Stöd och stöttning inför de nationella proven

Då börjar det dra ihop sig. Snart är det dags för de nationella proven. Många är vi som varje läsår funderar över hur vi ska förbereda våra elever. Jag har detta läsår valt att efter sportlovet lägga extra fokus på referatskrivande och texttyper. I mitt arbete med eleverna försöker jag modellera, stötta och ge tid för samtal och diskussioner. Allt för att eleverna ska vara så väl förberedda för provet som bara är möjligt men också för att de lättare ska klara kommande kurser inom svenskämnet.

I detta inlägg delar jag med mig av en del av det material som jag använder. Är det något som du tycker verkar vara användbart är det bara att "knycka".

Många av mina elever tycker det är svårt att skriva en bra text. Redan när jag möter dem på hösten nöter jag därför in att alla texter kan sägas bestå av tre delar:

- inledning

- huvuddel

- avslutning

Det gör att de tidigt lär sig att den yttre strukturen är densamma men att innehållet och språket kan skifta beroende på vad det är för text som ska skrivas.

När det nu närmar sig nationellt prov är det kring textens tre delar vi tar vår utgångspunkt. Vad ska de olika delarna innehålla om man ska skriva exempelvis ett inlägg eller ett debattinlägg? Vi tittar på frisläppta prov för Svenska 1 och funderar enskilt, parvis och gemensamt (EPA).

På bilden ovan är det huvuddelen som diskuterats. Vad ska den innehålla om man läser uppgiftsinstruktionerna till att skriva ett inlägg respektive ett debattinlägg?

Till diskussionerna och de gamla proven knyter jag mallar och stödstrukturer. I år har jag arbetat med att ta fram stödstrukturer i Canva. De ser exempelvis ut så här:

Som du ser på mallen ovan utgår jag från textens tre delar - inledning, huvuddel, avslutning. Denna struktur löper som en röd tråd. När eleverna har koll på vad som ska ingå går vi vidare och diskuterar språkliga aspekter. Hur skriver man utvecklade resonemang? Hur skriver man välformulerat? Till vår hjälp tar vi UR:s material Orka plugga och den film som heter Att utveckla ett resonemang i svenska. Filmen är tänkt för åk 9 men jag tycker den fungerar bra att använda även i kursen Svenska 1. 

Eleverna får arbeta med frågor till filmen och även här använder vi oss utav EPA. Vi tittar sedan på olika elevtexter och diskuterar innehåll och språk. Vad skiljer de olika texterna åt? Vilken av texterna har bäst formuleringar? 

Under förberedelserna inför de nationella proven får eleverna också skriva egna texter. Syftet är att de ska få träna sig i att referera och hänvisa till sådant som de läst. Jag brukar inleda med ett vanligt referatskrivande och därefter gå vidare till andra texttyper exempelvis debattinlägg. För att kunna skriva ett referat behöver eleverna förstå den text som de läst och de måste också veta vad som är viktigt i texten. Till arbetet med skrivande knyter jag UR:s film Hitta det viktigaste i en text, en filmad genomgång om referatteknik (se nedan) och lärobokens avsnitt om referatskrivande (jag använder Metafor 1 från Gleerups). Jag modellerar referatskrivande, vi samtalar om textens struktur (de tre delarna) och vi diskuterar språk och innehåll. Eleverna får sedan skriva sina referat och steget därefter blir exempelvis att skriva ett debattinlägg.

Barn gör inte som vi säger. Barn gör som vi gör.

Det är lördag kväll. Sonen kommer fram till mig:

- Mamma, kan inte jag få bli sån som du...som skriver böcker?

Snart tog han fram sin chromebook och satte igång att skriva. Här skulle det bli en berättelse, en berättelse om Björnarna och Ormarna, två lag som möttes i en handbollsmatch. 

Den här händelsen gjorde att jag började reflektera. Det är viktigt med förebilder men det är också viktigt att visa vad man gör och hur man gör det. "Görandet" är ofta viktigare än "sägandet". Jag kan säga en sak om och om igen men vet inte mottagaren vad det praktiskt innebär blir det svårt att genomföra det. 

I undervisningen behöver man tänka på detta. Som lärare måste man modellera, tänka högt och visa VAD eleverna ska göra men också HUR de ska göra det. Eleverna måste få en förebild som de kan apa efter eller åtminstone förhålla sig till. När de har det kan de själva komma igång. Den där tröskeln, som för vissa elever är så oerhört hög, reduceras då. Det skapas bättre förutsättningar för lärande och det är ju något som vi lärare eftersträvar.

Så nu när terminen dragit igång funderar jag för fullt över min egen undervisning. Hur gör jag för att mina elever ska få de bästa förutsättningarna? Om jag vill att mina elever ska läsa, då kanske jag måste läsa. Om jag vill att mina elever ska skriva, då kanske jag måste skriva. För det är ju faktiskt så att det finns en viss sanning i det gamla ordspråket:

Barn gör inte som vi säger. Barn gör som vi gör.