Har du hört talas om Frayerdiagram? Det hade inte jag men när jag läste in mig på det insåg jag att det var en riktig guldgruva för undervisningen. Jag har använt liknande diagram tidigare men inget som var exakt som detta. Jag som gillar struktur kände direkt att det här skulle kunna passa min undervisning i svenska och historia. Vid närmare eftertanke tror jag faktiskt att det skulle kunna passa skolans alla ämnen.
Frayerdiagrammet togs fram av Dorothy Frayer och hennes studenter vid universitet i Wisconsin. Detta var redan på 1970-talet, om jag har förstått det rätt. Med hjälp av detta diagram kan man få en större förståelse för ord och begrepp och alltså utveckla sitt ordförråd.
I Frayerdiagrammet sätter man ordet/begrepp i centrum. Sedan finns fyra rutor med följande rubriker:
- Definition
- Kännetecken
- Exempel
- Icke-exempel
Det kan se ut så här:
I rutan Definition skriver man in en förklaring till begreppet. I rutan Kännetecken skriver man in sådant som beskriver och kännetecknar begreppet. I Exempel ger man exempel på begreppet och i Icke-exempel skriver man in sådant som är just icke-exempel, alltså begreppets motsats. För att det ska bli tydligare för dig ska du få ett exempel från svenska. Vi utgår från begreppet substantiv.
Jag funderade länge på rubriken Icke-exempel och varför den skulle vara med men sen insåg jag att den var riktigt bra. Kan man förklara vad något inte är har man kommit en bra bit i sitt lärande. De är nästan lika viktigt som att kunna förklara vad något är.
Diagrammet kan användas när man ska inleda ett nytt avsnitt i en lärobok och man vet med sig att det finns en massa svåra ord i texten. Man kan lista alla svåra ord inledningsvis så att eleverna har dem framför sig. Därefter läser man texten högt och eleverna följer med i sina böcker. Efter läsningen delar man ut Frayerdiagram och delar upp eleverna i par eller mindre grupper. Paren/grupperna får ansvara för vissa begrepp och fylla i diagram som gäller för just dem. De får ta hjälp av texten som läraren precis högläst och av varandra. När alla fyllt i sina diagram låter man eleverna delge sina svar för varandra. Det blir en lektion med hög elevaktivitet och där språket används både i tal, samtal och skrift. Det är positivt för språkutvecklingen.
Ett alternativ är att låta eleverna få ut ifyllda diagram med undantag för begreppet i mitten. Det blir sedan deras uppgift att fylla i rätt begrepp. Man kan också bygga ut diagrammen med en ruta till. Denna får rubriken Bild och eleven kan rita en bild som illustrerar begreppet på något sätt. Det passar kanske bäst för yngre åldrar.
Jag hoppas du kommer att ha nytta av Frayer-diagrammet. Vill du ha ett tomt diagram, som du kan använda direkt i ditt klassrum? Det kommer här:
