Läsarkontrakt och skönlitterär läsning i klassrummet

Läsarkontrakt, har du hört talas om detta begrepp? 

När man läser en skönlitterär bok upprättas ett kontrakt mellan text och läsare. Detta kontrakt kallas inom litteraturvetenskapen för läsarkontrakt. Kontraktet blir som en sorts läsanvisningar för läsaren. Genom den inledande texten får läsaren information om vad texten kommer att handla om, när den utspelar sig, hur den är skriven och vad läsaren kan förvänta sig av den. Förutom inledningen skapas förväntningar hos läsaren genom omslaget. Även omslaget bidrar alltså till läsarkontraktet. Omslaget och texten ger med andra ord signaler om hur texten ska läsas. Ett exempel, tänk dig att du ska läsa denna bok. Visst får du en del tankar bara genom att läsa titeln och se på bilden på omslaget?

När jag läser titeln tänker jag på det engelska ordet equilibrium, alltså jämvikt. När jag ser bilden tänker jag på magi, mystiska saker, förändring, en ensam människas kamp...Bilden får mig med andra ord att göra antaganden om texten. Dessa antaganden blir en del av läsarkontraktet. Den får mig som läsare att tänka att boken ska handla om vissa saker. När jag sedan läser de inledande sidorna i romanen får jag reda på mer om boken. 

Jag får reda på att handlingen kommer att cirkulera kring någon som heter Ari. Jag förstår att hans bror på något sätt är försvunnen (eller död) och att det påverkar honom. Jag får veta att han inte vill berätta om sin familj för någon. Jag får också reda på att han flyttat till en stad (?) som heter Kontoro och att han där arbetar på avdelningen för tillämpad kemi och bioteknik. Staden och miljön ger mig inte några associationer till en verklig stad och det gör att jag tänker att detta är en påhittad värld. Med dessa ledtrådar tänker jag att boken kommer att handla om Ari och att det förflutna kommer att vara viktigt för handlingen. Det är detta jag förväntar mig att få möta när jag sedan läser vidare.

Du ska få ett annat exempel och denna gång bara inledningen av en text. Känner du igen dessa rader?

De är ur Homeros bok Iliaden. Genom raderna får vi veta att texten kommer att handla om vrede, att huvudpersonen är hjälten Akilles och att det som berättas står under gudinnans beskydd. Vi märker att texten har en viss rytm, alltså att den är skriven på vers. Detta gör att vi som läsare får förväntningar på texten. Nu vill vi veta vad som händer med Akilles och varför vreden är så central.

När man arbetar med skönlitterära böcker i undervisningen blir det viktigt att se till att alla elever gör antaganden om texten. Det är inte alltid så. En del läsovana elever har svårt att göra kopplingar mellan omslag, titel och den inledande texten i sig. De får inga direkt förväntningar på texten eller kanske ibland helt felaktiga förväntningar. Om man tror att en bok ska handla om en sak och den sedan visar sig handla om något helt annat kan man bli besviken och kanske också lägga boken åt sidan. Den var inte det man tänkte att den skulle vara. Här kan man behöva stötta. En bra ingång kan vara att tillsammans fundera över vilket läsarkontrakt som upprättas. Vilka tankar får eleverna om den bok som ska läsas? Om man tillsammans introducerar romanen, tittar på omslag och titel, läser de inledande sidorna, får man möjlighet att stanna upp och låta eleverna dela med sig av sina tankar. 

• Vad tänker du att denna roman ska handla om? 
• Vad i texten eller på omslaget får dig att tänka det?

Många lärare använder sig utav strategin att förutspå och det är ju det man delvis gör när man funderar över läsarkontraktet. Man undersöker boken man har framför sig och läser av den för att få en förförståelse för vad som komma skall. Jag tror att det är viktigt att få denna förförståelse för då blir läsningen enklare. Man vet vad man har framför sig.

Hur gör du när du inleder en ny roman i din undervisning? Dela gärna med dig!

 

Just Read, ett tillägg för att göra digitala texter läsarvänliga - Jennys julkalender den 5 december 2018

Jag har under lång tid använt ett tillägg som heter Mercury Reader när jag ska läsa texter som ligger på nätet. Genom detta tillägg har jag kunnat rensa bort allt från en internetsida, allt förutom den text som jag har velat läsa. Det har varit en riktigt bra hjälp. Nu har jag hittat ett annat tillägg som fungerar på samma sätt. Detta tillägg heter Just Read.

Hur fungerar då detta tillägg? Jo, man hämtar det från Chrome Web Store. Sedan går man till den sida på nätet som man vill läsa. Jag valde idag www.so-rummet.se och en text om julfirande. Som du kan se innehåller sidan både reklam och en massa annan information som lätt stör läsningen.

För att få bort allt förutom artikeln klickar jag på ikonen för Just Read. Texten öppnar sig då i en ny flik som ser ut så här.

Allt förutom det som tillhör artikeln försvinner bort. Sedan kan man som läsare ställa in sin sida. Jag har lagt till en röd markering på bilden ovan, för att tydliggöra de olika funktioner som finns i Just Read. Klickar du på pennan får du upp en meny som låter dig ställa in textstorlek men också ändra bakgrundsfärg och textfärg. Du kan sedan spara din text och de inställningar som du gjort ligger kvar.

Bredvid pennan finns en skrivarfunktion och när du ställt in texten så som du önskar kan du skriva ut den och läsa den på papper. Du kan också spara den som en pdf.

När du är nöjd klickar du på krysset som finns bredvid skrivarsymbolen och du kommer tillbaka till www.so-rummet.se på nytt igen. Svårare än så är det inte!

Några enkla strategier att ta till för att fördjupa sin läsning

Ibland får jag frågan hur man enkelt kan hjälpa eleverna att komma djupare in i texten men också hur man kan hjälpa dem reflektera över det de läser. Jag brukar då bjuda på två tips och dessa tänkte jag också dela med mig av här. 

Det första tipset handlar om hur du kan få eleverna att veta vad det är de ska fokusera på i en text. Läser en elev en lärobokstext i exempelvis historia kan det vara en god hjälp att göra om de olika rubrikerna till frågor. När väl frågan är gjord är det den man ska försöka besvara när man läser stycket under rubriken. Med ett så enkelt knep kan eleven lättare veta vad det är den ska fokusera på under läsningen. På bilden nedan finns också ett diagram. Även här blir det viktigt att till diagrammet formulera en fråga.

Källa: Gleerups lärobok Möt historien skriven av Olle Larsson. 

Hade det varit texten, som syns på bilden ovan, som eleven skulle läsa hade en fråga kunnat vara: Vad är tjänstesamhället? Och en annan skulle ha kunnat vara: När växer tjänstesamhället fram och hur går framväxandet till? Till diagrammet skulle en aktuell fråga ha kunnat vara: Hur har det svenska samhället förändrats under de senaste 250 åren om man ser till de olika ekonomiska sektorerna? Med denna enkla strategi kan eleverna få en stor hjälp i sin läsning. Testa gärna med dina egna elever.

Mitt andra tips handlar mer om hur man som läsare kan reflektera över sin läsning. Jag brukar säga att man kan använda sig utav tre symboler:

Utropstecknet ser man till att lägga in i kanten av texten, där det står saker man tycker är intressanta och bra.

Frågetecknet sätter man ut i kanten av texten, där det står saker som är svåra att förstå.

Pilen sätter man ut i kanten av texten, där det står något som man vill veta mer om eller diskutera med andra. 

Genom dessa tre tecken kan man läsa en text, sätta ut tecknen och sedan efter sin läsning gå tillbaka och reflektera. Vad var det nu som var svårt? Vad vill jag veta mer om? Vad var intressant? Ska man sedan diskutera det man läst med andra är det bara att kolla igenom sin text och leta efter symbolerna. Genom dem får man direkt olika saker att diskutera. Superenkelt och användarvänligt! Prova gärna även denna strategi med dina elever. Kanske kan den hjälpa dem att fördjupa och reflektera över sin läsning.

Multimodala texter - hur gör man?

Under det sista året har jag alltmer börjat fundera över hur man ska arbeta med multimodala texter och då framför allt digitala multimodala texter. Kanske beror det på att jag låter mer och mer av min undervisning innehålla digital teknik och digitala lärresurser. Precis som jag aktivt arbetar med strategier för traditionella texttyper (se t ex Arbetsområde Lässtrategier går in i fas 2 och Arbetet med lässtrategier går nu in i slutfasen) har jag börjat arbeta med strategier för digitala multimodala texter.

Mitt arbete har tagit avstamp i Läroplanen för gymnasieskolan, Maria Rasmussons avhandling Det digitala läsandet. Begrepp, process och resultat men också i Staffan Selanders och Kristina Danielsson Se texten! Multimodala texter i ämnesdidaktiskt arbete. 

I läroplanens inledande avsnitt kan man läsa att " Eleverna ska också kunna orientera sig i en komplex verklighet med stort informationsflöde och snabb förändringstakt. Deras förmåga att finna, tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktig" (s 7). Här ser jag direkta paralleller till att vi som lärare måste ge eleverna verktyg och redskap att möta bl a digitala texter. 

Rasmusson skriver att det krävs vissa förmågor och färdigheter för att kunna ta till sig digitala texter. Färdigheterna och förmågorna är:

1) traditionell literacy (de "vanliga" strategierna vid läsning)

2) multimodal literacy (strategier för att hantera texter på Internet, ex förståelse för att en digital text inte bara är en ren text utan också har klickbara länkar, ljud, bilder osv)

3) navigation (att ha en förståelse för hur en webb-sida är uppbyggd)

4) IT-förmågor (att kunna använda en dator, söka på Internet osv)

5) förmåga att hantera information (här handlar det både om att känna igen texttyper och att kunna vara källkritisk)

Det handlar alltså inte bara om att kunna läsa en text utan också att förstå hur man navigerar på nätet, hur man är källkritisk och hur man söker och letar efter information. Läsning på nätet är så mycket mer än bara ren läsförståelse.

Hur kan man då göra för att träna elevernas läsförmåga av digitala multimodala texter? Jag tror att man kan göra på många sätt. Det viktiga är nog att man precis som vi vanliga lässtrategier ger sig tid att modellera dem men också arbetar med dem i flera steg. Jag brukar använda mig av en process i 3 steg, där första steget är att jag modellerar. Andra steget innebär att eleverna arbetar  i grupper och sista steget att eleverna arbetar på egen hand. 

Sedan ska man också försöka arbeta med strategierna i ett sammanhang. Viktigt blir att de inte bara tränas som isolerade färdigheter. Ska eleverna läsa en specifik text för att få fram information kan man använda den texten för att också visa hur strategierna fungerar.

Vill man ha hjälp för hur man kan tänka och hur man kan göra ska man läsa Se texten! Multimodala texter i ämnesdidaktiskt arbete. I denna presenteras en modell för hur man kan arbeta med multimodala texter. Modellen består av fyra steg:

1) Arbeta med textens övergripande struktur och iscensättning
2) Se samspelet mellan textens delar
3) Undersöka det verbala bildspråket
4) Fördjupa sig i textens värderingar

I de olika stegen ingår både ett textfokus och ett didaktiskt fokus d v s vad i texten man ska fokusera på samt hur man ska göra det. Vid en bearbetning och ett närmande av en multimodal text kan man enligt författarna använda alla stegen eller fokusera på några av dem. Här får man som pedagog ta ställning till hur man vill göra och då ha i åtanke t ex lektionens syfte, textens struktur och elevernas förförståelse. Jag har använt modellen i min planering och vid genomförande av lektioner, där lässtrategier kopplat till digitala multimodala texter, har varit i fokus. 

Jag kan ge ett exempel. Alla mina lektioner utgår från en blogg, Fröken JE:s blogg, och när jag möter mina elever för första gången behöver jag visa dem bloggen och hur den fungerar. En blogg är ju ett exempel på en digital multimodal text. Jag utgår från Danielsson och Selanders modell och börjar i den övergripande strukturen och iscensättningen. Hur bjuder bloggen in till läsning? Hur erbjuds innehållet? Vilka aktiviteter uppmanar den till genom sin uppbyggnad? Jag går sedan vidare och undersöker tillsammans med eleverna bloggens anslag och sekvensering. Vi diskuterar hur man kan hitta information, hur bloggen ska läsas och vilka svårigheter det kan kan finnas.

Just vid min blogg behöver eleverna veta att rubriken "Klasser" är oerhört central. Det är härifrån man styr vad som ska läsas på sidan. Genom att klicka på sin klass kommer eleven till de inlägg som gäller just för den egna klassen. Gör man inte detta val kommer man som elev rätt snart att uppleva bloggen som svår att förstå. 

Nästa steg blir sedan att se hur textens olika delar samspelar och här måste eleverna först och främst förstå att de ska klicka på rubriken till varje inlägg för att få upp information om endast det inlägget. I inlägget kan det sedan finns hyperlänkar, filmer, bilder, ljudfiler och även detta måste man visa eleverna. Det som ligger i inlägget är ju centralt för lektionen och det som eleverna ska använda/göra under lektionen. Just när det gäller min blogg brukar jag försöka använda olika medier för att exemplifiera, fördjupa eller förstärka. Ibland kan det också handla om att mer dekorera inlägget. De olika syftena behöver tydliggöras för eleverna för beroende på syfte får medierna läsas på olika sätt. När det gäller steg 3 och 4 brukar jag lämna dem därhän inledningsvis. De återkommer jag till när jag arbetar med andra digitala multimodala texter. 

Vill man ha fler exempel på hur man kan arbeta med modellen ska man läsa Danielssons och Selanders bok. De lyfter texttyper både för grund- och gymnasieskolan och visar genom närläsning hur modellen kan användas. Inspirerande!

Efter att ha börjat arbeta mer med strategier för att läsa digitala multimodala texter blir mitt nästa steg att försöka utveckla mitt arbete med Rasmussons femte punkt, förmågan att hantera information. Mina elever behöver utveckla sina färdigheter i att söka och granska källor och kanske kan detta vara något som jag gör i samarbete med skolans bibliotekarie.

Att våga utmana

Det är inte alltid så lätt att utmana sina elever. Eller egentligen är det lätt att utmana men det är inte alltid att eleverna upplever utmaningen som positiv. Just det här kan man som lärare uppleva som jobbigt. Under senare delen av hösten och första veckan i januari har mina elever i Svenska 1 fått arbeta med skönlitteratur och för eleverna innebar det 3 olika utmaningar, något jag återkommer till längre ner i inlägget. Min tanke med arbetet vara att det skulle leda både till läsning, skrivande och samtal i någon form.

Jag utgick från ämnets syfte:

1. Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikationssituationen samt att delta på ett konstruktivt sätt i förberedda samtal och diskussioner.
2. Kunskaper om språkriktighet i text samt förmåga att utforma muntliga framställningar och texter som fungerar väl i sitt sammanhang.
3. Förmåga att läsa, arbeta med, reflektera över och kritiskt granska texter samt producera egna texter med utgångspunkt i det lästa.
4. Förmåga att läsa, arbeta med och reflektera över skönlitteratur från olika tider och kulturer författade av såväl kvinnor som män samt producera egna texter med utgångspunkt i det lästa.

Och jag hade också fokus på följande delar av det centrala innehållet:

• Muntlig framställning med fokus på mottagaranpassning. Faktorer som gör en muntlig presentation intressant och övertygande. Användning av presentationstekniska hjälpmedel som stöd för muntlig framställning. Olika sätt att lyssna och ge respons som är anpassad till kommunikationssituationen.
• Skriftlig framställning av texter för kommunikation, lärande och reflektion. Språkriktighet, dvs. vilka språkliga egenskaper och textegenskaper i övrigt som en text bör ha för att fungera väl i sitt sammanhang.
• Bearbetning, sammanfattning och kritisk granskning av text. Citat- och referatteknik. Grundläggande källkritik.
• Skönlitteratur, författad av såväl kvinnor som män, från olika tider och kulturer.

Jag bestämde att vi skulle arbeta med romaner, med lässtrategier, med en skriftlig romanredovisning och med en muntlig uppgift i form av en podcast. Med dessa utgångspunkter utmanade jag mina elever vid flera tillfällen. Första utmaningen var att få alla elever att läsa en valfri roman. Många av mina elever säger att de inte läser och att de absolut inte vill läsa någon påhittad berättelse. För mig blev detta alltså utmaning nr 1, att få alla att välja en bok och sedan komma igång med sin läsning. Vi läste via telefon och Legimus, vi använde Läshörnan från Avmedia Skåne och vi använde traditionella böcker.

Andra utmaningen var att få alla att skriva någon sorts romanredovisning. De flesta av mina elever har fått skriva traditionella bokrecensioner och det är de bekväma i. Att ändra uppgiftens form och få eleverna att köpa den nya redovisningsformen blev utmaning nr 2.

Utmaning nr 3 blev att få eleverna att våga göra podcast, där de i grupp samtalade om sina böcker. Det där att spela in sin röst och att prata om en bok som man läst var för många till en början helt otänkbart.  

Hur gick det då? Och vad gjorde vi under detta arbetsområde?

Vårt arbete utgick från Barnbokskatalogen. Mina elever fick möjlighet att välja en roman från sidorna 46-53 i årets katalog. De gick sedan till biblioteket och lånade den valda romanen. När några elever kommit igång med sin läsning kände de att romanen inte riktigt fångade dem. Jag lät dem därför välja om och denna gång fick de också välja romaner som hade några år på nacken.

Med elevernas valda romaner till hjälp arbetade vi sedan med de fyra lässtrategierna:

- att överblicka/ se framåt

- att ställa frågor/undra

- att upptäcka/reda ut oklarheter

- att sammanfatta

Är man intresserad av att ta del av det material som jag tagit fram till dessa strategier finns de att hämta här:

Mallar och instruktioner

Eleverna fick alltså läsa i sina böcker och sedan utifrån det de läst arbeta med strategierna. De fick diskutera med varandra och de fick berätta muntligt men också skriva ner sina tankar till mig. Tidigt under arbetet fick de också ut en skriftlig uppgift som jag kallade "romanredovisning". Denna utgick ifrån fyra punkter kring vilka eleverna skulle skriva. Rubrikerna var:

- Om huvudpersonen

- Viktigaste händelsen

- Bästa meningen

- Omdöme

Eleverna skrev i Google Dokument och delade sina romanredovisningar med mig. Jag kommenterade under resans gång och eleverna kunde kontinuerligt utveckla sina texter. När de kände sig nöjda sa de till mig att deras texter var klara och jag läste och bedömde dem.

Det sista steget i detta arbeta var att spela in en podcast i grupp. Eleverna fick ut denna instruktion:

Flera av eleverna hade inte koll på vad en podcast är så vi fick börja där. Vi tog också hjälp av Ljungsbroskolans elever, då några där spelat in en podcast. Mina elever fick lyssna på Ljungsbroskolans inspelning och kunde då få en förståelse för vad de själva sedan skulle göra.  Jag delade in klassen i grupper och eleverna fick vara med och påverka gruppindelningen. Det som var utgångspunkt för indelningen var att ingen i gruppen skulle ha läst samma bok. Eleverna fick fria tyglar att strukturera upp innehållet i podcasten men för att stötta och ge exempel gick jag igenom Chambers fyra rubriker men också punkterna till romanredovisningen. Dessa skulle de kunna använda för att hitta struktur till sitt manus. 

Grupperna började arbete och de tog fram manus med punkter kring det de ville prata om. Någon elev valde att börja punkta ner på sin dialekt. Så här såg det ut:

Efterhand som grupperna blev klara började vi spela in på iPad. Första gruppen spelade in i Garageband men det blev inte riktigt bra. Jag tog därför på mig att ta fram en annan app. Jag testade Opinion och Wavepad och de följande grupperna valde sedan att spela in i WavePad. 

Detta att spela in en Podcast var nog den största utmaningen. En av mina elever förklarade att han aldrig hade svettats så mycket under en lektion som  han gjorde i samband med inspelningen. Han fixade dock att prata och berätta om sin bok och det gjorde att han växte. Det var också denna elev som i samband med att uppgiften presenterades sa att han aldrig skulle vara med vid inspelningen. Han ändrade sig dock, som ni förstår. 

Fortfarande återstår ett par podcastinspelningar men majoriteten har blivit klara. Det som jag upplever positivt efter vårt arbete med romanerna är:

1. att alla elever läste en roman.

2. att många elever gillade sina böcker. "En farlig vän" av Ritta Jacobsson fick 8 av 10, "Kickboxaren 2"  av Niklas Krog fick 4 av 5, "Leva med döden" av Caroline Larsson fick 4 av 5 och samma betyg fick också "Gåtan Felicia Hill" av Elsie Petrén.

3. att eleverna gjorde bra podcast-inspelningar där de samtalade om sina böcker. Visst skulle de kunnat ha mer dialog och mer spontana tankar men för att vara första gången är inspelningarna klart godkända. 

4. att vi kunnat använda skönlitterära böcker för att arbeta med flera av punkterna från det centrala innehållet.

5. att eleverna vågade gå in i utmaningarna och också leverera. Så häftigt!

PowToon för att flippa och tipsa!

Att arbeta med olika digitala verktyg är skoj. Det finns väldigt många bra verktyg och ett som jag fastnat för är PowToon. Det är enkelt, användarvänligt och smidigt. Det du gör i PowToon kan du dela med dig av via sociala medier eller spara på "Dashboard". Själv kopplar jag mina PowToon-presentationer till min YouTube-kanal. 

Hur gör man då för att komma igång? Det du behöver är ett login och när du väl har det är det bara att testa. Det du gör i PowToon är att skapa presentationer och filmer av olika slag. Presentationerna kan vara animerade men de behöver inte vara det.

Jag använder PowToon till att skapa filmer av vitt skilda slag. Det som jag gillar är att man kan utgå från färdiga mallar och sedan modifiera dessa genom att lägga till och dra ifrån. Givetvis kan du också skapa helt egna presentationer från scratch om du hellre vill det. Det tar lite längre tid men det fungerar klockrent.

Har man som jag ett gratiskonto får man tänka på är att det finns en del begränsningar. Man kommer t ex inte åt alla mallar och inte heller alla de häftiga effekter och bilder som ligger under Premium.

När jag är klar med min animation brukar jag lägga till ljud. De senaste gångerna har jag gjort så att jag spelat in filmen via QuickTime Player och då också lagt till mitt tal men det behöver man inte göra. Du kan lägga in tal och musik direkt i PowToon under funktionen Sound.

Jag tänker att PowToon är ett bra redskap när man arbetar med flippad undervisning. Lägg ut en animerad presentation av ett ämne som eleverna i förväg ska se till lektionen. Utgå sedan från presentationen under din lektion och diskutera vidare. Jag gjorde så när jag och mina elever skulle arbeta mer fokuserat med lässtrategier kopplat till skönlitteratur. De fick ut denna presentation:

Jag har också använt PowToon efter att jag har haft genomgångar. I presentationen har jag då lyft fram de viktigaste sakerna, som i denna film där jag sammanfattade mina tips inför muntligt framförande:

Testa gärna PowToon! Det är kreativt och roligt!

Läsårets sista novellsamtal

I mina grupper i Svenska 1 valde vi att avsluta med novellsamtal. Då vi tidigare använt Aidan Chambers modell kändes det naturligt att fortsätta med den. Eleverna visste hur den fungerade och de kunde fokusera på texten i sig och inte så mycket på hur samtalet skulle gå till.

För att få ett bra samtal fick eleverna i förväg ut den mall som jag gjort. För den som är intresserad finns mallen att hämta HÄR.

Jag och skolans bibliotekarie, Marit Hammarland, såg också till att de noveller vi använde lästes under lektionstid. Några elever valde att läsa tyst på egen hand, några andra lyssnade på fröken, några elever läste högt för varandra och vissa valde att lyssna på novellerna på Spotify. De noveller vi valt till dessa samtal var:

Början av Gun-Britt Sundström

Heder av Jens Lapidus 

Spår i snön av Jonas Karlsson

Grupperna var ungefär desamma som vid förra samtalet och varje grupp bestod av 6 elever. Rätt små grupper alltså. När det var dags för samtal hade jag en grupp och bibliotekarien en annan. Den tredje gruppen fick på egen hand arbeta med andra uppgifter alternativt förbereda sig för novellsamtalet.

Hur gick då samtalen? Jag kunde se en klar utveckling från det att vi för första gången använde modellen. Vi gjorde på samma sätt. Vi började med att kort sammanfatta novellen. Sedan gick vi vidare till de fyra rubrikerna och jag punktade upp på tavlan. Därefter försökte vi koppla ihop det vi hade skrivit upp på tavlan och sedan började den egentliga diskussionen. Det jag märkte var att eleverna på ett helt annat sätt kunde diskutera novellerna och de kunde ta hjälp av de lässtrategier vi arbetat med. De kunde hitta ledtrådar i texten, de kunde läsa mellan raderna och de kunde utan problem sammanfatta novellerna. De kunde också lyfta in en del av de begrepp vi använt när vi läst olika skönlitterära texter. 

Samtalen blev olika i grupperna och detta trots att vissa grupper hade läst samma novell. En av grupperna fastnade för en del krångliga ord och då de skrivit upp på vilken sida orden fanns kunde gruppen tillsammans, genom att läsa raden med ordet högt, få en förståelse för innebörden och sedan med andra ord förklara vad ordet betydde. En annan grupp fastnade i novellens uppbyggnad. Novellen hoppar mellan dåtid och nutid och eleverna pratade om återblickar, icke-kronologiskt berättad och parallellhandling. En tredje grupp fastnade för pojken som var mobbad. De diskuterade vad det var som gjorde att man sa att han inte var som alla andra. De letade ledtrådar i texten, läste mellan raderna och satte ihop det de fick fram till en bra förklaring. En fjärde grupp fastnade i karaktärerna och hur dessa hängde ihop och då fick vi stanna en stund vid detta.

Att samtalen gick bra förstår ni genom det jag skrivit. Riktigt skoj tycker jag också att det är att vi faktiskt kunde använda oss utav allt det vi lärt oss under året. Samtalen kom förbi gillar och ogillar och i flera grupper kunde samtalen röra sig nära den text vi tillsammans läst. Positivt med tanke på att Katarina Lycken Ruter vid uppstarten för utbildningen för språk-, läs- och skrivutvecklare nämnde att forskning visar att många textsamtal i klassrummen stannar vid gillar/ogillar samt går långt utanför texten.

Vad tyckte då eleverna om dessa samtal? Fortfarande var det många som var mycket positiva till samtalen. 92 % av eleverna gav samtalen 3,4 eller 5 på en skala 1-5. Det var dock några fler som denna gång gav samtalen en trea och när jag läste igenom deras motiveringar kunde jag bl a se förklaringar som:

"Vi gav inte allt"

"Vi kunde läst på bättre"

Eleverna har alltså reflekterat över sin insats och menar antagligen att de inte kunde delta lika aktivt som de kanske skulle ha kunnat om de läst novellen en extra gång.

Samtalen var en bra avslutning på terminen och kursen och samtalsformen enligt Chambers modell tar jag med mig till nästa läsår och mina nya grupper i Svenska 1. 

SETT-dagarna

Då var man hemma efter två dagar på SETT. Förutom att ha gått på mässan, varit på olika föreläsningar så fick jag också möjlighet att hålla min presentation om läsning på gymnasiet. Det var superskoj! Jag lovade att lägga ut min presentation på bloggen och den som är intresserad av att se den får gärna kika HÄR. Jag vill också passa på att tacka alla som kom. Det var roligt att få prata inför en sådan intresserad publik. Gensvaret jag fick och fortfarande får efter min presentation är stort och det värmer. Tack! Tack också Novellix för era "godispåsar". De var uppskattade. Och tack Erik på Myndigheten för tillgängliga medier för lånet av böckerna.

Efter presentationen spelades det in en kort film där jag tipsar om två böcker (se nedan).

Jag kommer inom kort att göra ett inlägg om vad jag fick med mig från mässan. Håll ut! Det kommer!

Novellsamtal i samarbete med skolans bibliotekarie

Att jag gillar läsning och att arbeta med skönlitteratur tror jag de flesta känner till. Sedan senhösten har jag funderat över ett upplägg där mina ettor på gymnasiet skulle få läsa och arbeta med litteratur i mindre grupper. När jag ramlade över Novellixs noveller föll allt på plats. Genom deras noveller skulle alla elever få läsa en "bok".

Jag avsatte en del tid under jullovet för läsning av Novellix noveller och jag pratade med skolans duktiga bibliotekarie Marit Hammarland. När vi kom tillbaka till skolan i januari hade jag hittat sex noveller som jag ville testa bland mina elever. Novellerna var:

- Heder av Jens Lapidus
- Början av Gun-Britt Sundström
- Shuno av Dogge Doggelito
- Farväl mitt kvinnofängelse av Karolina Ramqvist
- Så som du hade berättat för mig... av Jonas Hassen Khemiri
- Speciella omständigheter av John Ayvide Lindqvist

Novellerna köptes in och jag och Marit började spåna på ett upplägg utifrån Aidan Chambers modell för boksamtal. Jag tog fram ett läsprotokoll (du kan nå det HÄR), klasserna delades in i grupper med sex elever per grupp och Marit och jag bokade in datum för klasserna, då vi båda skulle vara med under svensklektionerna.

När novellerna kom till skolan hade Marit och jag en första introduktion i klasserna där vi tillsammans gick igenom hur boksamtal kan kopplas till kursen Svenska 1 och till kunskapskraven, vi delade ut novellerna och vi, tillsammans med eleverna, testade Chambers modell utifrån sagan om Rödluvan och vargen (en saga vi precis hade arbetat med i klassen). Eleverna fick tillsammans med oss fylla i vad de GILLADE, vad de OGILLADE, om det fanns några FRÅGETECKEN och om det fanns några MÖNSTER.

Efter detta valde vi att läsa novellerna högt för grupperna. Det gick åt nästan två lektionerna till högläsning och ifyllande av läsprotokoll.

Därefter var det dags för de första grupperna att ha sina samtal.  Samtalen följde en struktur som Marit och jag enats om. Efter en kort introduktion fick eleverna använda sig av lässtrategin Sammanfatta (som vi arbetat med under hösten) för att i korta drag återge novellens handling. Därefter följde de fyra rubrikerna GILLAR, OGILLAR, FRÅGETECKEN och MÖNSTER. Eleverna fick ta upp allt de hade skrivit ner på sina protokoll men också saker de kom på under samtalets gång. Jag och Marit skrev upp deras punkter på tavlan. När de hade fått med alla sina punkter började vi gå på djupet. Vi ställde frågor till eleverna där de tvingades reflektera och förklara mer ingående vad de menade. Vi lät också eleverna fundera över tema och motiv och vi avslutade med att låta eleverna göra en utvärdering på post-it-lappar. Utvärderingen bestod av tre frågor:

1. Sätt ett betyg på boksamtalet. 1 är mindre bra, 5 är mycket bra.
2. Nämn en sak som är bra med samtalen och motivera ditt svar.
3. Nämn en sak som kan utvecklas.

Vad skrev då eleverna på sina lappar? Vad tycket de om samtalen? I dagsläget har vi hunnit ha 4 av 6 samtal. Då några elever var sjuka har 19 elever haft samtal. 11 av dem tycker att samtalen hamnar på 4 eller 5, fem av dem att samtalen hamnar på 3 eller 3,5 och tre av dem att samtalen ligger på 1 eller 2. Trots att några inte gillar samtalen måste jag säga att resultatet ändock är positivt. I deras korta utvärderingar finns många kloka tankar:

"Att vi fick hjälpas åt att fylla i varandras svar om man glömt något". 

"Att vi fick lyfta fram novellens alla viktiga delar."

"Diskutera och komma fram till saker. Höra vad de andra tycker."

"Kan säga vad man vill och få en annan syn på boken."

"Man får mer förståelse för boken när man snackar så här." 

"Bättre: Man röstar fram en bok."

Vad tar då jag med mig i mitt fortsatta arbete? Först och främst får jag låta de två sista grupperna ha sina samtal. Jag kan dock redan nu lyfta fram några saker som känns relevanta. En sådan sak är att jag genom att använda Novellixs noveller får eleverna att känna att de kan ta sig igenom en bok. Genom att sedan läsa novellerna högt med eleverna får jag alla med mig och det blir också tydligt för mig om någon inte riktigt hänger med. Andra saker som jag tar med mig framöver är att jag måste bli bättre på att låta eleverna vara delaktiga i valet av litteratur. Jag tänkte inte ens tanken att de skulle få vara med och välja ut noveller när jag hade mitt samtal med bibliotekarien. Jag inser också att samtalsmodellen skulle passa ypperligt till film och kanske får det bli nästa steg...att se en film och sedan diskutera den i grupper. Så som jag valt att arbeta med klassen (med tre mindre grupper) ges jag också en helt annan möjlighet att faktiskt få med alla elever i en diskussion och det är nog det som jag upplever som det mest positiva. Alla får göra sin röst hörd och alla lyssnar på varandra. 

En stolt fröken....

Mina elever läser! Och inte nog med det...några av dem ska vara med i Kristianstads gymnasieskolors adventskalender, där varje lucka döljer ett boktips. Den 1 december kommer dessa killar att ge sitt tips.



Jag har högläst romanen för dem och nu tipsar de om den! Så härligt.

Inte nog med att de tipsar. Idag hade jag avsatt rätt mycket tid av lektionen till läsning. Och nog läste de alltid. 13 killar satt i klassrummet och 4 killar precis utanför, alla satt med sina böcker och alla läste. Det är härligt att vara fröken en sådan här lektion.

Igår fick också samma klass möjlighet att läsa men då skulle de läsa och sedan sammanfatta det de läst med tre ord (vi kopplade det till strategin sammanfatta som vi höll på med). Förutom tre ord fick de skriva titeln och författarens namn (och sitt eget namn) på rosa post-it-lappar.

Jag har ännu inte bestämt vad nästa uppgift blir för dem. Läsa ska de få göra men vad de ska få göra med sin läsning är fortfarande lite oklart. Kanske ska alla få möjlighet att spela in ett omdöme på den bok de läst...kan ju bli en digital bank med boktips. Vi får se vad vi gör. Killarna har kanske andra tankar och idéer. 

Arbetet med lässtrategierna går nu in i slutfasen

Efter de senaste veckornas arbete med de tre strategierna, Överblicka/se framåt, Ställa frågor/undra och Upptäcka/reda ut oklarheter är det nu dags att gå igenom den sista strategin, Sammanfatta. Jag tror inte att denna strategi kommer att vara så svår för eleverna.

Som vanligt kommer jag att arbeta med strategin i tre steg:
Steg 1: jag exemplifierar genom att läsa högt och göra lässtopp
Steg 2: eleverna arbetar i sina läsgrupper med en text som läses högt av mig eller av någon i gruppen
Steg 3: eleverna arbetar enskilt utifrån en text som jag högläser

Till denna strategi har jag valt att i steg 1 använda novellen Den första kärleken av Tage Danielsson. I steg 2 Väskhållaren av Ninni Holmqvist och i steg 3 romanerna Växla mord och 23 minuter. Då man kan arbeta med strategin på lite olika sätt har jag valt att ta fram tre olika läsprotokoll och eleverna kommer att få testa dem alla. Protokollen och mallen finns att nå under rubriken "Instruktioner och mallar" eller genom att klicka HÄR.

	Händelse	Person	Miljö
Vad hände först?
Vad hände sedan?
Vad hände sist?

När vi väl är färdiga med alla strategier kommer eleverna att få visa att de behärskar strategierna genom en enskild uppgift. Jag har ännu inte bestämt hur denna uppgift ska se ut. Jag får helt enkelt klura lite till på den.

Lässtrategi Upptäcka/reda ut oklarheter

Dags för lässtrategi nummer 3 i mina ettor. Vi kommer denna vecka att gå igenom hur man kan arbeta med lässtrategin Upptäcka/reda ut oklarheter. Tanken är att jag ska exemplifiera med en text från En läsande klass. Därefter ska eleverna gruppvis få arbeta med ett utdrag ur Keplers nya roman Stalker. Sista steget, att arbeta på egen hand med strategin, ska genomföras genom att jag läser ur boken Växla mord samt 23 minuter.

Som vanligt har jag tagit fram mallar och de finns att nå direkt HÄR. Man kan också hitta dem under rubriken "Mallar och instruktioner".

Arbetet med strategierna fungerar bra. Just det där att arbeta i tre steg (läraren exemplifierar, eleverna arbetar i grupper, eleverna arbetar enskilt) har visat sig vara en framgång. Alla elever hänger med i arbetet. Skulle man som elev vara sjuk hinner man ända arbeta med strategin vid åtminstone något tillfälle. Bra att ta med sig när man planerar andra arbetsområden.

Läsning och litteratur i svenska 3

Att arbeta med litteratur i svenska är så roligt. I min grupp Svenska 3 har vi precis börjat med läsning, läsvanor och litteratur. Efter en inledande övning där eleverna har fått skriva om sitt eget förhållande till läsning kommer vi nu att ge oss i kast med litteraturen. För att vi under lektionstid ska hinna läsa och diskutera har valet denna gång fallit på noveller. Vi kommer att läsa, diskutera, bearbeta och skriva. Då jag inte bara vill diskutera handlingen i novellerna utan också struktur, form och språk kommer detta att vävas in. Efter en kort inledande flipp om novellkonsten kommer ytterligare flippar att tas fram där jag presenterar t ex berättarperspektiv, hur man inleder och avslutar en novell och hur man kan arbeta med miljö- och personbeskrivningar. Till varje flipp kommer jag sedan att ha utvalda noveller som vi arbetar med för att diskutera bl a det som flippen har handlat om. Författare som Stig Dagerman, Pär Lagerkvist och John Ayvide Lindqvist står på agendan.

Då jag gillar att arbeta i flera steg kommer jag att göra det också i detta arbetsområde. Jag kommer i flipparna att presentera det vi ska fokusera på. Jag kommer sedan att låta eleverna i grupper få läsa, bearbeta och skriva. När alla känner att de behärskar det vi fokuserat på går vi vidare och arbetar enskilt. På så sätt får eleverna möjlighet till flera övningstillfällen och när det väl blir dags för bedömning borde alla kunna känna sig säkra.

Jag ser så mycket fram emot detta arbetsområde. Jag hoppas att det också faller mina elever i smaken. Om även du är lite nyfiken kan du redan nu ta dig an första flippen som ger kort information om vad en novell är Novellkonsten - en kort introduktion. Flippen finns också på min Youtube-kanal.

Arbetsområde Lässtrategier går in i fas 2

Förra veckan introducerade jag arbetet med lässtrategierna i mina ettor. Första strategin, att Överblicka/se framåt, upplevde de flesta som rätt enkel. Det svåraste var att kunna motivera och förklara varför man hade förutspått en viss handling. Just det här med att förklara och motivera tror jag blir något som vi måste fortsätta arbeta med. Både enskilt och i grupp.

Efter förra veckans arbeta med lässtrategin Överblicka/se framåt är det nu dags att gå in i fas 2 och påbörja arbetet med lässtrategin Ställa frågor/undra. Till den andra lässtrategin kommer jag att använda tre olika texter, en för att exemplifiera strategin, en som eleverna ska få arbeta med i grupp och slutligen en som de ska få använda individuellt. Till mitt exempel, där jag ska exemplifiera strategin, kommer jag att använda en text från materialet En läsande klass.  När eleverna ska få arbeta i grupp kommer de att få möte novellen Fulet av John Ayvide Lindqvist. Till den individuella uppgiften möter eleverna antingen 28 minuter av James Lovegrove eller Växla mord av samme författare.

Böckerna av James Lovegrove löper som en röd tråd genom vårt arbete med strategierna. De första kapitlen högläste jag under strategi ett och eleverna fick genom dem individuellt arbeta med att överblicka/se framåt. Nu ska ytterligare några kapitel läsas och utifrån dem ska eleverna få arbeta med att ställa frågor/undra.

Då eleverna i denna strategi ska få ställa frågor på tre olika nivåer har jag valt att ta fram en mall/ett läsprotokoll som går att använda till alla texter. Den finns under rubriken Mallar och instruktioner. Där kan man också hitta min "mall" för strategin ställa frågor/undra.

Det ska bli spännande att gå in i fas 2. Jag tror att denna strategi kommer att upplevas som något svårare än den förra. Att ställa frågor till texter är inte det lättaste. Många elever känner sig trygga i att besvara frågor men att själv ställa dem kan nog vara något knivigare. Vi får väl se om mina farhågor besannas!

Att arbeta vidare med den lästa litteraturen

Jag tror att man kan arbeta vidare med den litteratur man läst. Man behöver inte bara läsa, diskutera och skriva kring den. Man kan också utgå ifrån texterna när man ska arbeta med språkriktighet.

Igår fick mina elever arbeta med novellen Elda telefonkataloger och idag kommer vi att knyta an till texten men ur ett språkriktighetsperspektiv. Jag har skrivit av delar av novellen men tagit bort punkter, kommatecken och versaler. Jag har också tagit bort styckeindelningen. Nu ska eleverna få läsa mina utdrag och sätta ut det som saknas.

Jag hoppas att övningen ska leda till goda diskussioner och reflektioner kring hur man skapar en text. Vi får väl se om det blir så. För den som är intresserad av att använda mitt material finns det under fliken "Mallar och instruktioner" men också som en direktlänk HÄR.

När jag ändå är inne på mallar. Jag har tagit fram en mall för lässtrategin ställa frågor och undra. Den finns också under fliken "Mallar och instruktioner". Här kan du se en del av den.

Projekt läsning har döpts om till arbetsområde Lässtrategier

Då har jag äntligen kommit en bit på väg i mitt arbete om läsning och lässtrategier. För att göra det tydligt för eleverna har jag valt att från och med nu kalla arbetet för arbetsområde Lässtrategier. Successivt kommer det att läggas upp material på min elev-blogg Fröken JE:s blogg och då kopplat till klasserna Sv1BA1a och SvBA1b. Det som redan nu finns att se är en kort film som är en sorts intro för mina elever. Du kan se den här Intro Lässtrategier (eller gå in via länken till höger som heter Jenny på Youtube). Det finns också en beskrivning över arbetsområde Lässtrategier.

Då jag vill att mina elever ska bli trygga i användandet av de olika strategierna har jag valt att ta fram färdiga mallar.

Då vi nästa vecka börjar med strategin Överblicka/se framåt har jag till den gjort en övergripande mall för strategin samt några läsprotokoll. Jag har också bestämt vilken litteratur vi ska använda. När jag börjar med att demonstrera strategin kommer jag att använda bilderboken Freja Dahl som älskade att dansa. När eleverna sen i grupper ska få arbeta med strategin blir det till novellen Elda telefonkataloger av John Ajvide Lindqvist. När sedan eleverna i det sista steget ska få testa strategin på egen hand blir det med hjälp av romanerna 23 minuter av James Lovegrove och Växla mord av James Lovegrove.

Under de tre stegen (demonstration av strategi, gruppvis arbete med strategi och enskilt arbete med strategi) kommer jag att högläsa all litteratur. Detta för att jag ska kunna överblicka eleverna under läsningen och se att jag har alla med mig.

Inom kort ska jag försöka lägga upp mitt material på bloggen så att den som vill kan använda det. Håll utkik!