Efter det nationella provet blev det dags för språkhistoria i Svenska 3

Efter det nationella provet är det många elever som upplever att kursen är klar. Jag brukar därför försöka ha kvar något område som jag kan arbeta med efter det nationella provet. I år blev det språkhistoria i kursen Svenska 3.

Jag tänkte här dela med mig av mitt arbete, då mina elever överlag tyckte att området var intressant. Eleverna fick sätta ett helhetsomdöme på arbetsområdet och de kunde välja mellan 1-4, där 1 var mindre bra och 4 mycket bra. Klassens snitt blev 3,4 och alla elever valde att svara 3 eller 4.

Hur inledde jag då arbetsområdet? Jag tog min början i Minna Sundbergs språkträd (se bild nedan). Visst är det fint! Vi diskuterade språkens ursprung och vilka som var besläktade. Jag läste högt ur Bibeln (Babels torn) och vi diskuterade hur man i olika länder och kulturer förklarar de språkliga skillnaderna.

Vi passade också på att se det avsnitt ur Värsta språket som handlar om språkens släktskap (avsnitt 3 från säsong 2). Vi gick igenom kopplingen mellan arbetsområdet och det centrala innehållet och eleverna fick ut bedömningsmatrisen. 

Nästa steg blev att se en kort prezipresentation om språkhistoria som jag har gjort.

När vi sedan började arbeta med de olika perioderna i svensk språkhistoria fokuserade vi mycket på närläsning av texterna. Vi närläste inte texterna för att analysera innehållet utan vi närläste texterna för att analysera språket. Vilket alfabet användes under perioden? Hur stavade man? Vad fanns det för böjningar? Vilka språk lånade man ord ifrån? Till närläsningarna använde jag framför allt material från Litteraturbanken. Här finns Äldre Västgötalagen, Then Swänska Argus, Karl XII:s bibel och en hel del andra intressanta texter. Eleverna fick arbeta tillsammans i grupper efter att jag hade haft genomgångar om de olika perioderna. De närläste texterna för att försöka hitta kännetecken från den valda perioden.

När vi hade gått igenom alla perioderna fanns det tid för att i grupp eller individuellt skapa en överblick över perioderna genom en mall som jag tagit fram.

Hela arbetsområdet avslutades sedan med ett vanligt prov. På provet fanns bl a texter från olika perioder. Eleverna skulle bestämma från vilken period texten var hämtad samt vad det var i texten som gjorde att de kopplade texten till den valda perioden. Några elever tyckte att provet var svårt och i utvärderingen skrev de att de borde ha varit mer engagerade under lektionstid samt läst på lite bättre inför provet.

Jag hade tänkt att jag också skulle ha arbetat med material från Stockholmskällan men tiden räckte inte riktigt till. Det får kanske bli ett annat år.

Vad tar då jag med mig från arbetsområdet och elevernas utvärdering? Först och främst verkar det som om eleverna tycker det är rätt skoj att arbeta med språkhistoria. Denna grupp gillade mina genomgångar där jag i korta drag lyfte fram perioden, när den började och slutade, vilka språkliga kännetecken som fanns samt vilka texttyper som var de vanliga. Eleverna tyckte också det var bra att de fick ut stödanteckningar från mig i samband med genomgångarna. Det gjorde att eleverna kunde fokusera på att lyssna samtidigt som de som ville kunde fylla i ytterligare saker på stödanteckningarna. Det verkar också som om Värsta språket börjar bli lite uttjajat. En del hade tittat på det under grundskolan. Här får jag fundera på alternativ. Att jag högläste en del texter uppskattades och det har jag ju märkt detta läsår. Oavsett ämne och grupp gillar eleverna när fröken läser högt. Det ska jag definitivt fortsätta med. Överlag var detta alltså ett arbetsområde som eleverna gillade. Det känns bra med tanke på att det detta läsår avslutar kursen Svenska 3.

Verktyg som underlättar min lärarvardag

Att arbeta som lärare är oerhört roligt och inspirerande. Att också få lov att arbeta med den digitala tekniken i lärandet och undervisningen gör att ens arbete blir än roligare. Det tycker i alla fall jag. Jag försöker hålla mig uppdaterad i den nya tekniken och jag försöker lära mig olika program och appar som på olika sätt kan bidra till att min undervisning skapar ökade förutsättningar för alla att lyckas.

Jag tänkte här nedan kommer med några tips på program och appar som jag har stor nytta av i min undervisning och som jag hoppas du också kan ha nytta av.

För alla de som har läs- och skrivsvårigheter är det guld värt att kunna använda LEGIMUS. Legimus finns idag som app till padda och telefon och det gör att eleverna kan läsa sina böcker precis när som helst, var som helst. Så smidigt! Är du osäker på hur man får till ett konto kan du alltid prata med din skolbibliotekarie. Bibliotekarierna brukar vara experter på detta!

I min historieundervisning använder jag en hel del tidslinjer. Jag har själv snöat in på TIMETOAST, som jag tycker är enkel att använda. Du skapar din tidslinje, lägger till händelser, personer o.s.v. och sedan kan du också länka vidare till ytterligare information om personen eller händelsen. Det som jag också gillar med Timetoast är att du kan bädda in sidan på din blogg så att tidslinjen dyker upp så som den är i ditt inlägg.





I undervisningen kan det också vara av intresse att ibland köra röstningar eller kanske omröstningar. Här finns det många olika varianter att välja mellan. Den som jag använt mest är VOTO. Även Voto är enkel att använda och för att ha koll på mina röstningar har jag valt att skapa ett eget konto. Det behöver man dock inte.

När undervisningen ska utvärderas kan det ibland vara bra att göra utvärderingen digital. Då får man allt material samlat och kan sedan arbeta vidare med det. När jag gör digitala utvärderingar använder jag mig av SURVEYMONKEY. Även här finns det många olika varianter men som sagt Surveymonkey har jag fastnat för.

Ibland vill man skapa en gemensam samarbetsyta och till detta använder jag PADLET. Du kan själv bestämma vem som ska se din yta, vilka rättigheter personerna ska ha (läsa, skriva, korrigera...) och du kan på din yta lägga in text, länkar, bilder och en hel del annat. Jag använder Padlet mest för gruppdiskussioner men jag vet att det finns många som använder Padlet till ett nytt arbetsområde. All information man vill ha samlad kan man ju lägga in på sin yta.

Mina senaste erövringar är Prezi och Lucidchart. Prezi är kanon som ett alternativ till vanliga genomgångar och presentationer. Med Lucidchart kan du göra snygga diagram och jag som gillar struktur är helt såld på detta. I svenskundervisningen arbetar jag med Venndiagram och det kan man enkelt få till här.

Mitt sista tips idag är kanske det allra viktigaste. Säkert har många, precis som jag, surfat runt på nätet, hittat en massa bra sidor och sen när du någon vecka senare ska komma ihåg sidan är den spårlöst försvunnen från ditt minne. För att slippa detta kan man använda sig utav PEARLTREES. Här samlar du alla bra sidor som du hittat på nätet. Du kan skapa mappar för olika ämnen eller innehåll. Det bästa med Pearltrees är att du kommer åt det från din telefon, din dator och från din padda. Lägger du till en sida när du är på mobilen kommer sidan automatiskt att finnas med när du går in via din dator. Supersmidigt! Den näst bästa med Pearltrees är att man inte bara kan samla sidor på nätet utan också foto, dokument och anteckningar. Rätt heltäckande med andra ord.