Doktor Glas - del 2

Nu är eleverna och jag igång med romanen Doktor Glas. Vilken start! Vi inledde med några "stora" frågor:

1. Är det någonsin rätt att döda en annan människa?

2. Handlar man alltid rätt om man i alla situationer följer de lagar som finns?

3. Är det rätt att döda en människa för att rädda en annan?

Det blev intressanta diskussioner. Vi kom in på moral och etik och eleverna gav exempel. Det fanns olika ståndpunkter och det gjorde det hela än mer intressant. Jag tycker att det är givande att inleda en romanläsning med en eller flera frågor som går att koppla samman med romanen. På så sätt får eleverna en naturlig ingång till berättelsen. Detta sätt att inleda är något som jag lyfter fram i min senaste bok Läsa och samtala om skönlitteratur - med digitala verktyg.  

När vi väl diskuterat frågorna tittade vi på olika omslag. Vad fick vi reda på genom att undersöka dem? Därefter fick eleverna associera fritt till ordet glas. Det gjorde de med stort engagemang. 

Jag presenterade därefter Sverige så som det såg ut alldeles i början av 1900-talet. Detta för att eleverna skulle få en känsla för den tiden. Jag utgick från följande punkter:

- kung, union
- befolkningsmängd och arbete
- rösträtt
- högre utbildning
- dödsstraff och vanligaste dödsorsak
- transportmedel
- kvinnans roll
- litteraturen
- Stockholm
- film

Vi tittade på olika bilder, bl a flera över Stockholm. Här tog jag hjälp av både Stockholmskällan och Digitalt museum:

https://stockholmskallan.stockholm.se/teman/stockholm-nu-och-da/ 

https://stockholmskallan.stockholm.se/post/8020

https://digitaltmuseum.se/021018293943/skeppsbron-stockholm-omkring-1900-vy-mot-sodermalm

Jag fortsatte berätta om Hjalmar Söderberg och hans författarskap för att sedan komma in på Doktor Glas. Jag presenterade miljön och karaktärerna. Jag upplevde att eleverna hade fått en bild av tiden och romanen och var redo att påbörja läsningen. 

Jag valde att högläsa första dagboksanteckningen högt och tog hjälp av Litteraturbanken. Det var riktigt häftigt. Eleverna fnyste och skakade på huvudet vid flera tillfällen. Bl a när jag kom till följande rader:

Den bistre filosofen satt en kväll i ett hörn i sitt kafé, ensam som vanligt; dörren öppnas och en person med ett osympatiskt utseende stiger in. Schopenhauer betraktar honom med ett ansikte, förvridet af vämjelse och fasa, rusar upp och börjar dunka mannen i hufvudet med sin käpp. Det var bara med anledning af hans utseende. (Litteraturbanken, s 2)

Om du kunde döda en kinesisk mandarin bara genom att trycka på en knapp i väggen, eller genom en ren viljeakt, och sedan ärfva hans rikedomar – skulle du göra det? Den frågan har jag aldrig gittat svara på, kanske därför att jag aldrig riktigt hårdt och bittert har känt fattigdomens elände. Men jag
tror, att om jag kunde döda den där prästen genom att trycka på en knapp i väggen så skulle jag göra det. (Litteraturbanken, s 5)

Efter läsningen fick eleverna fundera på miljön, samhället och karaktärerna. Vad hade de nu fått veta? Därefter fortsatte läsningen och eleverna fick börja fylla i sina loggar. Denna gång hade jag valt att göra en form av Text & Tanke-logg. Du kan läsa mer om dem i denna bok, Läsa och samtala om skönlitteratur - med digitala verktyg.

På måndag träffar jag eleverna på nytt och då fortsätter arbetet med romanen. De ska då få ha boksamtal i grupper. Det kommer jag att skriva om i kommande inlägg. Håll gärna utkik efter det!

Tänk så mycket bra material det finns...

I dag kommer jag att tipsa om en del länkar och material som jag brukar använda i min undervisning. Kanske hittar du något som du kan ha nytta av i ditt eget klassrum med dina elever.

Ibland vill man kunna arbeta med film i sina ämnen. Ett alternativ till att arbeta med vanliga filmer är att arbeta med kortfilm. På svt.se finns många riktigt bra kortfilmer. De byts ut då och då, så det finns hela tiden nya att välja mellan.

Som svensklärare har man med jämna mellanrum behov av att arbeta med äldre texter. Det finns riktigt bra texter att hämta via exempelvis Litteraturbanken och Projekt Runeberg. Är man intresserad av Strindbergs Ett halvt ark papper finns den numera på flera språk. Du kan läsa den eller lyssna på den.

Stor nytta har jag haft av Stockholmskällan, inte minst i historieämnet.

Vill man arbeta med de nordiska språken kan Norden i skolan vara ett riktigt bra alternativ. Där finns texter och arbetsuppgifter kopplat till två teman, "Språk & Kultur" samt "Klimat & Natur".

I svenskundervisningen men också inom NO-ämnena kan det vara intressant att arbeta med Unga reportrar, som Håll Sverige Rent står bakom.  Här finns en mängd intressanta arbetsuppgifter kopplat till just hållbarhet. Eleverna kan få träna sig i att göra poddar, skriva debattartiklar eller spela in filmer.

Jag hoppas att mina tips kommer till användning!

Efter det nationella provet blev det dags för språkhistoria i Svenska 3

Efter det nationella provet är det många elever som upplever att kursen är klar. Jag brukar därför försöka ha kvar något område som jag kan arbeta med efter det nationella provet. I år blev det språkhistoria i kursen Svenska 3.

Jag tänkte här dela med mig av mitt arbete, då mina elever överlag tyckte att området var intressant. Eleverna fick sätta ett helhetsomdöme på arbetsområdet och de kunde välja mellan 1-4, där 1 var mindre bra och 4 mycket bra. Klassens snitt blev 3,4 och alla elever valde att svara 3 eller 4.

Hur inledde jag då arbetsområdet? Jag tog min början i Minna Sundbergs språkträd (se bild nedan). Visst är det fint! Vi diskuterade språkens ursprung och vilka som var besläktade. Jag läste högt ur Bibeln (Babels torn) och vi diskuterade hur man i olika länder och kulturer förklarar de språkliga skillnaderna.

Vi passade också på att se det avsnitt ur Värsta språket som handlar om språkens släktskap (avsnitt 3 från säsong 2). Vi gick igenom kopplingen mellan arbetsområdet och det centrala innehållet och eleverna fick ut bedömningsmatrisen. 

Nästa steg blev att se en kort prezipresentation om språkhistoria som jag har gjort.

När vi sedan började arbeta med de olika perioderna i svensk språkhistoria fokuserade vi mycket på närläsning av texterna. Vi närläste inte texterna för att analysera innehållet utan vi närläste texterna för att analysera språket. Vilket alfabet användes under perioden? Hur stavade man? Vad fanns det för böjningar? Vilka språk lånade man ord ifrån? Till närläsningarna använde jag framför allt material från Litteraturbanken. Här finns Äldre Västgötalagen, Then Swänska Argus, Karl XII:s bibel och en hel del andra intressanta texter. Eleverna fick arbeta tillsammans i grupper efter att jag hade haft genomgångar om de olika perioderna. De närläste texterna för att försöka hitta kännetecken från den valda perioden.

När vi hade gått igenom alla perioderna fanns det tid för att i grupp eller individuellt skapa en överblick över perioderna genom en mall som jag tagit fram.

Hela arbetsområdet avslutades sedan med ett vanligt prov. På provet fanns bl a texter från olika perioder. Eleverna skulle bestämma från vilken period texten var hämtad samt vad det var i texten som gjorde att de kopplade texten till den valda perioden. Några elever tyckte att provet var svårt och i utvärderingen skrev de att de borde ha varit mer engagerade under lektionstid samt läst på lite bättre inför provet.

Jag hade tänkt att jag också skulle ha arbetat med material från Stockholmskällan men tiden räckte inte riktigt till. Det får kanske bli ett annat år.

Vad tar då jag med mig från arbetsområdet och elevernas utvärdering? Först och främst verkar det som om eleverna tycker det är rätt skoj att arbeta med språkhistoria. Denna grupp gillade mina genomgångar där jag i korta drag lyfte fram perioden, när den började och slutade, vilka språkliga kännetecken som fanns samt vilka texttyper som var de vanliga. Eleverna tyckte också det var bra att de fick ut stödanteckningar från mig i samband med genomgångarna. Det gjorde att eleverna kunde fokusera på att lyssna samtidigt som de som ville kunde fylla i ytterligare saker på stödanteckningarna. Det verkar också som om Värsta språket börjar bli lite uttjajat. En del hade tittat på det under grundskolan. Här får jag fundera på alternativ. Att jag högläste en del texter uppskattades och det har jag ju märkt detta läsår. Oavsett ämne och grupp gillar eleverna när fröken läser högt. Det ska jag definitivt fortsätta med. Överlag var detta alltså ett arbetsområde som eleverna gillade. Det känns bra med tanke på att det detta läsår avslutar kursen Svenska 3.