Kvinden på Isen

Det finns berättelser som griper tag i en. Kvinden på Isen är en sådan. Jag hörde inledningen i fredags när jag deltog på konferensen "Det Nordiske Klasserum" i Köpenhamn och i dag var jag tvungen att lyssna vidare. Jag skriver lyssnar för det är en ljudinspelning, en podcast. 

Berättelsen bygger på en sann historia om en dansk sjuksköterska som år 1932 åker till Grönland för att arbeta. 9 månader efter sin ankomst försvinner hon och ingen vet riktigt vad som har hänt. Kvinnan, vars namn är Karen Roos, har lämnat få spår efter sig. Det finns en bild och det finns en avskrift av delar av en dagbok.

 

Rikke Hond bestämmer sig för att följa i Karen Roos fotspår för att ta reda på vad denna kvinna varit med om. Vad var det som gjorde att hon försvann? Och hur försvann hon? I berättelsen varvas Roos dagboksanteckningar med Honds intervjuer och samtal. Sakta men säkert läggs ledtråd till ledtråd och frågorna får sina svar.

Varför skriver jag då om denna berättelse? Jag tänker att den med fördel skulle kunna användas i klassrummet. Man kan lyssna på den på danska eller om man så vill med engelsk text. Man kan stanna upp och ställa frågor som:

Vad har hänt kvinnan? (stoppa vid 3:15)

I dagboksavskriften saknas flera sidor. Vad tror du att det beror på? (stoppa vid 5:15)

Var ligger Angmassalik eller Tasiilaq som orten heter idag? (stoppa vid 5:30)

Hur var byn organiserad när Karen anlände i juli 1932? (stoppa efter 9:10)

Hur länge har Grönland varit bebott? (stoppa vid 11 minuter)

Hur styrdes orten? (stanna vid 12:30)

Karen ska följa med prästen ut på en resa. Vad tycker hon om det? (stoppa vid 16:30)

Vad är det prästen och Karen får hjälpa till med när de åker runt till de olika besättningarna på Grönland?

Den 8 april 1933 dör Karen får man veta en bit in i sändningen. Man får också information om en flaska morfin. Vad ska Karen ha den till tror du? (stoppa vid 29:30)

"Alla sov utom oss", får man höra 33:20 minuter in i sändningen. Vad är det som händer?

"Nu är det två historier" säger Rikke Hond efter 36:20. Vad menar hon med det?
I kyrkan möter Rikke Hond prästen. Hon berättar om Karen och får då höra prästens egen historia. Vad berättar prästen? (stoppa vid 41:30)
Rikke Hond åker till Kuummiut. Där säger en man att de fortfarande lever som på 1930-talet. Vad menar han med det? (stoppa vid 44:10)
"Det var för att rädda prästen som hon gjorde det" säger de i sändningen efter 45:30. Vad menar de med detta?
Det finns inte rum för denna historia säger de efter 48:25. Varför fanns det inte det?
Det kommer inte några skepp förrän i juli får man reda på (efter drygt 49 minuter). Vad skulle skeppen kunna göra?
Vad hände med prästen? (stoppa vid 53:20)

Vad får man reda på om Karen, om hennes arbete och om Grönland genom dagboksanteckningarna?

Rikke Hond väljer att successivt ge mer och mer information om Karen Roos samtidigt som hon berättar om sin egen resa till Grönland. Vad tänker du om detta sätt att berätta?

Kvinden på Isen är en gripande berättelse om ett kvinnoöde. Det är en sorts historisk dokumentation som ger möjlighet till diskussioner om då och nu, om livsvillkor, om naturens kraft och om kvinnans möjligheter. Lyssna gärna på den!

Om 2016 var galet, är 2017 supergalet!

Dags att summera år 2017. För ett år sedan skrev jag att 2016 var ett galet år. Jag trodde inte då att det gick att toppa men ack så fel jag hade. Det här året är faktiskt än mer galet. Jag ska nu försöka sammanfatta 2017 och jag gör det med inspiration från Kulturkollo. Allt som jag tar upp går att koppla till mitt jobb som lärare och förstelärare men också till mitt arbete som föreläsare och författare.

Årets mest oväntade: Jag fick förfrågan om att sitta med i Läsdelegationens referensgrupp för skola och bibliotek. Vi är ett litet men engagerat gäng som träffar ungefär en gång per termin. Vi dryftar allt som rör läsning. Så givande!

Här måste också min medverkan i alfabetsboken De magiska tjugonio - en bokstavsvärld nämnas. Via Facebook fick jag höra talas om ett bokprojekt. 29 författare och 29 illustratörer skulle tillsammans skapa en bok. Jag hoppade på projektet och fick möjlighet att skriva en text till bokstaven H.

Att jag blev Augustambassadör vår också oväntat. Jag fick möjlighet att läsa alla böcker som nominerats till kategorin Årets Barn- och ungdomsbok och för första gången deltog jag på Augustgalan.

Årets kulturella höjdpunkt: Utan tvekan Bokmässan i Göteborg i september 2017. Detta är min favoritmässa, så är det bara. I år fick jag möjlighet att intervjua en del författare och sedan skriva om dem i nättidskriften Bazar Masarin och numret Läsa.

Årets idé: Skapandet av Barn- och ungdomsboksutmaningen 2017. Tillsammans med Katarina Lycken Rüter skapade vi en gemensam Facebook-grupp och hashtaggen #bou2017. Varje månad var det dags för en ny utmaning. Vi håller just nu på att sammanställa allas läsning och snart kommer #bou2018. Mer info kommer du att få i mitt kommande blogginlägg. I dag är vi drygt 400 medlemmar. 

Årets utmaning: Det måste vara Jenny läser debutanter. Jag skulle under ett år läsa så många debutanter som möjligt. Jag kom inte upp i så många som jag hade hoppats. Efter att ha summerat blev antalet 22.

Då jag gillar utmaningar har jag redan planerat för min kommande. Jag ska under ett år försöka samla all min läsning på Google Maps via kartan Jennys läsning 2018. Följ gärna min läsning.



Årets roligaste: Här måste jag nog ha med flera saker. Först och främst att min bok Mötet med texten. Inkluderande läsundervisning som gavs ut i slutet av 2016 har fått så fint gensvar. Så här skrev en av mina "kollegor" i Finland:

Sedan har jag fått skriva mitt första läromedel, Metafor 1, på Gleerups. Det är en bok för kursen Svenska 1 på gymnasiet. Så lärorikt det har varit att få skriva ett läromedel. Just nu pågår arbetet med Metafor 2. Så här snygg är den.

Roligt har också varit arbetet med Nordspråk, att få åka till Finland och föreläsa och att få delta på Finlandsinstitutets dag om Bildning och läskunnighet i digitaliseringens tidevarv.

Årets möte: Det är utan tvekan alla härliga och engagerade pedagoger och skolmänniskor som jag har träffat när jag varit på konferenser och mässor, när jag föreläst och haft workshop. Hit måste också mina dagliga möten med eleverna räknas. 

Årets måste också ha med: Samarbetet med kollegan Marit Hammarland i skapandet av podden Sånt vi läser (som tidigare hette Wendespodden). Det är en podd där vi samtalar om läsning och litteratur. Nedan finns de senaste avsnitten att lyssna på.

Här måste också inspelningen av diskussionsprogrammet till UR:s serie Nationen vara med. Tillsammans med Andreas Wihlborg diskuterade jag historiebruk.

Och ja, boken som jag skriver med två kollegor. Den kommer ut i vår på Studentlitteratur. Mer info inom kort.

Årets boktips: Svårt det här. En ungdomsbok som jag tyckte mycket om var Vakuum av Mia Öström. Jag gillade också augustnominerade Den förskräckliga historien om Lilla Hon, ungdomsböckerna Grymheten av Scott Bergstrom (måste bli film!) och Idag är allt av Nicola Yoon. Om jag ska nämna någon deckare så uppskattade jag Alex av Pierre Lemaitre.

Årets filmtips: Måste gitt. Har du inte sett den är det hög tid!

Årets mest hedrande: Under 2017 tilldelades jag två priser. Ja, du läser rätt, två olika priser. Så hedrande! Först var det Svenska Akademiens svensklärarpris och sedan var det Tal- och språkpriset 2017.

Det var mitt 2017. Nu får vi se vad 2018 bär med sig. Några roligheter vet jag redan om men de håller jag för mig själv ett tag till.