För ett tag sedan fick jag ett tips av Linda Sternö. Hon brukar använda en uppgift med porträttbilder för att få elever och studenter att fundera över frågor som:
- Vem äger bilden?
- Får jag lägga ut bilder hur som helst?
- Får jag ta bilder på vem som helst?
- Får jag spara bilder som jag tagit på andra personer?
Uppgiften handlar alltså om att börja fundera över frågor som rör bildrättigheter och upphovsrätt, något som är mycket spännande men också oerhört viktigt i vårt digitala samhälle.
Hur går då denna uppgift till? Först och främst måste man se till att alla elever har en kamera eller en enhet med kamerafunktion. När det är gjort delar man in klassen i par. Eleverna ska sedan ställa tre frågor till varandra:
1. Får jag ta en bild av dig?
2. Får jag visa bilden för andra?
3. Får jag spara bilden på min enhet?
Man visar en fråga åt gången och eleverna inleder med att ställa fråga 1 till varandra. Får de ett ja tar de ett foto på varandra. Får de ett nej tar de inte ett foto. Därefter ställer de den andra frågan. Får de ett ja kan eleverna i paret visa bilderna för andra grupper. Sedan ställer de den tredje frågan till varandra. Får de ett ja sparar de bilden. Får de ett nej tar de bort bilden.
När eleverna ställt de tre frågorna får de tid att reflektera över sina egna svar men också över klasskompisens svar. De kan exempelvis fundera över: Hade de svarat likadant hela tiden? Skilde sig svaren åt? Hur kändes det att få dessa frågor? Var det något som de oroade sig för?
Elevernas svar kan sedan följas upp i ett samtal i helklass. Ofta kan man se att paren under övningen fastnat i frågor som:
- Kan jag få se på bilden och godkänna att den är ok?
- Vad ska du göra med bilden?
- Varför vill du spara bilden?
- Får man ta bilder och lägga upp dem utan samtycke?
Det brukar också bli intressanta diskussioner om etiska aspekter och juridiska aspekter och hur dessa inte alltid går hand i hand.
Vill man veta mer om vad som gäller med bilder och att lägga ut bilder i sociala medier kan man läsa vidare här:
Då och då använder jag iPad i undervisningen. Ibland är det dags att introducera en ny app och när jag gör det är det supersmidigt att spela in en skärminspelning direkt i paddan.
Hur gör man då för att göra en skärminspelning på en iPad? Först och främst måste du ha aktiverat funktionen i Kontrollcenter. Det gör du genom att gå till Inställningar och Kontrollcenter.
Därefter klickar du på Anpassa reglage.
Under Anpassa reglage finns en mängd finesser som man bör kolla in men idag fokuserar vi på Skärminspelning. Klicka på det gröna plus som finns framför Skärminspelning.
Nu lägger sig Skärminspelningen under Inkludera och du kommer åt den genom att antingen dubbelklicka på hemknappen eller svepa med fingret på skärmen (nerifrån och upp). Skärminspelningn kommer då upp på höger sida på din skärm.
Nu kan du börja spela in skärminspelningar. Du kan spela in med ljud och utan ljud. Utan ljud blir det om du klickar på knappen Skärminspelaren en gång. För att få ljud behöver du hålla in knappen Skärminspelaren. Du får då fram en bild över en mikrofon och kan aktivera den. Därefter väljer du Starta inspelning.
När jag ska spela in exempelvis hur en ny app fungerar ser jag alltid till att ha startat appen i förväg. Jag startar sedan skärminspelningen och klickar fram appen och börjar prata och visa. När jag är nöjd stänger jag av inspelningen. Även detta kan göras på två sätt. Antingen dubbelklickar jag på hemskärmen och stänger av på ikonen Skärminspelning eller så klickar jag i det röda fält som syns högst upp på min iPadskärm. Då kommer en ny ruta upp och jag väljer Stoppa.
Här är ett mycket kort exempel från en skärminspelning.
Svårare än så är det inte. Du kan sedan bearbeta din inspelning och exempelvis klippa bort en bit från början eller slutet. Du hittar inspelningen i Bilder och det är alltså där du också gör redigeringar.
Jag hoppas du får nytta av denna funktion. Hör gärna av dig när du har testat.
Har du använt dig av appen Språkplay? Om inte, måste du bara testa.
Detta är en app som passar ypperligt att använda med elever, både barn och vuxna, som behöver lära sig det svenska språket. Appen bygger på SVT:s program och genom programmen utvecklar man det svenska språket. Låter det krångligt? Det är det inte.
Första gången du går in i appen får du ställa in din språknivå, alltså hur väl du behärskar det svenska språket. Det finns sex nivåer att välja, från nybörjare till flytande. Sedan fyller du i det språk som är ditt modersmål eller det som du bäst behärskar. I dagsläget finns det 18 språk att välja mellan.
När du gjort detta kan du börja använda appen. Du kan välja program genom att söka, genom att utgå från kategorier eller genom att börja med de som appen rekommenderar för dig. I exemplet nedan har jag utgått från Lilla Aktuellt. När jag valt program sätter jag igång det. Som elev får jag se programmet, samtidigt som texten skrivs in under programrutan.
Är det ett ord jag inte förstår kan jag klicka på det, lyssna på det en gång till och få en förklaring både på svenska och det språk som är mitt modersmål. Jag kan sedan se vidare på programmet.
När jag sett klart programmet kan jag testa mina kunskaper genom att fylla i en "luck-text".
Det som jag gillar med appen är att den utgår från SVT:s program och att det finns program för alla åldrar. Vill man arbeta med nutidsfrågor och händelser i vår omvärld är appen också mycket bra. Det finns mycket att välja på. Jag nämnde Lilla Aktuellt ovan men man kan också använda Nyheter på lätt svenska. Jag upplever även att kombinationen film, bild, ljud, text skapar goda förutsättningar för lärande. Likaså gör elevens möjlighet att interagera med tv-programmen.
Att knäcka läskoden, det är bland det häftigaste man kan vara med om. Helt plötsligt kan man börja läsa alla de bokstäver som finns runtomkring en. Bokstäverna blir till ord och orden blir till meningar. Samtidigt börjar man själv också skapa ord och meningar. Ofta skriver man så som det låter och det där med interpunktion och mellanrum mellan ord är ingenting man inledningsvis har koll på. Här är ett exempel "Nuskajagjörafiskentilensombi" (Nu ska jag göra fisken till en zombie).
Bilden med exempeltexten kommer från ett digitalt verktyg som kan användas i undervisningen redan med de elever som precis börjat läsa och skriva men också för de elever som är äldre och redan har knäckt läskoden. Är man språklärare kan också detta verktyg stimulera skapandet på det nya språket. Jag tänker både på andraspråksinlärningen och på språk som tyska, franska och engelska.
Verktyget heter StoryBird och går ut på att man skapar egna sagor utifrån bilder och illustrationer som finns i programmet. Som lärare kan man skapa lärarkonto och till det koppla eleverna man har i sin klass (under rubriken Studio). Man kan också som lärare dela ut uppdrag, där man styr vad det är för typ av saga/berättelse som eleverna ska skriva (också under Studio).
StoryBird fungerar både på dator och surfplatta, så länge man har Internetuppkoppling. Sagorna som man gör kan man sedan dela och exempelvis lägga på klassens blogg eller i ett mejl till föräldrarna. Vill man kan man också bjuda in föräldrarna till StoryBird. De kommer då att kunna se sina barns sagor och berättelser.
StoryBird är mycket lätt att använda och eleverna lär sig snart själva arbeta och skapa i det.
Har du aldrig hört talas om StoryBird innan tycker jag definitivt att du ska kolla upp det. Det är gratis att använda. För ett par år sedan tog jag fram en enkel manual som du gärna får utgå ifrån. Du hittar den här:
Då var det klubbat. Skolan ska stärka elevernas digitala kompetens. Regeringen fattade beslut om detta den 7 mars och sedan dess är det många som skrivit och haft åsikter om beslutet och dess innehåll.
I detta inlägg kommer jag inte att diskutera beslutet. Jag ska istället hjälpa till att fullfölja beslutet genom att visa hur du kan göra för:
att eleverna ska kunna lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med användning av digital teknik
att eleverna ska arbeta med digitala texter, medier och verktyg
Jag kommer att lyfta tre olika verktyg som kan användas när eleverna ska redovisa något i ett ämne. Det kan exempelvis vara att sammanfatta eller tipsa om en skönlitterär bok som man läst, att plocka ur det viktigaste ur en faktatext som rör människokroppen eller kanske lyfta fram information om en historisk händelse. De tre verktygen är appar som går att lägga till på sin iPad.
Den första appen är en enkel filminspelningsapp som heter Animoto. Jag har alltid använt gratis-versionen vilket gör att jag och mina elever kan spela in filmer som är ca 45 sekunder långa. Man använder sig av fotografier, bilder och textrutor och sedan sätter man samman dem tillsammans med musik som finns i appen och fram träder en kortfilm. Jag har tidigare skrivit om denna app och också visat hur man kan skapa film i den.
Här är ett exempel på hur man efter sin läsning kan skapa ett enkelt boktips i Animoto, ett boktips som kanske lockar till läsning!
Animate Anything är den andra appen jag vill tipsa om. I den utgår man från ett fotografi eller en bild och sedan lägger man till en rörlig mun och ögon på bilden. Man får då en avatar. När det är gjort talar man in det som avataren ska säga och slutresultatet kan exempelvis bli så här:
Den tredje appen är iMovie och i denna app är det funktionen Trailer jag framför allt tänker på. Genom att utgå från en färdig form kan man skapa egna trailers eller kortfilmer. Man gör på följande sätt:
1. Skapa ett nytt Projekt genom att klicka på +, välj sedan Trailer.
2. Välj en mall för trailern. Det finns exempelvis Berättelse, Romantik och Växa upp. Välj mall genom att klicka på den och sedan Skapa.
3. Du kommer till en sida där du kan fylla på med grundläggande textinformation om trailern (under rubriken Översikt).
4. Klicka sedan på rubriken Storyboard och lägg till filmklipp och bilder/fotografier samt ersätt den befintliga texten med den som du vill ha med.
5. När du känner dig klar kan du publicera din trailer alternativt spara ner den i kamerarullen.
Nedan ser du ett exempel på en trailer i iMovie som jag gjorde i samband med att jag var en av finalisterna till Guldäpplet.
Så här i slutet på terminen börjar många längta efter sommarlov. Då kan det vara bra att skapa lektioner där elevernas aktiveras och engageras. I det här inlägget kommer jag att lyfta tre olika IKT-tips som du kan använda med dina elever i din dagliga undervisning. Alla tre är gratis!
Vi börjar med tips ett, Kahoot. Jag vet att jag tidigare nämnt detta men nu är det dags igen. Kahoot är roligt och elevaktiverande och det används för att skapa quiz. Du kan följa upp ett arbetsområde, du kan köra glostest eller så stämmer du av hur eleverna följt med i nutidsorienteringen. Du kan låta eleverna besvara frågorna individuellt eller så kan du använda dig av den nya funktionen där eleverna tävlar i lag. Här finns en enkel manual för hur man skapar lag-kahoot. För att få höga poäng ska du välja rätt svar och göra det på så kort tid som det bara är möjligt. Efter varje fråga kan du se vilka elever som svarat rätt snabbast och när alla frågor är besvarade kan du dra ner elevernas svar och använda dig utav dem för att följa upp elevernas lärande.
I Kahoot kan du välja att själv skapa frågor men du kan också välja frågor som andra redan skapat. Det finns en uppsjö av frågesporter att välja mellan. Har du inte testat Kahoot tycker jag att du ska göra det.
Nästa tips är Quizlet. Även det är något som jag tidigare nämnt. I Quizlet kan du arbeta med ord och begrepp och eleverna kan få möjlighet att arbeta individuellt, i par eller i grupper. De funktioner som jag framför allt nyttjar är flashcard (begreppskort), Scatter (memory) och Gravity (spel). Även i Quizlet kan du skapa egna flashcards eller så kan du använda sådana som andra skapat. Du kan lägga in text och bild eller bara text. Fördelen med Quizlet är att det finns talsyntes inbyggd så texten som finns kan bli uppläst. För att aktivera eleverna kan du låta dem skapa egna flashcards genom att använda funktionen "Create a study set". Hur smidigt som helst.
Vill du låta eleverna arbeta med Quizlet i grupp och samtidigt få till ett tävlings- eller spelmoment ska du nytta Quizlet live. Här finns en enkel beskrivning över hur det fungerar.
Det tredje tipset är whiteboard.fi, som ger dig möjlighet att låta eleverna arbeta med egna mini whiteboards i klassrummet. Allt som behövs är att du skapar en klass på sidan (New class) och sedan ber du eleverna gå till whiteboard.fi och välja "Join class". De fyller i den kod som du fått för ditt klassrum. Du kan nu skapa frågor som eleverna besvara individuellt och du ser i realtid hur var och en svarar. Bra om du snabbt vill följa upp elevernas lärande. Även här kan du ju skapa frågesporter men du gör det direkt på plats i klassrummet. Via filmen nedan får du en inblick i hur whiteboard.fi fungerar.
Jag hoppas du får nytta av mina tre tips! Hör gärna av dig om du har frågor eller funderingar. Du får också gärna dela med dig av dina egna erfarenheter av Kahoot, Quizlet och whiteboard.fi.
Att låta eleverna skapa film är oerhört skoj! Man kan göra det i alla ämnen, med olika syften och för olika mottagare. I dagarna fick jag information om en ny webbaserad tjänst, Magisto, som också finns som app på Chrome Web Store. Jag var tvungen att testa och oj, så enkel den är att använda. Man gör så här:
1. Välj bilder som du laddar upp (eller kortare filmer)
2. Välj stil på din film
3. Välj musik till din film
4. Skapa filmen
Så här blev min film som jag gjorde i morse. Jag ville ha en upptempo-version där det pedagogiska läslyftet var i fokus.
Om man inte vill använda Magisto kan man alltid använda Animoto. Animoto finns som webbtjänst men också som app till iPad. Jag har tidigare tipsat om Animoto (Några IKR-tips för dig med iPad) och jag har också gjort en enkel film som visar de olika stegen i filmskapandet:
Vill man använda sig av YouTube direkt kan man använda tjänsten YouTube Capture. Läs gärna vidare på Skolappar, där det finns en recension med en koppling till skolans styrdokument.
Igår fick jag möjlighet att hålla i förmiddagens program på min skola. Uppdraget, som jag fått från skolledningen, var att presentera IKT och gärna lite om språkutvecklande arbetssätt. Sagt och gjort. Jag tog fram ett program, där jag inledde med IKT för alla kollegor på skolan. Därefter pratade jag och skolans bibliotekarie Marit Hammarland om boksamtal för skolans språklärare och andra intresserade. Sedan följde en kort översikt över språkutvecklande arbetssätt som avslutades med en workshop i padlet.
Då jag gärna ser att de som lyssnar på mig får med sig något som de direkt kan använda i sin egen undervisning lät jag kollegorna få börja med en entrance ticket på vanlig post it-lapp. De skulle utifrån den information som skolledningen gått ut med få skriva ner sina förväntningar på förmiddagen.
När jag sedan drog igång med IKT-presentationen valde jag bl a att prata om följande punkter:
Google Dokument
Google Drive
Tillägg till Chrome
Responsverktyg
Interaktion - dialog
Entrance och exit ticket
Mina kollegor fick testa att använda Padlet, där de fyllde i hur de använda IKT i sin undervisning. Så här skrev några av dem.
De fick också skatta sin egen säkerhet i användandet av Googles produkter, en högst aktuell fråga då vi ska gå in i GAFE. Till denna fråga fick de använda voto.se.
Sedan lät jag dem också reflektera över hur de skulle kunna använda verktyg som voto.se och todaysmeet.com i sin egen undervisning och till denna fråga fick de testa todaysmeet.com.
Sist men inte minst fick de tipsa varandra om olika IKT-verktyg som de använder och upplever som bra. Denna övning gjordes i answergarden.
För de som kände sig osäkra på hur man drar ner tillägg visade jag min Youtube-kanal och filmen "Lägga till tillägg i Chrome".
När passet började gå mot sitt slut fick kollegorna ta fram sin entrance ticket, läsa igenom det de skrivit och sedan ge en kommentar. Lappen satte de sedan på dörren i samband med att de lämnade lokalen. På så sätt fick de också göra en exit ticket.
När jag sedan drog igång det andra passet, det om boksamtal, gjorde jag det tillsammans med Marit Hammarland. Vi berättade om strukturen för samtalen men också vinsten med att vara två. Förhoppningsvis är det fler som känner att de kan ta hjälp av skolbibliotekarien i sitt arbete med litteratur och textsamtal.
Sista delen av förmiddagen användes till en kort introduktion till språkutvecklande arbetssätt och jag valde att även här fokusera på saker som kollegorna skulle kunna nyttja direkt i sin egen undervisning. Jag lyfte några lässtrategier. Sedan fokuserade jag på textstrukturer och hur man kan använda grafiska modeller för att stötta eleverna, på sambandsord som återfinns i olika textstrukturer och slutligen begreppsförmågan och hur man kan arbeta med den.
Nedan ser du några exempel på hur man grafiskt kan ge eleverna stöd när man pratar om textstrukturer. Först ett exempel på en tankekarta, som kan användas när man pratar om beskrivande texter. Därefter en tidslinje som kan användas när man pratar om kronologi, tidsföljd och slutligen ett venndiagram, som kan användas när man pratar om komparativa, jämförande texter (likheter och skillnader):
Alla fick också testa att göra en egen padlet och det var uppskattat. För den som är osäker på hur padlet fungerar kan man läsa vidare i ett av mina tidigare inlägg där det också finns en steg-för-steg-handledning:
Jag hoppas och tror att mina kollegor gillade förmiddagens upplägg. Nu gäller det att vi på min skola går vidare och fortsätter skapa tid och utrymme för olika workshops, där vi bl a fokuserar på GAFE och hur man kan arbeta med GAFE i undervisningen.
IKT plus pedagogik är sant! Ja, så är det faktiskt. Det räcker inte med att ha IKT-verktyg om man inte vet hur man ska arbeta med dem och på vilket sätt de kan stötta lärandet. Det har blivit så tydligt de sista veckorna inte minst genom diskussioner under och i samband med Internetdagarna men också
"I bra skolor har lärarna utvecklat effektiva arbetsmetoder där man drar nytta av teknikens möjligheter. Man ger eleverna anpassade uppgifter, organiserar samarbete och formativ bedömning, utnyttjar tekniken för att hålla bättre kontakt med enskilda elever och stödja dem i arbetet. I andra skolor släpps eleverna ofta fria att i stor utsträckning arbeta på egen hand. Tekniken blir en ersättning för lärarens engagemang och det fungerar inte."
Hur gör man då för att få de två att hänga ihop? Hur kan IKT-verktygen bli en del av lärandet? Jo, precis som med all annan planering man gör i skolan måste man även här utgå från de didaktiska grundfrågorna. De finns tydligt definierade på t ex Skolverkets sida:
Vem ska lära sig?
Vad ska individen lära sig?
När ska individen lära sig?
Med vem ska individen lära sig?
Var ska individen lära sig?
Hur ska individen lära sig?
Genom vad ska individen lära sig?
Varför ska individen lära sig?
För vad ska individen lära sig? (Källa: http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/didaktik)
Genom att ha dessa med sig i sin planering får man in IKT-verktygen som en del i undervisningen. De finns där för ett syfte.
Ibland när man pratar om planering och de didaktiska frågorna lyfts också den didaktiska triangeln in. Jag har gjort om den lite och också försökt få med kontexten d v s allt det som finns runt omkring som på olika sätt påverkar undervisningen. Det kan vara lärarens intresseområde, den miljö som skolan finns i, händelser i omvärlden, skolans ekonomiska förutsättningar och klassens/gruppens sammansättning för att visa på några exempel.
I mitten har jag sedan satt eleven för det är ju kring eleven undervisningen cirkulerar. Det är elevens förmågor som ska utvecklas så att de uppsatta målen nås.
Jag försöker alltmer tänka på detta med att lyfta de didaktiska frågorna när jag är ute på skolor och föreläser/har workshop. När jag introducerar ett verktyg försöker jag visa hur det kan användas och hur det kan ingå som en del i ett större arbetsområde. I fredags när jag var på en grundskola i Vetlanda kommun visade jag Storybird och Padlet. Jag berättade att de två tillsammans skulle kunna vara en del av ett sagotema, där högläsning, analyserande av sagans beståndsdelar, egen läsning, eget skrivande och muntliga redovisningar ingick. Till temat knöt jag "Berättelseansiktet" (finns på Natur & Kultur) som kan användas för att visa hur en berättelse byggs upp.
Genom Padlet kunde vi skapa en samlingssida med materialet till Sagotemat. Vi kunde också använda padlet för att diskutera och sammanställa vad som kännetecknar en saga och så småningom också lägga upp alla färdiga sagor på sidan. Storybird använde vi för att skapa våra egna sagor, där fokus var att arbeta med språket till redan färdiga bilder. Skrivandet kunde göras både i skrivarpar och individuellt. I och med att läraren skapade ett lärarkonto kunde läraren lägga in sin klass och administrera elevernas konto och så småningom färdiga sagor.
Det gäller alltså att fundera över de didaktiska frågorna när man för in IKT-verktyg i undervisningen. Kanske är det så att det är än viktigare att man, när man arbetar med IKT, har en tanke bakom. Man måste, som Grönlund skriver, fundera över HUR man ska använda tekniken.
I Läroplanen för gymnasieskolan 2011 och Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 kan man läsa att undervisningen ska anpassas efter de elever vi har. I läroplanen för gymnasiskolan står det:
Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov.
I Lgr11 står samma sak men med ett förtydligande:
Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov.
Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med
utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper.
Vad innebär då detta för oss som lärare? Vad kan vi göra för att anpassa? Och hur kan vi anpassa? I detta inlägg kommer jag att visa på en del anpassningar som du enkelt kan göra kopplat till Google Chrome och Google docs. Anpassningarna kommer att gynna alla elever men framför allt de som har behov av extra stöd i sitt läsande och skrivande.
Vi börjar med Google Chrome. Många av våra elever kommer i kontakt med Chrome dagligen. De gör det på sin fritid men också i skolan. När man använder Chrome i skolan är det bra att känna till att man kan dra ner kostnadsfria tillägg som på olika sätt kan stötta eleverna i deras lärande. Hur gör man då för att dra ner tillägg? Jag har gjort en enkel film som visar detta:
I filmen drar jag ner SpeakIt, som är en talsyntes. Har du den kan du markera all text som finns på Internet och sedan få den uppläst. Kanonbra för de som behöver stöd i sin läsning.
Ibland kan det också vara skönt att slippa få all reklam som finns på en del Internetsidor. Ett tillägg som du då kan dra ner är Clearly. Även detta hittar du på samma sätt som jag drog ned SpeakIt på Chrome. Gillar du inte Clearly finns även Adblock som också stoppar reklam.
En del av oss gillar post-it-lappar och anteckningar och då kan Scribble stickies on steroids vara ett alternativ. Den fungerar både online och offline.
Arbetar man med språk kan Linguarana Extension vara ett intressant tillägg. Linguarana är en ordbok.
Om vi går vidare till stöd i Google docs kan man också här lägga till tillägg. Du får in i ditt dokument och väljer sedan fliken tillägg (se nedan).
Du öppnar fliken Tillägg och klickar på Hämta tillägg (se bild nedan).
Du väljer sedan att lägga till det tillägg du vill ha. På bilden nedan har jag valt att söka efter Stava Rex och när jag hittat tillägget är det bara att klicka på det för att lägga till. Hur enkelt som helst.
Stavar Rex är en rättstavningsfunktion och förutom denna kan SpellRight också vara bra att dra ner till eleverna. De kan då få ett stöd när de skriver texter på svenska eller engelska. Ytterligare ett tillägg till docs som kan vara ett bra stöd är Kaizena. Kaizena är egentligen en app och genom denna kan du som lärare ge dina elever både skriftliga och muntliga kommentarer på deras arbete. Hur bra som helst!
Förutom tilläggen som jag nämner i detta inlägg finns det många andra intressanta. Det finns t ex tillägg för att göra tankekartor, avancerade diagram och gemensamma samarbetsytor. Testa dig fram. Kanske hittar du en egen favorit.
Den 16-17 juni var det slutkonferens för projektet Furutorp goes digital, ett projekt finansierat av Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond. Slutkonferensen ägde rum på Norra station i Hässleholm och jag var på plats under båda dagarna.
Vad är då Furutorp goes digital? Jo, det är ett treårigt projekt på en liten grundskola i Vinslöv, Furutorpskolan F-6. Jag var med och startade upp projektet 2012, då jag var rektor på skolan. Under det sista läsåret har jag inte varit så delaktig i projektet i och med att jag börjat arbeta som gymnasielärare hösten 2014. När det nu var dags för slutkonferens var det dock givet att jag skulle vara med och jag fick möjlighet att öppna upp hela konferensen med en presentation av projektet (bakgrund, syfte, mål och resultat). Vill du läsa mer om projektet i sig kan du klicka HÄR. Du kan också lyssna på en kort sändning från Radio Kristianstad, Slutkonferens Furutorp goes digital.
Vad innebar då slutkonferensen? Jo, förutom att dra ihop trådarna från projektet och lyfta fram en del resultat skulle konferensen bidra till ny input för skolans personal och alla andra som valde att delta på konferensen. Det fanns också ett teachmeet där framför allt skolans personal visade på olika sätt att använda digital teknik. Vilka var de externa föreläsarna? På plats fanns Anna Prissberg, Sara Bruun, Camilla Askebäck Diaz, Fredrik Bernelf och Magnus Blixt och de hjälpte alla till med att inspirera och väcka tankar.
Sara Bruun pratade om flippat klassrum och visade hur hon arbetar med sina elever. Publiken fick vara med genom att svara på frågor som "Vad tänker du på när du hör uttrycket "flippat klassrum"? Sara poängterade vid flertalet tillfällen att undervisning med digitala verktyg kräver MER struktur än "vanlig" undervisning och så är det nog. Som lärare måste man ha koll på de didaktiska frågorna (som går att koppla till syfte, innehåll och metod) och vad det är man vill åstadkomma genom IKT-verktygen. Har man inte koll kan det lätt bli att eleverna använder den digitala tekniken till att exempelvis surfa och chatta och inte alls till det som var målet med uppgiften/lektionen.
Camilla Askebäck Diaz presentation hade rubriken "Interaktivitet & visuellt med digitala verktyg" och under drygt 1,5 timme fick publiken en mängd tips på digitala verktyg men också möjligheten att testa dem. Camilla visade bl a "Dylan Wiliam-appar", Plickers och Kahoot. Det jag fastnade för i hennes presentation (förutom en del app-tips som Teachers pick och Stage. Jag bara måste testa dessa appar kommande läsår) var TLC (Teaching Learning Community), en modell framtagen av Dylan Wiliam. Genom denna modell kan man som skola få igång ett bra utvecklingsarbete. Camilla förklarade hur de gjorde på hennes skola. Hon sa att personalen var uppdelad i mindre grupper där varje grupp hade ett fokusområde ex IKT-verktyg eller formativ bedömning. Varje grupp träffades en gång i månaden och varje träff var uppbyggd på samma sätt. Först fick alla berätta om det mål de hade satt upp förra gången och hur de hade gjort för att nå det. Övriga fick ge respons och komma med följdfrågor. Därefter tog gruppledaren vid och lyfte in något nytt (ex ett nytt forskningsrön eller ett nytt IKT-verktyg) och slutligen fick deltagarna fundera över hur de skulle kunna ta till sig det nya i sin undervisning och så satte var och en upp ett nytt mål. Nästa gång de sågs fick alla på nytt berätta om målet de hade satt upp gången innan och vad de gjort för att nå det...Genom denna modell ser jag att alla blir engagerade och delaktiga. Kanske kan den faktiskt leda till skolutveckling på riktigt!
Magnus Blixt kom in i slutet av Sara Bruuns presentation och de två förde en diskussion om att våga och att ta det där steget ut i det okända. Magnus hade senare också en kort genomgång i hur man kan arbeta med kollaborativt textarbete i GAFE. Spännande!
Anna Prissberg fokuserade på kodning i skolan och visade på allt från Bee bot till scratch och vid ett tillfälle fick hon hela publiken att flytta sig efter de olika pilar som kodningen var baserad på. Skoj! Vill man arbeta med kodning i skolan och då med de yngre eleverna gav hon tips på appar som Be bot, Kodable, Lightbot one hour of code, Cargo boat och Scratch Jr.
Fredrik Bernelf talade om Entreprenöriellt lärande. Då hans föreläsning låg parallellt med Sara Bruuns kunde jag inte delta på den. Fredrik valde dock att spela in sin föreläsning och för de som missade hans presentation kan man idag se den på Youtube eller här nedan:
Förutom de externa föreläsarna hade några lärare från Furutorpskolan F-6 också egna längre presentationer. Det var Thomas Clementson som talade om ämnet Idrott och hälsa och digital teknik och Petra Rosén och Camilla Olofsson som berättade om hur de vävt in den digitala tekniken i undervisningen i åk 1-3.
Konferensen var lyckad och fastän att många nu har gått på ledighet tror jag att det har börjat gro en hel del tankar som efter sommaren omsätts i praktiskt arbete bland annat på Furutorpskolan F-6 i Vinslöv och på Wendesgymnasiet i Kristianstad.
Den 14-16 april var det dags för SETT-dagarna på Kistamässan i Stockholm. Jag var på plats den 14 och 15 och hann med att besöka en del föreläsningar men också hålla en egen. Då jag är intresserad av hur man kan skapa en undervisning där alla elever kan delta hade jag fokus på föreläsningar som framför allt fokuserade på detta. Jag lyssnade på:
"Alla får extra anpassningar" av Ulrika Brolinson och Tobias Berger
"Formativ bedömning - En del av elevhälsoarbetet" av Helena Wallberg (jag tror rubriken i programmet var "Det inkluderande klassrummet")
Sedan ville jag också få med mig lite tips på hur man kan arbeta med den digitala tekniken och gick därför och lyssnade på:
"Sluta whina" av Jonas Hällebrand
"Bedömning för lärande - digitalt" av Anders Holmgren
Vad tog jag då med mig efter att ha varit på dessa föreläsningar och gått på mässan? Om jag gör en punktlista skulle den se ut så här (med mina reflektioner i parentes):
mycket av det som förr kallades extra stöd ska nu ses som extra anpassningar i klassrummet. Mycket av stödet kan kopplas ihop med den digitala tekniken. (Är alla lärare bekvämma i den digitala tekniken och vet alla lärare vad man kan göra med den teknik som finns på den egna skolan? Fortbildning?)
den digitala tekniken ger oss en annan kunskapssyn - (Hur ska vi som lärare hantera detta?)
hur viktigt det relationella perspektivet är i vår läroplan (ALLA lärare måste stötta ALLA elever, även de elever som är i behov av extra anpassningar.)
Hur lätt det är att använda begrepp som kanske eleverna inte förstår. (Viktigt att förklara begrepp som nyanserat, orsakssamband...Vet inte eleverna vad begreppen betyder kan det vara svårt för dem att förstå vad det är de saknar respektive behöver utveckla för att nå högre i sin kunskapsutveckling.)
För att återkoppling ska ge något behöver den vara på processnivå alternativt metakognitiv nivå. (Viktigt att få eleverna att reflektera över sitt eget lärande. Hur gör man det?)
Blooms taxonomi (Den fungerar ju perfekt ihop med de fyra lässtrategierna. Att jag inte tänkt på det tidigare).
Vikten av att få eleverna att förstå vad kvalitet är (först då blir de aktiva i sitt eget lärande)
Det kollegiala lärandet. (Så viktigt...men hur får man till det på den egna skolan?)
Det ges ut alltmer lättläst litteratur som också ur ett lärarperspektiv är BRA litteratur
Att de digitala verktygen utvecklas och förbättras hela tiden. (Det finns så mycket att använda om man bara hittar bra ingångsvinklar)
Jag fick ju också under SETT-dagarna möjlighet att berätta om mitt arbete med läsning och lässtrategier. För den som är intresserad finns min presentation att ta del av HÄR. Då skolvarlden.se satt med under min föreläsning finns det nu också en artikel som bra beskriver mitt arbete. Läs den gärna:
Tanken med inlägget på Facebook var att dela med mig av min lärarvardag. Gensvaret på inlägget var dock stort och en tanke började gro hos mig. Varför inte skriva ett blogginlägg om hur jag genomför snabb återkoppling, direkt feedback och enkla reflektionsövningar i mina klasser? Sagt och gjort, här är nu inlägget.
Varje vecka arbetar jag med olika typer av återkoppling, feedback och reflektionsövningar. Jag gör det inte på alla mina lektioner men jag gör det vid flera av dem. Syftena skiftar men övningarna handlar nästan alltid om att få en snabb överblick av något slag. Ibland använder jag digitala hjälpmedel, ibland papper och penna och vissa gånger endast kroppen. Vi börjar med några digitala exempel, alla kostnadsfria.
Om du vill få en snabb återkoppling från dina elever kan du använda dig utav Voto.se. Jag har valt att skapa ett konto, givetvis utan kostnad. Här kan jag ställa frågor och eleverna kan via padda, dator eller mobiltelefon gå in och svara. Resultatet kan jag direkt visa för eleverna (kallas ibland realtid) om jag det önskar. Eller så kan jag vänta och gå igenom resultatet i lugn och ro efter lektionen. Hur jag gör beror ju på syftet med övningen. Voto är väldigt enkelt. Testa gärna!
Om man inte gillar Voto kan man alltid testa Mentimeter.com. Mentimeter är något mer avancerad än Voto skulle jag säga. Samtidigt finns det mycket mer man kan göra i Mentimeter. Här kan du också snabbt stämma av hur eleverna uppfattar dagens lektion, hur de värderar sin egen arbetsinsats eller vad de önskar att du som pedagog ska gå igenom en gång till. Du ser elevernas svar i realtid, precis som i Voto alltså. Väljer du att under din lektion ställa frågor kan du direkt korrigera eller repetera om du märker att eleverna inte hänger med. Ett väldigt bra hjälpmedel.
Vad tyckte du om dagens lektion?
Om man nu inte gillar att använda de digitala hjälpmedlen eller kanske inte har tillgång till dem kan man alltid utgå från papper och penna. Här finns många varianter. Jag gillar post-it-lappar och det gör att jag ofta använder dem. Dela ut en post-it-lapp till varje elev en bit in i lektionen. Låt dem med en mening sammanfatta det lektionen handlat om. Samla in lapparna och kolla sedan igenom dem. Du får då direkt koll på om det du tänkt med lektionen också har gått fram till eleverna. Eller använd post-it-lapparna i slutet av lektionen. Låt eleverna skriva ner något de lärt sig under lektionen eller varför inte, något som de kände var svårt eller klurigt. Du får då koll på vad du måste vidareutveckla under nästa lektion. Jag har ofta med denna övning i slutet av mina lektioner och i ett tidigare inlägg har jag bloggat om Exit pass (som de kallas), se vidare Reflektionsövningar för att ta tempen.
Något jag också gillar att använda är helt vita papper. Lägg ut dem i samband med lektionsstart. Ett papper till varje elev. Låt eleverna skriva ner sina förväntningar på dagens lektion. Be dem vända upp och ner på sitt papper och kör igång lektionen. När lektionen sedan börjar gå mot sitt slut ber du dem skriva på det vita pappret igen. Denna gång om deras förväntningar uppfylldes. Om ja, varför och om nej, varför inte?
Ibland har man vare sig tillgång till teknik eller pennor. Då fungerar det utmärkt att med hjälp av handens fingrar visa på den egna arbetsinsatsen eller kanske frökens insats. Genom att be eleverna blunda ser de inte hur många fingrar kompisen visar fram och det tycker jag är viktigt. När alla fingrar är nere igen kan man slumpvis välja några elever som muntligt får kommentera exempelvis dagens lektion.
Förra veckan fick jag reda på att jag var nominerad till Lärarförbundets pedagogpris i Kristianstad och i kväll var det dags att utse vinnaren. Med spänd förväntan satt jag och lyssnade på nomineringen och efter en liten stund insåg jag att det var mig de talade om. Nomineringen handlade bl a om arbetet med att försöka omsätta en läsande klass till gymnasiet och att få in IKT i undervisningen.
Med stolthet tog jag emot pedagogpriset. Tänk att andra gillar det man gör. En sådan sak sporrar mig och gör att jag vill utvecklas vidare. Samtidigt vet jag att det krävs vissa förutsättningar för att lyckas. Visst, det krävs en del arbete från mig som pedagog men det krävs också att man har människor runt omkring sig som stöttar och är bollplank. Här har jag verkligen rätt förutsättningar. Jag har en rektor som stöttar mig i mitt arbete. Jag har bra kollegor som alltid finns där och löser de problem som kan dyka upp. De gör det också roligt att komma till jobbet och just det här med att ha roligt är också en viktig faktor. Sedan har jag givetvis mina elever som utmanar, ifrågasätter och ser till att jag hela tiden tvingas utvecklas som pedagog. Hade jag inte haft dem skulle jag aldrig ha fått priset. Det är tack vare dem jag tog mig an tankarna i "En läsande klass" och försökte hitta arbetsformer där också IKT var en naturlig del.
Sporrad, som jag nu är, kommer jag givetvis att försöka utveckla mina arbetsformer och mitt arbetssätt ytterligare. Hur vet jag inte riktigt än. Just nu nöjer jag mig med att vara en stolt pedagog. Det är härligt att vara lärare!
