Dags att sammanfatta 2018

Man brukar säga att tiden går fort när man har roligt. Jag tycker det var alldeles nyss som jag sammanfattade 2017 men det är faktiskt ett helt år sedan. Nu är det dags att sammanfatta mitt arbetsår 2018. Som vanligt gör jag det utifrån idén som Kulturkollo har, där bloggmedlemmarna listar det gångna året. Jag listar också men gör det utifrån en del egna kategorier. Så här får mitt 2018 sammanfattas.

Årets mest oväntade: Det måste vara att jag åkte till Aten och föreläste på IBBY:s kongress. Så himla skoj men också riktigt, riktigt nervöst. Det gav mersmak. Vi får se om det blir något liknande kommande år.

Årets möte: Oj, här måste jag nog få nämna flera. Under året har jag träffat många författare och illustratörer och en hel del utländska storheter såsom Jimmy Liao, Eiko Kadono och Igor Oleynikov. Det var riktigt häftigt! Sedan har jag haft många intressanta möten på hemmaplan. Jag har fått träffa lärare, rektorer, bibliotekarier och med dem diskutera skola, läsning och litteratur. 

Årets kulturella höjdpunkt: Under de senaste två åren har Bokmässan i Göteborg stolt varit på ensam förstaplats men nu måste förstaplatsen delas med Bologna Children´s Book Fair som jag fick möjlighet att besöka i mars. Är man det minsta intresserad av barn- och ungdomslitteratur måste man någon gång i livet besöka denna mässa. 

Årets utmaning: Att vara moderator för ett författarsamtal. Jag fick frågan av Bonnier Carlsen om jag skulle vilja moderera ett samtal mellan Melody Farshin och Christina Herrström på Bokmässan i Göteborg. Det kunde jag ju inte tacka nej till. Samtalet handlade om könsroller och identitet i ungdomsromanen.  Extra spännande var att det spelades in. Du kan se samtalet HÄR.

Årets föreläsningar: I år har det hunnit bli cirka 40 föreläsningar. Jag har varit på olika platser i Sverige men också i Finland och Grekland. 

Årets skrivande: Två böcker har jag hunnit bli klar med under 2018. Den första Digitalisering, literacy och multimodalitet gavs ut i våras och den skrev jag tillsammans med Anna-Lena Godhe och Petra Magnusson. 

Den andra Metafor 2 kom lagom till skolstarten i augusti. Det är en bok för kursen Svenska 2 på gymnasiet.

Sedan har jag fått möjlighet att fortsätta skriva lärarhandledningar men jag har också påbörjat en ny bok. Den kommer ut under 2019. Mer än så kan jag inte säga just nu. Under 2018 har jag även fortsatt skriva för nättidskriften Bazar Masarin. Har du inte läst årets nummer är det hög tid. En massa bra artiklar, intervjuer och recensioner och allt om barn- och ungdomslitteratur. 

Årets utbildning: Utan tvekan kursen som Svenska barnboksinstitutet anordnade hösten 2018. Under två dagar fick jag möjlighet att fördjupa mig i att skriva barnbokskritik. Mycket givande!

Årets boktips: Jag har läst många bra böcker under året. I Jennys julkalender listade jag några av mina favoriter:

http://jennypawendes.blogspot.com/2018/12/arets-basta-svenska-bok-unga-vuxna.html

http://jennypawendes.blogspot.com/2018/12/arets-basta-svenska-bok-kategorin-12-15.html

http://jennypawendes.blogspot.com/2018/12/arets-basta-svenska-bok-kategorin-9-12.html

Andra bra böcker är Silvervägen av av Stina Jackson (deckare), Dom som bestämmer av Lisen Adbåge (bilderbok), Mischling av Affinity Konar (historisk roman), Blodig januari av Alan Parks (deckare) och Akissi - det flygande fåret av Abouet/Sapin (serie).

Årets filmtips: Wonder. Man blir rörd och berörd av detta guldkorn.

Som vanligt när jag ska försöka sammanfatta mitt arbetsår inser jag att det finns så mycket som inte kommit med. Men så får det vara!

Silent books i undervisningen

Har du hört talas om "Silent Books"? Det är ett samlingsnamn för böcker som endast innehåller bilder, alltså bilderböcker utan någon text. Jag har tidigare använt mig av Shaun Tans Ankomsten i min undervisning och skrivit om det i blogginlägget Grafisk roman och poesi - hur hänger det ihop?. Idag tänkte jag ge en del tips på silent books som passar ypperligt att använda i undervisningen. Jag kommer också att spåna kring hur man skulle kunna använda dem. Men först, vem vänder sig silent books till? Mitt direkta svar är...till alla. Alla kan läsa silent books, oavsett ålder. Jag vet dock att böckerna är uppskattade att använda med grupper som inte har ett gemensamt språk. I Sverige har IBBY haft projekt i samarbete med folkbibliotek och flyktinganläggningar. Om det kan du läsa här:

http://ibby.se/2015/11/16/litteraturprojekt-pa-flyktingforlaggningar-silent-books/

Genom bilderna har människor från olika delar av världen kunnat samlas kring en gemensam läsning. I den handbok som tagits fram står det: 

"bildernas inneboende berättarkraft kunde överbrygga kulturella och språkliga barriärer" (s. 2).  

Och så är det ju. Bilden är kraftfull. Den kan få oss att drömma, associera, fantisera, reflektera... Det är också det som gör att böckerna kan användas i vilken klass som helst från förskoleklassen upp till gymnasiet och om man så vill till vuxenutbildningen. Utifrån de textlösa böckerna kan man skapa uppgifter som passar den målgrupp man har.

Vilka böcker ska man då använda? Jag har en del favoriter. Shaun Tans Ankomsten är en. Jag gillar också Aaron Beckers tre böcker Kartan, Resan och Återkomsten. Simbassängen av JiHyeon Lee är en annan favorit. Sedan måste också Pojken och huset av Maja Kastelic nämnas. 

Utgår man från någon av dessa kommer man att kunna hitta på mycket spännande i sitt klassrum. Det lovar jag! 

Vad kan man då göra med böckerna? Ankomsten har jag redan nämnt ovan. Jag använde den i samband med ett poesiområde, där jag ville lyfta in ordklasser. Då boken innehåller fantasifigurer som inte finns namngivna kunde eleverna få leka med språket och hitta på egna substantiv. Utifrån några bilder i boken fick eleverna samla substantiv, verb och adjektiv och dessa ord skulle sedan bli utgångspunkt för en dikt. Arbetsområdet blev lyckat och uppskattades av eleverna!

Man skulle kunna använda Pojken och huset för att arbeta med struktur i en berättelse. Om du ska skriva en berättande text till Pojken och huset, en text som följer en kronologisk struktur, hur skulle den se ut? Till hjälp skulle eleverna ha en stödstruktur som visade på den kronologiska tidsordningen - först, sedan, sist.

Vill man bygga ut uppgiften skulle eleverna kunna få arbeta med den dramaturgiska kurvan och då också med hjälp av en stödstruktur. De olika delarna i kurvan hade man som lärare fått gå igenom och exemplifiera.

Aaron Beckers böcker är spännande. Med dessa skulle det vara intressant att skapa egna filmer, serier eller animeringar. Låt eleverna få välja en karaktär från någon av böckerna. Karaktären ska sedan få bli intervjuad. Vad har hen varit med om? Till detta skulle appen Animate Anything kunna användas. Och innan inspelningen gjordes hade eleverna fått skriva talmanus och då hade man som lärare behövt prata om detta. Vad är ett talmanus? Vilka delar ska finnas med? Hur ska man få lyssnaren intresserad av att lyssna vidare?

Med äldre elever hade det varit spännande att få till boksamtal i mindre grupp. Vad säger bilderna dig som läsare? Vad reagerar du på? Vad gillar/ogillar du? Finns det något i boken som du inte riktigt förstår? Kan du se några mönster? Göra några kopplingar? Här är utgångspunkten Aidan Chambers frågor. Är man intresserad av hur man kan arbeta med Chambers modell för boksamtal finns ett avsnitt om detta i boken Mötet med texten. Inkluderande läsundervisning. 

Man skulle också låta eleverna spela in en podd, "Klassens boktips", där elever i mindre grupper får ta fram manus för podden och sedan spela in så att andra kan lyssna på den. Jag har tidigare skrivit om podcast bl a i detta blogginlägg, http://jennypawendes.blogspot.se/2016/01/att-vaga-utmana.html. I läromedlet Metafor 1 finns också ett avsnitt som handlar om podcast, hur man skriver talmanus och sedan responsmallar som man kan använda för att utvärdera sitt arbete.

Utifrån Silen books kan man med andra ord hitta på mycket spännande. Nu vill jag veta hur du gör. Du får gärna lämna en kommentar, där du beskriver hur silent books används i ditt klassrum.