Dags att summera ännu ett händelserikt år

Tänk vad tiden den går snabbt. Jag tycker att jag precis summerade förra läsåret. 

Det här läsåret har nästan varit än mer händelserikt än föregående. Det avslutades fint med att jag tilldelades Svenska Akademiens svensklärarpris 2017, något som officiellt ska tillkännages på Bokmässan i september. Under läsåret som gått har jag fått möjlighet att handleda kollegorna på Fordons- och transportprogrammet i Läslyftet och närmare bestämt i modulerna Språk- och kunskapsutvecklande arbete och Språk i yrkesämnen. Läslyftet har upplevts intensivt av kollegorna men också mycket positivt. Äntligen har det givits tid till det kollegiala samarbetet. Nu gäller det att bygga vidare på det som vi skapat, något vi redan planerar för. 

Jag har i min undervisning arbetat än mer med texter och gemensam läsning, något som också visat sig ge goda resultat. Eleverna har utvecklats och de flesta av dem når minst de lägsta godtagbara kunskapskraven i svenska. 

Under läsåret har jag också fått möjlighet att föreläsa en del och mina föreläsningar och workshop har uppskattats av deltagarna. Sedan har året också inneburit en del skrivande och utgivning av två böcker. Först Mötet med texten. Inkluderande läsundervisning från Lärarförlaget och sedan Metafor på Gleerups förlag. 

Sedan har läsåret även innehållit inspelningar av Sånt vi läser, podden som Marit Hammarland och jag driver. I den tipsar vi om böcker som passar ungdomar. Och under året har jag också fortsatt med FB-gruppen Den digitala bokcirkeln. 

Nu väntar sommarledighet och för mig innebär det alltid en hel del läsning. Några böcker som jag verkligen ser fram emot att läsa är Minnet av vatten, Alex och Idag är allt. 

Jag hoppas att du får en härlig sommar!

Kollegialt lärande i fokus

Läsåret 2016/2017 fokuserar på det kollegiala lärandet. Så upplever åtminstone jag det. Under de planeringsdagar vi nu har haft har det kollegiala lärandet varit i fokus.

Vad är då kollegialt lärande? På Skolverkets hemsida kan man läsa:

Jag tänker att det handlar om att tillsammans både granska sitt eget och andras arbete, att låta granskningen leda till lärande, nya kunskaper och nya färdigheter. Hos oss har det blivit tydligt i samband med uppstarten av Läslyftet. Vi har valt att låta all personal knuten till ett program, Fordons- och transportprogrammet, delta. Uppdelade i två grupper arbetar vi denna termin med modulen Språk- och kunskapsutvecklande arbete. På så sätt får vi en gemensam bas att utgå ifrån i det fortsatta arbetet.

Som handledare i Läslyftet är det min uppgift att vara bollplank och samtalsledare. Jag ska se till att alla kommer till tals, att alla får dela med sig men också att diskussionerna fördjupas och kommer vidare. Det är ett mycket roligt uppdrag men också bitvis svårt. Jag tänker att jag återkommer till det längre fram i höst. Just nu är jag uppfylld av vår uppstart och första texten som vi läser, Språkanvändning, undervisning och lärande. Texten är intressant och skapar många frågor. Hur arbetar du med språklig interaktion, stöttning och kontextualisering? Hur gör du för att få stöttningen anpassad till det specifika och konkreta ämnesinnehållet och till din elevgrupp?  Hur ser ämnesspråket i ditt undervisningsämne ut? Nästa vecka är det dags för första handledningstillfället och då ska texten diskuteras. Spännande!

I samband med uppstarten valde jag och min handledarkollega att använda post it-lappar för att få ner allas förväntningar och reflektioner. Det blev en dörr fylld med förväntningar!

Sommar och ...läsning?!

Då var det snart dags för sommarledighet. Så skönt det ska bli! För mig personligen har det varit ett händelserikt läsår. Jag blev 2015 års Amy-pristagare, jag var en av tre guldäpplefinalister och jag har börjat skriva på en bok. Till detta ska man lägga allt det som vanligtvis kan hända under ett läsår. 

För mig blir sommaren en möjlighet att ladda batterierna men också en möjlighet att läsa. Jag ska läsa in mig på Läslyftets moduler för gymnasiet. De har så smått börjat publiceras på Läs- och skrivportalen. Roligt är att jag har fått vara delvis delaktig i modularbetet. Under läsåret kom Malmö högskola på besök för att göra en inspelning av min historieundervisning på Barn- och fritidsprogrammet. För den som vill se hur vi arbetade med industriella revolutionen är det bara att starta filmen nedan.

I augusti ska min skola starta upp Läslyftet på Fordon- och transportprogrammet och jag ska vara en av handledarna. Jag tycker det är bra att vi låter alla lärare på ett program delta och jag tänker att det borde skapa ytterligare möjligheter till ett ökat kollegialt lärande.

Vi har som skola också skickat in till Läsrörelsens satsning "Berättelser som förändrar". Tänk vad skoj om vi också kunde få ingå i denna satsning. Då skulle de program som inte är med i Läslyftet kunna delta i detta. I augusti vet vi hur det blir.

Sommaren innebär för mig också läsning i FB-gruppen Den digitala bokcirkeln. Vi ska ha två HangOut on Air där vi diskuterar Meg Rosoffs romaner. Jag har aldrig läst något av henne så det ska bli riktigt spännande att se vad jag tycker om årets ALMA-pristagare. För den som vill vara med på en HangOut och diskutera Meg Rosoffs romaner finns det platser kvar. Hör i så fall av er till mig!

Glad sommar önskar jag dig!

Äntligen dags för Läslyftet för gymnasieskolan!

Till hösten startar Läslyftet för gymnasieskolan. Äntligen, säger jag! Läslyftet är en fortbildning i språk-, läs- och skrivdidaktik för lärare och skolbibliotekarier. Den bygger på kollegialt lärande.

Just nu är många skolor i gång med att organisera och planera för Läslyftet. Så är också vi. I detta inlägg tänkte jag dela med mig av våra tankar och vår organisation. Kanske kan det hjälpa andra att komma vidare i sin planering. 

På min skola har vi valt att låta ett arbetslag gå in i Läslyftet. Arbetslaget är Fordon & Transport. Det innebär att alla lärare som är kopplade till programmet ska gå, ggä-lärare likväl som karaktärsämneslärare. Utöver lärare ska också vår skolbibliotekarie delta. Att vi valt att arbeta med ett helt arbetslag är för att vi är organiserade på så sätt. Jag tillhör t ex Fordon & Transport och sitter alltså med mina kollegor i den byggnad där programmet håller till. En annan anledning är att vi ser att många av våra elever har svag läsförståelse samt behov av stöd i sitt läsande och skrivande. Genom att då låta all personal, som är knuten till samma elevgrupper, gå på en gemensam fortbildning hoppas vi givetvis se ett ökat kollegialt lärande men också att vi tillsammans hittar nya arbetssätt och verktyg för att stötta våra elever i deras lärande. En tredje anledning är att vi som tillhör detta program redan i år började arbeta gemensamt med ett Läsprojekt och Läslyftet blir därför en naturlig fortsättning på detta projekt.

I arbetslaget Fordon & Transport ingår ca 15 personer och dessa plus skolbibliotekarien kommer att fördelas i två grupper. Grupperna kommer att ha träffar parallellt men med olika handledare. Jag ska handleda den ena gruppen och en kollega från granngymnasiet ska handleda den andra gruppen. Grupperna kommer att ha tid avsatt för sina träffar och som det ser ut nu kommer träffarna att vara på tisdagar från kl 14.00. I min tjänstgöring motsvarar handledning av en grupp 10 % av en heltid. 

Vi ska i augusti ha en Kick off för att komma igång och påbörja vårt arbete och sedan drar själva träffarna igång från och med vecka 34.

Just nu funderar vi mycket över vilka moduler vi ska arbeta med. Förslaget, som ligger, är att alla ska arbeta med den modul som heter "Språk- och kunskapsutvecklande arbete" och sedan att vi till vårterminen delar personalen i nya grupper så att karaktärsämneslärarna kan läsa "Språk i yrkesämnena" och övriga "Lässtrategier för sakprosa". Hur tänker ni andra som ska in i Läslyftet? Vilka moduler ska ni välja?

Sedan ett par veckor finns det en bra grupp på Facebook, där man kan bolla tankar och idéer om man som gymnasieskola ska in i Läslyftet. Gruppen heter Läslyftet gymnasiet. Kolla gärna in!

Att stötta sina elever

Under gårdagen publicerade Skolinspektionen rapporten från sin granskning av läs- och skrivundervisningen i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 4-6, Skolinspektionens granskning 2016:1. Det som lyfts fram från granskningen är att skolorna inte lyckas utveckla elevernas läsförståelse, skrivförmåga och inte heller elevernas förmågan att tänka, kommunicera och lära. För att lyckas utveckla dessa förmågor önskas från Skolinspektionens sida ett mer aktivt stöd från lärarna.

Resultatet tycker jag är mycket spännande, inte minst då det skrivs och talas så mycket om språkutvecklande arbetssätt just nu. I detta arbetssätt ingår ju bl a ett ökat stöd från läraren, där läraren modellerar, ger stödstrukturer och låter eleverna arbeta i process. Kanske är det så att arbetssättet inte fått genomslag på skolorna ännu. Granskningen visar också att det finns stora skillnader inom en och samma skola och detta måste man reflektera över när man diskuterar likvärdighet och elevernas möjlighet till utveckling.

Vad är det då som krävs för att läs- och skrivundervisningen ska förbättras? Skolinspektionen har sammanställt några punkter. 

• Lärare behöver i betydligt högre grad ge elever möjlighet att förstå vad de ska lära sig och varför.

• Lärare behöver i betydligt högre grad aktivt visa och vägleda eleverna samt ge dem möjlighet att samtala om texter, både egna och andras.

• Lärare och rektorer behöver följa upp hur elevernas intresse för läsning och skrivning utvecklas. Det är bland annat viktigt för att kunna ge eleverna rätt utmaningar
• För att skolorna ska lyckas krävs också att rektorerna genom kvalitetsarbetet ger lärarna förutsättningar att utveckla sin läs- och skrivundervisning.

Mycket intressant. När jag läser punkterna drar jag direkt paralleller till Läslyftet. Detta är ju en satsning, där rektorerna har ett övergripande ansvar för planering och genomförande. Genom de olika modulerna i Läslyftet kan lärare få till sig strategier men också modeller för hur man kan arbeta språkutvecklande, där språket och läsningen är i fokus. 

Utprövningsomgången av Läslyftet är nu utvärderad och läser man sammanställningen ser man att många av de punkter som lyfts fram i Skolinspektionens rapport skulle kunna åtgärdas genom ett aktivt deltagande i Läslyftet. Vad säger då resultaten från utprövningsomgången av Läslyftet? Jo, 

- att Läslyftet som helhet är en ändamålsenlig insats, såväl för att främja elevers språkutveckling som för att främja en hållbar fortbildningsmodell för lärare

- att Läslyftet kan bidra till de önskade positiva effekterna på elevers språk-, läs- och skrivutveckling och att måluppfyllelsen skulle kunna öka om syftet att höja elevers resultat i internationella kunskapsmätningar tonades ner

- att rektor ses som en avgörande målgrupp för fortbildningens utfall

- att huvudmän och rektorer i praktiken måste frigöra minst den tid som Skolverket kräver av skolorna och något mer tid för att lärare och handledare ska uppleva satsningen som meningsfull, engagera sig och använda Läslyftets fortbildningsmodell och stödmaterial fullt ut.

Brist på tid verkar med andra ord vara den stora faran för att deltagandet i Läslyftet inte ska få fullt genomslag. Det är något som rektor på den enskilda skolan kan påverka och behöver påverka. Det är också rektor, tillsammans med huvudman, som kan påverka lärarnas möjlighet att få gå Läslyftet. Jag hoppas att många tar denna möjlighet och ger sig in i arbetet med Läslyftet.

För den som vill veta mer om hur jag arbetar språkutvecklande kan man bl a läsa följande inlägg:

Tema språk och språkutvecklande undervisning

Novellsamtal i samarbete med skolans bibliotekarie


IKT och pedagogik

Skrivmallar i praktiken

Skrivmallar som stöd i undervisningen

Att ge eleverna förutsättningar att lyckas



Jag har också läst en del litteratur som lyfter språkutvecklande arbetssätt:

Språkutvecklande undervisning

Sommarboken för mig som pedagog


Och sedan har jag samlat en del av mitt material under fliken Mallar och instruktioner. Använd det gärna!

Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare

Den 19-20 maj var det uppstart för den utbildning som NCS och Läslyftet tillsammans arrangerar för språk-, läs. och skrivutvecklare. Jag var på plats i Stockholm under de två dagarna och jag fick en hel del input. Roligt var också att få knyta nya kontakter och nätverk och få höra hur andra kommuner och skolor arbetar med språk-, läs- och skrivutveckling samt med Läslyftet.

I samband med uppstarten tilldelades vi några skrifter (se nedan). De kommer jag att lusläsa och jag tänker att alla som arbetar i skola, oavsett uppdrag, kan ha nytta av dem.

Det jag tar med mig från första träffen är bl a:

- Katarina Lycken Rüters tankar om litteratursamtal. Hon pratade om Chambers modell och de av er som följt min blogg vet säkert att jag gillar denna modell. Modellen menar hon kan användas för att stötta eleverna i deras läsning. Lycken Rüter nämnde också Joharifönstret och sa att hon tidigare använt det under sina litteratursamtal. 

- Ann Pihlgrens tankar om samtal och om olika lärarstilar. Hon poängterade vikten av att våga fråga vidare (att bolla tillbaka och ställa nya frågor) och vikten av att hitta rätt sorts frågor. Hon skilde mellan fakta-, tolknings- och värderingsfrågor. Detta kopplade jag direkt till de litteratursamtal jag genomför med mina elever och till de olika nivåerna i en text (på, mellan och utanför/efter raderna). När Pihlgren pratade om lärarstilar fastnade jag för hennes tankar kring stilen "Lärare som bygger byggnadsställningar" (scaffolding). Det måste jag läsa mer om. 

- Sara Knöfels och Jonas Anderssons genomgång av det systematiska kvalitetsarbetet. De gjorde det systematiska kvalitetsarbetet enkelt på något sätt. Genom att följa de fyra stegen 

1. följa upp (var är vi?), 
2. analysera (vart ska vi?), 
3. utveckla, planera och genomföra (Hur gör vi?) och 
4. dokumentera (hur blev det?) kan man komma långt på den egna arbetsplatsen. 

Nu gäller det att testa detta i avgränsad skala. I fokus givetvis någon aspekt av språk-, läs- och skrivutveckling. 

Nästa träff äger rum i september och jag ser redan fram emot den!