Läsprojektet - Läs 20 minuter om dagen

Jag får en del frågor om skolans läsprojekt och tänkte därför förtydliga hur vi arbetar. Våren 2019 skrev jag inlägget Skolans läsprojekt: Läs 20 minuter om dagen, där jag beskrev hur projektet växte fram efter att under några år ha haft ett kortare läsprojekt. 

Läsprojektet genomförs på Fordons- och transportprogrammet, årskurs 1 på gymnasiet. När höstterminen startar ser jag, tillsammans med berörda lärare, över schemat. Förra året lät vi eleverna läsa direkt på morgonen men efter synpunkter från elever och lärare valde vi i år att vara lite mer flexibla med när läsningen kan äga rum. Vi var alla överens om att det inte skulle läggas på de ämnen som endast har en lektion i veckan. 

I år valde vi att lägga läsningen på svensklektionerna (vi har tvålektioner per vecka) och på karaktärsämnena (eleverna har två heldagar i veckan) samt på en av engelsklektionerna (eleverna har två pass per vecka). 

Nedan ser man de klasser som går åk 1 på FT och vilka pass läsningen ligger på. Står det inte något efter ämnet är det dagens första lektion som läsningen äger rum på.

Läsningen utgår från böcker som eleverna själva väljer eller som de får hjälp att välja av skolans lärare eller bibliotekarie. För att kunna hjälpa till i bokval får eleverna i samband med terminsstarten fylla i en enkät om sina läsvanor och läsintresse (se inlägget som är länkat ovan) och utifrån den kan vi (lärare och skolans bibliotekarie) hjälpa eleverna hitta böcker som passar dem, både utifrån svårighetsgrad och genre. Till vår hjälp har vi även den screening som genomförs i samband med terminsstart. Intressant är att en klar majoritet av våra elever (ca 90 %) tydligt signalerar i början av hösten att de inte gillar att läsa. Vår satsning börjar därför i en rejäl uppförsbacke. 

Läsningen äger rum alla årets veckor med undantag för om det är någon schemabrytande aktivitet. Efter varje termin får eleverna utvärdera läsningen och då vi alldeles nyligen avslutade höstterminen har eleverna fått utvärdera projektet. Utifrån höstens utvärdering kan vi se att:

• 65 % tycker det är mycket bra/bra att läsa varje dag (sätt det i relation till de 90 % som i början av terminen inte gillade att läsa)
• 90 % har fått läsa böcker som de gillar
• 62 % tycker att läsningen fungerar alla dagar i veckan
• 87 % har hunnit läsa flera böcker under terminen (också intressant med tanke på att de flesta knappt läser något i vanliga fall)

På frisvarsfrågorna har vi kunnat se att:

• eleverna önskar att alla lärare är konsekventa när det gäller att läsa
• vissa elever upplever att de inte fått läsa en bra bok
• vissa elever önskar korta ner läsningen till 15 minuter per dag
• vissa elever upplever det svårt att få läsro
• vissa elever upplever läsningen som långtråkig
• många elever säger att läsningen ger en bra start på dagen
• många elever upplever att de fått ett bättre ordförråd
• många elever upplever att de fått en högre läshastighet 
• många elever upplever att de fått ett ökat intresse för läsning

Nu är vårterminen igång och vi kämpar vidare med satsningen "Läs 20 minuter om dagen". I juni får eleverna på nytt utvärdera läsningen och utifrån den kommer vi lärare sedan att lägga upp riktlinjerna för lässatsningen läsåret 2020/2021. 

Jennys julkalender 20 december 2019 - Sammanfattning av 16-årsboken

Under hösten har två av gymnasieskolorna i Kristianstads kommun, Milnergymnasiet och Wendesgymnasiet, deltagit i en lässatsning kallad 16-årsboken. Jag har tidigare skrivit om denna satsning i följande inlägg:

http://jennypawendes.blogspot.com/2019/06/16-arsboken-ett-lasprojekt-over.html

http://jennypawendes.blogspot.com/2019/09/att-skapa-lasvanor.html


Idag tänkte jag kort sammanfatta 16-årsboken. Drygt 200 elever deltog (alla åk 1-elever på Milnergymnasiet och åk 1-elever från Fordon- och Transportprogrammet och VVS- och Fastighetsprogrammet på Wendesgymnasiet). Alla elever fick välja en av fem böcker. De böcker som ingick var:

Mats Strandbergs Slutet
Lisa Bjärbos Inuti huvudet är jag kul
Niclas Christoffers Sebbe sa nej
Christina Lindströms Jack
Tahereh Mafis En ocean av kärlek

Inför valet hade bibliotekarier och svensklärare boktips. Böckerna presenterades kort och eleverna fick bläddra i dem och testa läsa någon/några sidor. Därefter valde var och en genom att besvara en enkät.

På Wendesgymnasiet avsattes tid för läsning alla skoldagar i veckan (mån-fre). Detta var möjligt då arbetslagen enats om att alla elever i åk 1 skulle läsa 20 minuter om dagen. På Milnergymnasiet avsattes tid för läsning framför allt på svensklektionerna. Böckerna skulle vara utlästa till de två temadagar som hölls vecka 45. Halva gänget (ca 100 elever) möttes ena dagen och andra halvan andra dagen. Eleverna delades in i mixade grupper (från olika program och från de två skolorna, ca 25 elever/grupp. Till varje grupp sattes 3-4 lärare/bibliotekarier).

Under temadagarna fanns 4 olika stationer:

• Lära känna
• Författarbesök
• Boksamtal
• Boktrailer

Varje pass var ca 1 timme långt och det fanns stationsansvariga som höll i aktiviteterna.

Efter temadagarna avslutades 16-årsboken och en elevutvärdering genomfördes. Det som framgår av den är bland annat följande:

• Många elever uppskattade att de fick läsa under lektionstid och de elever som inte getts denna möjlighet önskade det i framtida läsprojekt
• Många elever uppskattade boktrailer-stationen men signalerade samtidigt att 1 timme var för kort tid för att hinna göra ett bra jobb.
• Många elever uppskattade de mixade grupperna med elever från olika program och skolor
• Många elever uppskattade böckerna som valts ut av styrgruppen och att de getts möjlighet att välja vilken av de fem böckerna som de skulle läsa
• Många elever uppskattade satsningen 16-årsboken
• Vissa elever upplevde temadagen som rörig. De hade önskat mer information i förväg
• Vissa elever hade inte läst ut sina böcker vilket gjorde att flera av aktiviteterna under temadagen var svåra att genomföra
• Vissa elever ville ha mer lästid i skolan (för att hinna läsa klart sin bok)

Även de lärare/bibliotekarier som deltagit under temadagarna fick möjlighet att besvara en enkät. Utifrån dessa svar kan man se följande:

• Informationen om satsningen/temadagarna var god
• Författaren kunde fånga eleverna men svävade ibland ut lite långt från ämnet
• Boksamtalen blev ibland svåra att genomföra då vissa elever inte läst klart boken
• Boktrailer-stationen var uppskattad men mer tid önskades
• Se över bokurvalet så att det finns böcker som än mer passar sva-elever  

Sammanfattningsvis kan man säga att satsningen mottogs positivt av både elever och lärare. Våra mål med satsningen

• att med litteraturens hjälp kan stärka eleverna identitet men också öka förståelsen för andra människor, 
• att främja elevernas språkutvecklingen och stimulera till läsning, 
• att öppna upp skolgränserna så att elever från olika skolor och olika program i framtiden lättare kan mötas

har uppnåtts, om inte fullt ut så åtminstone till stor del. Det kan man se i följande diagram och kommentarer.

Vad eleverna känner att läsningen gett dem

Vad eleverna upplever som bra/mindre bra med satsningen 16-årsboken

16-årsboken, ett läsprojekt över skolgränserna

Nu blir det verklighet av vårt läsprojekt, 16-årsboken. I veckan fick vi besked från Kulturrådet att vi får pengar till vår satsning. Gissa om vi är glada! Nu kanske du undrar vad 16-årsboken är för något. Det ska jag kort förklara. 

I Örebro har de på Tullängsgymnasiet, tillsammans med Örebro bibliotek, haft en satsning kallad 16-årsboken. När min, jag säger fortfarande min, skolbibliotekarie flyttade hemåt (Örebro) och fick jobb på denna skola tipsade hon mig om projektet. Skolans elever fick välja en bok som de sedan fick behålla och till böckerna kopplade man även ett författarbesök.

Jag blev eld och lågor. Istället för att dela ut böcker till 6-åringar skulle vi kunna dela ut böcker till gymnasieeleverna som vi möter på hösten i åk 1. Vilken grej! Jag i min tur tog kontakt med Kristianstad bibliotek och de nappade på idén. Vi bestämde att vi skulle ses för ett första möte och då tillsammans med SBC (Skolbibliotekscentralen) och representant från gymnasiebiblioteken. På mötet berättade jag om Tullängsgymnasiets arbete och snart vi var igång med vår egen planering. Vi bestämde att vi till hösten 2019 skulle inleda med att låta två av kommunens fem gymnasieskolor ingå i projektet. Det blev Wendesgymnasiet och Milnergymnasiet, två skolor med yrkesprogram. Den ena skolan med framför allt pojkar och den andra skolan med framför allt flickor. Vi bjöd in svensklärare från Milnergymnasiet och snart var vi en styrgrupp med lärarrepresentanter och representanter från kommunbiblioteket, skolbiblioteken samt skolbibliotekscentralen. Vi bestämde att vi skulle söka pengar från Kulturrådet för inköp av böcker och sedan skulle skolorna få dela på kostnaden för ett författarbesök. 

Och denna vecka kom då beskedet. Vi får pengar till inköp av böcker. Alla ettor som deltar i projektet kommer till hösten att få välja en bok. Redan nu kan jag avslöja vilka böcker de kommer få välja mellan. Det är:

• Mats Strandbergs Slutet
• Tahereh Mafis En ocean av kärlek
• Niclas Christoffers Sebbe sa nej
• Christina Lindströms Jack
• Lisa Bjärbos Inuti huvudet är jag kul

Förutom att eleverna får en bok och får möta en av författarna kommer vi under två dagar att bryta ordinarie schema för eleverna för att istället ha temadagar, där skönlitteraturen är i fokus. Under dessa dagar ska eleverna från de två skolorna mötas och i grupper om ca 20 elever bland annat få lyssna på författaren, ha boksamtal och arbeta kreativt med boken som utgångspunkt. Exakt innehåll för de två temadagarna får jag återkomma med. Vi är ännu bara i planeringsstadiet. 

Vad är då vår förhoppning med detta projekt? Vi hoppas att vi med litteraturens hjälp kan stärka eleverna identitet men också öka förståelsen för andra människor. Vi hoppas även främja elevernas språkutvecklingen och stimulera till läsning. Vi tror också att vi genom en sådan här satsning kan öppna upp skolgränserna så att elever från olika skolor och olika program i framtiden lättare kan mötas. 

Skolans läsprojekt: Läs 20 minuter om dagen

De senaste veckorna har det kommit flera frågor till mig om skolans läsprojekt. Jag tänkte därför skriva lite kort om det. Har man fler frågor får man gärna höra av sig direkt till mig (frokenje@gmail.com) eller genom att kommentera bloggen. 

Under några år har vi haft ett mindre läsprojekt på skolan. Under 4-5 veckor under hösten har alla elever och lärare läst 20 minuter varje morgon. Det har varit tyst egen läsning (läsa med öron eller ögon). Dessa kortare läsprojekt har eleverna uppskattat. I år bestämde vi oss för att utveckla detta läsprojekt till att gälla hela läsåret. Vi valde att dra igång projektet på Fordons- och transportprogrammet och med fokus på åk 1 (åk 2 och åk 3 har APL och är ute antingen i perioder eller vissa dagar varje vecka. I dessa klasser är det alltså inte samma intensitet).

Vi startade med att låta alla elever fylla i en enkät om sina läsvanor och fritidsvanor. Denna tog vår skolbibliotekarie fram. Här fanns frågor om:

• genre
• bokens längd
• hur många böcker de läst klart de senaste åren
• bästa bok
• favoritfilm
• favoritserie
• fritidsintressen
• bästa ämne i skolan

Utifrån enkätsvaren försökte vi, jag skriver vi för det har varit ett samarbete mellan skolans bibliotekarie, skolans biblioteksassistent och mig, matcha elev och bok. En bok valdes ut till varje elev.

Vi bestämde att läsningen skulle ske på morgonen, klassens första timme, och att läsningen skulle pågå under 20 minuter. Därefter satte vi igång. Till jul fick eleverna besvara en enkät om projektet. Då de flesta av våra elever ser sig som icke-läsare var det extra roligt att se enkätsammanställningen. 70 % av eleverna gillade läsprojektet. De sa sig gilla det för att:

Man lär sig läsa bättre.
Man lär sig läsa snabbare och snabbare och vill bara läsa mer.
Man utvecklar sin läskunnighet och håller hjärnan igång.
Gillar att man får läsa något som man själv valt.

De som var kritiska skrev:

Man läser ut boken snabbt och sedan får man inte tid att låna en ny.
Det är jobbigt att läsa direkt på morgonen.
Jag har lässvårigheter och blir trött efter läsningen.
Svårt att hålla fokus på morgonen.

De fick också fundera över hur projektet kunde bli bättre. Eleverna gav följande förslag:

Få tid att gå till biblioteket (under lektionstid)
Kanske läsa senare på dagen.
All lärare måste engagera sig
Svårt att läsa i verkstaden (mycket ljud)

Nu har läsprojektet varit igång ett tag och överlag är vi lärare nöjda. Det är roligt att se eleverna läsa. Det blir en bra start på morgonen och förhoppningsvis kommer elevernas läsning att utvecklas. Det som vi lärare upplever som det svåraste är att hitta utrymme att med jämna mellanrum besöka biblioteket. Det är lokaliserat i en byggnad en bit bort. För att inte eleverna ska bli "utan" bok har bl a jag börjat låna på mig en hög med böcker som jag har på mitt skrivbord. Hit kan eleverna gå för att hitta en ny bok lite snabbt. Jag har också försökt se till att varje vecka stämma av vilka av mina elever som börjar bli klara med sina böcker. Under svensklektionerna lägga vi reservationer på nya böcker. 

Vi lärare har också märkt att det är svårt att hinna matcha elev och bok. Vissa elever vet inte vad de vill läsa. De har inte några egna förslag och de är i stort behov av att få boktips. Här gäller det att vara inläst på modern ungdomslitteratur men också deckar-, fantasy- och dystopigenrerna (det är framför allt den typen av litteratur som eleverna har valt att läsa). Skolans bibliotekarie slutade i julas och det har bidragit till att vi inte på samma sätt som tidigare fått tips på nya böcker som köpts in. Någon ny bibliotekarie har ännu inte anställts. 

Trots dessa "problem" är vi nöjda med resultatet så här långt. Många elever har kommit in i läsningen och när jag har morgonlektioner är det helt tyst i klassrummet. När vi denna vecka hade muntliga nationella prov var dagens första fråga:

-Ska vi inte läsa idag?

Läsprojektet är alltså något som vi upplever som positivt. Vi är i detta fall både elever och lärare. I juni ska en ny utvärdering göras och då får vi se vad eleverna säger. Vi hoppas givetvis att de är lika positiva som nu. 

På bilden syns några av de böcker som mina elever har läst eller håller på att läsa.

Planering för romanen Slutet - ett läsprojekt under 6 veckor

Nästa vecka drar det igång! Då ska eleverna och jag under cirka 6 veckor läsa Mats Strandbergs roman Slutet. Jag ser mycket fram emot detta. Eleverna har själva fått välja bok och först var jag lite nervös. Hur skulle jag få tag i en klassuppsättning? Kunde jag låna från olika bibliotek? Men sen kom jag på att AvMedia Skåne ofta köper in klassuppsättningar. Jag hörde av mig till dem och de sa att de kunde köpa in Slutet. Det tackar jag och eleverna för. Vi blir nu de första som får låna de nyinköpta böckerna. 

Att eleverna valde Slutet känns bra. Jag tycker att det är en av de bästa ungdomsböckerna som gavs ut under 2018, något jag skrev om i december 2018:

Årets bästa svenska bok Unga vuxna

Vad ska läsprojektet innehålla? Under de sex veckorna som läsprojektet pågår kommer eleverna att få läsa, skriva och samtala om boken. De kommer också att få skapa egna Spotify-listor kopplade till en utvald karaktär och specifika händelser i boken. Hela läsningen kommer att avslutas med en skrivuppgift bestående av fem delar. Så här kan arbetet sammanfattas:

För några elever är Text & Tanke-logg något nytt så därför har jag tagit fram en (förhoppningsvis) tillräckligt tydlig instruktion. 

Loggarna skriver det i ett Google Dokument som delas med mig. På så sätt kan jag följa deras läsning och lyfta upp sådant i helklass som de reagerat på (eller kanske sådant som de inte alls reagerat på). 

Hur ska arbetet inledas? Då eleverna redan vet vad romanen handlar om kommer vi inte att börja med att förutspå, något jag annars brukar göra. Istället kommer eleverna att få reflektera över följande två frågor:

1. Om jorden skulle gå under, vem skulle du då vilja vara med?

2. Vem skulle du vilja vara, om jorden gick under? Hur skulle du vilja att andra uppfattade dig och beskrev dig?

Jag kommer under vårterminen att skriva mer om vårt arbete med romanen och du får gärna följa det. Om det är någon annan där ute som arbetar med Slutet får ni gärna höra av er. Det skulle vara roligt att få ta del av era planeringar.

Läsning som social hävstång

Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta. Den ena rapporten efter den andra visar samma sak. Skillnaderna i vår svenska skola ökar. Det kan man läsa i exempelvis OECD:s rapport Equity in Education.  Breaking Down Barriers to Social Mobility (publicerad den 23 oktober 2018), i Education at a Glance 2018. OECDIndicators (publicerad den 11 september 2018) och i Unicefs An Unfair Start

Inequalityin Children’s Education in Rich Countries (publicerad i oktober 2018). Det rimmar helt fel med våra styrdokument. I dem framgår det med tydlighet att skolan ska vara likvärdig. I Skollagen kan man läsa:

Likvärdig utbildning
9 §   Utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmet oavsett var i landet den anordnas. (Skollagen)

I läroplanen för gymnasieskolan, som jag följer, står följande:

En likvärdig utbildning
Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov […] En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika. Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar, behov och kunskapsnivå. Det finns också olika vägar att nå målen. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla. Skolan har ett särskilt ansvar för elever med funktionsnedsättning. (Gy11)

Men rapporterna talar sitt tydliga språk. Vi når inte fram. Vår skola är inte likvärdig. Och det som blir tydligt är att skillnaderna ökar ju äldre eleverna blir. Tittar man på läskunnigheten, som är ett område som ligger mig varmt om hjärtat, ser man att nästan 20 % av alla 15-åringar saknar grundläggande läskunskaper. Att inte kunna läsa leder till stora svårigheter i ett kommande vuxen- och yrkesliv men det leder också till en ökad risk för fattigdom och till utanförskap. Och tyvärr är det så att barn till föräldrar med låg utbildningsnivå generellt lyckas sämre i den svenska skolan. När dessa barn sedan växer upp och får egna barn är den negativa spiralen ett faktum.

Att jag lyfter läsningen är inte bara för att det är en viktig fråga för mig utan också för att den är så central för lärandet. Kan du läsa klarar du många av skolans ämnen och du har goda förutsättningar att ta dig igenom både grundskola och gymnasieskola men också universitetsstudier. Och klarar du av dina studier har du goda chanser till jobb och risken för utanförskap minskar. Läsningen kan bli en social hävstång för att använda ett begrepp som Statens Kulturråd för fram i skriften Med läsning som mål (2015, s 100-101). Det har visat sig att lustläsning på fritiden har större betydelse för elevers skolresultat än deras föräldrars utbildningsnivå. Med detta i tanke blir det viktigt att arbeta med läsningen från förskola till universitetet. Läsningen får inte släppas när eleverna kommer upp på högstadiet eller gymnasiet. Gör man det, kommer framtida undersökningar visa samma resultat som de nutida…skillnaderna i elevernas läsförmåga ökar med stigande ålder.

Vad kan man då göra som lärare? Jag tänker att man ska fortsätta arbeta med litteratur i klassrummet. Man ska läsa tillsammans, samtala om det man läst men också skriva kring läsningen. Det är viktigt. Jag tror också att man ska fortsätta lägga tid på enskild läsning. Om eleverna får läsa 20 minuter varje dag under alla sina år från lågstadiet till gymnasiet kommer deras läsförmåga med största sannolikhet att öka. Läsning är en färdighet som behöver underhållas. Ju mer du läser, ju bättre läsare blir du. Därför är jag extra glad när min skola, Wendesgymnasiet, nu har bestämt sig för att satsa på läsning. Alla elever på Fordons- och transportprogrammet får varje morgon under 20 minuter läsa i en bok som de valt på egen hand eller i samråd med undervisande lärare och bibliotekarie. En del läser med öronen, andra med ögonen. Hur de läser spelar egentligen ingen roll. Det viktiga är att de läser. Vårt mål? Det är givetvis att skapa goda läsare och att låta läsningen bli den där sociala hävstången.

Gemensam romanläsning i Svenska 1

Tillsammans med skolans bibliotekarie arbetar jag just nu med ett läsprojekt i kursen Svenska 1. Vi genomför det i en Byggetta som består enbart av grabbar. I det här inlägget kommer jag att beskriva vår arbetsgång och dela med mig av en del frågor och material. 

Läsprojektet är en del av skolans arbete med Läsrörelsens Berättelser som förändrar.  Om Berättelser som förändrar har jag tidigare skrivit ett par inlägg och du får gärna läsa vidare i dem för att få mer information:

http://jennypawendes.blogspot.se/2016/09/bokmassan-2016-med-boktips.html

http://jennypawendes.blogspot.se/2017/01/ar-du-en-empatisk-varldsmedborgare.html

Under vårterminens början planerade bibliotekarien och jag läsprojektet. Vi enades om att vi skulle använda en serieroman, då det var en helt ny typ av text för mina elever. Vi bestämde också att vi skulle arbeta med högläsning, lässtopp och med diskussionsfrågor. Romanen vi valde var denna:

Vad har vi då gjort? Vi inledde första lektionen med att gå igenom varför vi skulle läsa romanen, vem författaren var och hur vår gemensamma läsning och vårt arbete med romanen skulle gå till. Efter vår introduktion kan man säga att flera av eleverna var måttligt roade. De fick alla skriva en första reflektion kring sina förväntningar och så här kunde det stå:

"Det kommer att vara långtråkigt och ointressant för jag läser inte böcker."

"Jag har inga förväntningar."

"Det verkar vara en bok som är långtråkig, för den är tjock och inget kul kommer att hända på länge."

Någon visade ett visst intresse och skrev så här:

"Jag tror att boken kommer att vara intressant och bra."

Efter en sådan uppstart skulle man kunna tänka att fortsättningen blev lika uppgiven men icke. Kommande lektion inledde jag med högläsning och grabbarna satt knäpptysta under min läsning. De hade boken framför sig och följde med i den. De hade också fått ut ett antal tomma post it-lappar och på dessa kunde de skriva upp sådant de reagerade på under min läsning. De hade också kommande lässtoppsfrågor framför sig. 

När jag läst de första 59 sidorna fick de besvara frågorna som tagits fram och här är frågorna:

Som du ser är den sista frågan (fråga 6) kopplad till sådant eleverna själva reagerat på under min högläsning. Det som de skrivit upp på sina post it-lappar kunde de alltså lägga in under denna punkt.

När alla skrivit klart var det dags för första diskussionsfrågorna och de genomfördes i grupper om tre.

Eleverna var mycket aktiva under gruppdiskussionerna. Någon i gruppen skrev korta anteckningar och när vi sedan återsamlades i helklass fick vi ta del av de olika gruppernas åsikter. Det visade sig inte vara helt lätt att besvara frågorna. Ofta kunde man se frågan ur flera olika perspektiv.

Än en gång fick eleverna reflektera över romanen och den gemensamma läsningen och till vår glädje visade sig de flesta av eleverna tycka att romanen och den gemensamma läsningen och bearbetningen var positiv. De skrev exempelvis så här:

"Boken vara vara bra när vi nu kommit in en bit i den. Den verkar bli bättre och bättre."

"Jag tycker att texten är väldigt bra skriven och det ska bli intressant att få fortsätta följa huvudpersonen och hans upplevelser."

"Boken verkar bli bättre och bättre ju längre in i den man kommer."

"Jag tycker att boken har varit bra."

Kommande lektion var det dags för högläsning igen och denna gång valde vi att dela klassen i två grupper, där jag läste för ena halvan och bibliotekarien för andra. Även denna gång fungerade högläsningen mycket bra. Om eleverna hade velat läsa på egen hand fanns det möjlighet till det men alla ville lyssna på högläsningen. Precis som vid förra tillfället hade eleverna post it-lappar framför sig så att de kunde skriva upp sådant de reagerade på. De hade också frågorna till lässtoppet på sina bänkar. 

Efter högläsningen fick de besvara frågorna till lässtopp 2:

När vi nu under vecka 9 träffar eleverna igen är det fortsatt arbete med romanen som gäller. Vi kommer att läsa vidare, ha lässtopp och diskussionsfrågor. 

Du kanske undrar kring det här med högläsningen. Jag har valt att låta alla läsning genomföras under lektionstid. Jag har också valt att högläsa hela romanen. Det för att alla ska läsa i samma takt. Detta upplägg passar mig och den grupp där läsprojektet genomförs. Med detta inte sagt att det passar alla andra. 

Bra att veta är att mina pass är ca 1,5 timme långa. Jag hinner läsa (ca 30 minuter), eleverna hinner skriva ner sina svar (kanske 15-20 minuter) och ibland hinner vi också med gruppdiskussionerna (30 minuter). Under läsprojektet är det endast romanen vi arbetar med på svensklektionerna.  

Jag skulle gärna ta del av hur ni arbetar med gemensam läsning och med läsprojekt. Lämna gärna kommentarer här på bloggen.