Läsprojektet - Läs 20 minuter om dagen

Jag får en del frågor om skolans läsprojekt och tänkte därför förtydliga hur vi arbetar. Våren 2019 skrev jag inlägget Skolans läsprojekt: Läs 20 minuter om dagen, där jag beskrev hur projektet växte fram efter att under några år ha haft ett kortare läsprojekt. 

Läsprojektet genomförs på Fordons- och transportprogrammet, årskurs 1 på gymnasiet. När höstterminen startar ser jag, tillsammans med berörda lärare, över schemat. Förra året lät vi eleverna läsa direkt på morgonen men efter synpunkter från elever och lärare valde vi i år att vara lite mer flexibla med när läsningen kan äga rum. Vi var alla överens om att det inte skulle läggas på de ämnen som endast har en lektion i veckan. 

I år valde vi att lägga läsningen på svensklektionerna (vi har tvålektioner per vecka) och på karaktärsämnena (eleverna har två heldagar i veckan) samt på en av engelsklektionerna (eleverna har två pass per vecka). 

Nedan ser man de klasser som går åk 1 på FT och vilka pass läsningen ligger på. Står det inte något efter ämnet är det dagens första lektion som läsningen äger rum på.

Läsningen utgår från böcker som eleverna själva väljer eller som de får hjälp att välja av skolans lärare eller bibliotekarie. För att kunna hjälpa till i bokval får eleverna i samband med terminsstarten fylla i en enkät om sina läsvanor och läsintresse (se inlägget som är länkat ovan) och utifrån den kan vi (lärare och skolans bibliotekarie) hjälpa eleverna hitta böcker som passar dem, både utifrån svårighetsgrad och genre. Till vår hjälp har vi även den screening som genomförs i samband med terminsstart. Intressant är att en klar majoritet av våra elever (ca 90 %) tydligt signalerar i början av hösten att de inte gillar att läsa. Vår satsning börjar därför i en rejäl uppförsbacke. 

Läsningen äger rum alla årets veckor med undantag för om det är någon schemabrytande aktivitet. Efter varje termin får eleverna utvärdera läsningen och då vi alldeles nyligen avslutade höstterminen har eleverna fått utvärdera projektet. Utifrån höstens utvärdering kan vi se att:

• 65 % tycker det är mycket bra/bra att läsa varje dag (sätt det i relation till de 90 % som i början av terminen inte gillade att läsa)
• 90 % har fått läsa böcker som de gillar
• 62 % tycker att läsningen fungerar alla dagar i veckan
• 87 % har hunnit läsa flera böcker under terminen (också intressant med tanke på att de flesta knappt läser något i vanliga fall)

På frisvarsfrågorna har vi kunnat se att:

• eleverna önskar att alla lärare är konsekventa när det gäller att läsa
• vissa elever upplever att de inte fått läsa en bra bok
• vissa elever önskar korta ner läsningen till 15 minuter per dag
• vissa elever upplever det svårt att få läsro
• vissa elever upplever läsningen som långtråkig
• många elever säger att läsningen ger en bra start på dagen
• många elever upplever att de fått ett bättre ordförråd
• många elever upplever att de fått en högre läshastighet 
• många elever upplever att de fått ett ökat intresse för läsning

Nu är vårterminen igång och vi kämpar vidare med satsningen "Läs 20 minuter om dagen". I juni får eleverna på nytt utvärdera läsningen och utifrån den kommer vi lärare sedan att lägga upp riktlinjerna för lässatsningen läsåret 2020/2021. 

Jennys julkalender 20 december 2019 - Sammanfattning av 16-årsboken

Under hösten har två av gymnasieskolorna i Kristianstads kommun, Milnergymnasiet och Wendesgymnasiet, deltagit i en lässatsning kallad 16-årsboken. Jag har tidigare skrivit om denna satsning i följande inlägg:

http://jennypawendes.blogspot.com/2019/06/16-arsboken-ett-lasprojekt-over.html

http://jennypawendes.blogspot.com/2019/09/att-skapa-lasvanor.html


Idag tänkte jag kort sammanfatta 16-årsboken. Drygt 200 elever deltog (alla åk 1-elever på Milnergymnasiet och åk 1-elever från Fordon- och Transportprogrammet och VVS- och Fastighetsprogrammet på Wendesgymnasiet). Alla elever fick välja en av fem böcker. De böcker som ingick var:

Mats Strandbergs Slutet
Lisa Bjärbos Inuti huvudet är jag kul
Niclas Christoffers Sebbe sa nej
Christina Lindströms Jack
Tahereh Mafis En ocean av kärlek

Inför valet hade bibliotekarier och svensklärare boktips. Böckerna presenterades kort och eleverna fick bläddra i dem och testa läsa någon/några sidor. Därefter valde var och en genom att besvara en enkät.

På Wendesgymnasiet avsattes tid för läsning alla skoldagar i veckan (mån-fre). Detta var möjligt då arbetslagen enats om att alla elever i åk 1 skulle läsa 20 minuter om dagen. På Milnergymnasiet avsattes tid för läsning framför allt på svensklektionerna. Böckerna skulle vara utlästa till de två temadagar som hölls vecka 45. Halva gänget (ca 100 elever) möttes ena dagen och andra halvan andra dagen. Eleverna delades in i mixade grupper (från olika program och från de två skolorna, ca 25 elever/grupp. Till varje grupp sattes 3-4 lärare/bibliotekarier).

Under temadagarna fanns 4 olika stationer:

• Lära känna
• Författarbesök
• Boksamtal
• Boktrailer

Varje pass var ca 1 timme långt och det fanns stationsansvariga som höll i aktiviteterna.

Efter temadagarna avslutades 16-årsboken och en elevutvärdering genomfördes. Det som framgår av den är bland annat följande:

• Många elever uppskattade att de fick läsa under lektionstid och de elever som inte getts denna möjlighet önskade det i framtida läsprojekt
• Många elever uppskattade boktrailer-stationen men signalerade samtidigt att 1 timme var för kort tid för att hinna göra ett bra jobb.
• Många elever uppskattade de mixade grupperna med elever från olika program och skolor
• Många elever uppskattade böckerna som valts ut av styrgruppen och att de getts möjlighet att välja vilken av de fem böckerna som de skulle läsa
• Många elever uppskattade satsningen 16-årsboken
• Vissa elever upplevde temadagen som rörig. De hade önskat mer information i förväg
• Vissa elever hade inte läst ut sina böcker vilket gjorde att flera av aktiviteterna under temadagen var svåra att genomföra
• Vissa elever ville ha mer lästid i skolan (för att hinna läsa klart sin bok)

Även de lärare/bibliotekarier som deltagit under temadagarna fick möjlighet att besvara en enkät. Utifrån dessa svar kan man se följande:

• Informationen om satsningen/temadagarna var god
• Författaren kunde fånga eleverna men svävade ibland ut lite långt från ämnet
• Boksamtalen blev ibland svåra att genomföra då vissa elever inte läst klart boken
• Boktrailer-stationen var uppskattad men mer tid önskades
• Se över bokurvalet så att det finns böcker som än mer passar sva-elever  

Sammanfattningsvis kan man säga att satsningen mottogs positivt av både elever och lärare. Våra mål med satsningen

• att med litteraturens hjälp kan stärka eleverna identitet men också öka förståelsen för andra människor, 
• att främja elevernas språkutvecklingen och stimulera till läsning, 
• att öppna upp skolgränserna så att elever från olika skolor och olika program i framtiden lättare kan mötas

har uppnåtts, om inte fullt ut så åtminstone till stor del. Det kan man se i följande diagram och kommentarer.

Vad eleverna känner att läsningen gett dem

Vad eleverna upplever som bra/mindre bra med satsningen 16-årsboken

Att skapa läsvanor!

För ett tag sedan släppte Statens medieråd sin rapport Ungar & medier 2019. Säkert har du tagit del av rapporten eller åtminstone sammanfattningen av den. Det som jag reagerade på under min läsning var följande:

"Läsandet av böcker eller tidningar når sin lägsta nivå någonsin. 2012 läste 23 % av 17–18-åringarna dagligen på fritiden. 2018 är det 11 %." ( https://statensmedierad.se/press/nyheterkronikorochpressmeddelanden/nyheterpressmeddelandekronikor/ungamerpanatetmenmermissnojda.3346.html)

11 %, alltså 1 av 10 läser dagligen på sin fritid. Det är inte många. Något som jag också reagerade på var detta:

"Särskilt mobilen och sociala medier anses vara tidsslukande i tonåren, på bekostnad av bland annat sport/träning/motion och läsa böcker/tidningar som stora andelar anser sig ägna för lite tid åt" (Ungar & medier 2019, s 12). 

De unga verkar alltså anse sig läsa för lite. Det i sig tänker jag är positivt. Det kan bli en grogrund för läsningen. Lyckas sedan vi i skolan stimulera läsningen och skapa tid till läsning kan vi vara på rätt väg. För det är nog det som behövs. Majoriteten av barn och unga läser inte längre på eget bevåg. De behöver ha läsande förebilder och de behöver översköljas av böcker. De behöver också få tid till läsning. Varför kanske du undrar? Det ska jag försöka svara på. Du får börja med att tänka dig in i följande:

Du är tonåring. Dina föräldrar läser inte. Du har inte några böcker hemma. Att gå till biblioteket känns lika avlägset som att resa till Mars. Dina kompisar läser inte. Att läsa förknippas med plugg och att vara nörd. Om tanken på att läsa en bok snuddar vid ditt medvetande försvinner den tanken snabbt bort igen. Du inser att det inte är någon idé att hålla fast i den. Du har ju inte en aning om vad du ska läsa.

Om det är så här, tror du att du på egen hand skulle kunna hitta en bok som du vill läsa? Jag tror inte det och här tänker jag att skolan och skolbiblioteken måste komma in. Jag tror att vi får hjälpa våra unga på traven. Vi får hjälpa dem välja böcker. Vi får hjälpa dem hitta tid till läsningen. Vi får lotsa dem in i böckernas magiska värld. Att läsa tar tid och att bli en läsare tar också tid. Om vi kan ge våra unga tiden och tillgång till bra litteratur, då är vi på rätt väg. Det gäller att skapa en vana och det är faktiskt något som vi i skolan kan bidra med. 

På min skola började vi förra året med en satsning som kan kallas "Läs 20 minuter om dagen". Vi avsatte tid från alla ämnen för att eleverna varje morgon skulle få läsa en stund i en egen vald bok (till en början fick lärarna och skolbibliotekarien vara eleverna behjälpliga i val av bok men när eleverna kommit igång med sin läsning kunde de snart hitta egna böcker). Satsningen mottogs positivt av eleverna. När alla skulle läsa handlade det inte längre om att läsning var något för pluggisar eller nördar. Nu var läsning något för alla. 

Denna satsning har vi fortsatt med detta läsår. Utöver det har vi i år även valt att lansera 16-årsboken. Under hösten kommer elever från två av kommunens gymnasieskolor (min skolan är den ena) att läsa en av fem romaner (Slutet, Inuti huvudet är jag kul, En ocean av kärlek, Sebbe sa nej och Jack). Under och efter läsningen arbetar eleverna med böckerna i klassrummet och under två temadagar i november möts eleverna över skol- och klassgränser för att samtala om sin läsning, skapa trailers och träffa en av författarna. 

Jag tror att denna typ av satsningar kan ge resultat. Jag tror att vi med dessa satsningar hjälper till att skapa vanor. Jag tror att vi genom dessa satsningar ger våra elever möjlighet att bli läsare. 

***

Vill du läsa mer om kommunens satsning 16-årsboken kan du klicka HÄR och HÄR.

16-årsboken, ett läsprojekt över skolgränserna

Nu blir det verklighet av vårt läsprojekt, 16-årsboken. I veckan fick vi besked från Kulturrådet att vi får pengar till vår satsning. Gissa om vi är glada! Nu kanske du undrar vad 16-årsboken är för något. Det ska jag kort förklara. 

I Örebro har de på Tullängsgymnasiet, tillsammans med Örebro bibliotek, haft en satsning kallad 16-årsboken. När min, jag säger fortfarande min, skolbibliotekarie flyttade hemåt (Örebro) och fick jobb på denna skola tipsade hon mig om projektet. Skolans elever fick välja en bok som de sedan fick behålla och till böckerna kopplade man även ett författarbesök.

Jag blev eld och lågor. Istället för att dela ut böcker till 6-åringar skulle vi kunna dela ut böcker till gymnasieeleverna som vi möter på hösten i åk 1. Vilken grej! Jag i min tur tog kontakt med Kristianstad bibliotek och de nappade på idén. Vi bestämde att vi skulle ses för ett första möte och då tillsammans med SBC (Skolbibliotekscentralen) och representant från gymnasiebiblioteken. På mötet berättade jag om Tullängsgymnasiets arbete och snart vi var igång med vår egen planering. Vi bestämde att vi till hösten 2019 skulle inleda med att låta två av kommunens fem gymnasieskolor ingå i projektet. Det blev Wendesgymnasiet och Milnergymnasiet, två skolor med yrkesprogram. Den ena skolan med framför allt pojkar och den andra skolan med framför allt flickor. Vi bjöd in svensklärare från Milnergymnasiet och snart var vi en styrgrupp med lärarrepresentanter och representanter från kommunbiblioteket, skolbiblioteken samt skolbibliotekscentralen. Vi bestämde att vi skulle söka pengar från Kulturrådet för inköp av böcker och sedan skulle skolorna få dela på kostnaden för ett författarbesök. 

Och denna vecka kom då beskedet. Vi får pengar till inköp av böcker. Alla ettor som deltar i projektet kommer till hösten att få välja en bok. Redan nu kan jag avslöja vilka böcker de kommer få välja mellan. Det är:

• Mats Strandbergs Slutet
• Tahereh Mafis En ocean av kärlek
• Niclas Christoffers Sebbe sa nej
• Christina Lindströms Jack
• Lisa Bjärbos Inuti huvudet är jag kul

Förutom att eleverna får en bok och får möta en av författarna kommer vi under två dagar att bryta ordinarie schema för eleverna för att istället ha temadagar, där skönlitteraturen är i fokus. Under dessa dagar ska eleverna från de två skolorna mötas och i grupper om ca 20 elever bland annat få lyssna på författaren, ha boksamtal och arbeta kreativt med boken som utgångspunkt. Exakt innehåll för de två temadagarna får jag återkomma med. Vi är ännu bara i planeringsstadiet. 

Vad är då vår förhoppning med detta projekt? Vi hoppas att vi med litteraturens hjälp kan stärka eleverna identitet men också öka förståelsen för andra människor. Vi hoppas även främja elevernas språkutvecklingen och stimulera till läsning. Vi tror också att vi genom en sådan här satsning kan öppna upp skolgränserna så att elever från olika skolor och olika program i framtiden lättare kan mötas.