Högläsningens lov - Jennys julkalender den 22 december 2018

Varför ska man arbeta med högläsning i klassrummet? Jag tänkte lista en hel del anledningar och säkert finns det några som jag missat. De kan du få komplettera med genom att kommentera inlägget. Bilden nedan tog UR på Bokmässan 2017. 

1. Kan öka läslusten

När du läser för dina elever eller barn kan resultatet bli en ökad läslust. De vill höra mer och mer.

2. Kan förbättra läsförståelsen

Att läsa högt och sedan stanna upp och diskutera handling, ord eller en karaktärs agerande kan bidra till en förbättrad läsförståelse.

3. Är roligt

Att få lyssna på en riktigt duktig uppläsare är roligt. Man kastas in i handlingen och vill bara höra mer.

4. Alla klara på samma gång

När du högläser en text för en klass blir alla elever i klassen klara med texten på en och samma gång. Det gör att det blir lättare att arbeta med efterföljande uppgifter. Alla kan starta upp direkt.

5. Ökat ordförråd

När du högläser kan eleverna/barnen snappa upp nya ord och på så sätt bygga ut sitt ordförråd.

6. Skapar en gemenskap

Att högläsa skapar en gemenskap. Du och eleverna/barnen delar en och samma berättelse och ni gör det vid samma tidpunkt. Ni kan alla samtala om texten.

7. Lär sig om andra människor och om livet i stort

När man högläser böcker kan man välja böcker som eleverna/barnen i vanliga fall inte läser. Det gör att läsningen kan breddas. Eleverna/barnen kan exempelvis få ta del av andra kulturer men också lära sig om livet i stort. Man kan prata om stora känslor och hur man själv skulle agera i vissa situationer.

8. Utvecklar en språklig medvetenhet

När elever/barn får höra texter får de också en förståelse för hur olika texter är uppbyggda. De lär sig om språket och hur det kan användas när man exempelvis vill ställa frågor eller när man vill få fram en dialog mellan olika karaktärer.

Att utveckla elevers ordförråd

Att ordförrådet är centralt för läsförmågan vet vi. Vi vet också en hel del om hur barn och unga bygger sitt ordförråd. Barn under 10 år lär sig nya ord genom explicit instruktion och inte genom egen läsning. Barn över 10 år lär sig nya ord även genom egen läsning. Vi vet också att högläsning i skolan kan vara en viktig del i att utöka barns och elevers ordförråd, framför allt om den är dialogisk och bygger på interaktion, samtal och frågor. Vi vet även att en text som innehåller 5-10 % okända ord är mycket svårläst men svårläst blir en text redan med 2 % okända ord. Att se till att eleverna utvecklar sitt ordförråd blir med andra ord centralt. Vad innebär det då att kunna ett ord?

I skriften Lära barn att läsa utgiven av LegiLexi kan man läsa att kunna ett ord innebär att:

- man kan använda ordet i tal och skrift

- man kan känna igen ordet i ett nytt sammanhang

- man kan avgränsa ordet

- man kan förklara ordet med egna ord (s 105)

Hur kan man då se till att eleverna lär sig nya ord? Det finns många olika sätt. Man kan exempelvis arbeta med Text Talk i samband med läsning. Ett Text Talk genomförs i flera steg.

Steg 1: Läraren läser igenom texten och markerar ord som är väsentliga för att förstå texten innehåll (max 10 ord).
Steg 2: Läraren läser texten högt.
Steg 3: Läraren stannar upp vid varje markerat ord och ger en förklaring av ordet.
Steg 4: Eleverna får sedan arbeta med orden och då bl a använda begreppskort.

Begreppskorten kan vara enkla med begreppet på ena sidan och en förklaring på andra. Om sådana har jag skrivit ett tidigare inlägg. Se Elevaktiva arbetssätt kring ord och begrepp. 

Begreppskort kan också utvecklas med flera delar såsom exempel, en bild, en mening med ordet i o.s.v.

Dessa kort kan eleverna med fördel göra i par. De får då använda sitt muntliga språk för att komma överens om vad som ska finnas med i de olika rutorna. När de är klara kan de få presentera sina begreppskort för övriga i klassen. Vill man kan sedan korten sättas upp på klassrumsväggen och vara ett stöd i det fortsatta arbetet.

Undervisar man i matematik kan man använda tanketavlan som är framtagen av NCM. Den ser ut så här och är också en form av begreppskort.

I Symbol skriver man in exempelvis ett tal 10-5. I ord skriver man en berättelse. I föremål lyfter man in konkreta föremål och i bild ritar man en bild som illustrerar symbolen.

Man kan också arbeta med Frayerdiagram. Dessa diagram skrev jag om i inlägget Frayerdiagram i klassrummet. De påminner en hel del om de utvecklade begreppskorten. Viktigt i arbetet med sådana här begreppskort är att eleverna får vara aktiva och både tala och skriva. När eleverna använder ordet i olika sammanhang och i olika situationer ökar chansen att det automatiseras och blir en del av det egna ordförrådet.

Det skulle vara spännande att få höra hur du arbetar med Text Talk och med begreppskort.