Frayerdiagram i klassrummet

Har du hört talas om Frayerdiagram? Det hade inte jag men när jag läste in mig på det insåg jag att det var en riktig guldgruva för undervisningen. Jag har använt liknande diagram tidigare men inget som var exakt som detta. Jag som gillar struktur kände direkt att det här skulle kunna passa min undervisning i svenska och historia. Vid närmare eftertanke tror jag faktiskt att det skulle kunna passa skolans alla ämnen. 

Frayerdiagrammet togs fram av Dorothy Frayer och hennes studenter vid universitet i Wisconsin. Detta var redan på 1970-talet, om jag har förstått det rätt. Med hjälp av detta diagram kan man få en större förståelse för ord och begrepp och alltså utveckla sitt ordförråd. 

I Frayerdiagrammet sätter man ordet/begrepp i centrum. Sedan finns fyra rutor med följande rubriker:

- Definition

- Kännetecken

- Exempel

- Icke-exempel

Det kan se ut så här:

I rutan Definition skriver man in en förklaring till begreppet. I rutan Kännetecken skriver man in sådant som beskriver och kännetecknar begreppet. I Exempel ger man exempel på begreppet och i Icke-exempel skriver man in sådant som är just icke-exempel, alltså begreppets motsats. För att det ska bli tydligare för dig ska du få ett exempel från svenska. Vi utgår från begreppet substantiv.

Jag funderade länge på rubriken Icke-exempel och varför den skulle vara med men sen insåg jag att den var riktigt bra. Kan man förklara vad något inte är har man kommit en bra bit i sitt lärande. De är nästan lika viktigt som att kunna förklara vad något är. 

Diagrammet kan användas när man ska inleda ett nytt avsnitt i en lärobok och man vet med sig att det finns en massa svåra ord i texten. Man kan lista alla svåra ord inledningsvis så att eleverna har dem framför sig. Därefter läser man texten högt och eleverna följer med i sina böcker. Efter läsningen delar man ut Frayerdiagram och delar upp eleverna i par eller mindre grupper. Paren/grupperna får ansvara för vissa begrepp och fylla i diagram som gäller för just dem. De får ta hjälp av texten som läraren precis högläst och av varandra. När alla fyllt i sina diagram låter man eleverna delge sina svar för varandra. Det blir en lektion med hög elevaktivitet och där språket används både i tal, samtal och skrift. Det är positivt för språkutvecklingen. 

Ett alternativ är att låta eleverna få ut ifyllda diagram med undantag för begreppet i mitten. Det blir sedan deras uppgift att fylla i rätt begrepp. Man kan också bygga ut diagrammen med en ruta till. Denna får rubriken Bild och eleven kan rita en bild som illustrerar begreppet på något sätt. Det passar kanske bäst för yngre åldrar.

Jag hoppas du kommer att ha nytta av Frayer-diagrammet. Vill du ha ett tomt diagram, som du kan använda direkt i ditt klassrum? Det kommer här:

Stödstrukturer vid boksamtal

Börjar det bli dags för läsårets första boksamtal? Kanske kan då detta blogginlägg hjälpa dig. Det handlar egentligen inte om boksamtalet i sig utan snarare om hur du kan stötta dina elever före och under samtalet. Om du vill veta mer om hur man kan lägga upp boksamtal ska du läsa mina tidigare inlägg om detta. Exempelvis:

Novellsamtal i samarbete med skolans bibliotekarie

Om det var krig i Norden

Gemensam romanläsning i Svenska 1

Du kan också läsa i boken Mötet med texten - inkluderande läsundervisning där det finns ett helt avsnitt om just boksamtal.

Hur kan man då stötta sina elever före och under boksamtalet? Jag brukar alltid se till att mina elever har ett läsprotokoll där de kan fylla i sina egna tankar om boken. Det kan utgå från Aidan Chambers idé och se ut så här:

Under sin läsning fyller de på i sina läsprotokoll och dessa får de sedan ha med sig in i samtalet. 

För att stötta dem under samtalet kan man ha färdiga "börjor", alltså inledningar på meningar. Det kan hjälpa dem ställa frågor till varandra och komma djupare in i boken. Här nedan följer exempel på börjor som jag använt:

Dessa kan givetvis byggas ut och anpassas efter den bok som man ska ha samtal om. Fördelen med att låta eleverna ha sådana här börjor är att alla kan våga ställa frågor till övriga i gruppen. De kan utgå från en "början" och sedan bygga på med egna ord. Om man vill kan man avsätta tid inför boksamtalet där eleverna får ta fram fem frågor till boken som de vill fråga övriga i gruppen. Dessa frågor har de sedan med sig in i samtalet. En annan fördel med börjorna är att de är sammankopplade med Chambers modell. Här finns inledningar som rör gillar, ogillar, frågetecken och mönster/kopplingar.

Vilka stödstrukturer använder du inför och under ett samtal? Dela gärna med dig!

PS. Arbetar du på gymnasiet? I läromedlen Metafor 1 och Metafor 2 finns tips och idéer för boksamtal. Dessa direkt riktade till eleverna. I lärarhandledningarna finns information till dig som undervisande lärare. DS

Stöd och stöttning inför de nationella proven

Då börjar det dra ihop sig. Snart är det dags för de nationella proven. Många är vi som varje läsår funderar över hur vi ska förbereda våra elever. Jag har detta läsår valt att efter sportlovet lägga extra fokus på referatskrivande och texttyper. I mitt arbete med eleverna försöker jag modellera, stötta och ge tid för samtal och diskussioner. Allt för att eleverna ska vara så väl förberedda för provet som bara är möjligt men också för att de lättare ska klara kommande kurser inom svenskämnet.

I detta inlägg delar jag med mig av en del av det material som jag använder. Är det något som du tycker verkar vara användbart är det bara att "knycka".

Många av mina elever tycker det är svårt att skriva en bra text. Redan när jag möter dem på hösten nöter jag därför in att alla texter kan sägas bestå av tre delar:

- inledning

- huvuddel

- avslutning

Det gör att de tidigt lär sig att den yttre strukturen är densamma men att innehållet och språket kan skifta beroende på vad det är för text som ska skrivas.

När det nu närmar sig nationellt prov är det kring textens tre delar vi tar vår utgångspunkt. Vad ska de olika delarna innehålla om man ska skriva exempelvis ett inlägg eller ett debattinlägg? Vi tittar på frisläppta prov för Svenska 1 och funderar enskilt, parvis och gemensamt (EPA).

På bilden ovan är det huvuddelen som diskuterats. Vad ska den innehålla om man läser uppgiftsinstruktionerna till att skriva ett inlägg respektive ett debattinlägg?

Till diskussionerna och de gamla proven knyter jag mallar och stödstrukturer. I år har jag arbetat med att ta fram stödstrukturer i Canva. De ser exempelvis ut så här:

Som du ser på mallen ovan utgår jag från textens tre delar - inledning, huvuddel, avslutning. Denna struktur löper som en röd tråd. När eleverna har koll på vad som ska ingå går vi vidare och diskuterar språkliga aspekter. Hur skriver man utvecklade resonemang? Hur skriver man välformulerat? Till vår hjälp tar vi UR:s material Orka plugga och den film som heter Att utveckla ett resonemang i svenska. Filmen är tänkt för åk 9 men jag tycker den fungerar bra att använda även i kursen Svenska 1. 

Eleverna får arbeta med frågor till filmen och även här använder vi oss utav EPA. Vi tittar sedan på olika elevtexter och diskuterar innehåll och språk. Vad skiljer de olika texterna åt? Vilken av texterna har bäst formuleringar? 

Under förberedelserna inför de nationella proven får eleverna också skriva egna texter. Syftet är att de ska få träna sig i att referera och hänvisa till sådant som de läst. Jag brukar inleda med ett vanligt referatskrivande och därefter gå vidare till andra texttyper exempelvis debattinlägg. För att kunna skriva ett referat behöver eleverna förstå den text som de läst och de måste också veta vad som är viktigt i texten. Till arbetet med skrivande knyter jag UR:s film Hitta det viktigaste i en text, en filmad genomgång om referatteknik (se nedan) och lärobokens avsnitt om referatskrivande (jag använder Metafor 1 från Gleerups). Jag modellerar referatskrivande, vi samtalar om textens struktur (de tre delarna) och vi diskuterar språk och innehåll. Eleverna får sedan skriva sina referat och steget därefter blir exempelvis att skriva ett debattinlägg.

Arbetsområde om litteratur och läsning

Sedan skolan drog igång i augusti har jag med mina ettor i kursen Svenska 1 arbetat med ett område som jag döpt till läsning. Det har varit ett lyckat arbetsområde och därför tänker jag dela med mig av mitt upplägg här i bloggen. Inspiration till området har jag bl a fått från de diskussioner som då och då förs om ungas läsning men också från en uppgift som svenskläraren Martin Ahlstedt delade med sig av under 2014.

Arbetsområdet behandlar följande delar från ämnes- och kursplanen. 

Som bedömning har jag haft två större uppgifter, nämligen en reflekterande uppsats och ett boksamtal i mindre grupp. 

Arbetsområdet inleddes med att eleverna fick ge sin syn på litteratur och läsning. De fick reflektera över följande:

1. Vad läser du?
2. Varför läser du?
3. Hur läser du?
4. Detta är det bästa jag läst
5. Är det viktigt att kunna läsa?

En och en fick de skriva ner sina tankar och dessa delade de sedan med mig. Därefter besvarade jag frågorna men jag gjorde det muntligt inför klassen och sedan kom också skolans bibliotekarie och gav sina svar på frågorna ovan.

Det var spännande att ta del av elevernas svar. Alla var eniga om att läsning var viktigt och de skrev exempelvis så här:

Det är jätteviktigt att kunna läsa. Genom läsningen kan man lättare prata med folk, förstå ord, ha ett stort ordförråd och förstå vad andra säger och skriver. Det är också viktigt när man ska lära sig saker i i exempelvis skolan.

Det är viktigt för att kunna kommunicera med folk. Om man inte kan läsa kan man bli lurad och det blir också svårt att följa de instruktioner man får i skolan och i yrkeslivet.

När vi tillsammans hade reflekterat över läsningens betydelse gick vi vidare och läste vad andra skrivit om läsning. Vi använde krönikor, essäer och radioreportage. Till de olika texterna och radioreportagen hade jag i förhand tagit fram frågor. Dessa fick eleverna i grupp diskutera. Vi följde sedan upp diskussionerna i helklass. 

När vi kommit så här långt var det dags för första bedömningsuppgiften, en reflekterande uppsats. Jag gick igenom vad en reflekterande uppsats är och eleverna fick ta del av ett stödmaterial som bl a bestod av frågor (och då frågor som vi behandlat under lektionstid) men också "börjor" (alltså inledningar på meningar som eleverna kunde använda rakt av i sina egna uppsatser). Här nedan ser du "börjor" som visar hur eleverna kan inleda sina uppsatser:

Eleverna fick skriva under lektionstid och när de var klara fick de ut en mall som de kunde använda för att granska sin text. Mallen når du här; Mall för att granska text. När de arbetat igenom sin text lämnade de in den till mig.

Nästa steg var att introducera Aidan Chambers modell för boksamtal. Jag och skolans bibliotekarie introducerade modellen och sedan fick eleverna läsa igenom ett avsnitt i läromedlet Metafor 1, som beskriver just Chambers modell. 

Sedan introducerades novellen Början av Gun-Britt Sundström, även denna finns i Metafor 1. Novellen läste jag högt för eleverna och under min läsning fyllde de på i sina läsprotokoll som de fått ut. Du når läsprotokollen via denna länk, Läsprotokoll Chambers. Eleverna läste sedan novellen en gång till men då på egen hand och under och efter sin läsning fyllde de på med ytterligare saker i sitt protokoll.

Därefter var det dags för den andra bedömningsuppgiften, att ha ett samtal i mindre grupp. Samtalet handlade om novellen Början och eleverna fick ha med sig både novell och läsprotokoll in i samtalet. Jag agerade sekreterare och då jag gärna ville lyssna på samtalet i efterhand valde jag att spela in ljudet via en iPad. 

Efter samtalet var det dags för eleverna att återkomma till det centrala innehållet och till kunskapskraven och nu för att göra en skattning över den egna förmågan. Eleverna fick också utvärdera arbetsområdet och då genom att använda de utvärderingsfrågor som finns i Metafor 1. Här finns skattningen inlagd i en matris och denna följs av utvärderingsfrågorna, Utvärdering arbetsområde läsning.

När jag nu summerar arbetsområdet kan jag se att eleverna inte bara har lyckats riktigt bra. De har också tyckt att det både har varit roligt och lärorikt. Som lärare har jag redan fått en god kunskap om elevernas språk, om deras förmåga att skriva längre texter men också om deras förmåga att uttrycka sig muntligt. Detta är ett arbetsområde som jag definitivt kommer att återkomma till under kommande läsår. 

Kollegialt lärande i fokus

Läsåret 2016/2017 fokuserar på det kollegiala lärandet. Så upplever åtminstone jag det. Under de planeringsdagar vi nu har haft har det kollegiala lärandet varit i fokus.

Vad är då kollegialt lärande? På Skolverkets hemsida kan man läsa:

Jag tänker att det handlar om att tillsammans både granska sitt eget och andras arbete, att låta granskningen leda till lärande, nya kunskaper och nya färdigheter. Hos oss har det blivit tydligt i samband med uppstarten av Läslyftet. Vi har valt att låta all personal knuten till ett program, Fordons- och transportprogrammet, delta. Uppdelade i två grupper arbetar vi denna termin med modulen Språk- och kunskapsutvecklande arbete. På så sätt får vi en gemensam bas att utgå ifrån i det fortsatta arbetet.

Som handledare i Läslyftet är det min uppgift att vara bollplank och samtalsledare. Jag ska se till att alla kommer till tals, att alla får dela med sig men också att diskussionerna fördjupas och kommer vidare. Det är ett mycket roligt uppdrag men också bitvis svårt. Jag tänker att jag återkommer till det längre fram i höst. Just nu är jag uppfylld av vår uppstart och första texten som vi läser, Språkanvändning, undervisning och lärande. Texten är intressant och skapar många frågor. Hur arbetar du med språklig interaktion, stöttning och kontextualisering? Hur gör du för att få stöttningen anpassad till det specifika och konkreta ämnesinnehållet och till din elevgrupp?  Hur ser ämnesspråket i ditt undervisningsämne ut? Nästa vecka är det dags för första handledningstillfället och då ska texten diskuteras. Spännande!

I samband med uppstarten valde jag och min handledarkollega att använda post it-lappar för att få ner allas förväntningar och reflektioner. Det blev en dörr fylld med förväntningar!