PM-uppgift till Störst av allt del 2

Vilket gensvar jag fick på mitt första inlägg om PM-uppgift till romanen Störst av allt, http://jennypawendes.blogspot.com/2020/02/pm-uppgift-till-storst-av-allt.html. Många har hört av sig med önskan om att få ta del av de två andra PM-uppgifterna samt de artiklar som eleverna fick utgå ifrån vid sitt skrivande. Jag har därför valt att lägga in dem här nedan. Håll till godo!

Uppgift 2 och 3

När det gäller artiklarna är de listade under respektive uppgift.

Uppgift 1

”Jag brukade faktiskt tro på att "Kärleken övervinner allt" av Julia Mörnstedt Karlsten, publicerad 23 april 2017 i Expressen, https://www.expressen.se/gt/kronikorer/julia-mjornstedt-karlsten/jag-brukade-faktiskt-tro-pa-att-karleken-overvinner-allt/.

”Att skilja på kärlek och känslor” av Yolanda Hägg, publicerad i Bjuvs lokaltidning den 16 december 2018.

”Därför är romantik kärlekens största fiende” av Christian Staal ur veckotidningen Allas den 17 maj 2019, https://www.allas.se/relationer/darfor-ar-romantik-karlekens-storsta-fiende/138634.

Uppgift 2

DN Debatt. ”Förbättra vården med hjälp av aktiv dödshjälp” av Torbjörn Tännsjö publicerad 2005-09-23 i DN, https://www.dn.se/debatt/forbattra-varden-med-hjalp-av-aktiv-dodshjalp/.

DN Debatt. ”Påvens uttalande om abort avslöjar en tveksam etik” av Torbjörn Tännsjö publicerad 2018-10-16 i DN, https://www.dn.se/debatt/paven-uttalande-om-abort-avslojar-en-tveksam-etik/.

Uppgift 3

Endast romanerna Doktor Glas och Störst av allt. 

Uppgift 4

Våldets uttryck och mekanismer hämtad från Nationellt centrum för kvinnofrid, https://nck.uu.se/kunskapsbanken/amnesguider/vald-i-nara-relationer/valdets-uttryck-och-mekanismer/ den 20 januari 2020.

”Därför flyr inte kvinnor från våldsam relation” av Jenny Jägerfeld, publicerad i 

Svenska Dagbladet den 4 april 2019, https://www.svd.se/fornuftiga-rad-fungerar-inte-vid-kvinnomisshandel/av/jenny-jagerfeld.

Det finns givetvis en mängd andra artiklar man kan använda. Se dessa som exempel. 

Använder du några av mina PM-uppgifter får du gärna tagga mig och/eller höra av dig och berätta hur uppgifterna mottogs av eleverna. Det är alltid spännande att få ta del av andras reflektioner och tankar.

PM-uppgift till Störst av allt

Jag har tidigare bloggat om elevernas arbete om Störst av allt och idag tänkte jag dela med mig av den slutuppgift som eleverna fick göra. Är du intresserad av att läsa de tidigare inläggen når du dem genom följande länkar:

http://jennypawendes.blogspot.com/2019/12/jennys-julkalender-2019-1-december.html

http://jennypawendes.blogspot.com/2019/12/jennys-julkalender-den-2-december.html

Efter elevernas önskemål läste vi romanen med lässtopp. Till varje lässtopp fick eleverna skriva en kort reflektion och sedan diskutera frågor som jag förberett samt frågor som eleverna funderade över. Diskussionerna genomfördes i smågrupper. Vill du läsa mer om hur man kan bygga upp en undervisning kring skönlitteratur och boksamtal finns exempelvis boken Läsa och samtala om skönlitteratur - med digitala verktyg. Modellerna som presenteras i den använder jag mig ofta utav.

https://www.studentlitteratur.se/#40098

Parallellt med läsningen fick eleverna även fördjupa sig i PM-skrivande. Det ska kanske nämnas att klassen läser kursen Svenska 3. Vi analyserade PM och olika typer av texter. Eleverna fick även provskriva ett PM, allt för att känna sig säkra på texttypen. 

När romanen var utläst blev det dags för slutuppgiften - att skriva ett PM. Då eleverna hade fastnat för olika saker under sin läsning valde jag att ta fram flera olika PM-uppgifter. Jag valde även att knyta an till Doktor Glas, då det finns många beröringspunkter mellan de två romanerna. Alla PM-uppgifter utgick från följande instruktion:

Därefter följde de olika PM-uppgifterna. Nedan kan du ta del av ett par av dem. 

Eleverna fick 3 timmar på sig till sitt skrivande. De hade då i förväg fått ut artiklarna och även de olika PM-uppgifterna. Det gjorde att de under lektionstid kunde fokusera på själva skrivandet. Skrivningen genomfördes i ChromEx.  

Hur brukar du avsluta elevernas romanläsning? Dela gärna med dig! 

Skrivundervisning på gymnasieskolan...

Det är titeln på Pernilla Andersson Vargas avhandling. Jag fick nys om den när jag läste Alfa, en tidning för lärare i svenska, SO-ämnen och språk (utgiven av Lärarförbundet). Efter att ha läst Alfas sammanfattning kände jag att jag behövde läsa åtminstone delar av avhandlingen, då den verkade visa på många intressanta slutsatser. Sagt och gjort, jag letade upp texten och började läsa. Den var precis så intressant som jag hade hoppats. En av Andersson Vargas slutsatser är:

"att avgörande faktorer för elevers möjligheter till skrivrepertoarutveckling dels är vilket program de studerar på, dels den undervisande lärarens ämnes- och elevkonception – alltså hur lärare förstår skrivundervisning och vilka föreställningar de har om elevgruppen som undervisningen riktar sig till. Tillsammans med tidigare forskning (Korp, 2012: Rosvall, 2011) visar föreliggande studie att elever på pojkdominerade yrkesförberedande program löper störst risk för marginalisering, eftersom arbetsmarknadens tudelning i manuella och mentala yrken starkt påverkar hur undervisningen av teoretiska skolämnen, här hur skrivundervisning i svenskämnet, blir iscensatt" (s 234)

Vad menar hon då med detta? Jo, det hon menar är att elever på yrkesprogram ofta får skriva enklare texttyper, liknande de som man arbetar med på mellanstadiet. Texterna är av berättande eller beskrivande karaktär. Att skriva texter av mer utredande och argumenterande karaktär är däremot mindre vanligt. Hon menar också att lärare ofta har lägre förväntningar på de elever som går yrkesprogram jämfört med de som går studieförberedande och det påverkar också skrivundervisningen och i en förlängning de krav som läraren ställer på sina elever.

Samtidigt som det är en rätt trist läsning kan Andersson Vargas lyfta fram några ljuspunkter. Hon ser att det på det yrkesförberedande handelsprogrammet, som hon följt, ställdes höga krav på eleverna men också att läraren arbetade aktivt med att instruera och förklara hur eleverna skulle bygga sina texter. Detta gjorde att eleverna också lyckades. Intressant! Jag ser många paralleller till Hatties påverkansfaktorer och framför allt till den faktor som handlar om lärares tydlighet i undervisningen.

Vad tar jag då med mig efter att ha läst valda delar av Skrivundervisning på gymnasieskolan? Jag tar med mig hur viktigt det är med förväntningar. Tror jag på mina elever och ställer höga krav på dem kommer de också att lyckas. Jag tar också med mig vikten av tydlighet. Jag ska fortsätta mitt arbete med att i flera steg arbeta med texttyper och jag ska låta mina elever få träna sig i att skriva olika former av utredande och argumenterande texter. Bara för att jag arbetar på ett yrkesgymnasium med nästan bara pojkar ska inte jag bidra till att befästa klyftor och skillnader mellan elever.

Vill du också läsa Pernilla Andersson Vargas avhandling? Klicka i så fall HÄR.