Tankar om distansundervisningen i Finland och Sverige

Den 10 juni fick jag möjlighet att vara med på ett webbinarium om Framtidens undervisning. Det var Hanaholmen och nätverket Svenska nu som arrangerade det. Under ett par timmar diskuterades distansundervisningen i Finland och Sverige. Tillsammans med Katja Kurki fick jag ur ett lärarperspektiv dela med mig av de möjligheter och utmaningar som vårens distansundervisning inneburit. Det var mycket intressant, inte minst då vi hade liknande erfarenheter. Nu gäller det att ta tillvara dessa och använda dem när man planerar sin kommande distansundervisning.

Är man intresserad av att ta del av Framtidens undervisning kan man se hela sändningen här:

Novellsamtal under distansundervisning

Jag arbetar på gymnasiet och har alltså under ett par månaders tid haft distansundervisning. Jag tycker det går bättre och bättre och att jag efterhand lär mig hur jag ska strukturera och organisera undervisningen så att eleverna får möjlighet att båda möta mig och sina klasskompisar, arbeta på egen hand och tillsammans med andra.

Under de senaste veckorna har min ena svenskgrupp fått arbeta med de fem noveller som var nominerade till Sveriges Radios novellpris. 

Var inte rädd för ljuset, https://sverigesradio.se/avsnitt/1403794

Ola och verkligheten, https://sverigesradio.se/avsnitt/1402496

Jordgubbsmjölk, https://sverigesradio.se/avsnitt/1407854

En tygväska med damaskustryck, https://sverigesradio.se/avsnitt/1410411

Askan, https://sverigesradio.se/avsnitt/1410443

Jag startade upp arbetsområdet i Google Meet och hade alltså en muntlig genomgång. Allt material, länkar till novellerna och gruppernas schema (jag återkommer till detta med grupper) fanns i förväg utlagt på Google Classroom. Det gjorde att eleverna i förväg kunde läsa igenom allt i lugn och ro och också få tillfälle att under uppstartslektionen ställa frågor kring sådant de tyckte var oklart.

Syftet med arbetsområdet var att eleverna skulle få tillfälle att i grupper samtala om skönlitterära texter, ställa egna frågor till texterna men också kontinuerligt få skriva om dem. 

Klassen delades in i grupper om 4 eller 5 elever. Att jag valde att arbeta med mindre grupper var för att samtalen skulle bli givande för alla. Är man många i ett digitalt rum är det svårt att få alla att komma till tals, mycket svårare än i ett vanligt klassrum skulle jag vilja påstå. Grupperna hade "egna" schema och de läste novellerna i olika ordning. I gruppernas schema var det tydligt utskrivet vad elevernas kulle göra respektive lektion och vad de eventuellt skulle lämna in efter varje lektion. 

Under varje svensklektion hade jag samtal med en grupp. Övriga grupper fick lyssna på novellerna och skriva om dem (utifrån givna frågor). Till varje samtal skulle eleverna ha ställt egna frågor till novellerna och dessa blev samtalens utgångspunkt. Alla samtal genomfördes i Google Meet och pågick i ca 45-60 minuter. Jag hade förberett mig genom att skriva ner en del frågor kring novellerna. Några av dem tog eleverna själva upp (genom sina förberedda frågor) och andra ställde jag. Under samtalen kom det upp väldigt många olika tankar och åsikter om novellerna. Det gjorde att inget samtal var det andra likt. 

När arbetsområdet gick mot sitt slut fick eleverna välja ut den novell som de tyckte var den bästa och motivera sitt val. Här kommer några av elevernas tankar:

Det var en udda novell och ett udda slut men det behövs lite udda saker ibland tycker jag. 

Jag tycker att denna novell är den bästa jag lyssnat på. Den är både spännande och lite rolig och jag känner igen mig hos huvudpersonen Ola. 

...denna novell får en stark 8 av mig för den är väldigt spännande och man vill bara hör mer. 

Jag tycker novellen är intressant för man får veta mycket om hur Ola uppfattar världen och det gör att man själv får en annan syn på den. Ett exempel är när Ola berättar hur han tycker det mänskliga kontraktet är och när han förklarar hur annorlunda det hade varit om vi hade varit djur.  

Jag tyckte att den var bra för den kändes väldigt äkta på ett vis. Det där med att hon inte älskade sin man men ändå stannade kvar hos honom. Jag tror att det finns väldigt många i Ankis situation som stannar kvar hos någon de inte älskar.

***

I min bok Läsa och samtala om skönlitteratur - med digitala verktyg finns en del tips på hur man kan genomföra samtal både i ett vanligt klassrum och i ett digitalt sådant. 

Jennys julkalender 5 december - att frossa i andras olyckor

Säkert har du också hört talas om eller kanske själv sett eller upplevt hur människor börjar fotografera och filma vid olycksplatser. Fotografierna och filmerna sprids sedan i sociala medier. Det är ett fenomen som jag tycker att man kan diskutera i skolan. Det är inte alltid så lätt att veta hur man ska inleda denna diskussion men jag har ett förslag. Jag såg en tysk kortfilm, ja du läste rätt, en tysk kortfilm (det går att ställa in att den textas på engelska eller direktöversätter till svenska). I filmen lyfts problematiken. Utifrån filmen kan man låta eleverna diskutera frågor som:

• Hur långt får man gå?
• Finns det tillfälle då det inte är okej att filma/fotografera (utifrån exempelvis ett etiskt eller ett rättsligt perspektiv)?
• Har du själv varit med vid en olycksplats?
• Hur reagerade du och hur reagerade övriga som var på plats?

Kvinden på Isen

Det finns berättelser som griper tag i en. Kvinden på Isen är en sådan. Jag hörde inledningen i fredags när jag deltog på konferensen "Det Nordiske Klasserum" i Köpenhamn och i dag var jag tvungen att lyssna vidare. Jag skriver lyssnar för det är en ljudinspelning, en podcast. 

Berättelsen bygger på en sann historia om en dansk sjuksköterska som år 1932 åker till Grönland för att arbeta. 9 månader efter sin ankomst försvinner hon och ingen vet riktigt vad som har hänt. Kvinnan, vars namn är Karen Roos, har lämnat få spår efter sig. Det finns en bild och det finns en avskrift av delar av en dagbok.

 

Rikke Hond bestämmer sig för att följa i Karen Roos fotspår för att ta reda på vad denna kvinna varit med om. Vad var det som gjorde att hon försvann? Och hur försvann hon? I berättelsen varvas Roos dagboksanteckningar med Honds intervjuer och samtal. Sakta men säkert läggs ledtråd till ledtråd och frågorna får sina svar.

Varför skriver jag då om denna berättelse? Jag tänker att den med fördel skulle kunna användas i klassrummet. Man kan lyssna på den på danska eller om man så vill med engelsk text. Man kan stanna upp och ställa frågor som:

Vad har hänt kvinnan? (stoppa vid 3:15)

I dagboksavskriften saknas flera sidor. Vad tror du att det beror på? (stoppa vid 5:15)

Var ligger Angmassalik eller Tasiilaq som orten heter idag? (stoppa vid 5:30)

Hur var byn organiserad när Karen anlände i juli 1932? (stoppa efter 9:10)

Hur länge har Grönland varit bebott? (stoppa vid 11 minuter)

Hur styrdes orten? (stanna vid 12:30)

Karen ska följa med prästen ut på en resa. Vad tycker hon om det? (stoppa vid 16:30)

Vad är det prästen och Karen får hjälpa till med när de åker runt till de olika besättningarna på Grönland?

Den 8 april 1933 dör Karen får man veta en bit in i sändningen. Man får också information om en flaska morfin. Vad ska Karen ha den till tror du? (stoppa vid 29:30)

"Alla sov utom oss", får man höra 33:20 minuter in i sändningen. Vad är det som händer?

"Nu är det två historier" säger Rikke Hond efter 36:20. Vad menar hon med det?
I kyrkan möter Rikke Hond prästen. Hon berättar om Karen och får då höra prästens egen historia. Vad berättar prästen? (stoppa vid 41:30)
Rikke Hond åker till Kuummiut. Där säger en man att de fortfarande lever som på 1930-talet. Vad menar han med det? (stoppa vid 44:10)
"Det var för att rädda prästen som hon gjorde det" säger de i sändningen efter 45:30. Vad menar de med detta?
Det finns inte rum för denna historia säger de efter 48:25. Varför fanns det inte det?
Det kommer inte några skepp förrän i juli får man reda på (efter drygt 49 minuter). Vad skulle skeppen kunna göra?
Vad hände med prästen? (stoppa vid 53:20)

Vad får man reda på om Karen, om hennes arbete och om Grönland genom dagboksanteckningarna?

Rikke Hond väljer att successivt ge mer och mer information om Karen Roos samtidigt som hon berättar om sin egen resa till Grönland. Vad tänker du om detta sätt att berätta?

Kvinden på Isen är en gripande berättelse om ett kvinnoöde. Det är en sorts historisk dokumentation som ger möjlighet till diskussioner om då och nu, om livsvillkor, om naturens kraft och om kvinnans möjligheter. Lyssna gärna på den!

Högläsningens lov - Jennys julkalender den 22 december 2018

Varför ska man arbeta med högläsning i klassrummet? Jag tänkte lista en hel del anledningar och säkert finns det några som jag missat. De kan du få komplettera med genom att kommentera inlägget. Bilden nedan tog UR på Bokmässan 2017. 

1. Kan öka läslusten

När du läser för dina elever eller barn kan resultatet bli en ökad läslust. De vill höra mer och mer.

2. Kan förbättra läsförståelsen

Att läsa högt och sedan stanna upp och diskutera handling, ord eller en karaktärs agerande kan bidra till en förbättrad läsförståelse.

3. Är roligt

Att få lyssna på en riktigt duktig uppläsare är roligt. Man kastas in i handlingen och vill bara höra mer.

4. Alla klara på samma gång

När du högläser en text för en klass blir alla elever i klassen klara med texten på en och samma gång. Det gör att det blir lättare att arbeta med efterföljande uppgifter. Alla kan starta upp direkt.

5. Ökat ordförråd

När du högläser kan eleverna/barnen snappa upp nya ord och på så sätt bygga ut sitt ordförråd.

6. Skapar en gemenskap

Att högläsa skapar en gemenskap. Du och eleverna/barnen delar en och samma berättelse och ni gör det vid samma tidpunkt. Ni kan alla samtala om texten.

7. Lär sig om andra människor och om livet i stort

När man högläser böcker kan man välja böcker som eleverna/barnen i vanliga fall inte läser. Det gör att läsningen kan breddas. Eleverna/barnen kan exempelvis få ta del av andra kulturer men också lära sig om livet i stort. Man kan prata om stora känslor och hur man själv skulle agera i vissa situationer.

8. Utvecklar en språklig medvetenhet

När elever/barn får höra texter får de också en förståelse för hur olika texter är uppbyggda. De lär sig om språket och hur det kan användas när man exempelvis vill ställa frågor eller när man vill få fram en dialog mellan olika karaktärer.

Kortfilmer - Jennys julkalender den 20 december 2018

Ibland vill man arbeta med film i skolan. Ett alternativ till de långa spelfilmerna är kortfilmerna eller novellfilmer som de ibland kallas. På SVT Play finns alltid flera olika att titta på. Man hittar dem om man söker på kortfilm. Ett exempel är filmen 6A som handlar om mobbing i skolan.

Man kan också söka på novellfilm och då får man bland annat fram filmer som bygger på noveller.

Det finns också många fina animerade kortfilmer. Ett exempel är The Present:

Ett annat är Taking the Plunge:




Ett tredje är The Wishgranter:




Slutligen In a Heartbeat:

Lärarhandledningar till skönlitterära böcker - Jennys julkalender den 2 december 2018

Då var det dags för dagens tips. Idag tänkte jag visa hur du kan komma åt finfina lärarhandledningar till skönlitterära böcker. Många av de förlag som ger ut barn- och ungdomslitteratur ser också till att ta fram lärarhandledningar till sina böcker. Dessa hittar man på förlagens hemsidor och för att underlätta för dig har jag sammanställt en lista med länkar direkt till olika förlags samlingssidor. Håll till godo!

Rabén & Sjögren, http://www.rabensjogren.se/lararhandledningar

Bonnier Carlsen, https://www.bonnierforlagen.se/lararrummet/lararstod/

B Wahlströms, http://wahlstroms.se/forlarare

Vilja, https://www.viljaforlag.se/kostnadsfritt-arbetsmaterial/

Lilla Pirat, http://lillapiratforlaget.se/?s=l%C3%A4rarhandledning

LL-förlaget, https://www.mtm.se/skola/lektioner-och-handledningar/

Idus förlag, http://www.idusforlag.se/lararhandledning

Hegas, här hittar man Läsnycklar under respektive bok, https://www.hegas.se/lasnycklar.html

En bok för alla, http://enbokforalla.se/material-och-handledning/skola/

Olika förlag, https://www.olika.nu/bokhandledningar/

Novellix, https://novellix.se/lararhandledningar/

Opal, http://opal.se/index.php?p=n&id=00000196#.XAPgo3pKjR0

Berghs förlag, http://www.berghsforlag.se/index.php?p=u&i=lararhadledning

Bilden är hämtad från läromedlet Metafor 2

Träna kartor digitalt - Jennys julkalender den 1 december 2018

Nytt år, ny julkalender. Förra året skrev jag ett inlägga per dag fram till julafton. Det var inlägg med tips på böcker, idéer för undervisningen och material att använda i klassrummet. I år gör jag något liknande. Först ut är ett tips för alla de som ska arbeta med geografi och kartkunskap. 

På nätet finns en tjänst som heter Seterra. Här kan man träna på länder, sjöar, städer, landskap och en hel del annat som rör ämnet geografi. Man klickar på det spel man vill spela och sedan är man igång. Superenkelt. Här är en bild som visar några av de spel som finns för Europa.

För läraren finns det också en hel del bra material att hämta på Seterra och då tänker jag på att de blindkartor som finns att ladda ner. De kan man skriva ut och låta eleverna fylla i med papper och penna om man så önskar. Här ser du hur blindkartan över Sveriges landskap ser ut.

Lycka till med kartkunskapen!

Att utveckla elevers ordförråd

Att ordförrådet är centralt för läsförmågan vet vi. Vi vet också en hel del om hur barn och unga bygger sitt ordförråd. Barn under 10 år lär sig nya ord genom explicit instruktion och inte genom egen läsning. Barn över 10 år lär sig nya ord även genom egen läsning. Vi vet också att högläsning i skolan kan vara en viktig del i att utöka barns och elevers ordförråd, framför allt om den är dialogisk och bygger på interaktion, samtal och frågor. Vi vet även att en text som innehåller 5-10 % okända ord är mycket svårläst men svårläst blir en text redan med 2 % okända ord. Att se till att eleverna utvecklar sitt ordförråd blir med andra ord centralt. Vad innebär det då att kunna ett ord?

I skriften Lära barn att läsa utgiven av LegiLexi kan man läsa att kunna ett ord innebär att:

- man kan använda ordet i tal och skrift

- man kan känna igen ordet i ett nytt sammanhang

- man kan avgränsa ordet

- man kan förklara ordet med egna ord (s 105)

Hur kan man då se till att eleverna lär sig nya ord? Det finns många olika sätt. Man kan exempelvis arbeta med Text Talk i samband med läsning. Ett Text Talk genomförs i flera steg.

Steg 1: Läraren läser igenom texten och markerar ord som är väsentliga för att förstå texten innehåll (max 10 ord).
Steg 2: Läraren läser texten högt.
Steg 3: Läraren stannar upp vid varje markerat ord och ger en förklaring av ordet.
Steg 4: Eleverna får sedan arbeta med orden och då bl a använda begreppskort.

Begreppskorten kan vara enkla med begreppet på ena sidan och en förklaring på andra. Om sådana har jag skrivit ett tidigare inlägg. Se Elevaktiva arbetssätt kring ord och begrepp. 

Begreppskort kan också utvecklas med flera delar såsom exempel, en bild, en mening med ordet i o.s.v.

Dessa kort kan eleverna med fördel göra i par. De får då använda sitt muntliga språk för att komma överens om vad som ska finnas med i de olika rutorna. När de är klara kan de få presentera sina begreppskort för övriga i klassen. Vill man kan sedan korten sättas upp på klassrumsväggen och vara ett stöd i det fortsatta arbetet.

Undervisar man i matematik kan man använda tanketavlan som är framtagen av NCM. Den ser ut så här och är också en form av begreppskort.

I Symbol skriver man in exempelvis ett tal 10-5. I ord skriver man en berättelse. I föremål lyfter man in konkreta föremål och i bild ritar man en bild som illustrerar symbolen.

Man kan också arbeta med Frayerdiagram. Dessa diagram skrev jag om i inlägget Frayerdiagram i klassrummet. De påminner en hel del om de utvecklade begreppskorten. Viktigt i arbetet med sådana här begreppskort är att eleverna får vara aktiva och både tala och skriva. När eleverna använder ordet i olika sammanhang och i olika situationer ökar chansen att det automatiseras och blir en del av det egna ordförrådet.

Det skulle vara spännande att få höra hur du arbetar med Text Talk och med begreppskort. 

Video Recorder på Chromebook

Har du sett tillägget Video Recorder? Med detta tillägg kan du spela in filmer på din Chromebook.  Den stora fördelen med Video Recorder är att du kan spela in filmer som är längre än de där 15 minuterna som många andra tillägg har som gräns. Perfekt om du ska låta eleverna spela in en podcast eller ett boktips!

Nedan följer en kort instruktion hur du gör för att komma igång.

Du hämtar Video Recorder i Web Store.

När du hämtat tillägget lägger det sig som en ikon i listen uppe till höger. Du klickar på ikonen, som ser ut som en röd prick, och sedan är det bara att starta första inspelningen. Du väljer "Start Camera". Då aktiveras kamera och mikrofon.

Därefter kan du starta inspelningen genom att klicka på "Start Recording". 

När du är klar med din videoinspelning klickar du på "Stop Recording". 

Din film lägger sig då i en lista nedanför inspelningsrutan. Från denna lista kan du sedan ladda ner din fil. 

Sitter du på en Chromebook lägger sig filen i din Drive. 

Svårare än så är det inte. Och vill du dela din film med andra går du till din Drive, hittar filmen och delar den genom länk.

Lycka till!

Frayerdiagram i klassrummet

Har du hört talas om Frayerdiagram? Det hade inte jag men när jag läste in mig på det insåg jag att det var en riktig guldgruva för undervisningen. Jag har använt liknande diagram tidigare men inget som var exakt som detta. Jag som gillar struktur kände direkt att det här skulle kunna passa min undervisning i svenska och historia. Vid närmare eftertanke tror jag faktiskt att det skulle kunna passa skolans alla ämnen. 

Frayerdiagrammet togs fram av Dorothy Frayer och hennes studenter vid universitet i Wisconsin. Detta var redan på 1970-talet, om jag har förstått det rätt. Med hjälp av detta diagram kan man få en större förståelse för ord och begrepp och alltså utveckla sitt ordförråd. 

I Frayerdiagrammet sätter man ordet/begrepp i centrum. Sedan finns fyra rutor med följande rubriker:

- Definition

- Kännetecken

- Exempel

- Icke-exempel

Det kan se ut så här:

I rutan Definition skriver man in en förklaring till begreppet. I rutan Kännetecken skriver man in sådant som beskriver och kännetecknar begreppet. I Exempel ger man exempel på begreppet och i Icke-exempel skriver man in sådant som är just icke-exempel, alltså begreppets motsats. För att det ska bli tydligare för dig ska du få ett exempel från svenska. Vi utgår från begreppet substantiv.

Jag funderade länge på rubriken Icke-exempel och varför den skulle vara med men sen insåg jag att den var riktigt bra. Kan man förklara vad något inte är har man kommit en bra bit i sitt lärande. De är nästan lika viktigt som att kunna förklara vad något är. 

Diagrammet kan användas när man ska inleda ett nytt avsnitt i en lärobok och man vet med sig att det finns en massa svåra ord i texten. Man kan lista alla svåra ord inledningsvis så att eleverna har dem framför sig. Därefter läser man texten högt och eleverna följer med i sina böcker. Efter läsningen delar man ut Frayerdiagram och delar upp eleverna i par eller mindre grupper. Paren/grupperna får ansvara för vissa begrepp och fylla i diagram som gäller för just dem. De får ta hjälp av texten som läraren precis högläst och av varandra. När alla fyllt i sina diagram låter man eleverna delge sina svar för varandra. Det blir en lektion med hög elevaktivitet och där språket används både i tal, samtal och skrift. Det är positivt för språkutvecklingen. 

Ett alternativ är att låta eleverna få ut ifyllda diagram med undantag för begreppet i mitten. Det blir sedan deras uppgift att fylla i rätt begrepp. Man kan också bygga ut diagrammen med en ruta till. Denna får rubriken Bild och eleven kan rita en bild som illustrerar begreppet på något sätt. Det passar kanske bäst för yngre åldrar.

Jag hoppas du kommer att ha nytta av Frayer-diagrammet. Vill du ha ett tomt diagram, som du kan använda direkt i ditt klassrum? Det kommer här:

Hur man aktiverar en pekare på iPad

I mitt förra inlägg skrev jag om hur man kunde göra skärminspelningar på iPad. När man gör skärminspelningar kan det vara bra att ha en pekare som visar var man ska trycka. En sådan finns på din iPad men för att du ska få fram den måste den aktiveras. I det här inlägget visar jag hur du aktiverar den och jag kommer att avsluta med en kort skärminspelning, där jag använder pekaren. På så sätt kan du se hur den fungerar.

Hur får man då fram pekaren? Jo, man går till appen Inställningar (kugghjulet), väljer Allmänt och sen Hjälpmedel (se bild nedan).

Därefter väljer man AssistiveTouch (se bild nedan).

Slutligen aktiverar man AssistiveTouch genom att välja På (se bild nedan).

Nu är din pekare aktiverad och du kommer att se den som en grå fyrkantig ruta. I skärminspelningen nedan visar jag hur man kan använda den när man går igenom en app. 

Har du några frågor är det bara att höra av sig. Lycka till med dina skärminspelningar!

Skärminspelning på iPad

Då och då använder jag iPad i undervisningen. Ibland är det dags att introducera en ny app och när jag gör det är det supersmidigt att spela in en skärminspelning direkt i paddan.

Hur gör man då för att göra en skärminspelning på en iPad? Först och främst måste du ha aktiverat funktionen i Kontrollcenter. Det gör du genom att gå till Inställningar och Kontrollcenter.

Därefter klickar du på Anpassa reglage.

Under Anpassa reglage finns en mängd finesser som man bör kolla in men idag fokuserar vi på Skärminspelning. Klicka på det gröna plus som finns framför Skärminspelning.

Nu lägger sig Skärminspelningen under Inkludera och du kommer åt den genom att antingen dubbelklicka på hemknappen eller svepa med fingret på skärmen (nerifrån och upp). Skärminspelningn kommer då upp på höger sida på din skärm.

Nu kan du börja spela in skärminspelningar. Du kan spela in med ljud och utan ljud. Utan ljud blir det om du klickar på knappen Skärminspelaren en gång. För att få ljud behöver du hålla in knappen Skärminspelaren. Du får då fram en bild över en mikrofon och kan aktivera den. Därefter väljer du Starta inspelning.

När jag ska spela in exempelvis hur en ny app fungerar ser jag alltid till att ha startat appen i förväg. Jag startar sedan skärminspelningen och klickar fram appen och börjar prata och visa. När jag är nöjd stänger jag av inspelningen. Även detta kan göras på två sätt. Antingen dubbelklickar jag på hemskärmen och stänger av på ikonen Skärminspelning eller så klickar jag i det röda fält som syns högst upp på min iPadskärm. Då kommer en ny ruta upp och jag väljer Stoppa.

Här är ett mycket kort exempel från en skärminspelning.

Svårare än så är det inte. Du kan sedan bearbeta din inspelning och exempelvis klippa bort en bit från början eller slutet. Du hittar inspelningen i Bilder och det är alltså där du också gör redigeringar.

Jag hoppas du får nytta av denna funktion. Hör gärna av dig när du har testat. 

Dags för ett nytt läsår!

Då var det dags för ett nytt läsår. Det är alltid lika spännande. Denna sommar har jag som vanligt laddat mina batteri, funderat över min undervisning och så smått börjat planera för de kurser som jag ska ansvara för. Den kurs som upptagit mest tid är kursen Svenska 2. Jag har funderat över vilken litteratur som jag ska låta mina elever få möta. Jag har hela tiden vetat att utgångspunkten är den litteratur som återfinns i läromedlet Metafor 2 från Gleerups. I Metafor 2 finns många korta textutdrag men också kompletta texter. Då jag i år kommer att ha kursen vid ett tillfälle i veckan á 3 timmar känner jag dock att jag kontinuerligt behöver arbeta med romaner och noveller. Gemensam läsning ska vara en stående punkt vid varje lektionstillfälle. Min tanke är att eleverna ska få möta Kafkas Förvandlingen, Hemingways Den gamle och havet, Lagerlöfs Meli, Bradburys Ett dån av åska för att nämna några. Har du några andra tips på skönlitteratur till kursen Svenska 2 får du gärna dela med dig. Lägg en kommentar till detta inlägg.

I år kommer jag även att undervisa i Svenska 1 och då arbeta med läroboken Metafor 1. Då vi ska få Karl Modig på besök till kommunen kommer jag att inleda terminen med att läsa hans debut Superkrafter - på gott och ont.

Jag kommer att låta eleverna arbeta med läsloggar och vi ska läsa romanen tillsammans i klassen. Eleverna ska också få ta fram frågor till det kommande författarbesöket.  Jag ska också ha en del kurser i Historia. Även här ska skönlitteraturen finnas med. Föregående läsår har jag låtit eleverna få läsa utdrag ur Mobergs Utvandrarna, Fogelströms Mina drömmars stad och Remarques På västfronten intet nytt. Dessa ska jag fortsätta med men jag hade gärna velat ha in något nytt. Kanske är det någon som sitter på bra tips?!

Mitt läsår kommer inte bara att handla om undervisning. Jag ska fortsätta skriva böcker och föreläsa, ha workshop och handleda lärare. Mina föreläsningar och workshop handlar bland annat om:

- läsfrämjande arbete
- läsning (om läsning i stort, om digital och traditionell läsning och om olika läs-modeller som passar klassrummet)
- språk- och kunskapsutvecklande arbete
- att undervisa i svenska (hur tänka kring skriva, läsa, samtala/tala)
- digitala verktyg

Vill du veta mer om detta kan du kolla in hemsidan https://jennyedvardsson.se/. Att få skriva och föreläsa upplever jag som något positivt. Jag tvingas till reflektioner över min egen undervisning och i mötet med andra får jag input och nya idéer som jag sedan själv kan testa i mina klasser. Hur bra som helst!

Ännu återstår några dagar innan terminen drar igång. Jag hoppas att du är lika taggad som jag!

Om det var krig i Norden och Måste gitt i undervisningen

Terminen går mot sitt slut. Jag har låtit mina ettor få fokusera på text och berättelser de senaste veckorna. Vi har läst Om det var krig i Norden (klassuppsättning från AVMedia Skåne) och vi ska avsluta med att se filmen Måste gitt som jag också lånat från AvMedia. Båda bok och film handlar om utanförskap och identitet samtidigt som det finns stora skillnader mellan de två. Det gör att jag tycker att de fungerar att arbeta med parallellt. Man kan hitta likheter men också skillnader. Då tiden inte riktigt räckt till har jag fått förkorta arbetsområdet något men så är det ju ibland. Jag har haft möjlighet att samarbeta med skolans bibliotekarie och det är alltid bra.

Till bok och film har vi arbetat med olika uppgifter. Eleverna fick inledningsvis förutspå handlingen till Om det var krig i Norden. Därefter läste vi texten i helklass och under och efter läsning fick eleverna arbeta med ett läsprotokoll som bygger på Aidan Chambers modell för boksamtal. Vill du ha ett sådant protokoll finns det här på bloggen under "Mallar och instruktioner".

Klassen delades in i mindre grupper och varje grupp hade samtal antingen med mig eller med skolbibliotekarien. Samtalen spelades in (ljud samt tavla, där man ser läraren anteckna det eleverna säger). Inspelningen är ett stöd om man i efterhand vill lyssna på vem som sa vad. Varje samtal tar ca 1 timme. Det inleds med att eleverna får presentera det de skrivit upp på sitt protokoll. Jag brukar ta en rubrik åt gången. När alla fått med allt som de skrivit upp i sina läsprotokoll får eleverna fundera över om det finns några kopplingar mellan eller inom kolumnerna. Det kan handla om att saker upprepas eller att vissa saker helt enkelt hänger ihop med varandra. De kopplingar som de ser markerar jag på tavlan genom att dra streck mellan de olika punkterna. När det är gjort är det dags för själva samtalet. Nu får eleverna fördjupa det de fastnat för under sin läsning och förklara och förtydliga. De får ta del av varandras läsningar och tolkningar. Min roll är att styra samtalet till boken så att gruppen inte hamnar för långt utanför. Avslutningsvis får eleverna göra en utvärdering och jag gör den väldigt enkel. På en post it-lapp får de skatta redovisningsformen på en skala 1-5 och sedan motivera sin skattning.

Filmen ska vi se kommande vecka och vi arbetar på ett liknande sätt som med boken. Vi kommer att förutspå handlingen och därefter arbeta med samtal men denna gång i samtalsgrupper, där frågorna redan är framtagna. Alla grupper kommer att få diskutera alla frågor och eleverna kommer att få ut frågorna innan de får se filmen. På så sätt vet de vad de ska fokusera på under sitt tittande. De frågor som eleverna kommer att få diskutera efter filmen utgår från tre olika tema:

- språk

- manligt och kvinnligt

- skilda världar

Dessa teman är relevanta också för boken Om det var krig i Norden och det ska bli spännande att se om eleverna gör kopplingar mellan de två. Frågorna som vi använder utgår delvis från den lärarhandledning som finns till filmen. Du når den här: 

Lärarhandledning

Eleverna kommer också att få göra Bechdeltestet till filmen. Vet du vad det är? Det är ett test där man ser hur kvinnor framställs i en film. För att klara testet måste en film:

1. ha minst två (namngivna) kvinnliga rollfigurer

2. dessa namngivna kvinnor måste prata med varandra

3. och de måste prata med varandra om något annat än män

I det korta klippet nedan får du information om testet. Det är första gången jag låter eleverna göra detta test till en film. Det ska bli spännande att få ta del av elevernas resultat.

Även arbetet med filmen kommer att utvärderas och jag håller fast vid min enkla utvärdering med post it-lappar och skattning.

Vad gör du så här i avslutningstider? Vilka uppgifter får dina elever arbeta med? Dela gärna med dig!

Sommarlovsläsning - vad ska jag som lärare läsa?

För många lärare är sommaren förknippad med läsning. Det är då man hittar tid att fördjupa sig i olika texter och det är också då man hinner läsa de böcker som man eventuellt ska använda i sin undervisning kommande läsår. 

I detta blogginlägg kommer jag att tipsa om fyra böcker för mellanstadiet. Det är böcker som passar ypperligt att läsa tillsammans i klassen (läsloggar och lässtopp) eller att ha som högläsningsbok. Det är böcker där det finns mycket att diskutera och där eleverna kan känna igen sig. 

Först ut är den spännande och lite obehagliga De försvunna av Cecilia Lidbeck. Det är en bok som handlar om ett gäng ungdomar som ska på vildmarksläger. På vägen ut i vildmarken är bussen med om en olycka och busschauffören dör. Några av barnen blir småskadade. Ledaren, som klarar sig utan skador, saknar täckning på sin telefon och bestämmer sig för att gå tillbaka för att hitta hjälp. Kvar på olycksplatsen blir ungdomarna som snart inser att de måste klara sig själva. Så inleds boken och som läsare är man fast från första sidan. I tidskriften Bazar Masarin finns en mer utförlig recension av boken, https://issuu.com/bazarmasarin/docs/bazar_masarin_representation_public/198.

Nästa bok är Comedy Queen av Jenny Jägerfeld. I denna bok får man som läsare följa Sasha, vars mamma nyligen dött. Hon försöker nu skapa sig en tillvaro i en värld som är smått kaotisk. Sashas vapen är humorn och trots att boken tar upp ett tungt ämne (sorg) är den skriven på ett roligt sätt. Flera gånger under läsningen kommer jag på mig själv att skratta. Denna bok kommer att vara läsårets sista samtalsbok i Facebook-gruppen Den digitala bokcirkeln. Är du intresserad av att ta del av de frågor som är framtagna till boken eller sugen på att delta i samtalet är det bara att gå med i gruppen. Samtalet startar den 7 juni.

De sista böckerna jag vill tipsa om för mellanstadiet är Staffan Cederborgs böcker Hjärnpunka (del 1) och Hjärnsmälta (del 2). Båda böckerna handlar om Leo, som i bok 1 går i sexan och i bok 2 i sjuan. Även dessa böcker är roliga även om det finns en allvarlig underton. I första boken är Leo förälskad i Isabella men när han ska prata med henne kommer det bara fram de mest konstiga ord ur hans mun, som köttfärssås. Förutom Isabella handlar boken om Leos vänskap med Djuret, om konflikten med den tuffe Kricke och om klassresan till Stockholm. Jag tror att många elever både kan sympatisera med Leo och känna igen sig i honom. 

I Hjärnsmälta har Leos förälskelse i Isabella lagt sig och istället är han ihop med Lolo. Han är mitt inne i puberteten med allt vad det innebär. Att prova kläder på H&M blir en chock för honom. Han känner inte igen sig själv och sin kropp. Vem är det som syns i spegeln? På skolan hamnar han snart i konflikt med det tuffa gänget och han dras in i smått olagliga aktiviteter. Hur ska han ta sig ur detta? 

Elevaktivt arbetssätt kring ord och begrepp

Ibland kan lärande i lekfulla former vara motiverande och aktiverande. För några veckor sedan lät jag lärare från Borås testa att arbeta med begreppskort på ett lekfullt sätt. De tyckte det var mycket roligt och också något som de framöver skulle testa i sina klasser.

Du undrar kanske vad vi gjorde? Jo, vi gjorde följande. Jag hade i förväg laminerat ordspråk som jag hämtat från Folkhalsan.fi. Jag delade ut dessa ordspråkskort till lärarna. De fick vars ett. På ena sidan av kortet fanns halva ordspråket och på andra sidan fanns fortsättningen. 

Lärarna fick sedan gå runt i klassrummet med sina kort. Så fort de mötte någon hälsade de på varandra och sedan visade första person inledningen på ordspråket och den andra personen sa fortsättningen. När det var gjort sa andra personen inledningen på sitt ordspråk och första personen fick säga fortsättningen. Klarade båda lärarna av att säga fortsättningen bytte de kort med varandra och gick vidare. Klarade de inte av att säga fortsättningen behöll de sina kort och gick vidare för att hälsa på en ny person. 

Detta sätt att arbeta kallas ibland "Fråga, fråga, byt", exempelvis i Grundbok i kooperativt lärande utgiven av Studentlitteratur. Jag tänker att arbetssättet kan användas när man ska nöta in begrepp i ett arbetsområde eller i ett ämne. I matematiken kan det användas om eleverna ska lära sig geometriska figurer, inom NO om man ska arbeta med kroppen och kroppsdelar, i historia kan det vara begrepp inom källkritisk metod... Arbetssättet passar både yngre och äldre elever. Vill man få eleverna delaktiga redan i förarbetet kan de hjälpa till att skriva begreppskorten med begreppet på ena sidan och förklaringen på andra.