Att stötta sina elever

Under gårdagen publicerade Skolinspektionen rapporten från sin granskning av läs- och skrivundervisningen i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 4-6, Skolinspektionens granskning 2016:1. Det som lyfts fram från granskningen är att skolorna inte lyckas utveckla elevernas läsförståelse, skrivförmåga och inte heller elevernas förmågan att tänka, kommunicera och lära. För att lyckas utveckla dessa förmågor önskas från Skolinspektionens sida ett mer aktivt stöd från lärarna.

Resultatet tycker jag är mycket spännande, inte minst då det skrivs och talas så mycket om språkutvecklande arbetssätt just nu. I detta arbetssätt ingår ju bl a ett ökat stöd från läraren, där läraren modellerar, ger stödstrukturer och låter eleverna arbeta i process. Kanske är det så att arbetssättet inte fått genomslag på skolorna ännu. Granskningen visar också att det finns stora skillnader inom en och samma skola och detta måste man reflektera över när man diskuterar likvärdighet och elevernas möjlighet till utveckling.

Vad är det då som krävs för att läs- och skrivundervisningen ska förbättras? Skolinspektionen har sammanställt några punkter. 

• Lärare behöver i betydligt högre grad ge elever möjlighet att förstå vad de ska lära sig och varför.

• Lärare behöver i betydligt högre grad aktivt visa och vägleda eleverna samt ge dem möjlighet att samtala om texter, både egna och andras.

• Lärare och rektorer behöver följa upp hur elevernas intresse för läsning och skrivning utvecklas. Det är bland annat viktigt för att kunna ge eleverna rätt utmaningar
• För att skolorna ska lyckas krävs också att rektorerna genom kvalitetsarbetet ger lärarna förutsättningar att utveckla sin läs- och skrivundervisning.

Mycket intressant. När jag läser punkterna drar jag direkt paralleller till Läslyftet. Detta är ju en satsning, där rektorerna har ett övergripande ansvar för planering och genomförande. Genom de olika modulerna i Läslyftet kan lärare få till sig strategier men också modeller för hur man kan arbeta språkutvecklande, där språket och läsningen är i fokus. 

Utprövningsomgången av Läslyftet är nu utvärderad och läser man sammanställningen ser man att många av de punkter som lyfts fram i Skolinspektionens rapport skulle kunna åtgärdas genom ett aktivt deltagande i Läslyftet. Vad säger då resultaten från utprövningsomgången av Läslyftet? Jo, 

- att Läslyftet som helhet är en ändamålsenlig insats, såväl för att främja elevers språkutveckling som för att främja en hållbar fortbildningsmodell för lärare

- att Läslyftet kan bidra till de önskade positiva effekterna på elevers språk-, läs- och skrivutveckling och att måluppfyllelsen skulle kunna öka om syftet att höja elevers resultat i internationella kunskapsmätningar tonades ner

- att rektor ses som en avgörande målgrupp för fortbildningens utfall

- att huvudmän och rektorer i praktiken måste frigöra minst den tid som Skolverket kräver av skolorna och något mer tid för att lärare och handledare ska uppleva satsningen som meningsfull, engagera sig och använda Läslyftets fortbildningsmodell och stödmaterial fullt ut.

Brist på tid verkar med andra ord vara den stora faran för att deltagandet i Läslyftet inte ska få fullt genomslag. Det är något som rektor på den enskilda skolan kan påverka och behöver påverka. Det är också rektor, tillsammans med huvudman, som kan påverka lärarnas möjlighet att få gå Läslyftet. Jag hoppas att många tar denna möjlighet och ger sig in i arbetet med Läslyftet.

För den som vill veta mer om hur jag arbetar språkutvecklande kan man bl a läsa följande inlägg:

Tema språk och språkutvecklande undervisning

Novellsamtal i samarbete med skolans bibliotekarie


IKT och pedagogik

Skrivmallar i praktiken

Skrivmallar som stöd i undervisningen

Att ge eleverna förutsättningar att lyckas



Jag har också läst en del litteratur som lyfter språkutvecklande arbetssätt:

Språkutvecklande undervisning

Sommarboken för mig som pedagog


Och sedan har jag samlat en del av mitt material under fliken Mallar och instruktioner. Använd det gärna!