Jennys julkalender 24 december 2019 - Nätetik och källkritik

Igår tipsade jag om en övning från Statens medieråd. I dag ska jag tipsa om bra sidor för att arbeta med nätetik och källkritik. Statens medieråd är en av dessa. Här finns mycket användbart, ofta med färdiga powerpoint, lärarhandledningar och elevövningar. Ett av deras senaste tillskott är materialet Bilder och verkligheter. Det var därifrån jag plockade övningen som jag publicerade igår. Ett annat bra material är det som heter Källkritik - vem, vad och varför?  Jag tycker också MIK för mig är väl värd att nämna. Här finns en mängd färdiga lektionspaket.

Även Internetstiftelsen har mycket som är användbart för skolan. Deras Digitala lektioner kan vara väl värd att djupdyka i.

Slutligen vill jag nämna Skolverket och deras Lärportalen med en massa fördjupningsområden inom digital kompetens. Här kan man som lärare själv få påfyllning inom bland annat området digitalisering. 

Digitalisering, literacy och multimodalitet

Detta var årets sista inlägg i Jennys julkalender (men inte årets sista på bloggen). Nu får jag passa på att önska dig en 

GOD JUL!

Jennys julkalender 19 december 2019 - Så in i Norden

Idag tänkte jag dela med mig av några riktigt bra samlingssidor när man ska undervisa eleverna om Norden, de nordiska språken och nordisk litteratur.

Jag börjar med den uppdaterade sida som Skolverket står bakom, Resurser för undervisningen i nordiska språk. Här kan man hitta väldigt mycket material. En av de resurser som nämns är Norden i skolen, en plattform som jag har haft mycket nytta av. Här finns bland annat de två filmer som jag tipsat om i min julkalender - filmen Rå och filmen Lögnare. 

Ett annat material är Grannspråk. Lektionsförslag i danska och norska.

En bra samlingssida är  Svenska Nu.

En skrift om de nordiska språkens ursprung finns att läsa här.

En sida med en massa länkar till artiklar och undervisningsmaterial finns HÄR.

Här finns ett par kortfilmer, https://urskola.se/Produkter?q=190343%2C188284%2C185948&fbclid=IwAR13qYa85pbFkAjjjh89hpbzavfiyr2JZKVXBiUqoRzcjWku05807pAADsQ

Kanske har du hittat andra bra samlingssidor om Norden. Dela gärna med dig genom att kommentera mitt inlägg. 

Förstå, värdera, tolka och skapa - Jennys julkalender den 14 december 2018

Den digitala kompetensen finns numera inskriven i våra läroplaner. Fortfarande är vi dock många som funderar över vad det är eleverna ska göra för att utveckla en digital kompetens. Vilka verktyg ska de använda? Vilka förmågor ska tränas? Och hur ska arbetet gå till? Hjälp, idéer och inspiration kan man få genom att utgå från material som Statens Medieråd, Internetstiftelsen, Viralgranskaren Skolverket och Mediekompass tagit fram. Nedan finns en del av detta material länkat.

I början av december publicerade Statens Medieråd och Mediekompass ett material med titeln Publicistguiden.

I denna guide finns samlat fakta och information vad gäller journalistiskt skrivande. Här kan man läsa om olika texttyper, hur man ska gå tillväga för att källkritiskt granska information och vad som gäller vid publicering.

Kopplat till guiden finns MIK för mig och Mediekompass lektionstips. Ett intressant lektionstips är Spåra källan där eleverna just ska spåra källan. De får läsa artiklar och markera det som är fakta eller påstående i artikeln. Sedan försöker de ta reda på varifrån skribenten har hämtat sin fakta.

En annan spännande övning är att leta efter dold reklam i olika medier. Här har Statens Medieråd tagit fram en övning kallad Reklamkurragömma och till denna finns ett dokument att utgå ifrån (se bild till höger). 

Internetstiftelsen har också tagit fram flera lektionsförslag kopplat till digital kompetens. En som jag gillar är den där man granskar vilken bild man ger av sig själv på sociala medier. Lektionen heter Granska kändisar på nätet.

Viralgranskaren granskar nyheter som blir virala genom sociala medier. De lyfter fram bluffsidor och de lyfter fram nyheter som är påhittade. De har även tagit fram en lärarhandledning i källkritik. Den riktar sig både till grundskola och gymnasieskola.

Skolverket har också tagit fram material för lärare kring digital kompetens. För den som vill fördjupa sig finns flera intressanta artiklar att läsa i de olika moduler som presenteras på Lärportalen.

Stöd och stöttning inför de nationella proven

Då börjar det dra ihop sig. Snart är det dags för de nationella proven. Många är vi som varje läsår funderar över hur vi ska förbereda våra elever. Jag har detta läsår valt att efter sportlovet lägga extra fokus på referatskrivande och texttyper. I mitt arbete med eleverna försöker jag modellera, stötta och ge tid för samtal och diskussioner. Allt för att eleverna ska vara så väl förberedda för provet som bara är möjligt men också för att de lättare ska klara kommande kurser inom svenskämnet.

I detta inlägg delar jag med mig av en del av det material som jag använder. Är det något som du tycker verkar vara användbart är det bara att "knycka".

Många av mina elever tycker det är svårt att skriva en bra text. Redan när jag möter dem på hösten nöter jag därför in att alla texter kan sägas bestå av tre delar:

- inledning

- huvuddel

- avslutning

Det gör att de tidigt lär sig att den yttre strukturen är densamma men att innehållet och språket kan skifta beroende på vad det är för text som ska skrivas.

När det nu närmar sig nationellt prov är det kring textens tre delar vi tar vår utgångspunkt. Vad ska de olika delarna innehålla om man ska skriva exempelvis ett inlägg eller ett debattinlägg? Vi tittar på frisläppta prov för Svenska 1 och funderar enskilt, parvis och gemensamt (EPA).

På bilden ovan är det huvuddelen som diskuterats. Vad ska den innehålla om man läser uppgiftsinstruktionerna till att skriva ett inlägg respektive ett debattinlägg?

Till diskussionerna och de gamla proven knyter jag mallar och stödstrukturer. I år har jag arbetat med att ta fram stödstrukturer i Canva. De ser exempelvis ut så här:

Som du ser på mallen ovan utgår jag från textens tre delar - inledning, huvuddel, avslutning. Denna struktur löper som en röd tråd. När eleverna har koll på vad som ska ingå går vi vidare och diskuterar språkliga aspekter. Hur skriver man utvecklade resonemang? Hur skriver man välformulerat? Till vår hjälp tar vi UR:s material Orka plugga och den film som heter Att utveckla ett resonemang i svenska. Filmen är tänkt för åk 9 men jag tycker den fungerar bra att använda även i kursen Svenska 1. 

Eleverna får arbeta med frågor till filmen och även här använder vi oss utav EPA. Vi tittar sedan på olika elevtexter och diskuterar innehåll och språk. Vad skiljer de olika texterna åt? Vilken av texterna har bäst formuleringar? 

Under förberedelserna inför de nationella proven får eleverna också skriva egna texter. Syftet är att de ska få träna sig i att referera och hänvisa till sådant som de läst. Jag brukar inleda med ett vanligt referatskrivande och därefter gå vidare till andra texttyper exempelvis debattinlägg. För att kunna skriva ett referat behöver eleverna förstå den text som de läst och de måste också veta vad som är viktigt i texten. Till arbetet med skrivande knyter jag UR:s film Hitta det viktigaste i en text, en filmad genomgång om referatteknik (se nedan) och lärobokens avsnitt om referatskrivande (jag använder Metafor 1 från Gleerups). Jag modellerar referatskrivande, vi samtalar om textens struktur (de tre delarna) och vi diskuterar språk och innehåll. Eleverna får sedan skriva sina referat och steget därefter blir exempelvis att skriva ett debattinlägg.

Ett galet år går mot sitt slut

Dags att summera år 2016. Vilket galet år det har varit för mig. Jag har fått vara med om så många roliga och spännande saker. Det känns som om jag gjort mer under detta år än vad jag gjort under flera år tidigare. 

Med inspiration från Kulturkollo har jag valt att lista 2016. Allt på listan går att koppla till jobbet som lärare, förstelärare, föreläsare och författare.

Årets mest oväntade: Jag fick förfrågan om att sitta med i Skolverkets ämnesreferensgrupp för svenska och svenska som andraspråk kopplat till digital kompetens och den nationella IT-strategin.

Årets kulturella höjdpunkt: Utan tvekan Bokmässan i Göteborg i september 2016.

Årets idé: Skapandet av Den digitala bokcirkeln. Jag kände behov av att få läsa och samtala om ungdomsromaner. Med hjälp av den digitala tekniken skapade jag Facebook-gruppen och nu är vi över 700 medlemmar. I gruppen läser vi och samtalar om ungdomsromaner. En del samtal sker via Hangout on Air, andra direkt i flödet i gruppen.

Årets utmaning: Det måste vara Jennys bokatlas. Jag skulle under ett år läsa böcker från så många länder som möjligt. Jag kom inte upp i så många länder som jag hade hoppats. Efter att ha summerat blev antalet 46.

Jennys bokatlas gav mersmak och ledde till skapandet av nästa utmaning, Jenny läser debutanter. Vi får se hur det går med denna utmaning. I dagsläget är fyra debutromaner lästa.

Årets roligaste: Här måste jag nog ha med ett par saker. Först och främst att min bok gavs ut. I december släpptes Mötet med texten. Inkluderande läsundervisning på Lärarförlaget. I denna bok beskriver jag hur jag arbetar med text och läsning med mina grabbar på yrkesgymnasium. Sedan har jag under året fått möjlighet att medverka i Lärlabbets Samtala om text. Det var riktigt, riktigt skoj!

Årets möte: Det är utan tvekan alla härliga och engagerade pedagoger och skolmänniskor som jag har träffat när jag varit på konferenser och mässor, föreläst och hållt workshop.

Årets måste också ha med: Samarbetet med kollegan Marit Hammarland i skapandet av Wendespodden, en podd där vi samtalar om läsning och litteratur. Nedan finns de tre senaste avsnitten att lyssna på.

Här måste också mötet med Anna & Philip få vara med. Jag träffade dem en kväll när jag var i Stockholm och mötet resulterade i ett avsnitt i deras podcast:

Och sist men inte minst Läslyftet, som vi på Fordons- och transportprogrammet deltagit i sedan augusti 2016.

Årets boktips: Jag läser gärna och mycket. Några böcker har lämnat större avtryck än andra. Det är Tio över ett (12-15 år) av Ann-Helén Laestadius, Störst av allt av Malin Persson Giolito, Min bror monstret (12-15 år) av Mårten Sandén, Tschick av Wofgang Herrndorf och Min fantastiska väninna av Elena Ferrante. 

Det var mitt 2016. Nu får vi se vad 2017 bär med sig.

Grafisk roman och poesi - hur hänger det ihop?

Jag har haft den stora förmånen att få delta på NCS (Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling) höstkonferens. Som vanligt fick jag med mig en massa nya tankar och idéer och en del av dem omsatte jag direkt i min egen undervisning. Du ska snart få ser hur!

Under konferensens andra dag fick jag bland annat lyssna på Stefan Lundström, som pratade om det vidgade textbegreppet och elevernas textvärldar utanför undervisningen, och Katarina Lycken Rüter, som lyfte Shaun Tans Ankomsten och den funktionella grammatiken. De här två, Lundström och Rüter, fick mig att börja reflektera. Med mina ettor på Bygg- och anläggningsprogrammet arbetar jag just nu med ett arbetsområde som heter "Jag skriver i dina ord!". Rubriken är tagen från gymnasietävlingen med samma namn, en tävling som mina elever ska delta i (hoppas jag). I arbetsområdet läser vi olika texter, analyserar och skriver eget. Vi har arbetat med poesi och bland annat Blackout Poetry. Det kanske jag får återkomma till i ett annat inlägg. 

Under dagens lektion var tanken att eleverna skulle få skriva egna dikter som en replik på en annan dikt MEN efter konferensen tänkte jag om. Jag valde att utgå från ALMA-pristagaren Shaun Tans grafiska roman Ankomsten. 

Jag plockade ut tre bilder och till varje bild kopplade jag en ordklass (substantiv, verb och adjektiv). Jag tog fram en arbetsgång i 7 steg och varje steg var tidsbegränsat. Här nedan ska du få följa med in i arbetet.

Eleverna fick utifrån första bilden samla substantiv. De skrev som aldrig förr. Långa listor med substantiv växte fram. Det som var så bra var att vi också fick in lite grammatikundervisning. Vad är ett substantiv? 

I steg 2 fick eleverna se en ny bild och till denna skriva ner alla verb. Vad händer och sker på bilden? Ännu en gång satte eleverna igång att skriva och en ny lista trädde fram. Denna gång fylld med verb.

I steg 3 var det dags att samla adjektiv. Vad är egentligen ett adjektiv? Det var lite krångligt. Eleverna löste det dock och började skriva ner alla adjektiv utifrån den tredje bilden från romanen. 

När vi kom till steg 4 var det dags att skriva egna dikter med utgångspunkt från de ord de skrivit upp. Eleverna fick lägga till andra ord för att få ihop meningar och fraser men de ord de skrivit under steg 1-3 skulle vara i fokus.

När alla skrivit ett första diktutkast var det dags för högläsning. Eleverna gick fram vid tavlan och läste sina dikter för klasskompisarna. Lite pirrigt var det allt!

I steg 6 fick eleverna reflektera. De fick fundera över det de hört kopplat till sin egen dikt och sedan utveckla den egna dikten.

Steg 7 var lektionens sista steg och även det innebar reflektion och eftertanke.

Hur gick det då? Över förväntan måste jag säga. Vi pratade grammatik, vi skrev, vi tolkade bilder och vi reflekterade under 1 timme och 40 minuter. Som avslutning ska du få läsa en av mina elevers dikter (version 1 överst och version 2 under reflektionen).

Kollegialt lärande i fokus

Läsåret 2016/2017 fokuserar på det kollegiala lärandet. Så upplever åtminstone jag det. Under de planeringsdagar vi nu har haft har det kollegiala lärandet varit i fokus.

Vad är då kollegialt lärande? På Skolverkets hemsida kan man läsa:

Jag tänker att det handlar om att tillsammans både granska sitt eget och andras arbete, att låta granskningen leda till lärande, nya kunskaper och nya färdigheter. Hos oss har det blivit tydligt i samband med uppstarten av Läslyftet. Vi har valt att låta all personal knuten till ett program, Fordons- och transportprogrammet, delta. Uppdelade i två grupper arbetar vi denna termin med modulen Språk- och kunskapsutvecklande arbete. På så sätt får vi en gemensam bas att utgå ifrån i det fortsatta arbetet.

Som handledare i Läslyftet är det min uppgift att vara bollplank och samtalsledare. Jag ska se till att alla kommer till tals, att alla får dela med sig men också att diskussionerna fördjupas och kommer vidare. Det är ett mycket roligt uppdrag men också bitvis svårt. Jag tänker att jag återkommer till det längre fram i höst. Just nu är jag uppfylld av vår uppstart och första texten som vi läser, Språkanvändning, undervisning och lärande. Texten är intressant och skapar många frågor. Hur arbetar du med språklig interaktion, stöttning och kontextualisering? Hur gör du för att få stöttningen anpassad till det specifika och konkreta ämnesinnehållet och till din elevgrupp?  Hur ser ämnesspråket i ditt undervisningsämne ut? Nästa vecka är det dags för första handledningstillfället och då ska texten diskuteras. Spännande!

I samband med uppstarten valde jag och min handledarkollega att använda post it-lappar för att få ner allas förväntningar och reflektioner. Det blev en dörr fylld med förväntningar!

Äntligen dags för Läslyftet för gymnasieskolan!

Till hösten startar Läslyftet för gymnasieskolan. Äntligen, säger jag! Läslyftet är en fortbildning i språk-, läs- och skrivdidaktik för lärare och skolbibliotekarier. Den bygger på kollegialt lärande.

Just nu är många skolor i gång med att organisera och planera för Läslyftet. Så är också vi. I detta inlägg tänkte jag dela med mig av våra tankar och vår organisation. Kanske kan det hjälpa andra att komma vidare i sin planering. 

På min skola har vi valt att låta ett arbetslag gå in i Läslyftet. Arbetslaget är Fordon & Transport. Det innebär att alla lärare som är kopplade till programmet ska gå, ggä-lärare likväl som karaktärsämneslärare. Utöver lärare ska också vår skolbibliotekarie delta. Att vi valt att arbeta med ett helt arbetslag är för att vi är organiserade på så sätt. Jag tillhör t ex Fordon & Transport och sitter alltså med mina kollegor i den byggnad där programmet håller till. En annan anledning är att vi ser att många av våra elever har svag läsförståelse samt behov av stöd i sitt läsande och skrivande. Genom att då låta all personal, som är knuten till samma elevgrupper, gå på en gemensam fortbildning hoppas vi givetvis se ett ökat kollegialt lärande men också att vi tillsammans hittar nya arbetssätt och verktyg för att stötta våra elever i deras lärande. En tredje anledning är att vi som tillhör detta program redan i år började arbeta gemensamt med ett Läsprojekt och Läslyftet blir därför en naturlig fortsättning på detta projekt.

I arbetslaget Fordon & Transport ingår ca 15 personer och dessa plus skolbibliotekarien kommer att fördelas i två grupper. Grupperna kommer att ha träffar parallellt men med olika handledare. Jag ska handleda den ena gruppen och en kollega från granngymnasiet ska handleda den andra gruppen. Grupperna kommer att ha tid avsatt för sina träffar och som det ser ut nu kommer träffarna att vara på tisdagar från kl 14.00. I min tjänstgöring motsvarar handledning av en grupp 10 % av en heltid. 

Vi ska i augusti ha en Kick off för att komma igång och påbörja vårt arbete och sedan drar själva träffarna igång från och med vecka 34.

Just nu funderar vi mycket över vilka moduler vi ska arbeta med. Förslaget, som ligger, är att alla ska arbeta med den modul som heter "Språk- och kunskapsutvecklande arbete" och sedan att vi till vårterminen delar personalen i nya grupper så att karaktärsämneslärarna kan läsa "Språk i yrkesämnena" och övriga "Lässtrategier för sakprosa". Hur tänker ni andra som ska in i Läslyftet? Vilka moduler ska ni välja?

Sedan ett par veckor finns det en bra grupp på Facebook, där man kan bolla tankar och idéer om man som gymnasieskola ska in i Läslyftet. Gruppen heter Läslyftet gymnasiet. Kolla gärna in!

Bedömning och betyg

Just nu läser jag kursen Bedömning och betyg som Karlstads universitet och Skolverket står bakom. Kursen är uppbyggd av sex moduler som man läser i sin egen takt. Vill man få ut ett intyg på att man läst kursen ska man efter de sex modulerna göra en slutuppgift.

Jag har precis hunnit igenom första modulen och efter den första delen måste jag säga att det känns bra. Flera goda idéer har jag fått med mig än så länge. Jag har samlat en del av dem här:

- Kom ihåg att göra det viktigaste bedömningsbart!

- Direkt uppföljning av undervisningen är viktig (arbeta exempelvis med Exit ticket)

- Vid feedback av en elevs arbete, tänk på att skriva med en positiv klang

- Glöm inte att låta eleverna reflektera över sitt eget lärande och sina egna mål

Dessa idéer har jag tagit med mig in i min egen undervisning och det känns riktigt bra. Genom att finslipa och korrigera det jag redan gör höjs nivån ytterligare ett snäpp och det måste ju vara det som är meningen!