PM-uppgift till Störst av allt del 2

Vilket gensvar jag fick på mitt första inlägg om PM-uppgift till romanen Störst av allt, http://jennypawendes.blogspot.com/2020/02/pm-uppgift-till-storst-av-allt.html. Många har hört av sig med önskan om att få ta del av de två andra PM-uppgifterna samt de artiklar som eleverna fick utgå ifrån vid sitt skrivande. Jag har därför valt att lägga in dem här nedan. Håll till godo!

Uppgift 2 och 3

När det gäller artiklarna är de listade under respektive uppgift.

Uppgift 1

”Jag brukade faktiskt tro på att "Kärleken övervinner allt" av Julia Mörnstedt Karlsten, publicerad 23 april 2017 i Expressen, https://www.expressen.se/gt/kronikorer/julia-mjornstedt-karlsten/jag-brukade-faktiskt-tro-pa-att-karleken-overvinner-allt/.

”Att skilja på kärlek och känslor” av Yolanda Hägg, publicerad i Bjuvs lokaltidning den 16 december 2018.

”Därför är romantik kärlekens största fiende” av Christian Staal ur veckotidningen Allas den 17 maj 2019, https://www.allas.se/relationer/darfor-ar-romantik-karlekens-storsta-fiende/138634.

Uppgift 2

DN Debatt. ”Förbättra vården med hjälp av aktiv dödshjälp” av Torbjörn Tännsjö publicerad 2005-09-23 i DN, https://www.dn.se/debatt/forbattra-varden-med-hjalp-av-aktiv-dodshjalp/.

DN Debatt. ”Påvens uttalande om abort avslöjar en tveksam etik” av Torbjörn Tännsjö publicerad 2018-10-16 i DN, https://www.dn.se/debatt/paven-uttalande-om-abort-avslojar-en-tveksam-etik/.

Uppgift 3

Endast romanerna Doktor Glas och Störst av allt. 

Uppgift 4

Våldets uttryck och mekanismer hämtad från Nationellt centrum för kvinnofrid, https://nck.uu.se/kunskapsbanken/amnesguider/vald-i-nara-relationer/valdets-uttryck-och-mekanismer/ den 20 januari 2020.

”Därför flyr inte kvinnor från våldsam relation” av Jenny Jägerfeld, publicerad i 

Svenska Dagbladet den 4 april 2019, https://www.svd.se/fornuftiga-rad-fungerar-inte-vid-kvinnomisshandel/av/jenny-jagerfeld.

Det finns givetvis en mängd andra artiklar man kan använda. Se dessa som exempel. 

Använder du några av mina PM-uppgifter får du gärna tagga mig och/eller höra av dig och berätta hur uppgifterna mottogs av eleverna. Det är alltid spännande att få ta del av andras reflektioner och tankar.

PM-uppgift till Störst av allt

Jag har tidigare bloggat om elevernas arbete om Störst av allt och idag tänkte jag dela med mig av den slutuppgift som eleverna fick göra. Är du intresserad av att läsa de tidigare inläggen når du dem genom följande länkar:

http://jennypawendes.blogspot.com/2019/12/jennys-julkalender-2019-1-december.html

http://jennypawendes.blogspot.com/2019/12/jennys-julkalender-den-2-december.html

Efter elevernas önskemål läste vi romanen med lässtopp. Till varje lässtopp fick eleverna skriva en kort reflektion och sedan diskutera frågor som jag förberett samt frågor som eleverna funderade över. Diskussionerna genomfördes i smågrupper. Vill du läsa mer om hur man kan bygga upp en undervisning kring skönlitteratur och boksamtal finns exempelvis boken Läsa och samtala om skönlitteratur - med digitala verktyg. Modellerna som presenteras i den använder jag mig ofta utav.

https://www.studentlitteratur.se/#40098

Parallellt med läsningen fick eleverna även fördjupa sig i PM-skrivande. Det ska kanske nämnas att klassen läser kursen Svenska 3. Vi analyserade PM och olika typer av texter. Eleverna fick även provskriva ett PM, allt för att känna sig säkra på texttypen. 

När romanen var utläst blev det dags för slutuppgiften - att skriva ett PM. Då eleverna hade fastnat för olika saker under sin läsning valde jag att ta fram flera olika PM-uppgifter. Jag valde även att knyta an till Doktor Glas, då det finns många beröringspunkter mellan de två romanerna. Alla PM-uppgifter utgick från följande instruktion:

Därefter följde de olika PM-uppgifterna. Nedan kan du ta del av ett par av dem. 

Eleverna fick 3 timmar på sig till sitt skrivande. De hade då i förväg fått ut artiklarna och även de olika PM-uppgifterna. Det gjorde att de under lektionstid kunde fokusera på själva skrivandet. Skrivningen genomfördes i ChromEx.  

Hur brukar du avsluta elevernas romanläsning? Dela gärna med dig! 

Språkdetektiver i svenska 3

Just nu är mina elever mitt uppe i ett arbete med språkhistoria. Jag har introducerat arbetsområdet genom att bl a utgå från denna övergripande Prezi-presentation.

Du kommer åt presentationen via denna länk, https://prezi.com/_pl0-lecsdn6/sprakhistoria/

Eleverna och jag har diskuterat hur språket har förändrats och hur språket kommer att se ut i framtiden. Vi har läst Babels torn och tittat på texter från olika tider.

Imorgon ska eleverna få fördjupa sig i olika texter. De ska få undersöka dem noggrant. Vad är det som gör att man kan se att denna text är från epoken...? Det är utgångsfrågan. Eleverna ska få vara detektiver och leta efter specifika bokstäver, undersöka ordföljd, stavning och låneord. Texterna har jag hämtat från Litteraturbanken och Projekt Runeberg:

Then Swänska Argus

Thet Nyia Testamentit på Swensko

Äldre Västgötalagen

Röda rummet


Eleverna kommer att få ut utdrag ur de fyra texterna. De kommer inledningsvis inte få veta från vilka texter utdragen är plockade och inte heller vilket år texterna är ifrån. Min förhoppning är att de, genom att leta språkliga särdrag, själva kan komma underfund med från vilken epok respektive text är. Spännande ska det bli!

Del 4: Doktor Glas, intertextualitet och komparativ analysmodell

I boken Litteraturvetenskap - en inledning (red. Staffan Bergsten) kan man läsa att begreppet intertextualitet myntades av Julia Kristeva 1966 och att hon med detta menar att ingen litterär text kan ses som ett isolerat fenomen utan att det alltid måste ses i relation till andra texter. Begreppet är vitt och det kan omfatta många sorters förbindelser mellan texter. Det kan exempelvis handla om direkta lån, allusioner, citat, parodi men det kan också handla om formella och stilistiska band eller kopplingar till en viss genre eller tradition. 

Jag har alltid tyckt det varit spännande att läsa en text och hitta kopplingar till andra texter och detta detektivarbete försöker jag dela med mig av till mina elever. När vi nu är igång med Doktor Glas kändes det högaktuellt att lyfta in begreppet, då det finns flera andra svenska böcker som uttalat tagit sin utgångspunkt i Hjalmar Söderbergs roman. Jag tänker främst på Mordets praktik av Kerstin Ekman och Gregorius av Bengt Ohlsson. 

På min svensklektion inledde jag med att presentera begreppet intertextualitet och eleverna fick ge exempel utifrån sin egen läsning. Därefter presenterade jag Mordets praktik och Gregorius. Jag sammanfattade kort handlingen och därefter läste vi valda utdrag ur romanerna (dagboksanteckningen den 12 juni ur Doktor Glas, sidorna 23-30 ur Gregorius och sidorna 11-19 ur Mordets praktik). Under läsningen fick eleverna fundera över vilka förbindelser som fanns mellan de tre texterna.  De hittade en hel del och det trots de korta utdragen. Jag ville inte stanna vid att bara samtala om de tre texterna. Jag ville också att eleverna skulle få skriva om dem. Denna gång valde jag att låta dem jämföra de tre texterna (utdragen). Utgångsfrågan var: 

Vad finns det för likheter och skillnader mellan texterna? Fundera över

a) handling

b) språk

c) miljö och tid

d) karaktärer

e) berättarperspektiv

Uppgiften kan kopplas till följande del av det centrala innehållet i kursen Svenska 3:

"Skönlitterära texter, författade av såväl kvinnor som män, inom genrerna prosa, lyrik och dramatik. Litteraturvetenskapligt inriktad analys av stilmedel och berättartekniska grepp. Litteraturvetenskapliga begrepp och verktyg." (Gy11, svenska 3)

När eleverna får jämföra tre texter med varandra använder de sig av en analysmodell som kallas komparativ och i det här specifika fallet kan de också dra nytta av en intertextuell analysmodell. Eleverna påbörjar alltså sitt arbete med att kunna skriva en "litteraturvetenskapligt inriktad analys". 

De är nu i full gång med sitt skrivande och under vecka 38 fortsätter det. Då kommer vi också att påbörja de argumenterande tal som eleverna ska hålla utifrån någon av karaktärerna i Doktor Glas. 

Doktor Glas - del 2

Nu är eleverna och jag igång med romanen Doktor Glas. Vilken start! Vi inledde med några "stora" frågor:

1. Är det någonsin rätt att döda en annan människa?

2. Handlar man alltid rätt om man i alla situationer följer de lagar som finns?

3. Är det rätt att döda en människa för att rädda en annan?

Det blev intressanta diskussioner. Vi kom in på moral och etik och eleverna gav exempel. Det fanns olika ståndpunkter och det gjorde det hela än mer intressant. Jag tycker att det är givande att inleda en romanläsning med en eller flera frågor som går att koppla samman med romanen. På så sätt får eleverna en naturlig ingång till berättelsen. Detta sätt att inleda är något som jag lyfter fram i min senaste bok Läsa och samtala om skönlitteratur - med digitala verktyg.  

När vi väl diskuterat frågorna tittade vi på olika omslag. Vad fick vi reda på genom att undersöka dem? Därefter fick eleverna associera fritt till ordet glas. Det gjorde de med stort engagemang. 

Jag presenterade därefter Sverige så som det såg ut alldeles i början av 1900-talet. Detta för att eleverna skulle få en känsla för den tiden. Jag utgick från följande punkter:

- kung, union
- befolkningsmängd och arbete
- rösträtt
- högre utbildning
- dödsstraff och vanligaste dödsorsak
- transportmedel
- kvinnans roll
- litteraturen
- Stockholm
- film

Vi tittade på olika bilder, bl a flera över Stockholm. Här tog jag hjälp av både Stockholmskällan och Digitalt museum:

https://stockholmskallan.stockholm.se/teman/stockholm-nu-och-da/ 

https://stockholmskallan.stockholm.se/post/8020

https://digitaltmuseum.se/021018293943/skeppsbron-stockholm-omkring-1900-vy-mot-sodermalm

Jag fortsatte berätta om Hjalmar Söderberg och hans författarskap för att sedan komma in på Doktor Glas. Jag presenterade miljön och karaktärerna. Jag upplevde att eleverna hade fått en bild av tiden och romanen och var redo att påbörja läsningen. 

Jag valde att högläsa första dagboksanteckningen högt och tog hjälp av Litteraturbanken. Det var riktigt häftigt. Eleverna fnyste och skakade på huvudet vid flera tillfällen. Bl a när jag kom till följande rader:

Den bistre filosofen satt en kväll i ett hörn i sitt kafé, ensam som vanligt; dörren öppnas och en person med ett osympatiskt utseende stiger in. Schopenhauer betraktar honom med ett ansikte, förvridet af vämjelse och fasa, rusar upp och börjar dunka mannen i hufvudet med sin käpp. Det var bara med anledning af hans utseende. (Litteraturbanken, s 2)

Om du kunde döda en kinesisk mandarin bara genom att trycka på en knapp i väggen, eller genom en ren viljeakt, och sedan ärfva hans rikedomar – skulle du göra det? Den frågan har jag aldrig gittat svara på, kanske därför att jag aldrig riktigt hårdt och bittert har känt fattigdomens elände. Men jag
tror, att om jag kunde döda den där prästen genom att trycka på en knapp i väggen så skulle jag göra det. (Litteraturbanken, s 5)

Efter läsningen fick eleverna fundera på miljön, samhället och karaktärerna. Vad hade de nu fått veta? Därefter fortsatte läsningen och eleverna fick börja fylla i sina loggar. Denna gång hade jag valt att göra en form av Text & Tanke-logg. Du kan läsa mer om dem i denna bok, Läsa och samtala om skönlitteratur - med digitala verktyg.

På måndag träffar jag eleverna på nytt och då fortsätter arbetet med romanen. De ska då få ha boksamtal i grupper. Det kommer jag att skriva om i kommande inlägg. Håll gärna utkik efter det!

Doktor Glas i kursen Svenska 3 - del 1

Nytt läsår och nya planeringar

Detta läsår kommer jag att inleda med den klassiska romanen Doktor Glas av Hjalmar Söderberg. Jag tycker mycket om Söderberg och brukar ofta använda mig utav hans noveller i min undervisning (se exempelvis läromedlet Metafor 2 där hans novell En herrelös hund finns med i fulltext). I år blir det dock hans roman Doktor Glas som får hamna i fokus. 

Inspiration till planeringen har jag fått bland annat från Annki Norman, Åsa Edenfeldt, David Öhman och från boken Läsa och samtala om skönlitteratur - med digitala verktyg. 

Under 5 veckor kommer eleverna och jag att läsa, samtala, skriva och hålla argumenterande tal. Varje lektion kommer att ha ett givet fokus (förutom de kontinuerliga boksamtalen). Du kan ta del av planeringen här nedan:

Hur ska arbetet med romanen inledas?

Jag kommer att inleda romanläsningen med några övergripande frågor. Frågorna knyter fint an till romanen och jag hoppas att eleverna genom dem får en ingång i berättelsen. De frågor som blir vår utgångspunkt är:

• Är det någonsin rätt att döda en annan människa?
• Om man i alla situationer följer de lagar som finns, handlar man då alltid rätt?

Förutom dessa två kommer jag eventuellt att ställa denna: Är det rätt att döda en människa för att rädda en annan? Det gör jag om eleverna inte på egen hand kommer in på det.

Jag kommer sedan att introducera romanen för att därefter läsa den första dagboksanteckningen, 12 juni, högt. Den inleds så här:

Utdraget är hämtat från Litteraturbanken och där kan man läsa romanen i fulltext. Under min högläsningen ska eleverna få fundera över vad de får reda på om:

• miljön
• karaktärerna
• samhället

Vi ska arbeta enligt EPA (eleverna får reflektera på egen hand, i par, för att slutligen ha ett samtal i helklass).

Det fortsatta arbetet

När väl romanen är introducerad och de första sidorna lästa kommer vårt arbete att fortsätta. Under veckorna kommer eleverna att få:

• skriva läslogg (minst tre reflektioner per logg, text-till-text, text-till-själv, text-till-värld)
• ha boksamtal utifrån givna roller (hem- och expertgrupp utifrån karaktärerna i romanen)
• ta fram ett argumenterande tal som de håller för klassen (utifrån en av karaktärerna)

För att kunna ha boksamtal kommer jag att hålla ihop vår läsning. Vi kommer att läsa boken i samma takt enligt följande lässchema

Datum	Sidor som ska vara lästa
2 september	-49 (läsa hela 2 juli)
9 september	49-100 (läsa hela 7 augusti)
16 september	101-156

Jag ser fram emot att få introducera romanen i nästa vecka. Nästa vecka kommer du också att kunna ta del av ett nytt inlägg, där jag bl a berättar om hem- och expertgrupperna.

Trevligt LÄS-år!

Efter det nationella provet blev det dags för språkhistoria i Svenska 3

Efter det nationella provet är det många elever som upplever att kursen är klar. Jag brukar därför försöka ha kvar något område som jag kan arbeta med efter det nationella provet. I år blev det språkhistoria i kursen Svenska 3.

Jag tänkte här dela med mig av mitt arbete, då mina elever överlag tyckte att området var intressant. Eleverna fick sätta ett helhetsomdöme på arbetsområdet och de kunde välja mellan 1-4, där 1 var mindre bra och 4 mycket bra. Klassens snitt blev 3,4 och alla elever valde att svara 3 eller 4.

Hur inledde jag då arbetsområdet? Jag tog min början i Minna Sundbergs språkträd (se bild nedan). Visst är det fint! Vi diskuterade språkens ursprung och vilka som var besläktade. Jag läste högt ur Bibeln (Babels torn) och vi diskuterade hur man i olika länder och kulturer förklarar de språkliga skillnaderna.

Vi passade också på att se det avsnitt ur Värsta språket som handlar om språkens släktskap (avsnitt 3 från säsong 2). Vi gick igenom kopplingen mellan arbetsområdet och det centrala innehållet och eleverna fick ut bedömningsmatrisen. 

Nästa steg blev att se en kort prezipresentation om språkhistoria som jag har gjort.

När vi sedan började arbeta med de olika perioderna i svensk språkhistoria fokuserade vi mycket på närläsning av texterna. Vi närläste inte texterna för att analysera innehållet utan vi närläste texterna för att analysera språket. Vilket alfabet användes under perioden? Hur stavade man? Vad fanns det för böjningar? Vilka språk lånade man ord ifrån? Till närläsningarna använde jag framför allt material från Litteraturbanken. Här finns Äldre Västgötalagen, Then Swänska Argus, Karl XII:s bibel och en hel del andra intressanta texter. Eleverna fick arbeta tillsammans i grupper efter att jag hade haft genomgångar om de olika perioderna. De närläste texterna för att försöka hitta kännetecken från den valda perioden.

När vi hade gått igenom alla perioderna fanns det tid för att i grupp eller individuellt skapa en överblick över perioderna genom en mall som jag tagit fram.

Hela arbetsområdet avslutades sedan med ett vanligt prov. På provet fanns bl a texter från olika perioder. Eleverna skulle bestämma från vilken period texten var hämtad samt vad det var i texten som gjorde att de kopplade texten till den valda perioden. Några elever tyckte att provet var svårt och i utvärderingen skrev de att de borde ha varit mer engagerade under lektionstid samt läst på lite bättre inför provet.

Jag hade tänkt att jag också skulle ha arbetat med material från Stockholmskällan men tiden räckte inte riktigt till. Det får kanske bli ett annat år.

Vad tar då jag med mig från arbetsområdet och elevernas utvärdering? Först och främst verkar det som om eleverna tycker det är rätt skoj att arbeta med språkhistoria. Denna grupp gillade mina genomgångar där jag i korta drag lyfte fram perioden, när den började och slutade, vilka språkliga kännetecken som fanns samt vilka texttyper som var de vanliga. Eleverna tyckte också det var bra att de fick ut stödanteckningar från mig i samband med genomgångarna. Det gjorde att eleverna kunde fokusera på att lyssna samtidigt som de som ville kunde fylla i ytterligare saker på stödanteckningarna. Det verkar också som om Värsta språket börjar bli lite uttjajat. En del hade tittat på det under grundskolan. Här får jag fundera på alternativ. Att jag högläste en del texter uppskattades och det har jag ju märkt detta läsår. Oavsett ämne och grupp gillar eleverna när fröken läser högt. Det ska jag definitivt fortsätta med. Överlag var detta alltså ett arbetsområde som eleverna gillade. Det känns bra med tanke på att det detta läsår avslutar kursen Svenska 3.

Att reflektera över sitt lärande

När jag var på SETT lyssande jag bl a på Anders Holmgren. Anders Holmgren arbetar med bedömning för lärande. Det var kanske därför inte så konstigt att hans föreläsning på SETT hette just "Bedömning för lärande - digitalt".

Under sin föreläsning pratade Holmgren bl a om matriser kopplat till bedömning. Jag reflekterade inte så mycket över denna diskussion just då och inte heller så mycket dagarna efter men när jag skulle börja arbeta med ett nytt arbetsområde inom svenska 3 (språkhistoria) kom tankarna. Visst var det väl så att Holmgren visade på ett exempel där eleverna blev ägare över sitt eget lärande? Fanns det inte en bild på en matris, där eleverna själva skulle fylla i vad de kunde, vad de behövde utveckla vidare och slutligen hur de skulle göra för att komma vidare i sitt lärande. Jag kollade igenom mina anteckningar och mycket riktigt där fanns en matris med oifyllda rutor, en matris som eleven själv skulle fylla i. Jag tog med mig Holmgrens tankar in i mitt eget arbeta med arbetsområdet kring svensk språkhistoria. Jag tog fram en vanlig matris med tre nivåer och sedan en matris där rubrikerna blev:

- Jag kan
- Jag behöver utveckla
- Jag kan utveckla detta genom att

Hur ska jag då arbeta med denna matris? Tanken är att eleverna under arbetets gång ska reflektera över sitt eget lärande. När vi har diskuterat och arbetat med en tidsperiod i svensk språkhistoria kan vi ta fram matrisen och fundera över de tre frågorna. Vad kan jag, som elev, kopplat till denna tidsperiod? Vad behöver jag utveckla? Och hur ska jag utveckla detta? Om vi gör så kontinuerligt under arbetets gång får eleverna förhoppningsvis syn på sitt eget lärande. Får de syn på sitt eget lärande och blir medvetna om vad som krävs för att nå ett snäpp högre blir de också själva kunskapsbärare och ägare av begreppet KVALITET som Holmgren pratade mycket om under sin föreläsning. Först när eleverna gjorts till ägare av sitt eget lärande kan de bli aktiva. 

Vad är mitt mål med arbetet med matrisen? Mitt mål är att eleverna blir mer aktiva i sitt lärande. Fortfarande är det många elever som går direkt till mig för att att få reda på vad de behöver göra för att komma vidare. De reflekterar inte så mycket själva utan vill att fröken ska svara vad nästa steg för dem är. Nu kommer de förhoppningsvis själva bli mer aktiva och reflekterande. Det hoppas jag i alla fall. Jag får återkomma så snart jag och eleverna har gjort en utvärdering.

Skulle du vara intresserad av att ta del av det material vi använder finns en del att att hämta här på bloggen. Klicka HÄR eller gå in under rubriken "Mallar och instruktioner".