Har du hört talas om Thieves? Jag hörde talas om Thieves för första gången när jag läste Adrienne Gears Att läsa faktatexter (2015). Sedan dess har jag återkommit till modellen om och om igen och jag har också skrivit om den i mina böcker Mötet med texten och Metafor 1.
Genom Thieves får man en modell som hjälper en att närma sig en text eller ett kapitel. Den gör att man får en överblick över texten innan man börjar läsa. Ett bra sätt att inleda en ny text med andra ord.
Varje bokstav i ordet Thieves står för något som man ska göra med texten/kapitlet:
T - Titles
H - Headings
I - Introduction
E - Every first sentence
V - Visuals
E - Ending
S - So what?
När man närmar sig en ny text tittar man först på titeln. Vad heter texten/kapitlet? Sedan undersöker man vilka rubriker som finns i texten/kapitlet. Därefter tittar man hur texten inleds. Vad får jag reda på genom att läsa inledningen? Sedan går man vidare och läser alla förstameningar under de olika rubrikerna. Vad säger de? Därefter tittar man på textens visuella material. Finns det bilder, kartor, diagram? Vad får jag reda på genom dem? Sedan undersöker man hur texten/kapitlet avslutas. Finns en sammanfattning? Eller är det så att texten avslutas med frågor? Vad är det i så fall för typ av frågor? Allra sist funderar man över vad man nu fått reda på om texten/kapitlet (So what?) och man gör det genom att gå igenom det man skrivit ner till bokstäverna THIEVE.
Första gången jag använder modellen i en klass modellerar jag och visar och tänker högt. Sedan brukar eleverna ha koll på modellen och de kan arbeta med den på eget hand. Jag föredrar dock att låta dem arbeta i par. Då får de tillsammans titta, undersöka, samtala och skriva om texten. Till sin hjälp har de en tabell som ser ut så här:
När paren har närmat sig texten brukar jag gå igenom i helklass vad grupperna kommit fram till. Sedan läser vi texten och ofta gör vi det tillsammans. Jag högläser delar och stannar upp när jag känner att det finns saker som vi behöver förtydliga eller förklara. Ibland är det ord och begrepp och de för jag då upp på tavlan. När texten är läst kan vi sedan arbeta vidare med exempelvis orden och då enligt de begreppskort som jag skrev om i inlägget Att utveckla elevers ordförråd.
Hur gör du när du och dina texter ska börja arbeta med en ny text eller ett nytt kapitel? Dela gärna med dig.
Skulle du vilja ha Thieves-tabellen finns den HÄR. Den går också att hitta under "Mallar och instruktioner". Och är du intresserad av att arbeta med Thieves till digitala multimodala texter finns en sådan version i läromedlet Metafor 1. Kolla gärna in!
I Kristianstads kommun, precis som i många andra kommuner i Sverige, har man "Sommarboken". Det är bibliotekens sommarlovssatsning för barn och unga. Det man ska göra är att läsa 5 böcker och få en. Jag gillar idén med "sommarboken" och har därför själv passat på att ha "sommarboken". Jag har läst 5 böcker som direkt kan kopplas till min undervisning. Jag har dock inte valt någon bok efter min läsning. Den sporren behöver jag inte längre!
De fem böcker som jag har läst är:
Utmanande undervisning av James Nottingham Det digitala läsandet av Maria Rasmusson Att läsa faktatexter av Adrienne Gear Utvandrarna - LL-förlaget Axel var idiot - LL-förlaget
Två av böckerna fanns med i det "pedagogiska läslyftet" och har diskuterats där (både på Facebook och via HangOuts). Jag var med i två HangOuts (2 och 3) och vill man höra diskussionerna i efterhand finns de att se här nedan:
Vad tar då jag med mig från Nottinghams "Utmanande undervisning"? En hel del skulle jag vilja säga. Förutom konkreta verktyg väcktes många tankar och inför HangOuten valde jag att skriva ner några av dessa.
1) Reflektion - Att lära sig reflektera är viktigt. Hur kan vi som lärare hjälpa eleverna att utveckla denna förmåga? Hur kan vi som pedagoger modellera reflektion?
2) Återkoppling - återkoppling, formativ sådan, är viktig. Hur ska vi som pedagoger hinna med att återkoppla till alla elever? Kan självbedömning och kamratbedömning vara en lösning? Kan man avsätta tid utanför lektionstid för individuella samtal såsom Nottingham skriver? Hur kan man konkret göra? Och hur kan man utveckla sin återkoppling via de digitala hjälpmedlen? Här tänker jag framför allt på dator och video/ljud. Nottingham skriver att det är viktigt att eleverna lär sig återkoppla till sig själv och till andra. Kan de inte det är de hela tiden i behov av läraren och lärarens feedback.
3) Betyg/återkoppling vid utvecklingssamtal - Nottingham skriver att man ska undvika att ge återkoppling i form av betyg. Hur ska man göra så att det blir tydligt för elever/föräldrar var eleven ligger i förhållande till kunskapskraven? Matriser, kan det vara en hjälp?
4) Beröm - enligt Notingham ska beröm fokusera på handling och inte på förmåga. Varför är det så? Hur kan man bli medveten om sitt eget sätt att beröma?
Jag läste också Maria Rasmussons avhandling "Det digitala läsandet" och denna var ju uppbyggd på ett helt annat sätt än vad Nottinghams bok var. Rasmusson fick mig att reflektera över det här med läsning och lässtrategier och då framför allt med fokus på det digitala läsandet och digitala texter. Jag tror ju att man ska modellera och visa sina elever hur saker och ting är uppbyggda eller hur man t ex ska närma sig en text. För mig har dock text i många fall varit skönlitterär text eller sakprosa. De digitala texterna har hamnat lite i skymundan. Visst har jag haft genomgångar och visat t ex blogginlägg men jag har inte lika tydligt och strukturerat arbetat med lässtrategier kopplat till de digitala texterna. Det ska jag givetvis råda bot på direkt i min egen undervisning i höst. Rasmusson lyfte fram vissa förmågor eller färdigheter som hon hade sett var viktiga för att elever skulle kunna ta till sig digitala texter på Internet. Dessa var:
1) traditionell literacy (de "vanliga" strategierna vid läsning)
2) multimodal literacy (strategier för att hantera texter på Internet, ex förståelse för att en digital text inte bara är en ren text utan också har klickbara länkar, ljud, bilder osv)
3) navigation (att ha en förståelse för hur en webb-sida är uppbyggd)
4) IT-förmågor (att kunna använda en dator, söka på Internet osv)
5) förmåga att hantera information (här handlar det både om att känna igen texttyper och att kunna vara källkritisk)
Jag kommer under hösten att fundera vidare kring dessa 5 förmågor/färdigheter för att se hur jag ska kunna få med dem i min undervisning.
Den tredje boken jag läste var Att läsa faktatexter. Det här är en bok som jag tänker att alla pedagoger borde läsa. Den berör faktatexter och hur man kan arbeta med sådana i sitt klassrum. Målgrupp är egentligen lärare på låg- och mellanstadiet men jag hävdar att boken likväl kan läsas av lärare på högstadiet, gymnasiet eller VUX. Det finns så många bra exempel och idéer som man kan använda sig utav i sin egen undervisning. Denna bok har flera beröringspunkter med Rasmussons avhandling. En är vikten av att ha förmågor/färdigheter kopplat till olika texttyper. Gear lyfter i boken fram 5 strategier som hon hävdar är viktiga för att förstå en faktatext. Dessa är:
1) Att zooma in
2) Att ställa frågor och att göra inferenser
3) Att avgöra vad som är viktigt
4) Att göra kopplingar
5) Att transformera
En del av er ser säkert att det finns paralleller också till strategierna som lyfts fram i En läsande klass och som jag tidigare bloggat om gällande gymnasiet (se bl a Projekt läsning).
Förutom att Gear går igenom strategierna ger hon också verktyg för hur man som lärare kan arbeta med strategierna i sitt klassrum. Hon har tydliga exempel från det att läraren modellerar, vidare till uppgifter där elever arbetar tillsammans för att slutligen visa hur eleverna kan arbeta med strategierna på egen hand. Boken är också mycket tydligt uppbyggd då varje strategi har fått ett eget kapitel. Vill man endast fördjupa sig i en av strategierna är det alltså enkelt. Jag kommer att återkomma till Gear i höst och då för att visa hur jag arbetat med strategierna i mitt klassrum.
Jag har också läst två nya böcker från LL-förlaget. Det är klassikern Utvandrarna och sedan en nyskriven bok som heter Axel var idiot. Till båda dessa har jag tagit fram lektionsförslag och lektionerna finns att hämta här på bloggen under "Mallar och instruktioner" eller via lattlast.se. Jag gillade dessa böcker, om man nu kan säga så om böcker som skildrar rätt svåra och jobbiga saker. Axel var idiot skildrar hur det kunde vara att leva med utvecklingsstörning i 1900-talets Sverige. Med sitt enkla språk blir skildringen direkt och påtaglig. Jag tror inte någon lämnas oberörd efter att ha läst den. Utvandrarna i sin tur bygger på Mobergs bok men är omskriven till enklare språk. Här skildras det svenska samhället under 1800-talet och man får följa en bondes kamp för att få jordbruket och ekonomin att gå runt. Efter missväxt, torka och förstörda skördar finns inte längre någon möjlighet att behålla gården och hoppet sätts till landet där borta. Berättelsen om Karl-Oskar och Kristina är inte bara en berättelse om dem. Det är också en berättelse om hur närmare 1,5 miljon svenskar under perioden 1850-1920 valde att utvandra i hopp om att få ett bättre liv i Amerika. Vad är det som gör att en människa väljer att lämna sitt hemland och hur kan det svenska samhället ha sett ut när så många valde att flytta under 1800-talets senare del? Det är bara några av de frågor man ställer sig under och efter läsningen av Utvandrarna.
