Läsprojektet - Läs 20 minuter om dagen

Jag får en del frågor om skolans läsprojekt och tänkte därför förtydliga hur vi arbetar. Våren 2019 skrev jag inlägget Skolans läsprojekt: Läs 20 minuter om dagen, där jag beskrev hur projektet växte fram efter att under några år ha haft ett kortare läsprojekt. 

Läsprojektet genomförs på Fordons- och transportprogrammet, årskurs 1 på gymnasiet. När höstterminen startar ser jag, tillsammans med berörda lärare, över schemat. Förra året lät vi eleverna läsa direkt på morgonen men efter synpunkter från elever och lärare valde vi i år att vara lite mer flexibla med när läsningen kan äga rum. Vi var alla överens om att det inte skulle läggas på de ämnen som endast har en lektion i veckan. 

I år valde vi att lägga läsningen på svensklektionerna (vi har tvålektioner per vecka) och på karaktärsämnena (eleverna har två heldagar i veckan) samt på en av engelsklektionerna (eleverna har två pass per vecka). 

Nedan ser man de klasser som går åk 1 på FT och vilka pass läsningen ligger på. Står det inte något efter ämnet är det dagens första lektion som läsningen äger rum på.

Läsningen utgår från böcker som eleverna själva väljer eller som de får hjälp att välja av skolans lärare eller bibliotekarie. För att kunna hjälpa till i bokval får eleverna i samband med terminsstarten fylla i en enkät om sina läsvanor och läsintresse (se inlägget som är länkat ovan) och utifrån den kan vi (lärare och skolans bibliotekarie) hjälpa eleverna hitta böcker som passar dem, både utifrån svårighetsgrad och genre. Till vår hjälp har vi även den screening som genomförs i samband med terminsstart. Intressant är att en klar majoritet av våra elever (ca 90 %) tydligt signalerar i början av hösten att de inte gillar att läsa. Vår satsning börjar därför i en rejäl uppförsbacke. 

Läsningen äger rum alla årets veckor med undantag för om det är någon schemabrytande aktivitet. Efter varje termin får eleverna utvärdera läsningen och då vi alldeles nyligen avslutade höstterminen har eleverna fått utvärdera projektet. Utifrån höstens utvärdering kan vi se att:

• 65 % tycker det är mycket bra/bra att läsa varje dag (sätt det i relation till de 90 % som i början av terminen inte gillade att läsa)
• 90 % har fått läsa böcker som de gillar
• 62 % tycker att läsningen fungerar alla dagar i veckan
• 87 % har hunnit läsa flera böcker under terminen (också intressant med tanke på att de flesta knappt läser något i vanliga fall)

På frisvarsfrågorna har vi kunnat se att:

• eleverna önskar att alla lärare är konsekventa när det gäller att läsa
• vissa elever upplever att de inte fått läsa en bra bok
• vissa elever önskar korta ner läsningen till 15 minuter per dag
• vissa elever upplever det svårt att få läsro
• vissa elever upplever läsningen som långtråkig
• många elever säger att läsningen ger en bra start på dagen
• många elever upplever att de fått ett bättre ordförråd
• många elever upplever att de fått en högre läshastighet 
• många elever upplever att de fått ett ökat intresse för läsning

Nu är vårterminen igång och vi kämpar vidare med satsningen "Läs 20 minuter om dagen". I juni får eleverna på nytt utvärdera läsningen och utifrån den kommer vi lärare sedan att lägga upp riktlinjerna för lässatsningen läsåret 2020/2021. 

Var är alla män?

Jag bläddrar i förlagens vårkataloger i hopp om att hitta ungdomsböcker skrivna av män och med manliga huvudpersoner. Jag inser att det är få som lyckas kvala in. Vad är det som gör att vi inte har så många manliga ungdomsförfattare? Och varför är det inte fler (både manliga och kvinnliga författare) som låter sina huvudpersoner vara av manligt kön? Frågan kan kanske tyckas märklig 2019 men för mig som arbetar som lärare på ett yrkesgymnasium med nästan bara pojkar som elever är det en viktig fråga. 

Många av mina elever är inte läsare om man med läsare menar unga som gärna lånar en bok och läser på egen hand. Som lärare försöker jag stimulera och väcka ett läsintresse. Det går inte om jag inte har alternativ som eleverna kan attraheras av. De behöver kunna känna igen sig i karaktärerna. En väg att gå har varit att inleda med att läsa böcker med manliga huvudpersoner. De senaste åren har vi exempelvis läst Mitt extra liv av Johan Unenge, Nattbuss 198 och Ingenmansland av Niklas Krog, Superkrafter på gott och ont och Döden är inget skämt av Karl Modig. I år ska vi läsa Slutet av Mats Strandberg. 

Jag tror inte jag är ensam om att önska att fler män skrev ungdomsböcker med manliga huvudpersoner. Jag skulle också önska att fler kvinnliga författare skrev böcker med manliga huvudpersoner. Det finns några som gör det. Jag tänker exempelvis på Lois Lowry som skrivit Den utvalde, Åsa Asptjärn som skrivit böckerna om Emanuel Kent Sjögren, Christina Lindström som skrivit Jack och nu senast Finns det björkar i Sarajevo?. Ytterligare en som kan nämnas är Katarina von Bredow som skrivit Tappa greppet. Men det räcker inte. Jag vill ha fler. Hur det ska gå till vet jag inte men kanske kan detta inlägg göra att fler får upp ögonen. Vill vi ha läsande pojkar måste vi också kunna erbjuda dem ett brett utbud av böcker.

Kulturen i siffror

Det är intressant att läsa Kulturen i siffror 2017. Speciellt intressant tycker jag det är att ta del av det som rör fritidsläsning och bibliotek. Vad har då hänt? Hur ser det ut med bokläsandet och våra bibliotek?

Det som tydligt framträder är att fritidsläsningen minskar bland den kategori ungdomar jag möter i mitt arbete som lärare på yrkesgymnasium, pojkar i ålder 16-18 år. Pojkar på gymnasiet läser allt mindre böcker på sin fritid. För fickor i samma ålder kan man de senaste åren se en motsatt trend. De läser något mer på sin fritid än vad de gjorde för några år sedan. Hur påverkar det oss som arbetar i skolan? Hur kan jag som lärare skapa intresse för böcker och litteratur? Finns det något som jag kan göra som leder till ökad fritidsläsning? Statistiken väcker många frågor.

Källa: Kulturen i siffror, 2017, s 17.

Det som också blir tydligt i Kulturen i siffror 2017 är att andelen folkbibliotek under de senaste 20 åren har minskat. Det finns idag ungefär 400 färre folkbibliotek. Parallellt med detta kan man också se en minskning av antalet utlån. Vad händer när antalet bibliotek minskar? Kan det påverka våra läsvanor och våra möjligheter att läsa på fritiden? Leder en minskning av antalet bibliotek till en minskning av utlån men också en minskning av fritidsläsningen? Någon som vet mer om detta och kan dela med sig av sin kunskap?