Jennys julkalender 9 december 2019 - Tema skolmobbning

Under de senaste åren har jag läst en hel del skönlitteratur som berör mobbning. Jag har läst noveller, lyssnat på radionoveller och jag har läst ungdomsromaner. I dagens inlägg tänkte jag ge några av mina bästa lästips om man vill arbeta med detta tema i klassrummet. Tipsen riktar sig till lärare som arbetar med äldre elever (högstadiet, gymnasiet och vux). I morgon kommer jag sedan att ge förslag på hur man kan arbeta med en eller flera av dessa texter.

Jag inleder med ett par noveller nämligen Början av Gun-Britt Sundström och Duell i sal 17 av Mikael Niemi. Båda dessa återfinns i fulltext i läromedlet Metafor 1. Svenska 1 för gymnasiet.  I Början får man följa en pojke, Noa, från det att han är nyfödd till dess att han går ut åk 9. I Duell i sal 17 får man följa en en lärarvikarie under ett par dagar. Båda handlar om skolmobbning.

På Sveriges radio kan man just nu lyssna på två olika radionoveller som också handlar om skolmobbning. Den ena heter Mattan och är skriven av Annika Norlin. Den andra heter Var inte rädd för ljuset av Cecilia Hansson. Den förstnämnda utspelar sig på en högstadieskola och den sistnämnda på en gymnasieskola. 

Utöver dessa noveller vill jag komplettera med ungdomsromanen Tankar mellan sött och salt av Marta Söderberg. Den skildrar en ung tjejs utsatthet och ensamhet sedan hela klassen vänt henne ryggen. 

Kanske har du andra tips på böcker som berör mobbning. Dela gärna med dig!

Utredande uppsats i svenska

Under de senaste veckorna har jag skrivit en del om mitt arbete med romanen Slutet. Det ska jag göra idag också. Jag tycker om att arbeta med skönlitterära böcker och tänker att man utifrån dem kan få in stora delar av kursen. Vi läser, skriver och samtalar. Vi använder litteraturvetenskapliga begrepp. Vi möter texter av författare från olika tider och vi funderar över relationen mellan litteratur och samhälle. Under de senaste veckorna har vi ägnat mycket tid åt att läsa, samtala och skriva korta reflektioner. Under de kommande veckorna ska vi arbeta med en längre utredande text.

Kommande vecka ska jag gå igenom hur denna utredande text ska skrivas. Till vår hjälp har vi avsnittet om Skriftlig framställning i läromedlet Metafor 2 och en Google Presentation som jag tagit fram kopplat till romanen Slutet.

Då romanen har flera intressanta motiv, vilka passar utmärkt att diskutera, tänker jag att uppsatsen ska ta sin utgångspunkt här. Eleverna ska få arbeta med något motiv och jämföra med hur det skildras i andra skönlitterära texter. Det borde fungera bra, då vi parallellt med läsningen av Slutet också kopplat in andra texter (noveller, dikter och låttexter) i undervisningen. Några av dem har jag skrivit om i mina tre tidigare inlägg om romanen:

Motiv i romaner och filmer

Undergångstema i litteraturundervisningen

Planering för romanen Slutet

På måndag ska jag introducera ytterligare en, bilderboken Om dagen tar slut av Lisa Hyder och Per Gustavsson. 

Jag tänker att denna bilderbok tillsammans med novellen Världens sista kväll och romanen Slutet skulle kunna vara intressanta att jämföra.  Hur tänker och agerar karaktärerna i samband med att de får reda på att jorden ska gå under? Detta är bara en ingång. Det finns många andra och här tänker jag att eleverna får fria händer. Visst låter det spännande?!

***

Under vårt arbete med romanen har eleverna också fått börja skapa Spotify-listor. Här kommer en av de låtar som eleverna tycker passar bra ihop med boken.

Dags att sammanfatta 2018

Man brukar säga att tiden går fort när man har roligt. Jag tycker det var alldeles nyss som jag sammanfattade 2017 men det är faktiskt ett helt år sedan. Nu är det dags att sammanfatta mitt arbetsår 2018. Som vanligt gör jag det utifrån idén som Kulturkollo har, där bloggmedlemmarna listar det gångna året. Jag listar också men gör det utifrån en del egna kategorier. Så här får mitt 2018 sammanfattas.

Årets mest oväntade: Det måste vara att jag åkte till Aten och föreläste på IBBY:s kongress. Så himla skoj men också riktigt, riktigt nervöst. Det gav mersmak. Vi får se om det blir något liknande kommande år.

Årets möte: Oj, här måste jag nog få nämna flera. Under året har jag träffat många författare och illustratörer och en hel del utländska storheter såsom Jimmy Liao, Eiko Kadono och Igor Oleynikov. Det var riktigt häftigt! Sedan har jag haft många intressanta möten på hemmaplan. Jag har fått träffa lärare, rektorer, bibliotekarier och med dem diskutera skola, läsning och litteratur. 

Årets kulturella höjdpunkt: Under de senaste två åren har Bokmässan i Göteborg stolt varit på ensam förstaplats men nu måste förstaplatsen delas med Bologna Children´s Book Fair som jag fick möjlighet att besöka i mars. Är man det minsta intresserad av barn- och ungdomslitteratur måste man någon gång i livet besöka denna mässa. 

Årets utmaning: Att vara moderator för ett författarsamtal. Jag fick frågan av Bonnier Carlsen om jag skulle vilja moderera ett samtal mellan Melody Farshin och Christina Herrström på Bokmässan i Göteborg. Det kunde jag ju inte tacka nej till. Samtalet handlade om könsroller och identitet i ungdomsromanen.  Extra spännande var att det spelades in. Du kan se samtalet HÄR.

Årets föreläsningar: I år har det hunnit bli cirka 40 föreläsningar. Jag har varit på olika platser i Sverige men också i Finland och Grekland. 

Årets skrivande: Två böcker har jag hunnit bli klar med under 2018. Den första Digitalisering, literacy och multimodalitet gavs ut i våras och den skrev jag tillsammans med Anna-Lena Godhe och Petra Magnusson. 

Den andra Metafor 2 kom lagom till skolstarten i augusti. Det är en bok för kursen Svenska 2 på gymnasiet.

Sedan har jag fått möjlighet att fortsätta skriva lärarhandledningar men jag har också påbörjat en ny bok. Den kommer ut under 2019. Mer än så kan jag inte säga just nu. Under 2018 har jag även fortsatt skriva för nättidskriften Bazar Masarin. Har du inte läst årets nummer är det hög tid. En massa bra artiklar, intervjuer och recensioner och allt om barn- och ungdomslitteratur. 

Årets utbildning: Utan tvekan kursen som Svenska barnboksinstitutet anordnade hösten 2018. Under två dagar fick jag möjlighet att fördjupa mig i att skriva barnbokskritik. Mycket givande!

Årets boktips: Jag har läst många bra böcker under året. I Jennys julkalender listade jag några av mina favoriter:

http://jennypawendes.blogspot.com/2018/12/arets-basta-svenska-bok-unga-vuxna.html

http://jennypawendes.blogspot.com/2018/12/arets-basta-svenska-bok-kategorin-12-15.html

http://jennypawendes.blogspot.com/2018/12/arets-basta-svenska-bok-kategorin-9-12.html

Andra bra böcker är Silvervägen av av Stina Jackson (deckare), Dom som bestämmer av Lisen Adbåge (bilderbok), Mischling av Affinity Konar (historisk roman), Blodig januari av Alan Parks (deckare) och Akissi - det flygande fåret av Abouet/Sapin (serie).

Årets filmtips: Wonder. Man blir rörd och berörd av detta guldkorn.

Som vanligt när jag ska försöka sammanfatta mitt arbetsår inser jag att det finns så mycket som inte kommit med. Men så får det vara!

Bra frågor till boksamtal - Jennys julkalender den 18 december 2018

Förra veckan fick jag frågan om vilka frågor jag brukar använda när jag har boksamtal med mina elever. Då kanske fler funderar över detta med frågor till boksamtal tänker jag att det får bli dagens inlägg i Jennys julkalender.

Jag tar gärna avstamp i Aidan Chambers grundfrågor. De är följande:

- Vad är det du gillar i/med boken?

- Vad är det du ogillar i/med boken?

- Vilka frågetecken har du?

- Vilka mönster kan du se?

Med dessa fyra frågor kan man diskutera en bok på ytan men också på djupet. För att förtydliga för mina elever att frågorna kan handla om väldigt många olika saker brukar jag låta dem få ta del av en tankekarta som finns i läromedlet Metafor 1. Den ser ut så här:

ur Metafor 1 (2017, s 51)

Men man behöver inte bara utgå från dessa frågor. Det finns många andra. Rolf Ekelund delade under november månad med sig av några frågor i Svensklärarna på Facebook. Jag tyckte hans frågor var bra och använde dem med vissa kompletteringar när jag förra veckan hade avslutande boksamtal kring romanen Trägudars land. Jag lät eleverna förbereda sig genom att i förväg fundera över frågorna:

1. Vad handlar boken om? Fundera över huvudhandling, bihandling och episoder (specifika händelser).

2. Vilka personer finns i boken? Fundera över huvudpersoner och bipersoner.

3. Vilket berättarperspektiv används i romanen?

4. Var utspelas handlingen? Fundera över miljön.

5. När äger handlingen rum? Fundera över när i tiden berättelsen utspelar sig. Fundera också över om handlingen följer en kronologisk ordning eller om det exempelvis finns tillbakablickar. 

6. Vilka episoder (händelser) i boken minns du bäst? Vad är det som gör att du minns just dessa?

7. Hur påverkar boken dig?

8. Trägudars land räknas till klassikerna. Vad är det som gör att denna bok är en klassiker, tänker du?

9. Är Trägudars land en bok som du skulle rekommendera till andra? Motivera ditt svar.

Dessa frågor kan användas till alla typer av berättelser och de kan byggas ut på olika sätt. Ofta kan de behöva kompletteras med frågor som är specifika för just den bok man läst. 

Vilka frågor brukar du ha som utgångspunkt till ett boksamtal? Det hade jag velat veta. Dela gärna med dig!

Thieves, ett sätt att närma sig en text eller ett kapitel

Har du hört talas om Thieves? Jag hörde talas om Thieves för första gången när jag läste Adrienne Gears Att läsa faktatexter (2015). Sedan dess har jag återkommit till modellen om och om igen och jag har också skrivit om den i mina böcker Mötet med texten och Metafor 1.

Genom Thieves får man en modell som hjälper en att närma sig en text eller ett kapitel. Den gör att man får en överblick över texten innan man börjar läsa. Ett bra sätt att inleda en ny text med andra ord.

Varje bokstav i ordet Thieves står för något som man ska göra med texten/kapitlet:

T - Titles

H - Headings

I - Introduction

E - Every first sentence

V - Visuals

E - Ending

S - So what?

När man närmar sig en ny text tittar man först på titeln. Vad heter texten/kapitlet? Sedan undersöker man vilka rubriker som finns i texten/kapitlet. Därefter tittar man hur texten inleds. Vad får jag reda på genom att läsa inledningen? Sedan går man vidare och läser alla förstameningar under de olika rubrikerna. Vad säger de? Därefter tittar man på textens visuella material. Finns det bilder, kartor, diagram? Vad får jag reda på genom dem? Sedan undersöker man hur texten/kapitlet avslutas. Finns en sammanfattning? Eller är det så att texten avslutas med frågor? Vad är det i så fall för typ av frågor? Allra sist funderar man över vad man nu fått reda på om texten/kapitlet (So what?) och man gör det genom att gå igenom det man skrivit ner till bokstäverna THIEVE.

Första gången jag använder modellen i en klass modellerar jag och visar och tänker högt. Sedan brukar eleverna ha koll på modellen och de kan arbeta med den på eget hand. Jag föredrar dock att låta dem arbeta i par. Då får de tillsammans titta, undersöka, samtala och skriva om texten. Till sin hjälp har de en tabell som ser ut så här:

När paren har närmat sig texten brukar jag gå igenom i helklass vad grupperna kommit fram till. Sedan läser vi texten och ofta gör vi det tillsammans. Jag högläser delar och stannar upp när jag känner att det finns saker som vi behöver förtydliga eller förklara. Ibland är det ord och begrepp och de för jag då upp på tavlan. När texten är läst kan vi sedan arbeta vidare med exempelvis orden och då enligt de begreppskort som jag skrev om i inlägget Att utveckla elevers ordförråd. 

Hur gör du när du och dina texter ska börja arbeta med en ny text eller ett nytt kapitel? Dela gärna med dig. 

Skulle du vilja ha Thieves-tabellen finns den HÄR. Den går också att hitta under "Mallar och instruktioner". Och är du intresserad av att arbeta med Thieves till digitala multimodala texter finns en sådan version i läromedlet Metafor 1. Kolla gärna in!

Jag hämtar en bild från Google - om informationssökning och källkritik i undervisningen

Just nu arbetar mina elever i åk 1 på gymnasiet med språksociologi. Vi har pratat om vad språksociologi är för något och jag har haft en traditionell genomgång. Vi har lyssnat på Robert Gustafsson när han talar dialekt. Vi har läst novellen Elixir och sett filmen med samma namn.

Idag var det dags att starta upp en fördjupning. Eleverna ska två och två fördjupa sig i ett område inom språksociologi. De får själva välja område utifrån en lista som jag tagit fram. Fördjupningen ska presenteras muntligt för övriga i klassen utifrån en Google Presentation. Då det var första gången som klassen skulle arbeta med Google Presentation sedan jag började undervisa dem hade jag idag en genomgång kring detta presentationsprogram. Allt flöt på bra men när jag trodde att vi var klara med genomgången sa en av eleverna en sak som fick mig att reagera. Hen sa:

- Men jag kan ju bara hämta en bild från Google och klistra in.

Det här var bra för det gjorde att vi kunde börja diskutera bilder och bildrättigheter. Jag insåg att många av mina elever tänker att det som finns på Google är fritt att använda utan att fundera över vem som är upphovsman eller om bilden ens får användas. Det gjorde också att jag kunde visa mina elever några sätt att arbeta med bilder. Jag gick igenom Googles bildsök. Jag visade eleverna hur man kan söka efter bilder (jag valde att söka bilder på katter) och hur man kan ställa in sina sökningar genom att använda Verktyg och Användningsrättigheter (se de två bilderna nedan). Gör man det begränsas sökningen och man får fram bilder som förhoppningsvis är ok att använda utifrån upphovsrätt.

Jag visade också hur man anger källa till en bild som man klistrat in i en Google Presentation. Jag sa till eleverna att de alltid ska ha med:

- Upphovsman (alltså den som tagit bilden)

- Namn på bild (finns inget namn bortser man från denna punkt)

- Länk till bild 

- Licens (om bilden finns under Creative Commons-licens)

Mer än så hann jag inte under dagens lektion men under kommande lektioner kommer jag att fortsätta arbeta med informationssökning och källkritik med fokus på bilder. Jag kommer att låta eleverna få använda olika sidor där det finns bilder som man kan använda. Jag tänker då främst på Pixabay, Pexels och Unsplash. Jag kommer också att låta eleverna fördjupa sig i Creative Commons och ta hjälp av läroboken Metafor 1 där kapitlet Att läsa, granska och ta ställning - nätetik och källkritik tar upp detta. Jag ska också ta hjälp av skolans bibliotekarie då jag vet att hon har bra koll på informationssökning. 

Dags för ett nytt läsår!

Då var det dags för ett nytt läsår. Det är alltid lika spännande. Denna sommar har jag som vanligt laddat mina batteri, funderat över min undervisning och så smått börjat planera för de kurser som jag ska ansvara för. Den kurs som upptagit mest tid är kursen Svenska 2. Jag har funderat över vilken litteratur som jag ska låta mina elever få möta. Jag har hela tiden vetat att utgångspunkten är den litteratur som återfinns i läromedlet Metafor 2 från Gleerups. I Metafor 2 finns många korta textutdrag men också kompletta texter. Då jag i år kommer att ha kursen vid ett tillfälle i veckan á 3 timmar känner jag dock att jag kontinuerligt behöver arbeta med romaner och noveller. Gemensam läsning ska vara en stående punkt vid varje lektionstillfälle. Min tanke är att eleverna ska få möta Kafkas Förvandlingen, Hemingways Den gamle och havet, Lagerlöfs Meli, Bradburys Ett dån av åska för att nämna några. Har du några andra tips på skönlitteratur till kursen Svenska 2 får du gärna dela med dig. Lägg en kommentar till detta inlägg.

I år kommer jag även att undervisa i Svenska 1 och då arbeta med läroboken Metafor 1. Då vi ska få Karl Modig på besök till kommunen kommer jag att inleda terminen med att läsa hans debut Superkrafter - på gott och ont.

Jag kommer att låta eleverna arbeta med läsloggar och vi ska läsa romanen tillsammans i klassen. Eleverna ska också få ta fram frågor till det kommande författarbesöket.  Jag ska också ha en del kurser i Historia. Även här ska skönlitteraturen finnas med. Föregående läsår har jag låtit eleverna få läsa utdrag ur Mobergs Utvandrarna, Fogelströms Mina drömmars stad och Remarques På västfronten intet nytt. Dessa ska jag fortsätta med men jag hade gärna velat ha in något nytt. Kanske är det någon som sitter på bra tips?!

Mitt läsår kommer inte bara att handla om undervisning. Jag ska fortsätta skriva böcker och föreläsa, ha workshop och handleda lärare. Mina föreläsningar och workshop handlar bland annat om:

- läsfrämjande arbete
- läsning (om läsning i stort, om digital och traditionell läsning och om olika läs-modeller som passar klassrummet)
- språk- och kunskapsutvecklande arbete
- att undervisa i svenska (hur tänka kring skriva, läsa, samtala/tala)
- digitala verktyg

Vill du veta mer om detta kan du kolla in hemsidan https://jennyedvardsson.se/. Att få skriva och föreläsa upplever jag som något positivt. Jag tvingas till reflektioner över min egen undervisning och i mötet med andra får jag input och nya idéer som jag sedan själv kan testa i mina klasser. Hur bra som helst!

Ännu återstår några dagar innan terminen drar igång. Jag hoppas att du är lika taggad som jag!

Silent books i undervisningen

Har du hört talas om "Silent Books"? Det är ett samlingsnamn för böcker som endast innehåller bilder, alltså bilderböcker utan någon text. Jag har tidigare använt mig av Shaun Tans Ankomsten i min undervisning och skrivit om det i blogginlägget Grafisk roman och poesi - hur hänger det ihop?. Idag tänkte jag ge en del tips på silent books som passar ypperligt att använda i undervisningen. Jag kommer också att spåna kring hur man skulle kunna använda dem. Men först, vem vänder sig silent books till? Mitt direkta svar är...till alla. Alla kan läsa silent books, oavsett ålder. Jag vet dock att böckerna är uppskattade att använda med grupper som inte har ett gemensamt språk. I Sverige har IBBY haft projekt i samarbete med folkbibliotek och flyktinganläggningar. Om det kan du läsa här:

http://ibby.se/2015/11/16/litteraturprojekt-pa-flyktingforlaggningar-silent-books/

Genom bilderna har människor från olika delar av världen kunnat samlas kring en gemensam läsning. I den handbok som tagits fram står det: 

"bildernas inneboende berättarkraft kunde överbrygga kulturella och språkliga barriärer" (s. 2).  

Och så är det ju. Bilden är kraftfull. Den kan få oss att drömma, associera, fantisera, reflektera... Det är också det som gör att böckerna kan användas i vilken klass som helst från förskoleklassen upp till gymnasiet och om man så vill till vuxenutbildningen. Utifrån de textlösa böckerna kan man skapa uppgifter som passar den målgrupp man har.

Vilka böcker ska man då använda? Jag har en del favoriter. Shaun Tans Ankomsten är en. Jag gillar också Aaron Beckers tre böcker Kartan, Resan och Återkomsten. Simbassängen av JiHyeon Lee är en annan favorit. Sedan måste också Pojken och huset av Maja Kastelic nämnas. 

Utgår man från någon av dessa kommer man att kunna hitta på mycket spännande i sitt klassrum. Det lovar jag! 

Vad kan man då göra med böckerna? Ankomsten har jag redan nämnt ovan. Jag använde den i samband med ett poesiområde, där jag ville lyfta in ordklasser. Då boken innehåller fantasifigurer som inte finns namngivna kunde eleverna få leka med språket och hitta på egna substantiv. Utifrån några bilder i boken fick eleverna samla substantiv, verb och adjektiv och dessa ord skulle sedan bli utgångspunkt för en dikt. Arbetsområdet blev lyckat och uppskattades av eleverna!

Man skulle kunna använda Pojken och huset för att arbeta med struktur i en berättelse. Om du ska skriva en berättande text till Pojken och huset, en text som följer en kronologisk struktur, hur skulle den se ut? Till hjälp skulle eleverna ha en stödstruktur som visade på den kronologiska tidsordningen - först, sedan, sist.

Vill man bygga ut uppgiften skulle eleverna kunna få arbeta med den dramaturgiska kurvan och då också med hjälp av en stödstruktur. De olika delarna i kurvan hade man som lärare fått gå igenom och exemplifiera.

Aaron Beckers böcker är spännande. Med dessa skulle det vara intressant att skapa egna filmer, serier eller animeringar. Låt eleverna få välja en karaktär från någon av böckerna. Karaktären ska sedan få bli intervjuad. Vad har hen varit med om? Till detta skulle appen Animate Anything kunna användas. Och innan inspelningen gjordes hade eleverna fått skriva talmanus och då hade man som lärare behövt prata om detta. Vad är ett talmanus? Vilka delar ska finnas med? Hur ska man få lyssnaren intresserad av att lyssna vidare?

Med äldre elever hade det varit spännande att få till boksamtal i mindre grupp. Vad säger bilderna dig som läsare? Vad reagerar du på? Vad gillar/ogillar du? Finns det något i boken som du inte riktigt förstår? Kan du se några mönster? Göra några kopplingar? Här är utgångspunkten Aidan Chambers frågor. Är man intresserad av hur man kan arbeta med Chambers modell för boksamtal finns ett avsnitt om detta i boken Mötet med texten. Inkluderande läsundervisning. 

Man skulle också låta eleverna spela in en podd, "Klassens boktips", där elever i mindre grupper får ta fram manus för podden och sedan spela in så att andra kan lyssna på den. Jag har tidigare skrivit om podcast bl a i detta blogginlägg, http://jennypawendes.blogspot.se/2016/01/att-vaga-utmana.html. I läromedlet Metafor 1 finns också ett avsnitt som handlar om podcast, hur man skriver talmanus och sedan responsmallar som man kan använda för att utvärdera sitt arbete.

Utifrån Silen books kan man med andra ord hitta på mycket spännande. Nu vill jag veta hur du gör. Du får gärna lämna en kommentar, där du beskriver hur silent books används i ditt klassrum.

Om 2016 var galet, är 2017 supergalet!

Dags att summera år 2017. För ett år sedan skrev jag att 2016 var ett galet år. Jag trodde inte då att det gick att toppa men ack så fel jag hade. Det här året är faktiskt än mer galet. Jag ska nu försöka sammanfatta 2017 och jag gör det med inspiration från Kulturkollo. Allt som jag tar upp går att koppla till mitt jobb som lärare och förstelärare men också till mitt arbete som föreläsare och författare.

Årets mest oväntade: Jag fick förfrågan om att sitta med i Läsdelegationens referensgrupp för skola och bibliotek. Vi är ett litet men engagerat gäng som träffar ungefär en gång per termin. Vi dryftar allt som rör läsning. Så givande!

Här måste också min medverkan i alfabetsboken De magiska tjugonio - en bokstavsvärld nämnas. Via Facebook fick jag höra talas om ett bokprojekt. 29 författare och 29 illustratörer skulle tillsammans skapa en bok. Jag hoppade på projektet och fick möjlighet att skriva en text till bokstaven H.

Att jag blev Augustambassadör vår också oväntat. Jag fick möjlighet att läsa alla böcker som nominerats till kategorin Årets Barn- och ungdomsbok och för första gången deltog jag på Augustgalan.

Årets kulturella höjdpunkt: Utan tvekan Bokmässan i Göteborg i september 2017. Detta är min favoritmässa, så är det bara. I år fick jag möjlighet att intervjua en del författare och sedan skriva om dem i nättidskriften Bazar Masarin och numret Läsa.

Årets idé: Skapandet av Barn- och ungdomsboksutmaningen 2017. Tillsammans med Katarina Lycken Rüter skapade vi en gemensam Facebook-grupp och hashtaggen #bou2017. Varje månad var det dags för en ny utmaning. Vi håller just nu på att sammanställa allas läsning och snart kommer #bou2018. Mer info kommer du att få i mitt kommande blogginlägg. I dag är vi drygt 400 medlemmar. 

Årets utmaning: Det måste vara Jenny läser debutanter. Jag skulle under ett år läsa så många debutanter som möjligt. Jag kom inte upp i så många som jag hade hoppats. Efter att ha summerat blev antalet 22.

Då jag gillar utmaningar har jag redan planerat för min kommande. Jag ska under ett år försöka samla all min läsning på Google Maps via kartan Jennys läsning 2018. Följ gärna min läsning.



Årets roligaste: Här måste jag nog ha med flera saker. Först och främst att min bok Mötet med texten. Inkluderande läsundervisning som gavs ut i slutet av 2016 har fått så fint gensvar. Så här skrev en av mina "kollegor" i Finland:

Sedan har jag fått skriva mitt första läromedel, Metafor 1, på Gleerups. Det är en bok för kursen Svenska 1 på gymnasiet. Så lärorikt det har varit att få skriva ett läromedel. Just nu pågår arbetet med Metafor 2. Så här snygg är den.

Roligt har också varit arbetet med Nordspråk, att få åka till Finland och föreläsa och att få delta på Finlandsinstitutets dag om Bildning och läskunnighet i digitaliseringens tidevarv.

Årets möte: Det är utan tvekan alla härliga och engagerade pedagoger och skolmänniskor som jag har träffat när jag varit på konferenser och mässor, när jag föreläst och haft workshop. Hit måste också mina dagliga möten med eleverna räknas. 

Årets måste också ha med: Samarbetet med kollegan Marit Hammarland i skapandet av podden Sånt vi läser (som tidigare hette Wendespodden). Det är en podd där vi samtalar om läsning och litteratur. Nedan finns de senaste avsnitten att lyssna på.

Här måste också inspelningen av diskussionsprogrammet till UR:s serie Nationen vara med. Tillsammans med Andreas Wihlborg diskuterade jag historiebruk.

Och ja, boken som jag skriver med två kollegor. Den kommer ut i vår på Studentlitteratur. Mer info inom kort.

Årets boktips: Svårt det här. En ungdomsbok som jag tyckte mycket om var Vakuum av Mia Öström. Jag gillade också augustnominerade Den förskräckliga historien om Lilla Hon, ungdomsböckerna Grymheten av Scott Bergstrom (måste bli film!) och Idag är allt av Nicola Yoon. Om jag ska nämna någon deckare så uppskattade jag Alex av Pierre Lemaitre.

Årets filmtips: Måste gitt. Har du inte sett den är det hög tid!

Årets mest hedrande: Under 2017 tilldelades jag två priser. Ja, du läser rätt, två olika priser. Så hedrande! Först var det Svenska Akademiens svensklärarpris och sedan var det Tal- och språkpriset 2017.

Det var mitt 2017. Nu får vi se vad 2018 bär med sig. Några roligheter vet jag redan om men de håller jag för mig själv ett tag till.

Arbetsområde om litteratur och läsning

Sedan skolan drog igång i augusti har jag med mina ettor i kursen Svenska 1 arbetat med ett område som jag döpt till läsning. Det har varit ett lyckat arbetsområde och därför tänker jag dela med mig av mitt upplägg här i bloggen. Inspiration till området har jag bl a fått från de diskussioner som då och då förs om ungas läsning men också från en uppgift som svenskläraren Martin Ahlstedt delade med sig av under 2014.

Arbetsområdet behandlar följande delar från ämnes- och kursplanen. 

Som bedömning har jag haft två större uppgifter, nämligen en reflekterande uppsats och ett boksamtal i mindre grupp. 

Arbetsområdet inleddes med att eleverna fick ge sin syn på litteratur och läsning. De fick reflektera över följande:

1. Vad läser du?
2. Varför läser du?
3. Hur läser du?
4. Detta är det bästa jag läst
5. Är det viktigt att kunna läsa?

En och en fick de skriva ner sina tankar och dessa delade de sedan med mig. Därefter besvarade jag frågorna men jag gjorde det muntligt inför klassen och sedan kom också skolans bibliotekarie och gav sina svar på frågorna ovan.

Det var spännande att ta del av elevernas svar. Alla var eniga om att läsning var viktigt och de skrev exempelvis så här:

Det är jätteviktigt att kunna läsa. Genom läsningen kan man lättare prata med folk, förstå ord, ha ett stort ordförråd och förstå vad andra säger och skriver. Det är också viktigt när man ska lära sig saker i i exempelvis skolan.

Det är viktigt för att kunna kommunicera med folk. Om man inte kan läsa kan man bli lurad och det blir också svårt att följa de instruktioner man får i skolan och i yrkeslivet.

När vi tillsammans hade reflekterat över läsningens betydelse gick vi vidare och läste vad andra skrivit om läsning. Vi använde krönikor, essäer och radioreportage. Till de olika texterna och radioreportagen hade jag i förhand tagit fram frågor. Dessa fick eleverna i grupp diskutera. Vi följde sedan upp diskussionerna i helklass. 

När vi kommit så här långt var det dags för första bedömningsuppgiften, en reflekterande uppsats. Jag gick igenom vad en reflekterande uppsats är och eleverna fick ta del av ett stödmaterial som bl a bestod av frågor (och då frågor som vi behandlat under lektionstid) men också "börjor" (alltså inledningar på meningar som eleverna kunde använda rakt av i sina egna uppsatser). Här nedan ser du "börjor" som visar hur eleverna kan inleda sina uppsatser:

Eleverna fick skriva under lektionstid och när de var klara fick de ut en mall som de kunde använda för att granska sin text. Mallen når du här; Mall för att granska text. När de arbetat igenom sin text lämnade de in den till mig.

Nästa steg var att introducera Aidan Chambers modell för boksamtal. Jag och skolans bibliotekarie introducerade modellen och sedan fick eleverna läsa igenom ett avsnitt i läromedlet Metafor 1, som beskriver just Chambers modell. 

Sedan introducerades novellen Början av Gun-Britt Sundström, även denna finns i Metafor 1. Novellen läste jag högt för eleverna och under min läsning fyllde de på i sina läsprotokoll som de fått ut. Du når läsprotokollen via denna länk, Läsprotokoll Chambers. Eleverna läste sedan novellen en gång till men då på egen hand och under och efter sin läsning fyllde de på med ytterligare saker i sitt protokoll.

Därefter var det dags för den andra bedömningsuppgiften, att ha ett samtal i mindre grupp. Samtalet handlade om novellen Början och eleverna fick ha med sig både novell och läsprotokoll in i samtalet. Jag agerade sekreterare och då jag gärna ville lyssna på samtalet i efterhand valde jag att spela in ljudet via en iPad. 

Efter samtalet var det dags för eleverna att återkomma till det centrala innehållet och till kunskapskraven och nu för att göra en skattning över den egna förmågan. Eleverna fick också utvärdera arbetsområdet och då genom att använda de utvärderingsfrågor som finns i Metafor 1. Här finns skattningen inlagd i en matris och denna följs av utvärderingsfrågorna, Utvärdering arbetsområde läsning.

När jag nu summerar arbetsområdet kan jag se att eleverna inte bara har lyckats riktigt bra. De har också tyckt att det både har varit roligt och lärorikt. Som lärare har jag redan fått en god kunskap om elevernas språk, om deras förmåga att skriva längre texter men också om deras förmåga att uttrycka sig muntligt. Detta är ett arbetsområde som jag definitivt kommer att återkomma till under kommande läsår. 

Dags att summera ännu ett händelserikt år

Tänk vad tiden den går snabbt. Jag tycker att jag precis summerade förra läsåret. 

Det här läsåret har nästan varit än mer händelserikt än föregående. Det avslutades fint med att jag tilldelades Svenska Akademiens svensklärarpris 2017, något som officiellt ska tillkännages på Bokmässan i september. Under läsåret som gått har jag fått möjlighet att handleda kollegorna på Fordons- och transportprogrammet i Läslyftet och närmare bestämt i modulerna Språk- och kunskapsutvecklande arbete och Språk i yrkesämnen. Läslyftet har upplevts intensivt av kollegorna men också mycket positivt. Äntligen har det givits tid till det kollegiala samarbetet. Nu gäller det att bygga vidare på det som vi skapat, något vi redan planerar för. 

Jag har i min undervisning arbetat än mer med texter och gemensam läsning, något som också visat sig ge goda resultat. Eleverna har utvecklats och de flesta av dem når minst de lägsta godtagbara kunskapskraven i svenska. 

Under läsåret har jag också fått möjlighet att föreläsa en del och mina föreläsningar och workshop har uppskattats av deltagarna. Sedan har året också inneburit en del skrivande och utgivning av två böcker. Först Mötet med texten. Inkluderande läsundervisning från Lärarförlaget och sedan Metafor på Gleerups förlag. 

Sedan har läsåret även innehållit inspelningar av Sånt vi läser, podden som Marit Hammarland och jag driver. I den tipsar vi om böcker som passar ungdomar. Och under året har jag också fortsatt med FB-gruppen Den digitala bokcirkeln. 

Nu väntar sommarledighet och för mig innebär det alltid en hel del läsning. Några böcker som jag verkligen ser fram emot att läsa är Minnet av vatten, Alex och Idag är allt. 

Jag hoppas att du får en härlig sommar!

Några enkla strategier att ta till för att fördjupa sin läsning

Ibland får jag frågan hur man enkelt kan hjälpa eleverna att komma djupare in i texten men också hur man kan hjälpa dem reflektera över det de läser. Jag brukar då bjuda på två tips och dessa tänkte jag också dela med mig av här. 

Det första tipset handlar om hur du kan få eleverna att veta vad det är de ska fokusera på i en text. Läser en elev en lärobokstext i exempelvis historia kan det vara en god hjälp att göra om de olika rubrikerna till frågor. När väl frågan är gjord är det den man ska försöka besvara när man läser stycket under rubriken. Med ett så enkelt knep kan eleven lättare veta vad det är den ska fokusera på under läsningen. På bilden nedan finns också ett diagram. Även här blir det viktigt att till diagrammet formulera en fråga.

Källa: Gleerups lärobok Möt historien skriven av Olle Larsson. 

Hade det varit texten, som syns på bilden ovan, som eleven skulle läsa hade en fråga kunnat vara: Vad är tjänstesamhället? Och en annan skulle ha kunnat vara: När växer tjänstesamhället fram och hur går framväxandet till? Till diagrammet skulle en aktuell fråga ha kunnat vara: Hur har det svenska samhället förändrats under de senaste 250 åren om man ser till de olika ekonomiska sektorerna? Med denna enkla strategi kan eleverna få en stor hjälp i sin läsning. Testa gärna med dina egna elever.

Mitt andra tips handlar mer om hur man som läsare kan reflektera över sin läsning. Jag brukar säga att man kan använda sig utav tre symboler:

Utropstecknet ser man till att lägga in i kanten av texten, där det står saker man tycker är intressanta och bra.

Frågetecknet sätter man ut i kanten av texten, där det står saker som är svåra att förstå.

Pilen sätter man ut i kanten av texten, där det står något som man vill veta mer om eller diskutera med andra. 

Genom dessa tre tecken kan man läsa en text, sätta ut tecknen och sedan efter sin läsning gå tillbaka och reflektera. Vad var det nu som var svårt? Vad vill jag veta mer om? Vad var intressant? Ska man sedan diskutera det man läst med andra är det bara att kolla igenom sin text och leta efter symbolerna. Genom dem får man direkt olika saker att diskutera. Superenkelt och användarvänligt! Prova gärna även denna strategi med dina elever. Kanske kan den hjälpa dem att fördjupa och reflektera över sin läsning.

Boktips - pedagogisk litteratur

Detta är det tredje inlägget om boktips och det sista i denna serie. Det första inlägget handlade om Boktips för barn. Det andra om Boktips för ungdomar och vuxna. Detta, det tredje, kommer att handla om pedagogisk litteratur.

Jag har under det senaste året läst en del litteratur som rör läsning och språkutveckling och här har jag hittat några riktigt läsvärda böcker. En är Astrid Roes Läsdidaktik. I Roes bok får du en bra överblick över vad läsning och läsförståelse är men också tips och idéer kring hur du som lärare kan bygga upp din läsundervisning. För mig har den blivit lite av en handbok som jag återkommer till när jag behöver stöd.  

En annan bok som också är ett måste i min bokhylla är Aidan Chambers Böcker inom oss: Om boksamtal. Kring hans modell har jag strukturerat elevernas boksamtal i Svenska 1 och det har fungerat riktigt bra. Den som vill se närmare på mitt arbete utifrån Chambers modell kan t ex läsa vidare här: 

Novellsamtal i samarbete med skolans bibliotekarie

Läsårets sista novellsamtal

Om man är intresserad av nyskriven litteratur kan jag tipsa om Adrienne Gears Att läsa faktatexter och Maria Bjerregaards och Björn Kindenbergs Språkutvecklande SO-undervisning. Den första handlar om hur man kan arbeta med faktatexter utifrån olika strategier och den sistnämnda diskuterar och visar hur man kan arbeta med SO-ämnena så att både språk- och kunskapsutvecklingen gynnas. Genom dessa två får man många konkreta redskap som direkt kan tas in i det egna klassrummet. Två härliga källor att få inspiration ifrån. 

Den senaste tiden har jag läst tre böcker som jag tror passar utmärkt att arbeta med tillsammans med kollegorna på den egna skolan. Det är Motivation och lärande av Skaalvik & Skaalvik, Det professionella lärandets inneboende kraft  av Helen Timperley och Bedömning, betyg och lärande av Alli Klapp. Alla tre är uppbyggda på så sätt att varje kapitel avslutas med reflektionsfrågor som man kan arbeta med på egen hand eller ännu hellre tillsammans med kollegor. På min skola är vi några som, tillsammans med rektor, just nu läser Timperley och för läslogg. Vi har precis börjat och endast lämnat in läslogg på första kapitlet. Jag gillar detta att vi tillsammans gör något. Man tvingas då reflektera över sin egen roll som lärare samtidigt som man får ny input från övriga.  Chambers säger att det är först när man diskuterar en text som man förstår den och lite så är det faktiskt, tänker jag. 

Vad handlar då de tre böckerna om? Timperleys handlar om det professionella lärandet och utveckling och hur det påverkar elevernas lärande. Hon betonar att det är upp till varje lärare att utveckla sin praktik så att elevernas lärande påverkas positivt. Hon menar också att skolledaren har en viktig roll. Det är skolledaren som ger ramarna och förutsättningarna för lärarna och skolledaren måste se till att det kollegiala lärandet fungerar.

Motivation och lärande fokuserar egentligen på motivation. För att lärande ska till måste eleverna vara motiverade. I boken diskuteras olika motivationsteorier och de försöker på olika sätt svara på frågan, Hur skapar man motiverade elever? Boken är lättläst och kopplar teorier till konkreta undervisningssituationer och det är en av bokens styrkor. Man kan välja att läsa alla kapitel eller de som för tillfället känns mest aktuella. Då vi på min skola pratar mycket om inkludering och motivation valde jag att mer noggrant läsa "Inre och yttre motivation", "Självkänsla" och "Sociala relationer".

Boken Bedömning, betyg och lärande lyfter också lärandet och elevernas motivation men då utifrån aspekterna bedömning och betyg. Hur påverkas elever av lärares bedömningspraktik? Vad kan jag som lärare göra för att min undervisning och min bedömningspraktik ska gynna och stötta eleverna? Det som jag gillar med denna bok är att den går från det teoretiska till det konkreta, till det som händer i klassrummet och att det sedan också efter varje kapitel finns frågor som gör att man tvingas fundera över sitt eget arbete. Frågorna kan givetvis också användas för att få igång en diskussion i kollegiet. 

Slutligen måste jag också nämna pedagogisk litteratur utifrån ett vidgat textbegrepp. För den som inte hela tiden vill läsa kan man faktiskt hitta riktigt bra material på Internet i form av filmer. UR och Lärlabbet har hur mycket bra material som helst. Tillsammans med mina kollegor såg jag häromveckan programmet Inkludering och efter det hade vi gruppdiskussioner. Vi fokuserade på frågan, vad är inkludering för dig? Under programmet antecknade jag en hel del och mina anteckningar blev till en tankekarta. Tankekartan väcker nu i efterhand många nya tankar och idéer hos mig och nästa vecka fortsätter vi på skolan att diskutera och arbeta med begreppet inkludering.  Det ska bli spännande att se var vi landar!