Jennys julkalender 12 december 2019 - Nyordslistan

Hur utvecklas vårt språk? Vilka ord är det som kommer in i språket och blir en del av vårt formella skriftspråk? Det är frågor som är intressanta att diskutera. En övning som kan kopplas till dessa frågor är nyordslistans quiz. 

Nyordslistan kan man hitta på Institutet för språk och folkminnen, www.isof.se.  Varje år publiceras här en lista över de nya ord som blivit en del av Sveriges offentliga språk. Ofta är orden sammanlänkande med fenomen och rörelser som varit centrala i samhället under de senaste åren. Ett lysande exempel är ordet dabba som betyder "göra en dansrörelse där man sänker huvudet mot ena armvecket och samtidigt höjer andra armen" (Nyordslistan 2017). 

Att låta eleverna genomföra quizet över nyorden brukar vara en rolig och uppskattad övning. Ofta leder den till intressanta diskussioner om ord och språkets utveckling. Vill man kan man avsluta med att låta eleverna fundera över vilka ord de tror kommer att finnas med på nästa års nyordslista. Har man klassen kommande läsår kan man sedan återkomma till deras förslag. Hade de rätt? Kom de ord in som de hade föreslagit?

Ordmoln i undervisningen!

Har du någon gång arbetat med ordmoln i din undervisning? Jag gjorde det en hel del förr men har på sistone glömt bort det. När jag förra veckan fick en fråga om just ordmoln insåg jag att det var dags att på nytt göra ett inlägg om det.

Ordmoln är precis som det låter moln av ord. Med de olika webbtjänster som idag finns kan orden samlas i alla möjliga former och figurer. Du ska snart få se några exempel men först, när ska man som lärare använda ordmoln. I min egen undervisning har ordmoln mest använts till:

- att samla ihop elevernas tankar inför ett nytt arbetsområde, 

- att samla elevers förklaringar till ett begrepp, 

- att skapa listor av olika slag (exempelvis lista över ämnen som kan passa för argumenterande tal).

Bilden visar en sammanställning över ämnen som mina elever i Svenska 3 vill hålla argumenterande tal om. Detta ordmoln är skapar i Tagul.

Ordmoln kan också användas på andra sätt. En funktion som ordmoln har är att de räknar ihop hur många gånger ett och samma ord förekommer och sedan görs sammanställningar på det. De ord som förekommer flest gånger blir större än övriga ord i ordmolnet. På så sätt kan man faktiskt med blotta ögat se vilka ord som används mest i en text. Det kan vara intressant om man exempelvis ska diskutera en texttyp, en texts innehåll eller analysera språket i en text. 

Just nu arbetar jag med argumenterande texter i kursen Svenska 1. Här skulle det kunna passa att titta på en insändare och fundera över hur en sådan skrivs. Vad är viktigt? Ofta är ju en insändare personlig. Det finns ett jag i texten. Hur ser det då ut i en insändare och man lägger in den i en webbtjänst som skapar ordmoln? Är jag ett ord som förekommer ofta. Jag testade med en insändare från Metro som publicerades den 17 januari 2018. Den är skriven av Kimberley och har rubriken "Det heter inte dagis!". 

                                                            

Som man kan se är det ordet på som förekommer flest gånger. Det är följt av en, är, jag och som. Jag finns alltså med bland de mest frekventa orden.

Ordmoln behöver inte bara användas i svenska utan kan användas i alla andra ämnen för att visualisera och tydliggöra. 

Vilka olika webbtjänster finns då? Jag använder oftast wordart.com (hette förr Tagul) och worditout.com. Sedan finns det en mängd andra varav några som jag testat att arbeta med är tagxedo.com och wordsift.org. I vissa av dem kan man göra fler inställningar och redigera mer på egen hand, i andra är det lite mer styrt och fyrkantigt. Testa gärna! Kanske hittar du någon ordmolnstjänst som passar just dig och ditt syfte!

Att knäcka läskoden

Att knäcka läskoden, det är bland det häftigaste man kan vara med om. Helt plötsligt kan man börja läsa alla de bokstäver som finns runtomkring en. Bokstäverna blir till ord och orden blir till meningar. Samtidigt börjar man själv också skapa ord och meningar. Ofta skriver man så som det låter och det där med interpunktion och mellanrum mellan ord är ingenting man inledningsvis har koll på. Här är ett exempel "Nuskajagjörafiskentilensombi" (Nu ska jag göra fisken till en zombie). 

Bilden med exempeltexten kommer från ett digitalt verktyg som kan användas i undervisningen redan med de elever som precis börjat läsa och skriva men också för de elever som är äldre och redan har knäckt läskoden. Är man språklärare kan också detta verktyg stimulera skapandet på det nya språket. Jag tänker både på andraspråksinlärningen och på språk som tyska, franska och engelska. 

Verktyget heter StoryBird och går ut på att man skapar egna sagor utifrån bilder och illustrationer som finns i programmet. Som lärare kan man skapa lärarkonto och till det koppla eleverna man har i sin klass (under rubriken Studio). Man kan också som lärare dela ut uppdrag, där man styr vad det är för typ av saga/berättelse som eleverna ska skriva (också under Studio). 

StoryBird fungerar både på dator och surfplatta, så länge man har Internetuppkoppling. Sagorna som man gör kan man sedan dela och exempelvis lägga på klassens blogg eller i ett mejl till föräldrarna. Vill man kan man också bjuda in föräldrarna till StoryBird. De kommer då att kunna se sina barns sagor och berättelser.

StoryBird är mycket lätt att använda och eleverna lär sig snart själva arbeta och skapa i det.

Har du aldrig hört talas om StoryBird innan tycker jag definitivt att du ska kolla upp det. Det är gratis att använda. För ett par år sedan tog jag fram en enkel manual som du gärna får utgå ifrån. Du hittar den här:

Manual för StoryBird