PM-uppgift till Störst av allt

Jag har tidigare bloggat om elevernas arbete om Störst av allt och idag tänkte jag dela med mig av den slutuppgift som eleverna fick göra. Är du intresserad av att läsa de tidigare inläggen når du dem genom följande länkar:

http://jennypawendes.blogspot.com/2019/12/jennys-julkalender-2019-1-december.html

http://jennypawendes.blogspot.com/2019/12/jennys-julkalender-den-2-december.html

Efter elevernas önskemål läste vi romanen med lässtopp. Till varje lässtopp fick eleverna skriva en kort reflektion och sedan diskutera frågor som jag förberett samt frågor som eleverna funderade över. Diskussionerna genomfördes i smågrupper. Vill du läsa mer om hur man kan bygga upp en undervisning kring skönlitteratur och boksamtal finns exempelvis boken Läsa och samtala om skönlitteratur - med digitala verktyg. Modellerna som presenteras i den använder jag mig ofta utav.

https://www.studentlitteratur.se/#40098

Parallellt med läsningen fick eleverna även fördjupa sig i PM-skrivande. Det ska kanske nämnas att klassen läser kursen Svenska 3. Vi analyserade PM och olika typer av texter. Eleverna fick även provskriva ett PM, allt för att känna sig säkra på texttypen. 

När romanen var utläst blev det dags för slutuppgiften - att skriva ett PM. Då eleverna hade fastnat för olika saker under sin läsning valde jag att ta fram flera olika PM-uppgifter. Jag valde även att knyta an till Doktor Glas, då det finns många beröringspunkter mellan de två romanerna. Alla PM-uppgifter utgick från följande instruktion:

Därefter följde de olika PM-uppgifterna. Nedan kan du ta del av ett par av dem. 

Eleverna fick 3 timmar på sig till sitt skrivande. De hade då i förväg fått ut artiklarna och även de olika PM-uppgifterna. Det gjorde att de under lektionstid kunde fokusera på själva skrivandet. Skrivningen genomfördes i ChromEx.  

Hur brukar du avsluta elevernas romanläsning? Dela gärna med dig! 

Jennys julkalender 10 december - uppgifter till texter om mobbning

I gårdagens inlägg på bloggen delade jag med mig av skönlitterära texter som alla handlar om skolmobbning. Du hittar inlägget här, http://jennypawendes.blogspot.com/2019/12/jennys-julkalender-9-december-2019-tema.html

Idag tänker jag ge förslag på hur man kan arbeta med dem. Man skulle kunna läsa alla eller bara ett par av dem.  Då jag själv förespråkar att man tillsammans samtalar om texterna är det något jag skulle rekommendera även vid arbetet med dessa. 

• Vilka tankar och känslor väcker texterna? 
• Är det något som är svårt att förstå? 
• Finns det några mönster? 
• Går de att koppla till varandra eller till andra texter, till saker man själv upplevt eller till händelser i ens omgivning? 

Dessa frågor utgår från Chambers modell för samtal (läs gärna vidare i Läsa och samtala om skönlitteratur - med digitala verktyg, där jag preciserar hur jag arbetar med hans modell). Det är en enkel modell som utgår från elevernas läsning. Det är modellens styrka. 

Förutom att läsa och samtala kan man utgå från frågor som eleverna får arbeta med utifrån EPA (Enskilt - Par - Alla). Frågorna och svaren kan sedan arbetas vidare med. De kan efter bearbetning utgöra en sammanhängande analys av en eller av flera av texterna. 

Frågor att utgå ifrån kan vara:

• Vad handlar texten om? 
• Vem handlar det om? Vilka karaktärer finns med i novellen? Hur hör de ihop?
• När (tid) utspelar sig handlingen?
• Var (plats och miljö) utspelar sig handlingen?
• På vilket sätt kan denna text kopplas till temat mobbning?

Frågebatteriet kan byggas ut med:

• Vilket berättarperspektiv används? Förstapersonsperspektiv, andrapersonsperspektiv, tredjepersonsperspektiv eller finns det en allvetande berättare?
• Vilket är tidsperspektivet? Berättas handlingen i kronologisk ordning? Är kronologin bruten? Börjar berättelsen in medias res?
• Hurdant är språket? Är det talspråkligt, formellt, poetiskt eller beskrivande? Finns dialoger eller består texten bara av berättande partier?

Utifrån svaren har eleverna nu en bra grund för en analys.

Spännande kan även vara att jämföra texterna. Vilka likheter och skillnader finns det mellan dem? Här kan man utgå från det som de inledande frågorna tog upp:

• handling
• karaktärer
• tid
• miljö
• berättarperspektiv
• tidsperspektiv
• språk

Är eleverna ovana att göra jämförelser kan de behöva stöd i arbetet. Venndiagram, skrivmallar, exempeltexter kan vara bra att utgå ifrån. Förra året skrev jag ett inlägg om dikten Tomten och texten Tomten är vaken, där jag delade med mig av ett venndiagram. För några år sedan bloggade jag om skrivmallar i samband med ett dystopitema. Det kan du läsa mer om här, http://jennypawendes.blogspot.com/2015/03/skrivmallar-i-praktiken.html

Jag hoppas att du har fått några tips på hur du kan arbeta med texterna som handlar om skolmobbning. 

Imorgon kommer jag att dela med mig av förslag på hur man kan arbeta med skönlitterära texter på ett mer kreativt sätt. 

Jennys julkalender 7 december 2019 - En argumentationsövning

Jag har den stora äran att få besöka VFU-studenter när de gör sin VFU i svenska. Det har gjort att jag fått kliva in på skolor, i klassrum, runt om i Skåne. Jag lär mig så mycket av dessa besök och jag får så många idéer till min egen undervisning. Förra läsåret fick jag en övning presenterad för mig som jag nu själv har börjat använda i undervisningen. Den heter Luftballongen och är en argumentationsövning. Den passar att arbeta med både på högstadiet och på gymnasiet. 

Övningen utgår från hem- och expertgrupper, något som jag tidigare bloggat om och något som jag också skrivit om i boken Läsa och samtala om skönlitteratur - med digitala verktyg. 

Övningen utgår från följande problem:

Du, tillsammans med fem andra människor, ska åka till en öde ö för att bygga upp ett helt nytt samhälle. Du är utvald utifrån ditt yrke. Ni åker till ön i luftballong. Snart inser ni att ballongen inte klarar av sex personer. Ni måste göra er av med en. Vem är det som offras? Vem är det som inte behövs när samhället skapas?

Arbetsgången är som följer:

1. Hemgrupper skapas med sex elever. Alla i hemgruppen har olika yrken. 

2. Eleverna får först individuellt samla argument. 

3. Därefter samlas expertgruppen och eleverna hjälper nu varandra med argumentationen. De delar med sig av argument, försöker hitta argument som bygger på ethos, logos och pathos och de funderar över hur de olika argumenten ska presenteras.  

4. Därefter går eleverna tillbaka till sin hemgrupp. Nu får var och en argumentera för sin plats i luftballongen och sin plats på ön. 

5. När alla fått argumentera får gruppen rösta. Vilket yrke behövs inte?

Till denna övning har jag tagit fram en Google Presentation. Den får du gärna använda dig utav:

En argumentationsövning - Luftballongen

Jennys julkalender 2019 - 1 december Störst av allt

Tänk att december redan är här. Förra året valde jag att ha en julkalender, där jag dagligen publicerade ett inlägg. Samma sak ska jag göra i år. Mina första inlägg kommer att handla om romanen Störst av allt. Det är en roman som jag och eleverna är igång och läser. Vi kommer att knyta an till vår tidigare läsning och framför allt till Doktor Glas. 

Både Doktor Glas och Störst av allt utspelar sig i Stockholm. De handlar om liknande saker - kärlek, uppoffringar och relationer. Det utgår även från en liknande frågeställning - Är det rätt att döda en annan människa? Det är en fråga som vi under läsningen kommer att återkomma till.

Förra veckan startades arbetsområdet med Störst av allt upp. Eleverna fick fundera över uttrycket "störst av allt". 

De fick sedan dela med sig av sina tankar till varandra. Vi fortsatte därefter närma oss boken och jag inledde med att läsa bokens allra första sida. Vad är det som beskrivs? Eleverna fick vidare ut den övergripande planeringen med kopplingar till kursens centrala innehåll, lässtopp och information om slutuppgiften (PM-skrivande). Då min tanke är att vi ska träna på detta med PM-skrivande parallellt med läsningen kommer vi varje vecka att både läsa och samtala om romanen och läsa in oss på samt skriva PM. Det gör att arbetat med romanen kommer att pågå under rätt många veckor. 

I dagsläget ser de planerade lässtoppen ut så här. De utgår från pocketversionen.

Efter elevernas önskemål kommer de denna gång att "slippa" skriva reflektionsloggar. Däremot får de skriva egna anteckningar som de har med sig till lektionerna. Varje vecka kommer att inledas med att de på egen hand får fundera över en eller ett par öppna frågor kring det lästa. Därefter ska de få delge varandra sina tankar. Nästa steg blir att de två och två får samtala om frågor som jag förberett. Därefter kommer jag att lyfta några "större" frågor som vi samtalar om i grupper och i helklass. Det blir med andra ord mycket tid för samtal för att på så sätt bearbeta den gemensamma läsningen. 

***

Vill du ta del av mina tidigare inlägg om Doktor Glas når du dem här:

Doktor Glas i kursen Svenska 3 - del 1

Doktor Glas - del 2

Del 3: Doktor Glas  och hem- och expertgrupper

Del 4: Doktor Glas intertextualitet och komperativ analys

Vill du läsa mer om hur man kan arbeta med skönlitterär läsning och samtal har jag skrivit Läsa och samtala om skönlitteratur - med digitala verktyg. 

Boktips till Läslovet!

Snart, snart, snart är det dags för lov och inte vilket lov som helst. Det är dags för Läslovet! Nu hoppas jag att det är många som passar på att läsa. Mitt inlägg som jag skrev för ett par år sedan i Kristianstadsbladet är fortfarande högaktuellt. Du hittar det här, "Tänk om...".

Vad ska man då läsa under Läslovet? Här kommer några tips baserade på det som jag nyligen läst och som på ett eller annat sätt stått ut i mängden. Första tipset är en bilderbok, Vi är lajon! av Jens Mattsson och Jenny Lucander för barn i åldern 3-6.

Vi är lajon! är en helt fantastisk bilderbok med många bottnar. Den handlar om två bröder som leker att de är lajon på savannen. När den ene hastigt blir sjuk fortsätter leken och lekens helande kraft, precis som kärleken mellan bröderna, skildras i text och bild. 

Boken kan läsas på flera sätt. Det blev tydligt för mig när sönerna läste och berättade om sina tolkningar. Kanske är det så att vuxna läser in mer än vad bild och text berättar.

Vi är lajon! skildrar något så svårt som sjukdom (och död?). Det är en bok som berör och skakar om. Den väcker tankar och känslor, precis som en god bok ska. Läs den!

Nästa bok som jag vill tipsa om är inte en bok utan en ask med fyra noveller om Förintelsen. De fyra är:

En vårmorgon av Ida Funk

Den sista vägen av Rachel Korn

Citronen av Arnost Lustig

Kylig vår av Aharon Appelfeld

Det är tung, mörkt och hemsk läsning. Jag sitter hela tiden med andan i halsen. Det är mycket som är outsagt. Det finns många tomrum. Det spelar ingen roll. I mitt huvud radas den ena bilden upp efter den andra. Jag vet inte vilken av novellerna jag tycker bäst om. Kanske är det En vårmorgon som så vackert beskriver en pappas kärlek till sin dotter. Eller så är det Citronen, där man får följa den unge pojk som har hela familjens liv i sina händer. 

De fyra novellerna låter oss möta fyra röster, röster som vi aldrig får sluta lyssna på. Det är röster som visar vad som händer när fel krafter tar över. Det är röster som visar att kärleken är starkare och större än allt annat. Jag är berörd och rörd!

Den tredje boken knyter an till Förintelsetemat. Johan Ehns Hästpojkarna utspelar sig delvis på 1920- och 1930-talet och delvis på 2010-talet. Boken är fantastisk! Den har allt det som en riktigt bra bok ska ha. Spännande karaktärer, en bra story, ett språk som fångar läsaren. Att den sedan också innehåller parallellhandling, något jag är svag för, gör den bara ännu bättre. 

Berättelsen utspelar sig både i ett nutida Stockholm och i ett dåtida Tjeckoslovakien. I Stockholm är det Anton läsaren får följa. Han har nyligen tagit studenten och arbetar inom hemtjänsten. En av dem som Anton gör hembesök hos är Alexander Kovac, en gammal man som kommunicerar med hjälp av sin käpp. I Tjeckoslovakien får läsaren följa två pojkar, Sasha och Janek, som rymmer från barnhemmet de växt upp på. De hamnar på en cirkus och blir The Golden Brothers! Parallellt med deras arbete på cirkusen växer sig nazismen allt starkare i Europa. Snart är både Sashas och Janeks liv i fara. 

Det här är en bok om identitet, om vänskap och om en kärlek som är större än allt annat. Den visar på människans storhet men också på hur lätt vi kategoriserar och delar upp världen i ett vi och ett dom. Det är en bok som väcker tankar. Jag hoppas att Hästpojkarna köps in till många skolbibliotek och jag hoppas den blir läst i många klasser. Det finns mycket att diskutera och samtala om. Det är en bok som med fördel kan användas i ett ämnesöverskridande arbete. 

Den fjärde boken som jag vill lyfta fram är Christina Lindströms Välj mig. Jag skulle säga att det är Lindströms bästa bok. Jag tycker mycket om de andra men denna är något alldeles extra. Välj mig handlar om något så svårt som en förälders plötsliga bortgång. Kvar finns huvudpersonen Silje, hennes bror och mamma. Alla tror att pappan tagit sitt liv och för Silje är allt en mardröm. Hon försöker hantera sorgen som äter henne inifrån.

När skolan börjar efter sommarlovet stirrar alla på Silje. Ingen vet riktigt vad de ska säga eller göra. Tur att bästisen Mia finns tänker Silje men inser snart att det inte längre är som det brukar vara mellan dem. Och en dag klampar Alvin in i Siljes liv och ingenting blir längre som förut. Får man vara lycklig när ens pappa precis dött? 

Det här är en välskriven bok som lyckas gestalta allt det svåra och tunga men också det ljusa och vackra. Extra fint gestaltad är Silje. Hon är kantig, rakt på sakig, humoristisk och har alltid svar på tal. Det gör att jag flera gånger ler under min läsning. Har du inte läst denna bok måste du göra det!

Sist men inte minst ett boktips riktat till alla lärare som vill arbeta med skönlitteratur i undervisningen Läsa och samtala om skönlitteratur. I denna får du en mängd tips på skönlitterära böcker att använda i klassrummet. Du får konkreta lektionsförslag och mallar som kan vara ett stöd för eleverna när de läser och samtalar om det lästa. Det finns inledningsvis ett teoretiskt kapitel om litteraturläsningens hur, vad och varför och därefter fyra kapitel som är mer klassrumsnära. I dessa presenteras olika samtalsmodeller. 

Trevligt Läslov!

Del 3: Doktor Glas och hem- och expertgrupper

Då har vi kommit en bit till i vårt arbete med romanen Doktor Glas. Eleverna har läst ungefär en tredjedel av boken. Under sin läsning skriver de loggar, något jag skrev om i förra inlägget http://jennypawendes.blogspot.com/2019/08/doktor-glas-del-2.html. De har också i uppdrag att ha lite extra koll på en av karaktärerna i romanen. Vilken karaktär det är har jag i förväg bestämt och den här indelningen är viktig, då den utgör grunden för elevernas samtal i hem- och expertgrupper. Det gäller att få grupper där alla elever kan komma till tals och där alla elever vågar komma till tals. Det är inte alltid så enkelt och det kräver en del tankearbete från min sida. I år har jag den stora förmånen att få fortsätta med en grupp som jag hade hela förra läsåret. Jag känner dem därför väl och vet vilka som kan arbeta ihop och vilka som inte fungerar lika bra tillsammans.

Utifrån min kunskap om eleverna gjorde jag en indelning och den kan illustreras av denna tabell:

Alla elever fick två olika grupptillhörigheter (grupp 1-6 alternativt den karaktär som de ansvarar för). Jag kallar grupp 1-6 för hemgrupp och karaktär-grupperna för expertgrupp. 

Under lektionen samlade jag inledningsvis eleverna i expertgrupperna. De som ansvarade för Doktor Glas blev en grupp. De som ansvarade för Helga en annan och de som ansvarade för pastor Gregorius/Recke en tredje. Eleverna fick berätta för varandra om sin karaktär och till sin hjälp hade de ett antal frågor. Frågorna finns i boken Läsa och samtala om skönlitteratur - med digitala verktyg (Edvardsson 2019, s 59).  Under tiden som de berättade kunde de fylla på sina anteckningar och på så sätt få en fylligare bild av karaktären. Jag cirkulerade och försökte få en stund med varje grupp.

När jag märkte att diskussionerna började sina samlade jag ihop klassen och lät eleverna sätta sig i sin hemgrupp. Nu var uppdraget att berätta om sin karaktär för övriga i gruppen. De fick ställa kompletterande frågor till varandra, allt för att få en så bra bild som möjligt av de olika karaktärerna. När grupperna var klara med sina samtal var det dags att avsluta lektionen.  

Jag gillar att arbeta med hem- och expertgrupper och jag har tidigare skrivit om detta arbetssätt bland annat här, http://jennypawendes.blogspot.com/2018/02/hem-och-expertgrupper-i-undervisningen.html. Jag har också med det i min alldeles nya bok Läsa och samtala om skönlitteratur - med digitala verktyg. Det som jag gillar är att alla elever "tvingas" till aktivitet, då de i hemgruppen är ensam om sin karaktär. Samtidigt lämnas de aldrig i sticket för genom expertgruppen får de hjälp av varandra att fördjupa sig i karaktären. Det är positivt.

Under nästa vecka kommer vårt arbete med Doktor Glas att fortsätta. Vi kommer att köra en ny runda med hem- och expertgrupper men vi ska också lyfta in några andra texter och fördjupa oss i begreppet intertextualitet. Det ska bli spännande!

Doktor Glas - del 2

Nu är eleverna och jag igång med romanen Doktor Glas. Vilken start! Vi inledde med några "stora" frågor:

1. Är det någonsin rätt att döda en annan människa?

2. Handlar man alltid rätt om man i alla situationer följer de lagar som finns?

3. Är det rätt att döda en människa för att rädda en annan?

Det blev intressanta diskussioner. Vi kom in på moral och etik och eleverna gav exempel. Det fanns olika ståndpunkter och det gjorde det hela än mer intressant. Jag tycker att det är givande att inleda en romanläsning med en eller flera frågor som går att koppla samman med romanen. På så sätt får eleverna en naturlig ingång till berättelsen. Detta sätt att inleda är något som jag lyfter fram i min senaste bok Läsa och samtala om skönlitteratur - med digitala verktyg.  

När vi väl diskuterat frågorna tittade vi på olika omslag. Vad fick vi reda på genom att undersöka dem? Därefter fick eleverna associera fritt till ordet glas. Det gjorde de med stort engagemang. 

Jag presenterade därefter Sverige så som det såg ut alldeles i början av 1900-talet. Detta för att eleverna skulle få en känsla för den tiden. Jag utgick från följande punkter:

- kung, union
- befolkningsmängd och arbete
- rösträtt
- högre utbildning
- dödsstraff och vanligaste dödsorsak
- transportmedel
- kvinnans roll
- litteraturen
- Stockholm
- film

Vi tittade på olika bilder, bl a flera över Stockholm. Här tog jag hjälp av både Stockholmskällan och Digitalt museum:

https://stockholmskallan.stockholm.se/teman/stockholm-nu-och-da/ 

https://stockholmskallan.stockholm.se/post/8020

https://digitaltmuseum.se/021018293943/skeppsbron-stockholm-omkring-1900-vy-mot-sodermalm

Jag fortsatte berätta om Hjalmar Söderberg och hans författarskap för att sedan komma in på Doktor Glas. Jag presenterade miljön och karaktärerna. Jag upplevde att eleverna hade fått en bild av tiden och romanen och var redo att påbörja läsningen. 

Jag valde att högläsa första dagboksanteckningen högt och tog hjälp av Litteraturbanken. Det var riktigt häftigt. Eleverna fnyste och skakade på huvudet vid flera tillfällen. Bl a när jag kom till följande rader:

Den bistre filosofen satt en kväll i ett hörn i sitt kafé, ensam som vanligt; dörren öppnas och en person med ett osympatiskt utseende stiger in. Schopenhauer betraktar honom med ett ansikte, förvridet af vämjelse och fasa, rusar upp och börjar dunka mannen i hufvudet med sin käpp. Det var bara med anledning af hans utseende. (Litteraturbanken, s 2)

Om du kunde döda en kinesisk mandarin bara genom att trycka på en knapp i väggen, eller genom en ren viljeakt, och sedan ärfva hans rikedomar – skulle du göra det? Den frågan har jag aldrig gittat svara på, kanske därför att jag aldrig riktigt hårdt och bittert har känt fattigdomens elände. Men jag
tror, att om jag kunde döda den där prästen genom att trycka på en knapp i väggen så skulle jag göra det. (Litteraturbanken, s 5)

Efter läsningen fick eleverna fundera på miljön, samhället och karaktärerna. Vad hade de nu fått veta? Därefter fortsatte läsningen och eleverna fick börja fylla i sina loggar. Denna gång hade jag valt att göra en form av Text & Tanke-logg. Du kan läsa mer om dem i denna bok, Läsa och samtala om skönlitteratur - med digitala verktyg.

På måndag träffar jag eleverna på nytt och då fortsätter arbetet med romanen. De ska då få ha boksamtal i grupper. Det kommer jag att skriva om i kommande inlägg. Håll gärna utkik efter det!

Doktor Glas i kursen Svenska 3 - del 1

Nytt läsår och nya planeringar

Detta läsår kommer jag att inleda med den klassiska romanen Doktor Glas av Hjalmar Söderberg. Jag tycker mycket om Söderberg och brukar ofta använda mig utav hans noveller i min undervisning (se exempelvis läromedlet Metafor 2 där hans novell En herrelös hund finns med i fulltext). I år blir det dock hans roman Doktor Glas som får hamna i fokus. 

Inspiration till planeringen har jag fått bland annat från Annki Norman, Åsa Edenfeldt, David Öhman och från boken Läsa och samtala om skönlitteratur - med digitala verktyg. 

Under 5 veckor kommer eleverna och jag att läsa, samtala, skriva och hålla argumenterande tal. Varje lektion kommer att ha ett givet fokus (förutom de kontinuerliga boksamtalen). Du kan ta del av planeringen här nedan:

Hur ska arbetet med romanen inledas?

Jag kommer att inleda romanläsningen med några övergripande frågor. Frågorna knyter fint an till romanen och jag hoppas att eleverna genom dem får en ingång i berättelsen. De frågor som blir vår utgångspunkt är:

• Är det någonsin rätt att döda en annan människa?
• Om man i alla situationer följer de lagar som finns, handlar man då alltid rätt?

Förutom dessa två kommer jag eventuellt att ställa denna: Är det rätt att döda en människa för att rädda en annan? Det gör jag om eleverna inte på egen hand kommer in på det.

Jag kommer sedan att introducera romanen för att därefter läsa den första dagboksanteckningen, 12 juni, högt. Den inleds så här:

Utdraget är hämtat från Litteraturbanken och där kan man läsa romanen i fulltext. Under min högläsningen ska eleverna få fundera över vad de får reda på om:

• miljön
• karaktärerna
• samhället

Vi ska arbeta enligt EPA (eleverna får reflektera på egen hand, i par, för att slutligen ha ett samtal i helklass).

Det fortsatta arbetet

När väl romanen är introducerad och de första sidorna lästa kommer vårt arbete att fortsätta. Under veckorna kommer eleverna att få:

• skriva läslogg (minst tre reflektioner per logg, text-till-text, text-till-själv, text-till-värld)
• ha boksamtal utifrån givna roller (hem- och expertgrupp utifrån karaktärerna i romanen)
• ta fram ett argumenterande tal som de håller för klassen (utifrån en av karaktärerna)

För att kunna ha boksamtal kommer jag att hålla ihop vår läsning. Vi kommer att läsa boken i samma takt enligt följande lässchema

Datum	Sidor som ska vara lästa
2 september	-49 (läsa hela 2 juli)
9 september	49-100 (läsa hela 7 augusti)
16 september	101-156

Jag ser fram emot att få introducera romanen i nästa vecka. Nästa vecka kommer du också att kunna ta del av ett nytt inlägg, där jag bl a berättar om hem- och expertgrupperna.

Trevligt LÄS-år!

Gemensam läsning som ger ringar på vattnet

Att läsa böcker gemensamt med eleverna är något som jag förespråkar. Med gemensam läsning ges möjlighet till samtal i olika former. Detta är något som min nya bok, Läsa och samtala om skönlitteratur - med digitala verktyg, handlar om. Inom kort kommer du att kunna läsa mer om boken på Studentlitteraturs hemsida men redan nu kan jag dela med mig av omslagsbilden.

I samband med att boken växte fram fick min make läsa manus. Han är lärare, precis som jag, och han fastnade för en av de modeller som jag skriver om i boken. Han undervisar inte i svenska men däremot i engelska och ville testa att arbeta så som jag beskrivit. Sagt och gjort. Han bestämde sig för att låta klass 7 få arbeta med en engelsk skönlitterär bok.  Valet blev Of Mice and Men, en roman som gick att låna i klassuppsättning från AvMedia Skåne. Genom AvMedia Skåne kunde han också få tillgång till filmen.

Under sin läsning fick eleverna skriva reflektionsloggar enligt Text & Tanke (denna logg finns tydligt beskriven i min kommande bok). Loggar skrev de efter varje kapitel och de blev utgångspunkt för gemensamma samtal i mindre grupp. Klassen bestod av 14 elever och dessa delades in i tre grupper. När en grupp hade samtal fick de övriga två läsa vidare i romanen. Så här såg några av loggarna ut:

Då eleverna fick utgå från sina egna loggar i samtalen blev de inte stressade eller oroliga. De hade hela tiden något att falla tillbaka på. Samtalet kretsade kring samma tema, ett kapitel i boken, även om reflektionerna kunde vara mycket individuella. Eleverna samtalade på engelska utan att reflektera att diskussionen fördes på ett annat språk. Det blev ett naturligt samtal.   

När hela boken var läst fick eleverna fördjupa sig i en av följande karaktärer, Lennie, George, Curley, Curleys fru och Crooks. Fördjupningen blev till en skrivuppgift, där eleverna skulle beskriva den valda karaktären så noga de bara kunde. De skulle lyfta både yttre och inre egenskaper. 

När eleverna var klara med sina karaktärsbeskrivningar tittade de gemensamt på filmen. De hade därefter samtal om filmen, om skillnader och likheter mellan film och bok men också om hur karaktären de valt ut skildrades på film och hur denna skådespelare stämde överens med den bild av karaktären som eleven skapat under sin läsning. Det blev intressanta diskussioner. Det bästa av allt var att klassen gillade arbetssättet, att få läsa en bok tillsammans i klassen, skriva egna loggar och sedan få samtala om boken utifrån de loggar de skrivit. De ville gärna arbeta på liknande sätt nästa år men då med en något modernare bok. Det tänker jag är ett gott betyg!

Att arbeta med gemensam läsning ger ringar på vattnet.