas om den argentinska författaren Mariana Enriquez? Jag har läst några av hennes noveller och jag gillar det jag läser. Jag upplever att flera av dem kan fungera att använda i skolsammanhang. Det finns mycket att diskutera både vad gäller form och innehåll. 

Några av hennes noveller klassar jag som skräcknoveller och den som jag i dag ska tipsa om är just en av dessa. Den har titeln Slut på läsåret och återfinns i samlingen Det vi förlorade i elden (2017). Har man inte tillgång till novellsamlingen kan man hitta novellen på Norstedts hemsida (i fulltext).

Till novellen har jag tagit fram några frågor som mina elever har fått arbeta med. Kanske passar frågorna också dig och dina elever. I så fall är det bara att knycka dem! Om du använder novellen och frågorna får du gärna höra av dig och berätta hur det gick. Vad tyckte dina elever om Enriquez? 

Frågor till novellen
1. Vad tyckte du om texten? Beskriv din läsupplevelse.

2. Vad handlar novellen om? Sammanfatta handlingen.

3. När utspelar sig handlingen? Vilka tidsmarkörer finns? Ge exempel från novellen.

4. Var utspelar sig novellen? Vilka platsmarkörer finns? Ge exempel från novellen.

5. Vem/vilka handlar novellen om? Hur beskrivs de? Vad får du veta om dem?

6. En novell kan inledas på olika sätt. Den kan exempelvis inledas
a) in media res, alltså mitt i handlingen
b) kronologiskt, alltså börjar med dag 1, sen gå vidare till dag 2 o.s.v.
c) med slutet
Hur inleds denna novell? Förklara och ge exempel från texten.

7. Vilken är novellens vändpunkt, peripeti? Förklara hur du tänker.

8. Novellen kan sägas ha ett öppet slut. Med “öppet slut” menas att läsaren själv får tänka sig en fortsättning. Man lämnas lite “mitt i” berättelsen.
a) Vad tycker du om slutet i denna novell? Är det bra eller dåligt?
b) Vad tror du kommer hända sen?

9. Novellens titel är Slut på läsåret. Varför tror du att novellen har fått denna titel?

10. Är detta en skräckberättelse? Vad tycker du? Motivera ditt svar. Ge gärna exempel från novellen.

En novell med tillhörande uppgifter

Mina elever upplever att det är svårt att hitta vändpunkter i noveller. Jag har därför förberett en uppgift inför kommande lektion. Uppgiften utgår från Liza Marklunds novell Hur högt får en flicka flyga?, vilken finns på Aftonbladets hemsida (men under rubriken Ta fast tjuven!).

Novellen finns också tryckt i Färdlektyr 2005 och då med titeln Hur högt får en flicka flyga?. Till denna novell har jag tagit fram ett antal frågor. En av frågorna rör just novellens vändpunkt. 

Kanske är det så att du också skulle vilja använda dig av novellen och frågorna i din undervisning? Det går hur bra som helst. Sharing is caring!

Utredande uppsats i svenska

Under de senaste veckorna har jag skrivit en del om mitt arbete med romanen Slutet. Det ska jag göra idag också. Jag tycker om att arbeta med skönlitterära böcker och tänker att man utifrån dem kan få in stora delar av kursen. Vi läser, skriver och samtalar. Vi använder litteraturvetenskapliga begrepp. Vi möter texter av författare från olika tider och vi funderar över relationen mellan litteratur och samhälle. Under de senaste veckorna har vi ägnat mycket tid åt att läsa, samtala och skriva korta reflektioner. Under de kommande veckorna ska vi arbeta med en längre utredande text.

Kommande vecka ska jag gå igenom hur denna utredande text ska skrivas. Till vår hjälp har vi avsnittet om Skriftlig framställning i läromedlet Metafor 2 och en Google Presentation som jag tagit fram kopplat till romanen Slutet.

Då romanen har flera intressanta motiv, vilka passar utmärkt att diskutera, tänker jag att uppsatsen ska ta sin utgångspunkt här. Eleverna ska få arbeta med något motiv och jämföra med hur det skildras i andra skönlitterära texter. Det borde fungera bra, då vi parallellt med läsningen av Slutet också kopplat in andra texter (noveller, dikter och låttexter) i undervisningen. Några av dem har jag skrivit om i mina tre tidigare inlägg om romanen:

Motiv i romaner och filmer

Undergångstema i litteraturundervisningen

Planering för romanen Slutet

På måndag ska jag introducera ytterligare en, bilderboken Om dagen tar slut av Lisa Hyder och Per Gustavsson. 

Jag tänker att denna bilderbok tillsammans med novellen Världens sista kväll och romanen Slutet skulle kunna vara intressanta att jämföra.  Hur tänker och agerar karaktärerna i samband med att de får reda på att jorden ska gå under? Detta är bara en ingång. Det finns många andra och här tänker jag att eleverna får fria händer. Visst låter det spännande?!

***

Under vårt arbete med romanen har eleverna också fått börja skapa Spotify-listor. Här kommer en av de låtar som eleverna tycker passar bra ihop med boken.