Ibland kan lärande i lekfulla former vara motiverande och
aktiverande. För några veckor sedan lät jag lärare från Borås testa att arbeta
med begreppskort på ett lekfullt sätt. De tyckte det var mycket roligt och
också något som de framöver skulle testa i sina klasser.
Du undrar kanske vad vi gjorde? Jo, vi gjorde följande. Jag
hade i förväg laminerat ordspråk som
jag hämtat från Folkhalsan.fi. Jag delade ut dessa ordspråkskort till lärarna. De fick vars ett. På ena sidan av kortet fanns halva ordspråket och på andra sidan fanns fortsättningen.
Lärarna fick sedan gå runt i klassrummet med sina kort. Så fort de mötte någon hälsade de på varandra och sedan visade första person inledningen på ordspråket och den andra personen sa fortsättningen. När det var gjort sa andra personen inledningen på sitt ordspråk och första personen fick säga fortsättningen. Klarade båda lärarna av att säga fortsättningen bytte de kort med varandra och gick vidare. Klarade de inte av att säga fortsättningen behöll de sina kort och gick vidare för att hälsa på en ny person.
Detta sätt att arbeta kallas ibland "Fråga, fråga, byt", exempelvis i Grundbok i kooperativt lärande utgiven av Studentlitteratur. Jag tänker att arbetssättet kan användas när man ska nöta in begrepp i ett arbetsområde eller i ett ämne. I matematiken kan det användas om eleverna ska lära sig geometriska figurer, inom NO om man ska arbeta med kroppen och kroppsdelar, i historia kan det vara begrepp inom källkritisk metod... Arbetssättet passar både yngre och äldre elever. Vill man få eleverna delaktiga redan i förarbetet kan de hjälpa till att skriva begreppskorten med begreppet på ena sidan och förklaringen på andra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar