Visar inlägg med etikett poesi. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett poesi. Visa alla inlägg

onsdag 22 april 2020

Tankar inför Världsbokdagen den 23 april 2020

Kanske är litteraturen viktigare än någonsin just nu. Många är det som sitter isolerade, som inte kan träffa nära och kära. Att genom litteraturen få lämna vardagen och möta nya människor, miljöer och tider kan vara det som många behöver. Med en bok i handen är du aldrig ensam.


                                        Bild av 【微博/微信】愚木混株 【Instagram】cdd20 från Pixabay



Imorgon torsdag är det Världsbokdagen. Den uppmärksammas över hela världen. Jag brukar alltid prata om Världsbokdagen med mina elever. Det har jag tidigare skrivit om bland annat här:




Jag, som själv har distansundervisning just nu, kan inte träffa eleverna i det vanliga klassrummet men däremot i det virtuella. Jag har därför valt att med start denna vecka låta läsningen löpa som en röd tråd i min undervisning i svenska. Utgångspunkt har varit novellerna som finns att läsa på Sveriges Radio (Sveriges Radios noveller). Jag har delat in klasserna i grupper och efter läsningen har jag och eleverna novellsamtal i smågrupper i Google Meet. Eleverna har fått ut några frågor från mig men de ska också inför samtalen ta fram egna frågor som de vill diskutera med sina klasskompisar. Varje lektion har jag alltså samtal med en grupp (övriga grupper läser och skriver kring det lästa). 

Om man inte vill arbeta med noveller kan man under Världsbokdagen exempelvis läsa poesi. Kristianstadsbladet har sedan hösten haft en satsning på poesi kallad Plats för poesi. Det gör att det finns en hel del dikter att läsa och lyssna på via tidningens hemsida. Idag publicerades exempelvis Per Wästbergs dikt ”En vår i Gislövshammar (in memoriam)”. Tidigare har man kunnat läsa dikter av Freke Räihä, Segal Mohamed, Tove Folkesson och Tuija Nieminen Kristofersson.

Ett annat alternativ inför Världsbokdagen är att lyssna på uppläsningar av böcker (eller utdrag ur böcker). Här kan jag tipsa om Read The World eller varför inte hashtaggen #quarantinereading på Instagram. Här har bland annat Bonnier Carlsen lagt upp flera videos där författare högläser ur sina böcker. 

Nu är jag nyfiken på hur du ska uppmärksamma världsbokdagen. Dela gärna med dig genom att kommentera detta inlägg!



fredag 6 december 2019

Jennys julkalender 6 december 2019 - Mer poesi åt eleverna!

Då och då bloggar jag om poesi. Jag tycker att det är en genre som det arbetas för lite med i klassrummen. Vad det beror på vet jag inte riktigt. Kanske är det så att poesi har ett rykte om sig att vara svårläst. Och visst kan viss poesi vara svårläst men det är kanske också det som är det förtrollande med poesi. Man kan läsa, läsa om, tolka, försöka förstå, läsa om igen. Efter varje läsning kommer man lite närmare dikten och det som den vill förmedla.

De senaste åren har det getts ut en hel del poesi för barn och unga. Jag tänkte nämna några verk. Först ut är Berör och förstör - dikter för unga. Det är en antologi med 79 dikter. Det som förenar dem är att de är skrivna från år 1999 och framåt och att de är skrivna av svenskspråkiga författare.


Omslagsbild: Berör och förstör


Nästa är en diktbok skapad av systrarna Emma och Lisen Adbåge. Den heter Folk: Främlingar och vänner – nån du kanske känner!


Genom det vidgade kollegiet fick jag veta att dessa dikter finns tonsatta av Britta Persson och tillgängliga på Spotify, https://open.spotify.com/album/2v1Nk5W06VRTIP3fyyQIIj. Det finns även musikvideos skapade av Britta Persson och systrarna Adbåge. Här är en av dem:




Sedan har vi Om jag fötts till groda av Annika Sandelin. Det är en diktsamling om drömmar. Vad drömmer du om? är en fråga man kan ställa till sina elever efter läsning av en eller flera dikter i denna bok.

Om jag fötts till groda (inbunden)


Nästa bok handlar om kärlek. Den heter Min längtan kvar: dikter om kärlek – tappad och hittad och är skriven av Mårten Melin. Så här låter en av dikterna:

kanske är det så
att om jag inte ansträngde mig så hårt
för att få dig att se mig
skulle du
inte anstränga dig så hårt
för att inte se mig

Min längtan kvar : dikter om kärlek - tappad och hittad (inbunden)


Mitt sista tips är Min syster är ett spöke: och andra dikter av Lena Sjöberg. Det är en diktbok på rim som lyfter både stora och små frågor. Det kan exempelvis låta så här:

Lägg handen på min panna
och säg att jag är varm
och lova mig att stanna,
låt mig somna på din arm.
Nynna tyst de sånger
du sjöng för längesen
och viska många gånger:
- Allt blir bra igen.

 Min syster är ett spöke : och andra dikter (inbunden)



När man läser dikter med elever kan man exempelvis börja med att högläsa dikten. Vad får den dig att tänka på? Läs därefter dikten högt på nytt. Låt eleverna få fundera över frågor som:
  • Vad handlar den om? 
  • Vilka ord är viktiga?
  • Vilken känsla förmedlar den?
  • Hur är den uppbyggd?

Man kan även arbeta med diktlogg, alltså en läslogg fast till dikter. Den kan vara styrd och utgå från börjor såsom:

När jag läser dikten tycker jag att den handlar om...
Den känsla som dikten förmedlar är...
När jag läser dikten tänker jag på...
När jag läser dikten känner jag...
När jag läser dikten ser jag...
När jag läser dikten fastnar jag i/vid/på...

Sedan kan man låta eleverna, utifrån inspiration av de lästa dikterna, skapa egna. Jag har skrivit om olika övningar i tidigare inlägg. Du hittar dem här:





torsdag 21 mars 2019

Skriva poesi utifrån stationer



I december skrev jag ett inlägg om hur jag arbetat med diktskrivande i stationer. Du kan läsa det här:


Flera har hört av sig angående mitt material till dessa stationer. Jätteskoj tycker jag. För att underlätta har jag nu lagt upp instruktionerna till fyra olika stationer:







Du hittar dem även under fliken Mallar och instruktioner. Här finns också en lärarhandledning som jag tagit fram till Författarcentrum och deras projekt Jag skriver i dina ord. Den handlar om hur man kan arbeta med poesi i skolan.


torsdag 10 januari 2019

En läroplan, en utställning och en bok

Vad kan man göra med läroplanen, utställningen We have a Dream och boken En droppe midnatt? Säkert hur mycket som helst. I detta blogginlägg ska jag berätta vad eleverna i en svenskgrupp och jag ska göra.



I Läroplan för gymnasieskolan (Gy11) kan man alldeles i inledningen läsa:

Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på [...] Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet mellan människor är de värden som utbildningen ska gestalta och förmedla

Går man till avsnittet 2.1 Kunskaper får man syn på målen med utbildningen. Några av dem lyfter att eleverna efter avklarad utbildning:

  • kan söka sig till saklitteratur, skönlitteratur och övrigt kulturutbud som en källa till kunskap, självinsikt och glädje,
  • kan hämta stimulans ur kulturella upplevelser och utveckla känsla för estetiska värden,
  • har kunskaper om de mänskliga rättigheterna,
  • har förmåga att kritiskt granska och bedöma det han eller hon ser, hör och läser för att kunna diskutera och ta ställning i olika livsfrågor och värderingsfrågor,


Läser man avsnittet 2.2 Normer och värden kan man se att målen är att eleverna:

  • kan göra medvetna ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rät­tigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter,
  • respekterar andra människors egenvärde och integritet,
  • tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt medverkar till att hjälpa människor,
  • kan samspela i möten med andra människor utifrån respekt för skillnader i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,
  • kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och
  • visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.


Allt detta från läroplanen tänker jag väva in i vårens arbete med utställning We have a Dream och boken En droppe midnatt. Jag tänker att arbetet kan anpassas så att det passar både för svenskundervisningen på högstadiet, på gymnasiet och inom svenska som andraspråksundervisningen. I detta inlägg utgår jag från gymnasiet.

Som en uppstart ska eleverna få läsa en text om fotoutställningen som publicerades i Kristianstadsbladet den 13 november 2018. Vi kommer att samtala om texten och sedan koppla samman den med Jason Diakités bok En droppe midnatt. Då ett av fotografierna på utställningen föreställer Timbuktu är kopplingen lätt att göra. 




 Därefter ska eleverna få fundera över följande frågor:

De ska få skriva egna personliga reflektioner och vill de kommer de att få dela med sig av sina drömmar. Vi kommer sedan att ha frågorna med oss när vi besöker utställningen. Vilka drömmar har de människor som är porträtterade? Vad kämpar de för? Vad vill de förändra?

Därefter ger vi oss in i boken. Vi har fortfarande kvar frågorna om drömmar men fyller på med annat. Efter inspiration av Malin Larsson kommer vi under läsningen att stanna upp vid olika citat. Vi kommer att använda citat både från originalversionen av boken och den snabblästa versionen som Vilja Förlag givit ut. Har man som skola Inläsningstjänst kan eleverna lyssna på Viljas snabblästa version. Till citaten har jag tagit fram frågor som eleverna i första hand får reflektera över och besvara på egen hand. Här är några av citaten samlade.





Bokens titel, En droppe midnatt, är spännande och den nämns både direkt och indirekt flera gånger under läsningen. När vi läst klart hela boken kommer vi att återkomma till titeln (du ser mina frågor sist på bilden ovan). Vad betyder den? Varför har boken fått just denna titel?

Eleverna kommer därefter att få skriva en dikt. Även detta med inspiration från Malin Larsson. Eleverna ska först få fundera över två frågor:

1. Vad är livet för kort för?
2. Vad är livet för långt för?

De får skriva ner allt det som de kommer på. Sedan ska de försöka samla ihop det de skrivit ner till en dikt. Dikten är styrd. Den har en titel, Livet. Den består av 8 rader. Orden på rad 4 är förbestämda. Likaså är inledningen på rad 1 och rad 5. Övriga rader styr eleverna över. Till sin hjälp får de denna mall. När de skrivit sina dikter ska de få läsa upp dem för varandra. Det ser jag fram emot. 




Arbetet med utställningen och boken kommer att leda till att vi läser, att vi skriver och att vi samtalar. Det vet jag redan nu. Riktigt vart vårt arbete så småningom landar vet jag däremot inte. Elevernas läsning av boken och elevernas upplevelse av utställningen kommer att påverka planeringen. Likaså den guidade visningen med tillhörande workshop. Jag har därför ännu inte bestämt hur vårt arbete ska avslutas. Det får jag kanske återkomma till längre fram i vår. 




tisdag 11 december 2018

Kreativa skrivövningar - Jennys julkalender den 11 december 2018

Igår hade vi Olivia Bergdahl på besök. Wow, säger jag! Vilken energi. 



Eleverna fick testa på olika skrivövningar och det gjorde de med glädje. Två av dessa övningar tänker jag att andra kan ha glädje av och därför får de helt enkelt bli mitt tips för dagen.

Första övningen, som ska bli en dikt, bygger på associationer. Vad tänker du på när du hör ordet katt? Okej päls. Vad tänker du när du hör ordet päls? Okej mjuk. Vad tänker du när du hör ordet mjuk? Okej glass. Jag du förstår. Du utgår från ett ord och sedan associerar du fritt. För att hjälpa eleverna på traven bestämmer du det ord som ska vara utgångspunkt och du säger att de ska associera i tre steg. På tavlan skriver du: 

Glass
1. 
2. 
3. 

Sedan får eleverna associera fritt. Här är ett exempel:

Glass
1. Sommar
2. Varmt
3. Bada

När eleverna kommit så här långt låter du dem utgå från dessa ord men sätta in dem i följande fraser:

1. Jag är
2. Du är
3. Det känns som 

Behöver de böja ett ord eller lägga till ett ord för att få ett flyt i dikten går det bra. Dikten ovan blir då:

Glass
Jag är sommar
Du är varm
Det känns som ett bad

Kanske inte så bra. Mina elever lyckades klart bättre. Kolla in dessa!

Pistol
Jag är vapen
Du är USA
Det känns som Vietnam

Katt
Jag är ett husdjur
Du är kelig
Det känns som terrorism

Bastant
Jag är tung
Du är bred
Det känns stabilt


Den andra övningen handlar om allitteration. Här ska eleverna leta ord som börjar på samma bokstav eller ljud. Utgå från några bokstäver, exempelvis s, k, a och r. Låt eleverna gå samman i par och tillsammans skriva ner så många ord som de bara kan som börjar på den bokstaven som de valt. Efter någon minut är det dags att bryta och nu ska eleverna försöka skriva en eller flera meningar med så många av sina ord som möjligt. De kan få lägga till ord som och, men och de kan också få böja sina ord och använda dem hur många gånger som helst. Så här blev det när några elever samlade ihop sina ord på bokstaven f:

Fisken fällde felaktiga fjärtar
Fågeln flög fumlandes från de fasta fungerande flygplanen.
Få flugor flyger fort fram.

Och för den som vill utveckla övningen finns exempel i ett av mina tidigare blogginlägg. I det skriver jag om hur man med bilder kan låta eleverna skriva anaforer och allitteration, http://jennypawendes.blogspot.com/2016/05/att-skriva-poesi-ar-skoj.html





torsdag 6 december 2018

Stationer med diktskrivande - Jennys julkalender den 6 december 2018

Idag tänker jag dela med mig av ett lektionsupplägg som fungerat superbra i mina klasser. Det handlar om diktskrivande. För en del elever är det svårt att skriva dikter, för andra är det hur lätt som helst. Jag har märkt att det är lättare att få alla att komma igång om man styr diktskrivandet på olika sätt. De senaste åren har jag arbetet med stationer. Varje station har erbjudit en ny diktuppgift men också en ny form för dikten. 

Denna vecka fick mina elever utgå från sex olika stationer. Vid varje station la jag ut en specifik uppgift (med ett exempel på en dikt gjord utifrån uppgiften), några pennor och papper. På bilden nedan finns instruktionen till att skriva en ordklassdikt. 


Övriga stationer som mina elever fick testa var:

- skriv en haiku
- skriv en dikt med anafor
- skriv en miljödikt (Här får eleverna skriva en dikt på tre rader. Första raden besvarar frågan Vad ser du? Andra raden besvarar frågan Vad hör du? och tredje Vad känner du?)
- skriv en dikt på en bokstav 
- skriv en dikt med enstaviga och tvåstaviga ord (rad 1 och 3 enstaviga ord och rad 2 och 4 tvåstaviga ord)

Innan man släpper eleverna fria måste man kolla av att de vet skillnaden på enstaviga och tvåstaviga ord. Jag skrev på tavlan upp några av elevernas exempel. Några elever ville också att jag skulle skriva upp alla vokaler, så då gjorde jag det.



När alla visste vad de olika stationerna gick ut på fick de sätta igång. Eleverna skrev och skrev och skrev. Det blev en hel del dikter om epa-traktorer och klassrummet. Det blev en del räknande av stavelser men också en del diskussioner om enstaviga och tvåstaviga ord. Några kom på att de till haikudikterna kunde använda ord med fler stavelse än så. 

När alla elever skrivit dikter från alla stationer fick de i uppgift att läsa igenom sina dikter. De skulle därefter välja ut den som de tyckte var den allra bästa. Denna fick de läsa upp för övriga i klassen.

tisdag 4 december 2018

Samplingsdikter - Jennys julkalender den 4 december 2018

- Det här var ju nästan lite roligt!

Det sa en av mina elever idag efter att vi hade arbetat med samplingsdikter. Vad är då samplingsdikter? Jo, det är när man utgår från redan skrivna verk och plockar meningar från dem. Dessa meningar sätts sedan samman till en ny dikt.

Idag valde jag att utgå från 7 olika diktböcker.  Jag delade in klassen i grupper om tre eller fyra personer. Varje grupp satte jag vid egna "stationer". Det betyder att man behöver ha en hel hop med diktsamlingar för att arbetat ska kunna fungera. Idag arbetade jag bland annat med dessa böcker.





När eleverna satt i sin grupp tog de en diktbok var och bläddrade slumpmässigt i den. De satte ner sitt finger och den rad som fingret landade på var den som de sedan skrev upp på sitt papper. Nästa elev i gruppen bläddrade i sin bok, satte ner fingret och skrev upp raden.

Snart var alla sju diktböcker använda och eleverna hade en ny dikt bestående av sju rader. De fick nu i uppgift att sätta en titel på dikten. När de gjort det gick de vidare till en ny station och arbetet började om.

När alla grupper hade tagit fram tre dikter fick de i uppdrag att välja ut den dikt som de tyckte bäst om. De fick öva på att högläsa den och sedan redovisade de sin dikt för övriga i klassen.

Det var ett uppskattat arbete.

Under skapandet gick jag runt och lyssnade på elevernas samtal. De var fascinerade över att så många poeter har "konstiga" namn. Några grupper samtalade om dikternas innehåll och form. Får en dikt handla om precis vad som helst och se ut hur som helst?, undrade de. Imorgon kommer vi att fortsätta arbeta med dikter men då med en helt annan uppgift.

Vad ger då en sådan här uppgift? Jag tänker att den ger massor. Eleverna är kreativa och skapar egna dikter. De samtalar om och reflekterar över dikters form, innehåll och titlar. Det är ett skapande i en lekfull form och eleverna blir motiverade. De vill gärna skapa klassens "bästa" dikt.







onsdag 6 september 2017

Twitter-poesi in i undervisningen!

Twitter-poesi, visst låter det coolt! Poesi på twitter, poesi med få ord och få tecken, poesi som sprids i våra sociala medier. Det ska mina elever få testa i år. Jag tänker att vi ska utgå från andra poeters dikter och då gärna dikter som är korta och som kan rymmas inom twitter-gränsen på 140 tecken. 

En poet som jag tänker att vi ska närma oss är Adrian Perera och framför allt hans nya White monkey (2017). Här är en av hans dikter och har jag inte räknat fel består den av 135 tecken:

När hon inte jobbar
försvinner min mor i vårt största täcke.

Ibland lyfter jag på hennes ögonlock
för att hon ska se hur en lördag ser ut.



Men inte bara andras dikter ska vi ta hjälp av. Vi ska också ta hjälp av bilder och konstverk och så ord så klart. Att skriva en dikt utifrån ett givet ord kan vara en väg att gå. 

Vårt arbete ska rymmas inom Jag skriver och twitter-poesi kommer att vara ett moment av flera. Det blir andra året som mina elever arbetar med jagskriver.nu och redan förra året skrev jag en del inlägg om elevernas arbete. Läs gärna vidare i dem:




Har du skrivit twitter-poesi med dina elever? Dela gärna med dig av tips och idéer genom att lämna en kommentar på detta inlägg eller genom att höra av dig till mig.

lördag 3 december 2016

Att våga utmana!

- Jag tänkte att vi skulle vara med i tävlingen "Jag skriver i dina ord".
- Men fröken, vad tror du om oss? Vi är inte såna!
- Vad då såna? Vad menar du?
- Alltså vi är inte såna som skriver. Vi är inte som dom.
- Vilka dom?
- Jamen, du vet. Dom där naturvetarna och dom på samhäll.

Ungefär så lät det när jag började prata med min ena klass om "Jag skriver i dina ord". Eleverna signalerade direkt att de inte var några som skrev och än mindre att de kunde skriva några tävlingsbidrag. De gjorde en klar skillnad mellan sig själva och de elever som går högskoleförberedande. Ett antal dikotomier synliggjordes:


Jag gav mig inte utan fortsatte min diskussion med eleverna. Jag sa att vi tillsammans ska hjälpas åt. Vi ska läsa, samtala och skriva. Efter en stunds diskussion köpte de mitt resonemang och under flera veckor har vi nu arbetat med "Jag skriver i dina ord!". Tanken är att slutuppgiften ska bli ett svar på en existerande dikt eller låttext och detta svar utgör tävlingsbidraget. För att komma fram till själva slutuppgiften har vi bland annat diskuterat begreppet poesi, vi har läst krönikor och skrivit referat på dem. Vi har analyserat låttexter. Vi har jämfört låttexter och musikvideos. Utifrån jämförelsen har eleverna fått skriva argumenterande texter. Vi har roat oss med Blackout Poetry och med att skriva dikter till några utvalda bilder från Shaun Tans Ankomsten, något som jag skrivit om i tidigare inlägg här på bloggen. Vi har också läst noveller av Torgny Karnstedt och reflekterat och samtalat om dem. Att jag valde att arbeta med Karnstedts noveller var för att han skulle komma på besök till skolan och jag ville att mina elever skulle ha läst något av honom inför mötet. Jag valde ut några noveller, "Kom igen nu!" och "Bara en dröm", från samlingen Karlssons pojke och de uppgifter eleverna fick ut under läsningen var dessa:





Eleverna fick sedan efter min högläsning (ja, jag högläste en novell åt gången) fundera över frågorna jag tagit fram till respektive novell. Jag använda bland annat frågorna som vi tidigare haft när vi arbetat med Chambers modell för textsamtal. Jag valde också att arbeta med personbeskrivningen i en av novellerna. Eleverna fick under en begränsad tid skriva ner sina reflektioner och sedan arbetade vi med reflektionerna i mindre grupper. Eleverna fick samtala med varandra för att slutligen ha en diskussion i helklass. 

Nu är vi igång med slutuppgiften och det är spännande. Eleverna har i stort sett fria händer men jag kan se att många väljer att arbeta utifrån något av de sätt som vi lyft under våra lektioner. Det finns elever som gör Blackout Poetry. Det finns andra som analyserar och jämför. Det finns de som skriver egna dikter utifrån dikten/låttexten.

Det som är spännande med detta arbete är att jag så tydligt ser att mina elever:


Jag hade kunnat välja att inte gå in i detta arbete. Jag valde istället att utmana mina elever. Jag är inte säker på att alla vill tävla med sina bidrag men alla skriver tävlingsbidrag och bara det är ett stort steg om man tänker hur arbetsområdet inleddes... - Men fröken, vad tror du om oss? Vi är inte såna! Alltså vi är inte såna som skriver.



torsdag 24 november 2016

Blackout Poetry - en ingång till poesin?

Igår läste jag Lena Kjersén Edmans recension på Svensklärarföreningens hemsida. I den skriver Kjersén Edman om poesin och att den är levande i dagens barn- och ungdomslitteratur. Kanske är det så. Och kanske är det också så att den får allt större plats i undervisningen.

Jag har under de senaste veckorna arbetat mycket med poesi och då inte bara traditionella dikter utan också med låttexter. Jag och eleverna i min svenskgrupp är mitt uppe i arbetet med jagskriver.nu och i detta arbete är poesin med som en röd tråd. 

En av de saker vi gjort är en aktivitet som kallas Blackout Poetry. Det är ett sätt att skapa poesi utan att egentligen skriva poesi. Låter det krångligt? Det är det inte. Jag ska förklara. I Blackout Poetry utgår du från andras eller dina egna texter. 

1. Du väljer en text.


2. Du läser texten och väljer ut de ord du vill använda dig utav.


3. Orden du väljer ringar du in med en tuschpenna (förslagsvis svart eller blå).
4. De ord som inte är inringade målar du över med den svarta/blå tuschpennan.




5. Du har nu en tuschad text med vissa ord som framträder tydligt. Dessa ord är din dikt.



6. Du har, genom en annan text, skapat Blackout Poetry.

I min undervisning valde jag att använda den lokala tidningen, Kristianstadsbladet. Jag tog med mig en bunt tidningar till klassrummet, tillsammans med tuschpennor, färgade papper, tejp och saxar. Eleverna valde artiklar, läste igenom dem och ringade in de ord de ville ha med i sina dikter. Övriga ord tuschade de över. När de var klara med tuschandet fick de tejpa dikterna på ett färgat papper och sedan läsa upp dikterna för varandra (under tiden som jag spelade in med iPad). Det var pirrigt och jobbigt att läsa inför de andra, tyckte många. 

Jag gjorde denna övning under ett pass (1,5 timme) och eleverna var fokuserade och koncentrerade. De tyckte det var en rolig och kreativ övning. Det svåraste upplevde de var att läsa/uppträda inför varandra. Det ska vi givetvis träna mer på. För den som vill vill se hur arbetet löpte på finns det en kort iMovie-film, där jag presenterar arbetsgången och där några sekunder av elevernas uppläsningar finns med.




torsdag 17 november 2016

Grafisk roman och poesi - hur hänger det ihop?

Jag har haft den stora förmånen att få delta på NCS (Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling) höstkonferens. Som vanligt fick jag med mig en massa nya tankar och idéer och en del av dem omsatte jag direkt i min egen undervisning. Du ska snart få ser hur!

Under konferensens andra dag fick jag bland annat lyssna på Stefan Lundström, som pratade om det vidgade textbegreppet och elevernas textvärldar utanför undervisningen, och Katarina Lycken Rüter, som lyfte Shaun Tans Ankomsten och den funktionella grammatiken. De här två, Lundström och Rüter, fick mig att börja reflektera. Med mina ettor på Bygg- och anläggningsprogrammet arbetar jag just nu med ett arbetsområde som heter "Jag skriver i dina ord!". Rubriken är tagen från gymnasietävlingen med samma namn, en tävling som mina elever ska delta i (hoppas jag). I arbetsområdet läser vi olika texter, analyserar och skriver eget. Vi har arbetat med poesi och bland annat Blackout Poetry. Det kanske jag får återkomma till i ett annat inlägg. 

Under dagens lektion var tanken att eleverna skulle få skriva egna dikter som en replik på en annan dikt MEN efter konferensen tänkte jag om. Jag valde att utgå från ALMA-pristagaren Shaun Tans grafiska roman Ankomsten


Jag plockade ut tre bilder och till varje bild kopplade jag en ordklass (substantiv, verb och adjektiv). Jag tog fram en arbetsgång i 7 steg och varje steg var tidsbegränsat. Här nedan ska du få följa med in i arbetet.


Eleverna fick utifrån första bilden samla substantiv. De skrev som aldrig förr. Långa listor med substantiv växte fram. Det som var så bra var att vi också fick in lite grammatikundervisning. Vad är ett substantiv? 


I steg 2 fick eleverna se en ny bild och till denna skriva ner alla verb. Vad händer och sker på bilden? Ännu en gång satte eleverna igång att skriva och en ny lista trädde fram. Denna gång fylld med verb.


I steg 3 var det dags att samla adjektiv. Vad är egentligen ett adjektiv? Det var lite krångligt. Eleverna löste det dock och började skriva ner alla adjektiv utifrån den tredje bilden från romanen. 


När vi kom till steg 4 var det dags att skriva egna dikter med utgångspunkt från de ord de skrivit upp. Eleverna fick lägga till andra ord för att få ihop meningar och fraser men de ord de skrivit under steg 1-3 skulle vara i fokus.

När alla skrivit ett första diktutkast var det dags för högläsning. Eleverna gick fram vid tavlan och läste sina dikter för klasskompisarna. Lite pirrigt var det allt!


I steg 6 fick eleverna reflektera. De fick fundera över det de hört kopplat till sin egen dikt och sedan utveckla den egna dikten.


Steg 7 var lektionens sista steg och även det innebar reflektion och eftertanke.


Hur gick det då? Över förväntan måste jag säga. Vi pratade grammatik, vi skrev, vi tolkade bilder och vi reflekterade under 1 timme och 40 minuter. Som avslutning ska du få läsa en av mina elevers dikter (version 1 överst och version 2 under reflektionen).


tisdag 31 maj 2016

Att skriva poesi är skoj

"Fröken, kan vi inte göra det vi gjorde igår?"
"Vad då, menar du?"
"Jo, det där med bilderna."

Så lät det på min lektion i förra veckan. Vi arbetade med poesi och föregående lektion hade vi arbetat med anaforer. Jag gick igenom begreppet och gav eleverna några exempel på anaforer. Därefter visade jag en bild och bad eleverna under begränsad tid (2 minuter) skriva egna anaforer. Oj, vad de satte igång. De skrev, tänkte, skrev...och när de två minuterna gått fick de läsa upp sina alster. Vi gjorde om det några gånger och varje gång med en ny bild. Fem minuter efter ordinarie lektionstid insåg vi att vi hade kört på övertid.

Det var denna övning mina elever gillat och ville ha repris på. Jag var inte sen att hänga på. Jag valde dock att ta ett nytt begrepp, allitteration, och precis som förra lektionen gick jag igenom begreppet och gav exempel. Därefter visade jag en bild och gav eleverna två minuter på sig att skriva en egen allitteration. De var hur aktiva som helst och när minuterna gått fick de läsa upp sina alster. Även denna övning gjorde vi om några gånger.

Varför gillade då mina elever detta? Jag tror att det kan finnas flera förklaringar:

1. Uppgiften var kort och avgränsad.
2. Uppgiften var på tid. Det blev nästan som ett tävlingsmoment.
3. Uppgiften genomfördes med bildstöd. Eleverna behövde alltså inte skriva anaforer eller allitteration utifrån sina egna tankar utan de kunde utgå från något de såg på bilden.
4. Alla kunde delta och gjorde det utifrån sina förutsättningar.

Kanske är detta en övning som du kan använda i din undervisning. Hör av dig om du vill ha mer information. Jag delar gärna med mig!



tisdag 12 maj 2015

Att arbeta med poesi i svenska 1

Under några veckor har jag och mina elever arbetat med poesi. Det har varit ett superskoj arbetsområde. Vi är inte riktigt klara men vi har kommit en bra bit på väg.



När jag planerade tog jag min utgångspunkt i ämnet svenska och kursplanen för svenska 1. Jag funderade över de olika förmågor som eleverna ska utveckla samt det centrala innehållet. Därefter började jag fundera över innehåll. Jag sökte på nätet, kollade en del läroböcker och fick inspiration av bl a Therese Linnérs arbete med poesi och cirkelmodellen och Kul 1415 Lärarhandledning

Vad har vi då gjort? Vi har pratat om poesi och lyssnat på poesi. Vad passar inte bättre än att spela upp Mando diaos tolkningar av Fröding som en inledning till arbetsområdet?

Eleverna har skrivit samplingsdikter utifrån 35 olika diktsamlingar som jag plockade upp på biblioteket. Deras samplingar redovisades muntligt inför klassen och finns att se och lyssna på här nedan:

 


 


Eleverna har vidare försökt, utifrån dikters innehåll, språk och form, sätta in dem på en tidslinje. Vad är det som gör att en dikt känns gammal respektive nyskriven? Många intressanta reflektioner.



Vi har också läst dikter från olika epoker och länder och när jag kände att eleverna fått lagom med input blev det dags att skriva egna dikter. Jag började med en stafettskrivning. Klassen delades in i smågrupper och varje grupp fick följande instruktion:
"Alla ska skriva fyra rader på ett papper. De tre första raderna kan bestå av ett eller flera ord eller om man vill hela meningar. På den fjärde raden får du endast skriva ett ord. När du kommit så här långt viker du pappret så att endast det ensamma ordet syns. Du skickar sedan pappret till din bordsgranne och han får skriva fyra nya rader utifrån det han tänker på då han ser ordet. De första tre raderna får bestå av ett eller flera ord eller om man vill hela meningar. På den fjärde raden ska det endast stå ett ord. Vik pappret så att endast det ensamma ordet syns. Skicka vidare till din bordsgranne..."
När sidan på pappret var fullt med rader var det dags för gruppen att läsa igenom sin dikt och sätta en rubrik. Varje grupp hade ett antal dikter och fick sedan som uppgift att välja ut den "bästa" dikten. Den lästes upp högt för klasskompisarna. Detta var en rolig övning. När dikterna lästes upp kunde man höra att vissa rader rimmade, att någon hade lekt med orden och att vissa arbetat för att få ihop början och slutet (cirkelkomposition).

Efter denna övning var det enkelt att gå över till att skriva egna dikter. Jag hade gjort färdiga stationer (sju olika) och till varje station lagt ut instruktion, papper och exempeldikt. Eleverna gick runt till de olika stationerna i den ordning de ville. På vissa stationer hörde jag hur eleverna klappade händer och när jag frågade varför sa de att det var för att enklare höra antalet stavelser (ex vid haikudikt och stavelsedikter). Skoj!

Nu väntar en sista övning, att analysera en låttext. Vi knyter alltså an till inledningen och vårt lyssnande på Mando diao. Det ska bli riktigt skoj att få läsa om och höra elevernas analyser.