Grafisk roman och poesi - hur hänger det ihop?

Jag har haft den stora förmånen att få delta på NCS (Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling) höstkonferens. Som vanligt fick jag med mig en massa nya tankar och idéer och en del av dem omsatte jag direkt i min egen undervisning. Du ska snart få ser hur!

Under konferensens andra dag fick jag bland annat lyssna på Stefan Lundström, som pratade om det vidgade textbegreppet och elevernas textvärldar utanför undervisningen, och Katarina Lycken Rüter, som lyfte Shaun Tans Ankomsten och den funktionella grammatiken. De här två, Lundström och Rüter, fick mig att börja reflektera. Med mina ettor på Bygg- och anläggningsprogrammet arbetar jag just nu med ett arbetsområde som heter "Jag skriver i dina ord!". Rubriken är tagen från gymnasietävlingen med samma namn, en tävling som mina elever ska delta i (hoppas jag). I arbetsområdet läser vi olika texter, analyserar och skriver eget. Vi har arbetat med poesi och bland annat Blackout Poetry. Det kanske jag får återkomma till i ett annat inlägg. 

Under dagens lektion var tanken att eleverna skulle få skriva egna dikter som en replik på en annan dikt MEN efter konferensen tänkte jag om. Jag valde att utgå från ALMA-pristagaren Shaun Tans grafiska roman Ankomsten. 

Jag plockade ut tre bilder och till varje bild kopplade jag en ordklass (substantiv, verb och adjektiv). Jag tog fram en arbetsgång i 7 steg och varje steg var tidsbegränsat. Här nedan ska du få följa med in i arbetet.

Eleverna fick utifrån första bilden samla substantiv. De skrev som aldrig förr. Långa listor med substantiv växte fram. Det som var så bra var att vi också fick in lite grammatikundervisning. Vad är ett substantiv? 

I steg 2 fick eleverna se en ny bild och till denna skriva ner alla verb. Vad händer och sker på bilden? Ännu en gång satte eleverna igång att skriva och en ny lista trädde fram. Denna gång fylld med verb.

I steg 3 var det dags att samla adjektiv. Vad är egentligen ett adjektiv? Det var lite krångligt. Eleverna löste det dock och började skriva ner alla adjektiv utifrån den tredje bilden från romanen. 

När vi kom till steg 4 var det dags att skriva egna dikter med utgångspunkt från de ord de skrivit upp. Eleverna fick lägga till andra ord för att få ihop meningar och fraser men de ord de skrivit under steg 1-3 skulle vara i fokus.

När alla skrivit ett första diktutkast var det dags för högläsning. Eleverna gick fram vid tavlan och läste sina dikter för klasskompisarna. Lite pirrigt var det allt!

I steg 6 fick eleverna reflektera. De fick fundera över det de hört kopplat till sin egen dikt och sedan utveckla den egna dikten.

Steg 7 var lektionens sista steg och även det innebar reflektion och eftertanke.

Hur gick det då? Över förväntan måste jag säga. Vi pratade grammatik, vi skrev, vi tolkade bilder och vi reflekterade under 1 timme och 40 minuter. Som avslutning ska du få läsa en av mina elevers dikter (version 1 överst och version 2 under reflektionen).

Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare

Den 19-20 maj var det uppstart för den utbildning som NCS och Läslyftet tillsammans arrangerar för språk-, läs. och skrivutvecklare. Jag var på plats i Stockholm under de två dagarna och jag fick en hel del input. Roligt var också att få knyta nya kontakter och nätverk och få höra hur andra kommuner och skolor arbetar med språk-, läs- och skrivutveckling samt med Läslyftet.

I samband med uppstarten tilldelades vi några skrifter (se nedan). De kommer jag att lusläsa och jag tänker att alla som arbetar i skola, oavsett uppdrag, kan ha nytta av dem.

Det jag tar med mig från första träffen är bl a:

- Katarina Lycken Rüters tankar om litteratursamtal. Hon pratade om Chambers modell och de av er som följt min blogg vet säkert att jag gillar denna modell. Modellen menar hon kan användas för att stötta eleverna i deras läsning. Lycken Rüter nämnde också Joharifönstret och sa att hon tidigare använt det under sina litteratursamtal. 

- Ann Pihlgrens tankar om samtal och om olika lärarstilar. Hon poängterade vikten av att våga fråga vidare (att bolla tillbaka och ställa nya frågor) och vikten av att hitta rätt sorts frågor. Hon skilde mellan fakta-, tolknings- och värderingsfrågor. Detta kopplade jag direkt till de litteratursamtal jag genomför med mina elever och till de olika nivåerna i en text (på, mellan och utanför/efter raderna). När Pihlgren pratade om lärarstilar fastnade jag för hennes tankar kring stilen "Lärare som bygger byggnadsställningar" (scaffolding). Det måste jag läsa mer om. 

- Sara Knöfels och Jonas Anderssons genomgång av det systematiska kvalitetsarbetet. De gjorde det systematiska kvalitetsarbetet enkelt på något sätt. Genom att följa de fyra stegen 

1. följa upp (var är vi?), 
2. analysera (vart ska vi?), 
3. utveckla, planera och genomföra (Hur gör vi?) och 
4. dokumentera (hur blev det?) kan man komma långt på den egna arbetsplatsen. 

Nu gäller det att testa detta i avgränsad skala. I fokus givetvis någon aspekt av språk-, läs- och skrivutveckling. 

Nästa träff äger rum i september och jag ser redan fram emot den!