Jenny julkalender 14 december 2019 - Skolord

Har du hittat till Skolord? Det är en sida tänkt för studiehandledare, elever med annat modersmål än svenska och lärare som undervisar elever med annat modersmål än svenska. Här finns ordlistor med de vanligaste orden och begreppen inom olika ämnen, översatta till flera olika språk. Man kan ställa in vilket språk orden ska översättas till och man kan också ställa in om man vill ha en förklaring på svenska eller helt vara utan förklaring. Beroende på vilken ordlista du väljer kan antalet språk variera.

En del av ordlistorna innehåller bilder för att på så sätt tydliggöra de olika ordens betydelse.

Språkplay, en ingång till det svenska språket

Har du använt dig av appen Språkplay? Om inte, måste du bara testa. 

Detta är en app som passar ypperligt att använda med elever, både barn och vuxna, som behöver lära sig det svenska språket. Appen bygger på SVT:s program och genom programmen utvecklar man det svenska språket. Låter det krångligt? Det är det inte.

Första gången du går in i appen får du ställa in din språknivå, alltså hur väl du behärskar det svenska språket. Det finns sex nivåer att välja, från nybörjare till flytande. Sedan fyller du i det språk som är ditt modersmål eller det som du bäst behärskar. I dagsläget finns det 18 språk att välja mellan.

När du gjort detta kan du börja använda appen. Du kan välja program genom att söka, genom att utgå från kategorier eller genom att börja med de som appen rekommenderar för dig. I exemplet nedan har jag utgått från Lilla Aktuellt. När jag valt program sätter jag igång det. Som elev får jag se programmet, samtidigt som texten skrivs in under programrutan. 

Är det ett ord jag inte förstår kan jag klicka på det, lyssna på det en gång till och få en förklaring både på svenska och det språk som är mitt modersmål. Jag kan sedan se vidare på programmet.

När jag sett klart programmet kan jag testa mina kunskaper genom att fylla i en "luck-text".

Det som jag gillar med appen är att den utgår från SVT:s program och att det finns program för alla åldrar. Vill man arbeta med nutidsfrågor och händelser i vår omvärld är appen också mycket bra. Det finns mycket att välja på. Jag nämnde Lilla Aktuellt ovan men man kan också använda Nyheter på lätt svenska. Jag upplever även att kombinationen film, bild, ljud, text skapar goda förutsättningar för lärande. Likaså gör elevens möjlighet att interagera med tv-programmen. 

Vill du arbeta med nyheter i din undervisning?

Under de senaste månaderna har det hänt en del om man vill arbeta med nyheter i sin undervisning. Jag tänker inte på alla händelser runt om i världen utan på material som man kan använda. Jag tänker också främst på material som man kan använda om man undervisar elever (unga eller vuxna) som nyligen kommit till Sverige. De senaste tillskotten är Kristianstadsbladet Mosaik. Jag fick hem den i postlådan förra veckan och blev förtjust. Nyheterna fanns på svenska, engelska och arabiska och passar sig därför mycket väl att arbeta med i grupper som har svenska som andraspråk.

För ett tag sedan lanserades också Radio Sweden på lätt svenska. Här kan man lyssna på nyheter och också läsa dem. Precis som Mosaik finns de också tillgängliga på andra språk och det gör att tillgängligheten ökar.

Ytterligare ett tillskott är SVT På lätt svenska. Det sänds under vardagar och man kan i efterhand lyssna och se avsnitten på SVT Play. Även här finns möjligheter att lyssna på engelska och arabiska.

Om man redan arbetat en del med nyheter i skolan tror jag man känner till tidningen 8sidor. Denna ges ut av MTM, Myndigheten för tillgängliga medier, och finns både på nätet och som papperstidning. Det som är bra med 8sidor är att det redan nu finns en del lärarmaterial att använda sig utav. Materialet hittar man HÄR.

Vad kan man då göra med nyheter? Hur mycket som helst skulle jag vilja säga. Man kan t ex undersöka nyheterna från ett av medierna och fundera över vilka nyheter det är som tas upp:

1. Vilka länder syns i nyheterna (är det mycket om Sverige och Europa eller lyfts nyheter från Afrika, Asien...)?
2. Vilken typ av nyheter är det (positiva, negativa...) man har med i sin tidning/sändning?

Vill man kan man sedan bygga vidare och göra en egen karta i Google Maps och där under en vecka eller en månad sätta ut de länder som synts i nyhetsrapporteringen. Vill man jämför man sedan kartor som skildrar nyheter från t ex 8sidor, Radio Sweden och SVT På lätt svenska.

Man kan också arbeta med nyheter för att få klassen att tillsammans få en bild av vad som sker runt omkring oss. Varje vecka kan ett par elever ansvara för att återberätta ett par viktiga nyheter från ett av medierna och också motivera varför de valt att ta upp just dessa nyheter. Till nyheterna kan man sedan ha diskussionsfrågor och tillsammans i mindre grupper samtala kring frågorna.

Jag tänker att du som lärare säkert har en massa goda idéer kring hur man kan göra. Du får gärna dela med dig till mig och till alla andra som läser bloggen. Lämna en kommentar med dina tips så kan vi lära av varandra.

Tillägg till webbläsaren Chrome

Många är vi som alltmer börjar använda Google och Chrome i skolan. På min skola har vi nu börjat testa GAFE och Chromebook på några program. Det är spännande och skoj och vi försöker lära av varandra.

Idag tänkte jag tipsa om några tillägg som kan vara guld värda när man arbetar med texter som ligger digitalt. Mitt första tips handlar om hur du som användare kan få artiklar att bli läsvänliga. Det du behöver är tillägget Readability.

Med detta tillägg skalas all reklam och sidoinformation bort och det som blir kvar är ren artikeltext och bilder som tillhör artikeln. Du ska få ett exempel. Jag letade upp en krönika på Aftonbladet och fick fram en text som såg ut så här:

Visst kan den upplevas som rörig med all reklam och sidoinformation. Jag gjorde sedan så att jag stannade kvar på sidan men tryckte på Readability-symbolen (jag har lagt till tillägget via Chrome Web store) och det som då hände var att allt runt omkring texten togs bort och fram kom själva artikeln. Så här såg den nu ut: 

Vilken skillnad! Vad är då detta tillägg bra för? Jag tänker att det är superbra att använda så snart man ska läsa artiklar digitalt och vill skala av sidan för att kunna fokusera just på texten och dess innehåll.

Förutom Readability måste jag också tipsa om Google Translate som tillägg.

Har du detta tillägg kan du enkelt få sidor på Chrome översatt till det språk du önskar. Tänk vilket stöd det kan vara när man arbetar med elever som har annat modersmål än svenska. Jag testade tillägget genom att gå in på Klartext på Sveriges radio. Jag markerade en text och översatte den till arabiska. Nedan ser du både den svenska texten och den som är översatt till arabiska.

Om du är osäker på hur man drar ner denna typ av tillägg har jag gjort en film där jag visar steg för steg hur man går tillväga. Titta gärna på den.

WavePad för ljudinspelningar på iPad

Under de senaste veckorna har jag och mina elever spelat in kortare podcasts på iPad. Eleverna har i grupper om två till tre personer fått samtala om de romaner de läst. De har själva skrivit manus och bestämt vad samtalet ska handla om. Till sin hjälp har de haft Aidan Chambers rubriker:

* Gillar
* Ogillar
* Frågetecken
* Mönster

men också punkterna från den skriftliga delen av romanredovisningen:

* Om huvudpersonen
* Viktigaste händelsen
* Bästa meningen
* Omdöme

De flesta valde att utgå från några av punkterna ovan men det fanns också de som själva byggde upp sina manus utifrån egna tankar och idéer.

När manusen var klara var det dags att spela in. Jag satte mig tillsammans med den grupp som skulle spela in och gick igenom hur appen Wavepad fungerar. Vi försökte hitta ett tyst utrymme för att inte få in en massa bakgrundsljud. Vi hade inte  någon mikrofon utan spelade in direkt i iPaden genom att ha den liggande på ett bord framför oss.

Wavepad är en mycket enkel app och man behöver inte ha någon större kunskap om digital teknik för att klara av att använda den. Nedan ser du hur det ser ut när du kommer in i appen. Jag har markerat "Meny-listen" uppe i högerhörnet mest för att du ska kunna se att man också härifrån kan styra vad man ska göra. Jag använder dock knapparna nere i vänsterhörnet när jag ska göra inspelningar. Jag startar en ny ljudinspelning genom att trycka på spela in (röd rund knapp) och när jag är klar trycker jag på stopp (knapp med streck). 

När inspelningen är klar hamnar den listad högst upp på sidan. Varje inspelning har en pil framför filnamnet. På bilden här ovan finns det två inspelningar. Vill man lyssna på inspelningen, redigera den eller skicka den i ett mail trycker man bara på själva inspelningen och kommer till en ny sida (se bild nedan).

Nu kan man arbeta med filen eller skicka den till en mail-adress. Vill man skicka den går man till "Export" och väljer att skicka den som fil. För att kunna skicka den behöver man ha en e-post-adress inlagd på iPaden. 

Det man måste tänka på är att det finns begränsningar i hur stora filer man får skicka med e-post. Spelar man in långa podcasts finns det alltså en risk att ljudfilerna blir för stora. Tänk på det!

Att stötta sina elever

Under gårdagen publicerade Skolinspektionen rapporten från sin granskning av läs- och skrivundervisningen i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 4-6, Skolinspektionens granskning 2016:1. Det som lyfts fram från granskningen är att skolorna inte lyckas utveckla elevernas läsförståelse, skrivförmåga och inte heller elevernas förmågan att tänka, kommunicera och lära. För att lyckas utveckla dessa förmågor önskas från Skolinspektionens sida ett mer aktivt stöd från lärarna.

Resultatet tycker jag är mycket spännande, inte minst då det skrivs och talas så mycket om språkutvecklande arbetssätt just nu. I detta arbetssätt ingår ju bl a ett ökat stöd från läraren, där läraren modellerar, ger stödstrukturer och låter eleverna arbeta i process. Kanske är det så att arbetssättet inte fått genomslag på skolorna ännu. Granskningen visar också att det finns stora skillnader inom en och samma skola och detta måste man reflektera över när man diskuterar likvärdighet och elevernas möjlighet till utveckling.

Vad är det då som krävs för att läs- och skrivundervisningen ska förbättras? Skolinspektionen har sammanställt några punkter. 

• Lärare behöver i betydligt högre grad ge elever möjlighet att förstå vad de ska lära sig och varför.

• Lärare behöver i betydligt högre grad aktivt visa och vägleda eleverna samt ge dem möjlighet att samtala om texter, både egna och andras.

• Lärare och rektorer behöver följa upp hur elevernas intresse för läsning och skrivning utvecklas. Det är bland annat viktigt för att kunna ge eleverna rätt utmaningar
• För att skolorna ska lyckas krävs också att rektorerna genom kvalitetsarbetet ger lärarna förutsättningar att utveckla sin läs- och skrivundervisning.

Mycket intressant. När jag läser punkterna drar jag direkt paralleller till Läslyftet. Detta är ju en satsning, där rektorerna har ett övergripande ansvar för planering och genomförande. Genom de olika modulerna i Läslyftet kan lärare få till sig strategier men också modeller för hur man kan arbeta språkutvecklande, där språket och läsningen är i fokus. 

Utprövningsomgången av Läslyftet är nu utvärderad och läser man sammanställningen ser man att många av de punkter som lyfts fram i Skolinspektionens rapport skulle kunna åtgärdas genom ett aktivt deltagande i Läslyftet. Vad säger då resultaten från utprövningsomgången av Läslyftet? Jo, 

- att Läslyftet som helhet är en ändamålsenlig insats, såväl för att främja elevers språkutveckling som för att främja en hållbar fortbildningsmodell för lärare

- att Läslyftet kan bidra till de önskade positiva effekterna på elevers språk-, läs- och skrivutveckling och att måluppfyllelsen skulle kunna öka om syftet att höja elevers resultat i internationella kunskapsmätningar tonades ner

- att rektor ses som en avgörande målgrupp för fortbildningens utfall

- att huvudmän och rektorer i praktiken måste frigöra minst den tid som Skolverket kräver av skolorna och något mer tid för att lärare och handledare ska uppleva satsningen som meningsfull, engagera sig och använda Läslyftets fortbildningsmodell och stödmaterial fullt ut.

Brist på tid verkar med andra ord vara den stora faran för att deltagandet i Läslyftet inte ska få fullt genomslag. Det är något som rektor på den enskilda skolan kan påverka och behöver påverka. Det är också rektor, tillsammans med huvudman, som kan påverka lärarnas möjlighet att få gå Läslyftet. Jag hoppas att många tar denna möjlighet och ger sig in i arbetet med Läslyftet.

För den som vill veta mer om hur jag arbetar språkutvecklande kan man bl a läsa följande inlägg:

Tema språk och språkutvecklande undervisning

Novellsamtal i samarbete med skolans bibliotekarie


IKT och pedagogik

Skrivmallar i praktiken

Skrivmallar som stöd i undervisningen

Att ge eleverna förutsättningar att lyckas



Jag har också läst en del litteratur som lyfter språkutvecklande arbetssätt:

Språkutvecklande undervisning

Sommarboken för mig som pedagog


Och sedan har jag samlat en del av mitt material under fliken Mallar och instruktioner. Använd det gärna!