Visar inlägg med etikett läsundervisning. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett läsundervisning. Visa alla inlägg

söndag 28 april 2019

Läsarkontrakt och skönlitterär läsning i klassrummet

Läsarkontrakt, har du hört talas om detta begrepp? 

När man läser en skönlitterär bok upprättas ett kontrakt mellan text och läsare. Detta kontrakt kallas inom litteraturvetenskapen för läsarkontrakt. Kontraktet blir som en sorts läsanvisningar för läsaren. Genom den inledande texten får läsaren information om vad texten kommer att handla om, när den utspelar sig, hur den är skriven och vad läsaren kan förvänta sig av den. Förutom inledningen skapas förväntningar hos läsaren genom omslaget. Även omslaget bidrar alltså till läsarkontraktet. Omslaget och texten ger med andra ord signaler om hur texten ska läsas. Ett exempel, tänk dig att du ska läsa denna bok. Visst får du en del tankar bara genom att läsa titeln och se på bilden på omslaget?

Equilibrium (häftad)

När jag läser titeln tänker jag på det engelska ordet equilibrium, alltså jämvikt. När jag ser bilden tänker jag på magi, mystiska saker, förändring, en ensam människas kamp...Bilden får mig med andra ord att göra antaganden om texten. Dessa antaganden blir en del av läsarkontraktet. Den får mig som läsare att tänka att boken ska handla om vissa saker. När jag sedan läser de inledande sidorna i romanen får jag reda på mer om boken. 



Jag får reda på att handlingen kommer att cirkulera kring någon som heter Ari. Jag förstår att hans bror på något sätt är försvunnen (eller död) och att det påverkar honom. Jag får veta att han inte vill berätta om sin familj för någon. Jag får också reda på att han flyttat till en stad (?) som heter Kontoro och att han där arbetar på avdelningen för tillämpad kemi och bioteknik. Staden och miljön ger mig inte några associationer till en verklig stad och det gör att jag tänker att detta är en påhittad värld. Med dessa ledtrådar tänker jag att boken kommer att handla om Ari och att det förflutna kommer att vara viktigt för handlingen. Det är detta jag förväntar mig att få möta när jag sedan läser vidare.

Du ska få ett annat exempel och denna gång bara inledningen av en text. Känner du igen dessa rader?



De är ur Homeros bok Iliaden. Genom raderna får vi veta att texten kommer att handla om vrede, att huvudpersonen är hjälten Akilles och att det som berättas står under gudinnans beskydd. Vi märker att texten har en viss rytm, alltså att den är skriven på vers. Detta gör att vi som läsare får förväntningar på texten. Nu vill vi veta vad som händer med Akilles och varför vreden är så central.

När man arbetar med skönlitterära böcker i undervisningen blir det viktigt att se till att alla elever gör antaganden om texten. Det är inte alltid så. En del läsovana elever har svårt att göra kopplingar mellan omslag, titel och den inledande texten i sig. De får inga direkt förväntningar på texten eller kanske ibland helt felaktiga förväntningar. Om man tror att en bok ska handla om en sak och den sedan visar sig handla om något helt annat kan man bli besviken och kanske också lägga boken åt sidan. Den var inte det man tänkte att den skulle vara. Här kan man behöva stötta. En bra ingång kan vara att tillsammans fundera över vilket läsarkontrakt som upprättas. Vilka tankar får eleverna om den bok som ska läsas? Om man tillsammans introducerar romanen, tittar på omslag och titel, läser de inledande sidorna, får man möjlighet att stanna upp och låta eleverna dela med sig av sina tankar. 

  • Vad tänker du att denna roman ska handla om? 
  • Vad i texten eller på omslaget får dig att tänka det?

Många lärare använder sig utav strategin att förutspå och det är ju det man delvis gör när man funderar över läsarkontraktet. Man undersöker boken man har framför sig och läser av den för att få en förförståelse för vad som komma skall. Jag tror att det är viktigt att få denna förförståelse för då blir läsningen enklare. Man vet vad man har framför sig.

Hur gör du när du inleder en ny roman i din undervisning? Dela gärna med dig!

 


fredag 22 februari 2019

Utredande uppsats i svenska

Under de senaste veckorna har jag skrivit en del om mitt arbete med romanen Slutet. Det ska jag göra idag också. Jag tycker om att arbeta med skönlitterära böcker och tänker att man utifrån dem kan få in stora delar av kursen. Vi läser, skriver och samtalar. Vi använder litteraturvetenskapliga begrepp. Vi möter texter av författare från olika tider och vi funderar över relationen mellan litteratur och samhälle. Under de senaste veckorna har vi ägnat mycket tid åt att läsa, samtala och skriva korta reflektioner. Under de kommande veckorna ska vi arbeta med en längre utredande text.

Kommande vecka ska jag gå igenom hur denna utredande text ska skrivas. Till vår hjälp har vi avsnittet om Skriftlig framställning i läromedlet Metafor 2 och en Google Presentation som jag tagit fram kopplat till romanen Slutet.


Då romanen har flera intressanta motiv, vilka passar utmärkt att diskutera, tänker jag att uppsatsen ska ta sin utgångspunkt här. Eleverna ska få arbeta med något motiv och jämföra med hur det skildras i andra skönlitterära texter. Det borde fungera bra, då vi parallellt med läsningen av Slutet också kopplat in andra texter (noveller, dikter och låttexter) i undervisningen. Några av dem har jag skrivit om i mina tre tidigare inlägg om romanen:





På måndag ska jag introducera ytterligare en, bilderboken Om dagen tar slut av Lisa Hyder och Per Gustavsson. 



Jag tänker att denna bilderbok tillsammans med novellen Världens sista kväll och romanen Slutet skulle kunna vara intressanta att jämföra.  Hur tänker och agerar karaktärerna i samband med att de får reda på att jorden ska gå under? Detta är bara en ingång. Det finns många andra och här tänker jag att eleverna får fria händer. Visst låter det spännande?!


***

Under vårt arbete med romanen har eleverna också fått börja skapa Spotify-listor. Här kommer en av de låtar som eleverna tycker passar bra ihop med boken.


lördag 9 februari 2019

Motiv i romaner och filmer

Just nu arbetar eleverna med romanen Slutet. Vi kopplar olika litteraturvetenskapliga begrepp till vår läsning. Denna vecka pratade vi om intertextualitet och tema:


Nästa vecka ska vi fördjupa oss i begreppet motiv. Vilka motiv kommer vi att hitta i Slutet? Vi undersöker både huvudmotiv och sidomotiv. Eleverna kommer bland annat att få ut denna modell och sedan få i uppdrag att själva fylla på med motiv som de hittat (och hittar) under sin läsning.


Då vi tidigare arbetat med Jan Fridegårds Trägudars land kommer vi också att fundera över tema och motiv i den boken. Vi gjorde det under vår läsning men det är alltid bra med repetition. Vi kommer även att se två kortfilmer. Vilka motiv kan vi hitta i dem?








Vi kommer därefter att fördjupa oss i motivet olycklig kärlek och till vår hjälp använda olika texter. Jag ska bland annat låta eleverna få läsa Sandra Bejiers krönika Då gråter han men säger inte förlåt och några olika dikter. 


Då eleverna och jag också håller på med Spotify-listor till boken Slutet kommer jag under lektionen att spela upp en låt som jag tänker handlar om olycklig kärlek och som går att knyta till Simons förälskelse i Tilda. Hon vill inte ha Simon längre och det gör Simon ledsen. Han saknar känslan av samhörighet. Låten är Mauro Scoccos Jag saknar oss.




Har du några favorittexter eller favorittåtar om olycklig kärlek? Vilka är det? Dela gärna med dig!


torsdag 24 januari 2019

Var är alla män?

Jag bläddrar i förlagens vårkataloger i hopp om att hitta ungdomsböcker skrivna av män och med manliga huvudpersoner. Jag inser att det är få som lyckas kvala in. Vad är det som gör att vi inte har så många manliga ungdomsförfattare? Och varför är det inte fler (både manliga och kvinnliga författare) som låter sina huvudpersoner vara av manligt kön? Frågan kan kanske tyckas märklig 2019 men för mig som arbetar som lärare på ett yrkesgymnasium med nästan bara pojkar som elever är det en viktig fråga. 

Många av mina elever är inte läsare om man med läsare menar unga som gärna lånar en bok och läser på egen hand. Som lärare försöker jag stimulera och väcka ett läsintresse. Det går inte om jag inte har alternativ som eleverna kan attraheras av. De behöver kunna känna igen sig i karaktärerna. En väg att gå har varit att inleda med att läsa böcker med manliga huvudpersoner. De senaste åren har vi exempelvis läst Mitt extra liv av Johan Unenge, Nattbuss 198 och Ingenmansland av Niklas Krog, Superkrafter på gott och ont och Döden är inget skämt av Karl Modig. I år ska vi läsa Slutet av Mats Strandberg. 

Jag tror inte jag är ensam om att önska att fler män skrev ungdomsböcker med manliga huvudpersoner. Jag skulle också önska att fler kvinnliga författare skrev böcker med manliga huvudpersoner. Det finns några som gör det. Jag tänker exempelvis på Lois Lowry som skrivit Den utvalde, Åsa Asptjärn som skrivit böckerna om Emanuel Kent Sjögren, Christina Lindström som skrivit Jack och nu senast Finns det björkar i Sarajevo?. Ytterligare en som kan nämnas är Katarina von Bredow som skrivit Tappa greppet. Men det räcker inte. Jag vill ha fler. Hur det ska gå till vet jag inte men kanske kan detta inlägg göra att fler får upp ögonen. Vill vi ha läsande pojkar måste vi också kunna erbjuda dem ett brett utbud av böcker.


onsdag 19 december 2018

Världens bibliotek - Jennys julkalender 19 december 2018

Har du koll på Världens bibliotek? Det är en guldgruva för alla som arbetar med barn som har annat modersmål än svenska. Här finns en mängd böcker på språken:

  • arabiska
  • persiska
  • tigrinska
  • bosniska
  • serbiska
  • kroatiska
  • somaliska


Det du behöver göra är att skapa ett konto och sedan är det bara att börja läsa! Här nedan ser du några av de titlar som finns på tigrinska.



Är man på jakt efter texter på andra språk kan man ta hjälp av Internationella biblioteket. De har sammanställt en lista med länkar till olika fria e-resurser, https://www.interbib.se/sv/arkiv/fria-e-resurser.



söndag 2 december 2018

Lärarhandledningar till skönlitterära böcker - Jennys julkalender den 2 december 2018

Då var det dags för dagens tips. Idag tänkte jag visa hur du kan komma åt finfina lärarhandledningar till skönlitterära böcker. Många av de förlag som ger ut barn- och ungdomslitteratur ser också till att ta fram lärarhandledningar till sina böcker. Dessa hittar man på förlagens hemsidor och för att underlätta för dig har jag sammanställt en lista med länkar direkt till olika förlags samlingssidor. Håll till godo!


Rabén & Sjögren, http://www.rabensjogren.se/lararhandledningar

Bonnier Carlsen, https://www.bonnierforlagen.se/lararrummet/lararstod/

B Wahlströms, http://wahlstroms.se/forlarare

Vilja, https://www.viljaforlag.se/kostnadsfritt-arbetsmaterial/

Lilla Pirat, http://lillapiratforlaget.se/?s=l%C3%A4rarhandledning

LL-förlaget, https://www.mtm.se/skola/lektioner-och-handledningar/

Idus förlag, http://www.idusforlag.se/lararhandledning

Hegas, här hittar man Läsnycklar under respektive bok, https://www.hegas.se/lasnycklar.html

En bok för alla, http://enbokforalla.se/material-och-handledning/skola/

Olika förlag, https://www.olika.nu/bokhandledningar/

Novellix, https://novellix.se/lararhandledningar/

Opal, http://opal.se/index.php?p=n&id=00000196#.XAPgo3pKjR0

Berghs förlag, http://www.berghsforlag.se/index.php?p=u&i=lararhadledning

Bilden är hämtad från läromedlet Metafor 2