Årets bästa svenska bok kategorin 9-12 år - Jennys julkalender 15 december 2018

Vilken är årets bästa svenska bok i kategorin 9-12 år? Mitt svar på den frågan är Comedy Queen av Jenny Jägerfeld utgiven av Rabén & Sjögren.  

Jag har redan skrivit om den ett par gånger:

http://jennypawendes.blogspot.com/2018/10/boktips-och-tankar-om.html

http://jennypawendes.blogspot.com/2018/05/sommarlovslasning-vad-ska-jag-som.html

och igår fick jag möjlighet att kort berätta om den i P4 Kristianstad.

Är det så att du har barn i din närhet som är mellan 9-12, då har du här en klockren julklapp. Och gillar du själv att läsa barn- och ungdomslitteratur är detta en av årets måste-böcker. Arbetar du som lärare tänker jag att denna bok kan vara mycket intressant att ha boksamtal om. Låt eleverna utgå från Aidan Chambers fyra grundfrågor:

- Vad tycker du om i/med boken?

- Vad tycker du inte om i/med boken?

- År det någon som du inte förstår eller som är oklart?

- Ser du några mönster?

Läs högt eller låt eleverna läsa på egen hand. Dela upp boken i lässtopp och ha samtal efter varje stopp. Ta gärna fram frågor som kan användas för att utveckla och fördjupa boksamtalen. Vill du veta mer om boksamtal har jag skrivit en del om det här på bloggen men också i boken Mötet med texten. Inkluderande läsundervisning. 

***

Imorgon presenterar jag mitt val i kategorin årets bästa svenska bok åldern 12-15. Missa inte det!

Thieves, ett sätt att närma sig en text eller ett kapitel

Har du hört talas om Thieves? Jag hörde talas om Thieves för första gången när jag läste Adrienne Gears Att läsa faktatexter (2015). Sedan dess har jag återkommit till modellen om och om igen och jag har också skrivit om den i mina böcker Mötet med texten och Metafor 1.

Genom Thieves får man en modell som hjälper en att närma sig en text eller ett kapitel. Den gör att man får en överblick över texten innan man börjar läsa. Ett bra sätt att inleda en ny text med andra ord.

Varje bokstav i ordet Thieves står för något som man ska göra med texten/kapitlet:

T - Titles

H - Headings

I - Introduction

E - Every first sentence

V - Visuals

E - Ending

S - So what?

När man närmar sig en ny text tittar man först på titeln. Vad heter texten/kapitlet? Sedan undersöker man vilka rubriker som finns i texten/kapitlet. Därefter tittar man hur texten inleds. Vad får jag reda på genom att läsa inledningen? Sedan går man vidare och läser alla förstameningar under de olika rubrikerna. Vad säger de? Därefter tittar man på textens visuella material. Finns det bilder, kartor, diagram? Vad får jag reda på genom dem? Sedan undersöker man hur texten/kapitlet avslutas. Finns en sammanfattning? Eller är det så att texten avslutas med frågor? Vad är det i så fall för typ av frågor? Allra sist funderar man över vad man nu fått reda på om texten/kapitlet (So what?) och man gör det genom att gå igenom det man skrivit ner till bokstäverna THIEVE.

Första gången jag använder modellen i en klass modellerar jag och visar och tänker högt. Sedan brukar eleverna ha koll på modellen och de kan arbeta med den på eget hand. Jag föredrar dock att låta dem arbeta i par. Då får de tillsammans titta, undersöka, samtala och skriva om texten. Till sin hjälp har de en tabell som ser ut så här:

När paren har närmat sig texten brukar jag gå igenom i helklass vad grupperna kommit fram till. Sedan läser vi texten och ofta gör vi det tillsammans. Jag högläser delar och stannar upp när jag känner att det finns saker som vi behöver förtydliga eller förklara. Ibland är det ord och begrepp och de för jag då upp på tavlan. När texten är läst kan vi sedan arbeta vidare med exempelvis orden och då enligt de begreppskort som jag skrev om i inlägget Att utveckla elevers ordförråd. 

Hur gör du när du och dina texter ska börja arbeta med en ny text eller ett nytt kapitel? Dela gärna med dig. 

Skulle du vilja ha Thieves-tabellen finns den HÄR. Den går också att hitta under "Mallar och instruktioner". Och är du intresserad av att arbeta med Thieves till digitala multimodala texter finns en sådan version i läromedlet Metafor 1. Kolla gärna in!

Stödstrukturer vid boksamtal

Börjar det bli dags för läsårets första boksamtal? Kanske kan då detta blogginlägg hjälpa dig. Det handlar egentligen inte om boksamtalet i sig utan snarare om hur du kan stötta dina elever före och under samtalet. Om du vill veta mer om hur man kan lägga upp boksamtal ska du läsa mina tidigare inlägg om detta. Exempelvis:

Novellsamtal i samarbete med skolans bibliotekarie

Om det var krig i Norden

Gemensam romanläsning i Svenska 1

Du kan också läsa i boken Mötet med texten - inkluderande läsundervisning där det finns ett helt avsnitt om just boksamtal.

Hur kan man då stötta sina elever före och under boksamtalet? Jag brukar alltid se till att mina elever har ett läsprotokoll där de kan fylla i sina egna tankar om boken. Det kan utgå från Aidan Chambers idé och se ut så här:

Under sin läsning fyller de på i sina läsprotokoll och dessa får de sedan ha med sig in i samtalet. 

För att stötta dem under samtalet kan man ha färdiga "börjor", alltså inledningar på meningar. Det kan hjälpa dem ställa frågor till varandra och komma djupare in i boken. Här nedan följer exempel på börjor som jag använt:

Dessa kan givetvis byggas ut och anpassas efter den bok som man ska ha samtal om. Fördelen med att låta eleverna ha sådana här börjor är att alla kan våga ställa frågor till övriga i gruppen. De kan utgå från en "början" och sedan bygga på med egna ord. Om man vill kan man avsätta tid inför boksamtalet där eleverna får ta fram fem frågor till boken som de vill fråga övriga i gruppen. Dessa frågor har de sedan med sig in i samtalet. En annan fördel med börjorna är att de är sammankopplade med Chambers modell. Här finns inledningar som rör gillar, ogillar, frågetecken och mönster/kopplingar.

Vilka stödstrukturer använder du inför och under ett samtal? Dela gärna med dig!

PS. Arbetar du på gymnasiet? I läromedlen Metafor 1 och Metafor 2 finns tips och idéer för boksamtal. Dessa direkt riktade till eleverna. I lärarhandledningarna finns information till dig som undervisande lärare. DS

Två skrivuppgifter till skönlitterära texter

Varje läsare går in i en bok med sin förförståelse och sina erfarenheter. Det gör att det finns lika många läsare som det finns elever i ett klassrum. När man tillsammans i en klass läser en bok fastnar eleverna för olika saker. Så är det och det är något som jag tycker är mycket spännande (jag har bland annat skrivit om det i boken Mötet med texten. Inkluderande läsundervisning, om du skulle vilja läsare mer).

I sin läsundervisning kan man göra eleverna uppmärksamma på att vi alla fastnar för olika saker när vi läser en och samma text. Det kan man göra genom två korta skrivuppgifter och dessa tänkte jag presenterna. 

De två skrivuppgifterna är båda dikt-uppgifter och de kallas "Jag-är-dikt" och "Miljö-dikt". Idén till dessa har jag fått från Ann Boglind, som vid en föreläsning pratade om att låta eleverna bli den lästa romanens huvudkaraktär. Eleverna skulle beskriva karaktären genom en femrading (dikt på fem rader). Jag har senare hittat Ann Boglinds femrading på Litteraturbanken under "Skola" och "Didaktik och metodik". 

Jag valde att utveckla Boglinds idé och la till uppgiften "Miljö-dikt". I denna ska eleverna på fem rader beskriva romanens miljö. För att alla elever lätt ska komma igång finns redan inledningarna på de fem raderna klara. Det enda eleverna behöver göra är att fortsätta på meningarna. Detta gör att även den mest skrivovilliga börjar skriva.

När eleverna skrivit sina dikter kan man dela in klassen i grupper. I grupperna kan man låta eleverna läsa upp sina dikter för varandra. De kan få fundera över om de tagit upp samma saker, om deras beskrivningar påminner om varandra eller om det helt enkelt är så att de tagit upp helt olika saker. De kan få förklara hur de tänkt och vad det var som gjorde att de valde ut just de ord som de skrev in i sina dikter. På detta sätt breddas elevernas läsning. De får ta del av varandras tolkningar av karaktärer och miljö samtidigt som de får sätta ord på sin egen läsning. Vill man synliggöra deras tolkningar kan man avsluta med att sätta upp dikterna på klassrumsväggen.

Skrivuppgifterna är enkla och kan användas till noveller och romaner. 

Du ska få ta del av en "Jag-är-dikt" och en "Miljö-dikt", som jag själv skrivit efter att jag läst en ungdomsroman. Vet du vilken bok det är jag läst? Svaret finns med liten text allra sist i detta blogginlägg.

Jag-är-dikt

Jag är en olus

Jag tycker om att springa, att låta benen bära mig i skog och mark

Varför måste jag dölja vem jag egentligen är?

Jag borde lära mig läsa tärningen

Jag önskar att pappa var här

Miljö-dikt

Jag är i Skellefteå

Här finns is, snö och kyla

Det doftar av allt och ingenting

Jag hör ljudet av fara

Jag ser dåtid, nutid och framtid, allt förenat genom minnen.

Boken jag läst är Mats Söderlunds Hotet, Ättlingarna 1.

Silent books i undervisningen

Har du hört talas om "Silent Books"? Det är ett samlingsnamn för böcker som endast innehåller bilder, alltså bilderböcker utan någon text. Jag har tidigare använt mig av Shaun Tans Ankomsten i min undervisning och skrivit om det i blogginlägget Grafisk roman och poesi - hur hänger det ihop?. Idag tänkte jag ge en del tips på silent books som passar ypperligt att använda i undervisningen. Jag kommer också att spåna kring hur man skulle kunna använda dem. Men först, vem vänder sig silent books till? Mitt direkta svar är...till alla. Alla kan läsa silent books, oavsett ålder. Jag vet dock att böckerna är uppskattade att använda med grupper som inte har ett gemensamt språk. I Sverige har IBBY haft projekt i samarbete med folkbibliotek och flyktinganläggningar. Om det kan du läsa här:

http://ibby.se/2015/11/16/litteraturprojekt-pa-flyktingforlaggningar-silent-books/

Genom bilderna har människor från olika delar av världen kunnat samlas kring en gemensam läsning. I den handbok som tagits fram står det: 

"bildernas inneboende berättarkraft kunde överbrygga kulturella och språkliga barriärer" (s. 2).  

Och så är det ju. Bilden är kraftfull. Den kan få oss att drömma, associera, fantisera, reflektera... Det är också det som gör att böckerna kan användas i vilken klass som helst från förskoleklassen upp till gymnasiet och om man så vill till vuxenutbildningen. Utifrån de textlösa böckerna kan man skapa uppgifter som passar den målgrupp man har.

Vilka böcker ska man då använda? Jag har en del favoriter. Shaun Tans Ankomsten är en. Jag gillar också Aaron Beckers tre böcker Kartan, Resan och Återkomsten. Simbassängen av JiHyeon Lee är en annan favorit. Sedan måste också Pojken och huset av Maja Kastelic nämnas. 

Utgår man från någon av dessa kommer man att kunna hitta på mycket spännande i sitt klassrum. Det lovar jag! 

Vad kan man då göra med böckerna? Ankomsten har jag redan nämnt ovan. Jag använde den i samband med ett poesiområde, där jag ville lyfta in ordklasser. Då boken innehåller fantasifigurer som inte finns namngivna kunde eleverna få leka med språket och hitta på egna substantiv. Utifrån några bilder i boken fick eleverna samla substantiv, verb och adjektiv och dessa ord skulle sedan bli utgångspunkt för en dikt. Arbetsområdet blev lyckat och uppskattades av eleverna!

Man skulle kunna använda Pojken och huset för att arbeta med struktur i en berättelse. Om du ska skriva en berättande text till Pojken och huset, en text som följer en kronologisk struktur, hur skulle den se ut? Till hjälp skulle eleverna ha en stödstruktur som visade på den kronologiska tidsordningen - först, sedan, sist.

Vill man bygga ut uppgiften skulle eleverna kunna få arbeta med den dramaturgiska kurvan och då också med hjälp av en stödstruktur. De olika delarna i kurvan hade man som lärare fått gå igenom och exemplifiera.

Aaron Beckers böcker är spännande. Med dessa skulle det vara intressant att skapa egna filmer, serier eller animeringar. Låt eleverna få välja en karaktär från någon av böckerna. Karaktären ska sedan få bli intervjuad. Vad har hen varit med om? Till detta skulle appen Animate Anything kunna användas. Och innan inspelningen gjordes hade eleverna fått skriva talmanus och då hade man som lärare behövt prata om detta. Vad är ett talmanus? Vilka delar ska finnas med? Hur ska man få lyssnaren intresserad av att lyssna vidare?

Med äldre elever hade det varit spännande att få till boksamtal i mindre grupp. Vad säger bilderna dig som läsare? Vad reagerar du på? Vad gillar/ogillar du? Finns det något i boken som du inte riktigt förstår? Kan du se några mönster? Göra några kopplingar? Här är utgångspunkten Aidan Chambers frågor. Är man intresserad av hur man kan arbeta med Chambers modell för boksamtal finns ett avsnitt om detta i boken Mötet med texten. Inkluderande läsundervisning. 

Man skulle också låta eleverna spela in en podd, "Klassens boktips", där elever i mindre grupper får ta fram manus för podden och sedan spela in så att andra kan lyssna på den. Jag har tidigare skrivit om podcast bl a i detta blogginlägg, http://jennypawendes.blogspot.se/2016/01/att-vaga-utmana.html. I läromedlet Metafor 1 finns också ett avsnitt som handlar om podcast, hur man skriver talmanus och sedan responsmallar som man kan använda för att utvärdera sitt arbete.

Utifrån Silen books kan man med andra ord hitta på mycket spännande. Nu vill jag veta hur du gör. Du får gärna lämna en kommentar, där du beskriver hur silent books används i ditt klassrum.

Förberedelser för gemensam läsning - en del av mitt Läslov

Snart är #Läslovet slut. Det är alltid härligt att få vara ledig och använda tiden till sådant som man verkligen vill göra. Jag, som älskar att läsa, har givetvis läst en hel del böcker. Jag har också passat på att förena nytta med nöje. Om en månad får vi författaren Niklas Krog till skolan. Han ska träffa alla våra ettor. Under läslovet har jag därför läst om två av hans böcker nämligen Nattbuss 198 och Ingenmansland och förberett hur jag ska arbeta med dem i klasserna med start under vecka 45. 

Att Niklas Krog kommer till skolan är tack vare Författarcentrum och tävlingen "Jag skriver i dina ord". Läs gärna mer om tävlingen här, https://jagskriver.nu/

Hur ska då läsningen gå till? Jag kommer att låta mina elever få läsa den andra delen i serien om Johan, Ingenmansland. För att de ska få en förförståelse för karaktärerna och handlingen har jag förberett en tankekarta över del 1, Nattbuss 198. 

Denna kommer jag att gå igenom med eleverna och tillsammans ska vi samtala och prata om handlingen, karaktärerna men också vad parallellhandling och rak kronologi är. Jag lyfter alltså in vissa litteraturvetenskapliga begrepp som naturligt passar ihop med denna bok.

När del 1 är introducerad går vi vidare till del 2. Vi ska inleda med att förutspå och alltså använda en av de strategier som återfinns i reciprocal teaching och som jag skriver om i boken Mötet med texten. Inkluderande läsundervisning.

Jag kommer sedan att inleda med att läsa de första kapitlen högt. Alla elever har egna böcker som de kan följa med i och en del har också tillgång till boken via Legimus. Till boken, som är på drygt 200 sidor, har jag tagit fram 5 lässtopp. Varje lässtopp består av tre frågetyper: 

- frågor till texten (där eleven kan hitta svaret direkt i texten)

- frågor mellan raderna (där eleven får göra inferenser)

- frågor bortom texten (där eleven får göra kopplingar till sig själv, till annat hen/hon läst eller till sin omvärld)

Utöver dessa kommer det att finnas frågor som rör berättarteknik, intrig (alltså den dramaturgiska kurvan) men också hur författaren skapar spänning i sin roman. På så sätt kommer eleverna att få arbeta med litterära begrepp helt naturligt. Till vår hjälp kommer vi att ha kapitel 1 i läroboken Metafor.  I detta kapitel behandlas bl a tema, motiv, intrig, berättarperspektiv och berättarteknik. Vill du läsa mer om läromedlet finns här en länk, https://www.gleerups.se/40695215-product. 

Eleverna kommer att få svara på alla frågor till lässtoppen digitalt (Google Dokument) och jag kommer därför att kunna följa deras läsning och deras tankar kring det de läst. Jag kommer också att kunna lämna kommentarer och ge feedback. Det brukar eleverna uppskatta. Ibland kommer vi att stanna upp och samtala om det vi läst och det kommer också att finnas vissa fördjupade diskussionsfrågor, som vi bara diskuterar muntligt.

Jag vet inte om vi kommer att hinna läsa klart hela boken till författarbesöket. Om inte, får vi läsa det sista efter att Niklas Krog varit hos oss. Det jag däremot vet är att vi kommer att avsluta läsningen med en individuell skrivuppgift. 

Dags att summera ännu ett händelserikt år

Tänk vad tiden den går snabbt. Jag tycker att jag precis summerade förra läsåret. 

Det här läsåret har nästan varit än mer händelserikt än föregående. Det avslutades fint med att jag tilldelades Svenska Akademiens svensklärarpris 2017, något som officiellt ska tillkännages på Bokmässan i september. Under läsåret som gått har jag fått möjlighet att handleda kollegorna på Fordons- och transportprogrammet i Läslyftet och närmare bestämt i modulerna Språk- och kunskapsutvecklande arbete och Språk i yrkesämnen. Läslyftet har upplevts intensivt av kollegorna men också mycket positivt. Äntligen har det givits tid till det kollegiala samarbetet. Nu gäller det att bygga vidare på det som vi skapat, något vi redan planerar för. 

Jag har i min undervisning arbetat än mer med texter och gemensam läsning, något som också visat sig ge goda resultat. Eleverna har utvecklats och de flesta av dem når minst de lägsta godtagbara kunskapskraven i svenska. 

Under läsåret har jag också fått möjlighet att föreläsa en del och mina föreläsningar och workshop har uppskattats av deltagarna. Sedan har året också inneburit en del skrivande och utgivning av två böcker. Först Mötet med texten. Inkluderande läsundervisning från Lärarförlaget och sedan Metafor på Gleerups förlag. 

Sedan har läsåret även innehållit inspelningar av Sånt vi läser, podden som Marit Hammarland och jag driver. I den tipsar vi om böcker som passar ungdomar. Och under året har jag också fortsatt med FB-gruppen Den digitala bokcirkeln. 

Nu väntar sommarledighet och för mig innebär det alltid en hel del läsning. Några böcker som jag verkligen ser fram emot att läsa är Minnet av vatten, Alex och Idag är allt. 

Jag hoppas att du får en härlig sommar!

Varför avsluta med samtal i mindre grupp?

Många av er som följt mina inlägg vet att jag gillar Aidan Chambers modell för boksamtal.  När det var dags att avsluta vår gemensamma läsning med Johan Unenges serieroman Mitt extra liv valde jag och skolans bibliotekarie därför att använda just Chambers modell. Det är en modell som är mycket enkel att använda och det är en modell som utgår från elevernas tankar och erfarenheter. Är det så att du är intresserad av att läsa in dig på modellen kan du alltid läsa i Aidan Chambers böcker men du kan också läsa om den i boken Mötet med texten. Inkluderande läsundervisning (s 37-55). I den beskriver jag hur jag konkret arbetar med modellen. 

Idag var det då dags för eleverna att ha sina samtal i mindre grupp. Jag hade 7-8 elever/grupp och höll på lite kortare tid än vanligt (40 minuter). Det var många intressanta tankar som eleverna lyfte fram och det allra bästa var att de kunde hjälpa varandra fylla i alla frågetecken och oklarheter. Med sig hade de sina läsprotokoll som de fyllt i för hand. Ett av protokollen ser ut så här:

Efter att eleverna fyllt på med alla sina tankar på tavlan och kopplat samman det som hörde ihop med vartannat såg klassrumstavlan ut så här:

Precis som vanligt fick också mina elever utvärdera samtalsmodellen. De fick sätta in den på en skala mellan 1 och 5. Riktigt roligt var det att 79 % av dem gav modellen en 4:a eller 5:a och lägger jag till de elever som gav modellen en 3:a blev procentsatsen 93 %. Det eleverna gillar med modellen är att de får hjälp att tolka och förstå intrigen och det som huvudpersonen är med om. Alla deras frågetecken blir uträtade. De tycker också om att de får höra hur andra har tolkat de händelser som äger rum då det ger dem nya perspektiv på handlingen. 

Dagens samtal handlade mycket om romanens slut, om att läsa mellan raderna och hur man kan se på Abdis och Mattias relation samt relationen mellan Alva och Mattias. 

Är du en empatisk världsmedborgare?

Berättelser finns med mig överallt. Inte bara i form av böcker, även om jag allt som oftast kånkar runt på minst en, utan också som en ständig osynlig följeslagare i mitt medvetande. Under några dagar i förra veckan var jag i London. När jag kom med tåget från flygplatsen och hoppade av vid Tower Gateway var det första jag såg floden Themsen och Tower Bridge. Direkt var jag i Sharon J. Boltons deckarserie om kriminalaren Lacey Flint. Efter några svåra mordutredningar tar Lacey Flint plats vid flodpolisen och Themsen blir en del av hennes liv. Hur kan Lacey ens vilja simma i detta vatten?, tänker jag när jag ser floden framför mig. Och var någonstans hittade hon liken? Visst var det längs med Themsen? En mängd frågor pockar på uppmärksamhet medan jag passerar över bron.

När jag vid ett senare tillfälle åker förbi stationen Paddington hamnar jag direkt i filmen med samma namn och inser att det är precis här som björnen får just sitt namn. Paddington blir Paddington. Vid besöket på Natural History Museum letar jag febrilt efter den stora sal där samma björn blir jagad av en ond kvinna. En kvinna som inget hellre vill än att göra Paddington till ännu ett av museets uppstoppade djur.

Under ett restaurangbesök gör sig Charles Dickens påmind samtidigt som jag får flashbacks från Selmas saga (2016 års julkalender). Och vid en morgonjogg längs Themsen hamnar jag i Ian Flemmings agent-värld med James Bond i huvudrollen.

Så ser min vardag ut. Överallt finns berättelserna med mig. För många är det dock inte så. Att läsa och låta sig bli en del av en intrig, en karaktär eller kanske en miljö kräver träning och är inget som kommer per automatik. Det handlar om att kunna leva sig in i men också förflytta sig i tid och miljö. Martha Nussbaum, amerikansk filosof, talar om den empatiska världsmedborgaren (1997) och menar att det är en person som har ett kritisk tänkande, som har kunskap om andra och som besitter en narrativ fantasi d.v.s. kan byta perspektiv och leva sig in i andras liv. Genom litteraturen kan vi få möjlighet att utveckla den narrativa fantasin och som lärare tänker jag att det blir en av de saker som jag måste försöka ge mina elever, möjligheten att få leva sig in i andra människors liv.

Då jag idag var på Läsrörelsens uppstartskonferens av projektet Berättelser som förändrar fick jag lyssna på Ann Boglind och hon lyfte också fram litteraturens kraft. Hon menar att vi behöver ge tid för gemensam läsning och efterföljande samtal. En modell som hon nämnde under sin presentation var Aidan Chambers och de som läst andra inlägg på min blogg eller kanske rent av min bok Mötet med texten. Inkluderande läsundervisning vet att det är en modell som jag gärna använder. De fyra övergripande rubrikerna – Gillar, Ogillar, Frågetecken och Mönster – kan bli utgångspunkt för många spännande och utvecklande diskussioner.  Dessa diskussioner tänker jag kan vara en del i skapandet av empatiska världsmedborgare.

Att låta eleverna utveckla den narrativa fantasin kräver träning och tid till träning är något som jag försöker skapa i min undervisning. När jag nu tillsammans med eleverna på Bygg- och anläggningsprogrammet går in i projektet Berättelser som förändrar ges många möjligheter till träning. Kanske är det så att några av eleverna utvecklas till att bli empatiska världsmedborgare. Vi får väl helt enkelt se tiden an!

Har du några frågor till romanen....

Under senare delen av hösten och nu i samband med julledigheten har jag fått en del frågor av kollegor i det vidgade kollegiet. Flera av dem har frågat efter litteraturtips och i nästa mening om jag också har frågor och uppgifter till böckerna som jag precis tipsat om. 

Under denna vecka har jag tänkt på det här med frågor och uppgifter till skönlitterära böcker. Varför inte dela med mig av det som jag har tagit fram? Kanske kan det vara till glädje för någon och då är det ju bra. Frågorna kan användas rätt av eller arbetas om efter tycke och smak. Använd dem på ett sätt som passar dig och din elevgrupp.

Då jag är lite av en "all-läsare" finns det frågor och material till lättlästa böcker, till prisade böcker, till böcker för vuxna, unga vuxna och barn från kanske 12 års ålder. För att underlätta för dig har jag gjort en länk-lista nedan. Klicka dig vidare till det som du är intresserad av:

Den fria rörligheten av Karolina Ramqvist (unga vuxna/vuxna)

Var la jag min man? (unga vuxna/vuxna/lättläst)

Den allvarsamma leken (unga vuxna/vuxna/lättläst version)

Bedragaren (unga vuxna/vuxna/lättläst)

En man som heter Ove (unga vuxna/vuxna/lättläst version)

Fallet Anna Frid (unga vuxna/lättläst)

Utvandrarna (unga vuxna/vuxna/lättläst version)

Invandrarna (unga vuxna/vuxna/lättläst version)

Axel var idiot (unga vuxna/vuxna)

Snöstormen (unga/lättläst)

En farlig vän (unga/lättläst)

Läslogg första kap i En farlig vän

Hemligheten (unga vuxna/vuxna/lättläst)

Kickboxaren 3 (unga/unga vuxna/lättläst)

Mördar-Anders (unga vuxna/vuxna/lättläst)

När hundarna kommer (unga/unga vuxna) - frågor framtagna för lärar-diskussion i Den digitala bokcirkeln. Charlotte Karlsson på Vägga Gymnasium har hjälpt till att ta fram frågorna.

Om hundra dagar ska jag dö... - frågor framtagna för lärar-diskussion i Den digitala bokcirkeln. Charlotte Karlsson på Vägga Gymnasium har hjälpt till att ta fram frågorna.

Jack av Christina Lindström - frågor framtagna för lärar-diskussion i Den digitala bokcirkeln.

I min bok Mötet med texten. Inkluderande läsundervisning finns också en del frågor som man kan använda till olika böcker. Frågorna som finns i den är allmänna och kan därför behöva kopplas samman med den bok du ska använda dig utav.

Är det så att du undervisar elever som behöver lättläst litteratur kan du hitta en mängd frågor och uppgifter på MTM - skola och på Vilja förlag.

Jag hoppas att du ska ha glädje av mina frågor, uppgifter och tips!

Ett galet år går mot sitt slut

Dags att summera år 2016. Vilket galet år det har varit för mig. Jag har fått vara med om så många roliga och spännande saker. Det känns som om jag gjort mer under detta år än vad jag gjort under flera år tidigare. 

Med inspiration från Kulturkollo har jag valt att lista 2016. Allt på listan går att koppla till jobbet som lärare, förstelärare, föreläsare och författare.

Årets mest oväntade: Jag fick förfrågan om att sitta med i Skolverkets ämnesreferensgrupp för svenska och svenska som andraspråk kopplat till digital kompetens och den nationella IT-strategin.

Årets kulturella höjdpunkt: Utan tvekan Bokmässan i Göteborg i september 2016.

Årets idé: Skapandet av Den digitala bokcirkeln. Jag kände behov av att få läsa och samtala om ungdomsromaner. Med hjälp av den digitala tekniken skapade jag Facebook-gruppen och nu är vi över 700 medlemmar. I gruppen läser vi och samtalar om ungdomsromaner. En del samtal sker via Hangout on Air, andra direkt i flödet i gruppen.

Årets utmaning: Det måste vara Jennys bokatlas. Jag skulle under ett år läsa böcker från så många länder som möjligt. Jag kom inte upp i så många länder som jag hade hoppats. Efter att ha summerat blev antalet 46.

Jennys bokatlas gav mersmak och ledde till skapandet av nästa utmaning, Jenny läser debutanter. Vi får se hur det går med denna utmaning. I dagsläget är fyra debutromaner lästa.

Årets roligaste: Här måste jag nog ha med ett par saker. Först och främst att min bok gavs ut. I december släpptes Mötet med texten. Inkluderande läsundervisning på Lärarförlaget. I denna bok beskriver jag hur jag arbetar med text och läsning med mina grabbar på yrkesgymnasium. Sedan har jag under året fått möjlighet att medverka i Lärlabbets Samtala om text. Det var riktigt, riktigt skoj!

Årets möte: Det är utan tvekan alla härliga och engagerade pedagoger och skolmänniskor som jag har träffat när jag varit på konferenser och mässor, föreläst och hållt workshop.

Årets måste också ha med: Samarbetet med kollegan Marit Hammarland i skapandet av Wendespodden, en podd där vi samtalar om läsning och litteratur. Nedan finns de tre senaste avsnitten att lyssna på.

Här måste också mötet med Anna & Philip få vara med. Jag träffade dem en kväll när jag var i Stockholm och mötet resulterade i ett avsnitt i deras podcast:

Och sist men inte minst Läslyftet, som vi på Fordons- och transportprogrammet deltagit i sedan augusti 2016.

Årets boktips: Jag läser gärna och mycket. Några böcker har lämnat större avtryck än andra. Det är Tio över ett (12-15 år) av Ann-Helén Laestadius, Störst av allt av Malin Persson Giolito, Min bror monstret (12-15 år) av Mårten Sandén, Tschick av Wofgang Herrndorf och Min fantastiska väninna av Elena Ferrante. 

Det var mitt 2016. Nu får vi se vad 2017 bär med sig.