Del 3: Doktor Glas och hem- och expertgrupper

Då har vi kommit en bit till i vårt arbete med romanen Doktor Glas. Eleverna har läst ungefär en tredjedel av boken. Under sin läsning skriver de loggar, något jag skrev om i förra inlägget http://jennypawendes.blogspot.com/2019/08/doktor-glas-del-2.html. De har också i uppdrag att ha lite extra koll på en av karaktärerna i romanen. Vilken karaktär det är har jag i förväg bestämt och den här indelningen är viktig, då den utgör grunden för elevernas samtal i hem- och expertgrupper. Det gäller att få grupper där alla elever kan komma till tals och där alla elever vågar komma till tals. Det är inte alltid så enkelt och det kräver en del tankearbete från min sida. I år har jag den stora förmånen att få fortsätta med en grupp som jag hade hela förra läsåret. Jag känner dem därför väl och vet vilka som kan arbeta ihop och vilka som inte fungerar lika bra tillsammans.

Utifrån min kunskap om eleverna gjorde jag en indelning och den kan illustreras av denna tabell:

Alla elever fick två olika grupptillhörigheter (grupp 1-6 alternativt den karaktär som de ansvarar för). Jag kallar grupp 1-6 för hemgrupp och karaktär-grupperna för expertgrupp. 

Under lektionen samlade jag inledningsvis eleverna i expertgrupperna. De som ansvarade för Doktor Glas blev en grupp. De som ansvarade för Helga en annan och de som ansvarade för pastor Gregorius/Recke en tredje. Eleverna fick berätta för varandra om sin karaktär och till sin hjälp hade de ett antal frågor. Frågorna finns i boken Läsa och samtala om skönlitteratur - med digitala verktyg (Edvardsson 2019, s 59).  Under tiden som de berättade kunde de fylla på sina anteckningar och på så sätt få en fylligare bild av karaktären. Jag cirkulerade och försökte få en stund med varje grupp.

När jag märkte att diskussionerna började sina samlade jag ihop klassen och lät eleverna sätta sig i sin hemgrupp. Nu var uppdraget att berätta om sin karaktär för övriga i gruppen. De fick ställa kompletterande frågor till varandra, allt för att få en så bra bild som möjligt av de olika karaktärerna. När grupperna var klara med sina samtal var det dags att avsluta lektionen.  

Jag gillar att arbeta med hem- och expertgrupper och jag har tidigare skrivit om detta arbetssätt bland annat här, http://jennypawendes.blogspot.com/2018/02/hem-och-expertgrupper-i-undervisningen.html. Jag har också med det i min alldeles nya bok Läsa och samtala om skönlitteratur - med digitala verktyg. Det som jag gillar är att alla elever "tvingas" till aktivitet, då de i hemgruppen är ensam om sin karaktär. Samtidigt lämnas de aldrig i sticket för genom expertgruppen får de hjälp av varandra att fördjupa sig i karaktären. Det är positivt.

Under nästa vecka kommer vårt arbete med Doktor Glas att fortsätta. Vi kommer att köra en ny runda med hem- och expertgrupper men vi ska också lyfta in några andra texter och fördjupa oss i begreppet intertextualitet. Det ska bli spännande!

Doktor Glas - del 2

Nu är eleverna och jag igång med romanen Doktor Glas. Vilken start! Vi inledde med några "stora" frågor:

1. Är det någonsin rätt att döda en annan människa?

2. Handlar man alltid rätt om man i alla situationer följer de lagar som finns?

3. Är det rätt att döda en människa för att rädda en annan?

Det blev intressanta diskussioner. Vi kom in på moral och etik och eleverna gav exempel. Det fanns olika ståndpunkter och det gjorde det hela än mer intressant. Jag tycker att det är givande att inleda en romanläsning med en eller flera frågor som går att koppla samman med romanen. På så sätt får eleverna en naturlig ingång till berättelsen. Detta sätt att inleda är något som jag lyfter fram i min senaste bok Läsa och samtala om skönlitteratur - med digitala verktyg.  

När vi väl diskuterat frågorna tittade vi på olika omslag. Vad fick vi reda på genom att undersöka dem? Därefter fick eleverna associera fritt till ordet glas. Det gjorde de med stort engagemang. 

Jag presenterade därefter Sverige så som det såg ut alldeles i början av 1900-talet. Detta för att eleverna skulle få en känsla för den tiden. Jag utgick från följande punkter:

- kung, union
- befolkningsmängd och arbete
- rösträtt
- högre utbildning
- dödsstraff och vanligaste dödsorsak
- transportmedel
- kvinnans roll
- litteraturen
- Stockholm
- film

Vi tittade på olika bilder, bl a flera över Stockholm. Här tog jag hjälp av både Stockholmskällan och Digitalt museum:

https://stockholmskallan.stockholm.se/teman/stockholm-nu-och-da/ 

https://stockholmskallan.stockholm.se/post/8020

https://digitaltmuseum.se/021018293943/skeppsbron-stockholm-omkring-1900-vy-mot-sodermalm

Jag fortsatte berätta om Hjalmar Söderberg och hans författarskap för att sedan komma in på Doktor Glas. Jag presenterade miljön och karaktärerna. Jag upplevde att eleverna hade fått en bild av tiden och romanen och var redo att påbörja läsningen. 

Jag valde att högläsa första dagboksanteckningen högt och tog hjälp av Litteraturbanken. Det var riktigt häftigt. Eleverna fnyste och skakade på huvudet vid flera tillfällen. Bl a när jag kom till följande rader:

Den bistre filosofen satt en kväll i ett hörn i sitt kafé, ensam som vanligt; dörren öppnas och en person med ett osympatiskt utseende stiger in. Schopenhauer betraktar honom med ett ansikte, förvridet af vämjelse och fasa, rusar upp och börjar dunka mannen i hufvudet med sin käpp. Det var bara med anledning af hans utseende. (Litteraturbanken, s 2)

Om du kunde döda en kinesisk mandarin bara genom att trycka på en knapp i väggen, eller genom en ren viljeakt, och sedan ärfva hans rikedomar – skulle du göra det? Den frågan har jag aldrig gittat svara på, kanske därför att jag aldrig riktigt hårdt och bittert har känt fattigdomens elände. Men jag
tror, att om jag kunde döda den där prästen genom att trycka på en knapp i väggen så skulle jag göra det. (Litteraturbanken, s 5)

Efter läsningen fick eleverna fundera på miljön, samhället och karaktärerna. Vad hade de nu fått veta? Därefter fortsatte läsningen och eleverna fick börja fylla i sina loggar. Denna gång hade jag valt att göra en form av Text & Tanke-logg. Du kan läsa mer om dem i denna bok, Läsa och samtala om skönlitteratur - med digitala verktyg.

På måndag träffar jag eleverna på nytt och då fortsätter arbetet med romanen. De ska då få ha boksamtal i grupper. Det kommer jag att skriva om i kommande inlägg. Håll gärna utkik efter det!

Gemensam romanläsning i Svenska 1

Tillsammans med skolans bibliotekarie arbetar jag just nu med ett läsprojekt i kursen Svenska 1. Vi genomför det i en Byggetta som består enbart av grabbar. I det här inlägget kommer jag att beskriva vår arbetsgång och dela med mig av en del frågor och material. 

Läsprojektet är en del av skolans arbete med Läsrörelsens Berättelser som förändrar.  Om Berättelser som förändrar har jag tidigare skrivit ett par inlägg och du får gärna läsa vidare i dem för att få mer information:

http://jennypawendes.blogspot.se/2016/09/bokmassan-2016-med-boktips.html

http://jennypawendes.blogspot.se/2017/01/ar-du-en-empatisk-varldsmedborgare.html

Under vårterminens början planerade bibliotekarien och jag läsprojektet. Vi enades om att vi skulle använda en serieroman, då det var en helt ny typ av text för mina elever. Vi bestämde också att vi skulle arbeta med högläsning, lässtopp och med diskussionsfrågor. Romanen vi valde var denna:

Vad har vi då gjort? Vi inledde första lektionen med att gå igenom varför vi skulle läsa romanen, vem författaren var och hur vår gemensamma läsning och vårt arbete med romanen skulle gå till. Efter vår introduktion kan man säga att flera av eleverna var måttligt roade. De fick alla skriva en första reflektion kring sina förväntningar och så här kunde det stå:

"Det kommer att vara långtråkigt och ointressant för jag läser inte böcker."

"Jag har inga förväntningar."

"Det verkar vara en bok som är långtråkig, för den är tjock och inget kul kommer att hända på länge."

Någon visade ett visst intresse och skrev så här:

"Jag tror att boken kommer att vara intressant och bra."

Efter en sådan uppstart skulle man kunna tänka att fortsättningen blev lika uppgiven men icke. Kommande lektion inledde jag med högläsning och grabbarna satt knäpptysta under min läsning. De hade boken framför sig och följde med i den. De hade också fått ut ett antal tomma post it-lappar och på dessa kunde de skriva upp sådant de reagerade på under min läsning. De hade också kommande lässtoppsfrågor framför sig. 

När jag läst de första 59 sidorna fick de besvara frågorna som tagits fram och här är frågorna:

Som du ser är den sista frågan (fråga 6) kopplad till sådant eleverna själva reagerat på under min högläsning. Det som de skrivit upp på sina post it-lappar kunde de alltså lägga in under denna punkt.

När alla skrivit klart var det dags för första diskussionsfrågorna och de genomfördes i grupper om tre.

Eleverna var mycket aktiva under gruppdiskussionerna. Någon i gruppen skrev korta anteckningar och när vi sedan återsamlades i helklass fick vi ta del av de olika gruppernas åsikter. Det visade sig inte vara helt lätt att besvara frågorna. Ofta kunde man se frågan ur flera olika perspektiv.

Än en gång fick eleverna reflektera över romanen och den gemensamma läsningen och till vår glädje visade sig de flesta av eleverna tycka att romanen och den gemensamma läsningen och bearbetningen var positiv. De skrev exempelvis så här:

"Boken vara vara bra när vi nu kommit in en bit i den. Den verkar bli bättre och bättre."

"Jag tycker att texten är väldigt bra skriven och det ska bli intressant att få fortsätta följa huvudpersonen och hans upplevelser."

"Boken verkar bli bättre och bättre ju längre in i den man kommer."

"Jag tycker att boken har varit bra."

Kommande lektion var det dags för högläsning igen och denna gång valde vi att dela klassen i två grupper, där jag läste för ena halvan och bibliotekarien för andra. Även denna gång fungerade högläsningen mycket bra. Om eleverna hade velat läsa på egen hand fanns det möjlighet till det men alla ville lyssna på högläsningen. Precis som vid förra tillfället hade eleverna post it-lappar framför sig så att de kunde skriva upp sådant de reagerade på. De hade också frågorna till lässtoppet på sina bänkar. 

Efter högläsningen fick de besvara frågorna till lässtopp 2:

När vi nu under vecka 9 träffar eleverna igen är det fortsatt arbete med romanen som gäller. Vi kommer att läsa vidare, ha lässtopp och diskussionsfrågor. 

Du kanske undrar kring det här med högläsningen. Jag har valt att låta alla läsning genomföras under lektionstid. Jag har också valt att högläsa hela romanen. Det för att alla ska läsa i samma takt. Detta upplägg passar mig och den grupp där läsprojektet genomförs. Med detta inte sagt att det passar alla andra. 

Bra att veta är att mina pass är ca 1,5 timme långa. Jag hinner läsa (ca 30 minuter), eleverna hinner skriva ner sina svar (kanske 15-20 minuter) och ibland hinner vi också med gruppdiskussionerna (30 minuter). Under läsprojektet är det endast romanen vi arbetar med på svensklektionerna.  

Jag skulle gärna ta del av hur ni arbetar med gemensam läsning och med läsprojekt. Lämna gärna kommentarer här på bloggen.