Del 3: Doktor Glas och hem- och expertgrupper

Då har vi kommit en bit till i vårt arbete med romanen Doktor Glas. Eleverna har läst ungefär en tredjedel av boken. Under sin läsning skriver de loggar, något jag skrev om i förra inlägget http://jennypawendes.blogspot.com/2019/08/doktor-glas-del-2.html. De har också i uppdrag att ha lite extra koll på en av karaktärerna i romanen. Vilken karaktär det är har jag i förväg bestämt och den här indelningen är viktig, då den utgör grunden för elevernas samtal i hem- och expertgrupper. Det gäller att få grupper där alla elever kan komma till tals och där alla elever vågar komma till tals. Det är inte alltid så enkelt och det kräver en del tankearbete från min sida. I år har jag den stora förmånen att få fortsätta med en grupp som jag hade hela förra läsåret. Jag känner dem därför väl och vet vilka som kan arbeta ihop och vilka som inte fungerar lika bra tillsammans.

Utifrån min kunskap om eleverna gjorde jag en indelning och den kan illustreras av denna tabell:

Alla elever fick två olika grupptillhörigheter (grupp 1-6 alternativt den karaktär som de ansvarar för). Jag kallar grupp 1-6 för hemgrupp och karaktär-grupperna för expertgrupp. 

Under lektionen samlade jag inledningsvis eleverna i expertgrupperna. De som ansvarade för Doktor Glas blev en grupp. De som ansvarade för Helga en annan och de som ansvarade för pastor Gregorius/Recke en tredje. Eleverna fick berätta för varandra om sin karaktär och till sin hjälp hade de ett antal frågor. Frågorna finns i boken Läsa och samtala om skönlitteratur - med digitala verktyg (Edvardsson 2019, s 59).  Under tiden som de berättade kunde de fylla på sina anteckningar och på så sätt få en fylligare bild av karaktären. Jag cirkulerade och försökte få en stund med varje grupp.

När jag märkte att diskussionerna började sina samlade jag ihop klassen och lät eleverna sätta sig i sin hemgrupp. Nu var uppdraget att berätta om sin karaktär för övriga i gruppen. De fick ställa kompletterande frågor till varandra, allt för att få en så bra bild som möjligt av de olika karaktärerna. När grupperna var klara med sina samtal var det dags att avsluta lektionen.  

Jag gillar att arbeta med hem- och expertgrupper och jag har tidigare skrivit om detta arbetssätt bland annat här, http://jennypawendes.blogspot.com/2018/02/hem-och-expertgrupper-i-undervisningen.html. Jag har också med det i min alldeles nya bok Läsa och samtala om skönlitteratur - med digitala verktyg. Det som jag gillar är att alla elever "tvingas" till aktivitet, då de i hemgruppen är ensam om sin karaktär. Samtidigt lämnas de aldrig i sticket för genom expertgruppen får de hjälp av varandra att fördjupa sig i karaktären. Det är positivt.

Under nästa vecka kommer vårt arbete med Doktor Glas att fortsätta. Vi kommer att köra en ny runda med hem- och expertgrupper men vi ska också lyfta in några andra texter och fördjupa oss i begreppet intertextualitet. Det ska bli spännande!

Doktor Glas i kursen Svenska 3 - del 1

Nytt läsår och nya planeringar

Detta läsår kommer jag att inleda med den klassiska romanen Doktor Glas av Hjalmar Söderberg. Jag tycker mycket om Söderberg och brukar ofta använda mig utav hans noveller i min undervisning (se exempelvis läromedlet Metafor 2 där hans novell En herrelös hund finns med i fulltext). I år blir det dock hans roman Doktor Glas som får hamna i fokus. 

Inspiration till planeringen har jag fått bland annat från Annki Norman, Åsa Edenfeldt, David Öhman och från boken Läsa och samtala om skönlitteratur - med digitala verktyg. 

Under 5 veckor kommer eleverna och jag att läsa, samtala, skriva och hålla argumenterande tal. Varje lektion kommer att ha ett givet fokus (förutom de kontinuerliga boksamtalen). Du kan ta del av planeringen här nedan:

Hur ska arbetet med romanen inledas?

Jag kommer att inleda romanläsningen med några övergripande frågor. Frågorna knyter fint an till romanen och jag hoppas att eleverna genom dem får en ingång i berättelsen. De frågor som blir vår utgångspunkt är:

• Är det någonsin rätt att döda en annan människa?
• Om man i alla situationer följer de lagar som finns, handlar man då alltid rätt?

Förutom dessa två kommer jag eventuellt att ställa denna: Är det rätt att döda en människa för att rädda en annan? Det gör jag om eleverna inte på egen hand kommer in på det.

Jag kommer sedan att introducera romanen för att därefter läsa den första dagboksanteckningen, 12 juni, högt. Den inleds så här:

Utdraget är hämtat från Litteraturbanken och där kan man läsa romanen i fulltext. Under min högläsningen ska eleverna få fundera över vad de får reda på om:

• miljön
• karaktärerna
• samhället

Vi ska arbeta enligt EPA (eleverna får reflektera på egen hand, i par, för att slutligen ha ett samtal i helklass).

Det fortsatta arbetet

När väl romanen är introducerad och de första sidorna lästa kommer vårt arbete att fortsätta. Under veckorna kommer eleverna att få:

• skriva läslogg (minst tre reflektioner per logg, text-till-text, text-till-själv, text-till-värld)
• ha boksamtal utifrån givna roller (hem- och expertgrupp utifrån karaktärerna i romanen)
• ta fram ett argumenterande tal som de håller för klassen (utifrån en av karaktärerna)

För att kunna ha boksamtal kommer jag att hålla ihop vår läsning. Vi kommer att läsa boken i samma takt enligt följande lässchema

Datum	Sidor som ska vara lästa
2 september	-49 (läsa hela 2 juli)
9 september	49-100 (läsa hela 7 augusti)
16 september	101-156

Jag ser fram emot att få introducera romanen i nästa vecka. Nästa vecka kommer du också att kunna ta del av ett nytt inlägg, där jag bl a berättar om hem- och expertgrupperna.

Trevligt LÄS-år!

Gemensam läsning som ger ringar på vattnet

Att läsa böcker gemensamt med eleverna är något som jag förespråkar. Med gemensam läsning ges möjlighet till samtal i olika former. Detta är något som min nya bok, Läsa och samtala om skönlitteratur - med digitala verktyg, handlar om. Inom kort kommer du att kunna läsa mer om boken på Studentlitteraturs hemsida men redan nu kan jag dela med mig av omslagsbilden.

I samband med att boken växte fram fick min make läsa manus. Han är lärare, precis som jag, och han fastnade för en av de modeller som jag skriver om i boken. Han undervisar inte i svenska men däremot i engelska och ville testa att arbeta så som jag beskrivit. Sagt och gjort. Han bestämde sig för att låta klass 7 få arbeta med en engelsk skönlitterär bok.  Valet blev Of Mice and Men, en roman som gick att låna i klassuppsättning från AvMedia Skåne. Genom AvMedia Skåne kunde han också få tillgång till filmen.

Under sin läsning fick eleverna skriva reflektionsloggar enligt Text & Tanke (denna logg finns tydligt beskriven i min kommande bok). Loggar skrev de efter varje kapitel och de blev utgångspunkt för gemensamma samtal i mindre grupp. Klassen bestod av 14 elever och dessa delades in i tre grupper. När en grupp hade samtal fick de övriga två läsa vidare i romanen. Så här såg några av loggarna ut:

Då eleverna fick utgå från sina egna loggar i samtalen blev de inte stressade eller oroliga. De hade hela tiden något att falla tillbaka på. Samtalet kretsade kring samma tema, ett kapitel i boken, även om reflektionerna kunde vara mycket individuella. Eleverna samtalade på engelska utan att reflektera att diskussionen fördes på ett annat språk. Det blev ett naturligt samtal.   

När hela boken var läst fick eleverna fördjupa sig i en av följande karaktärer, Lennie, George, Curley, Curleys fru och Crooks. Fördjupningen blev till en skrivuppgift, där eleverna skulle beskriva den valda karaktären så noga de bara kunde. De skulle lyfta både yttre och inre egenskaper. 

När eleverna var klara med sina karaktärsbeskrivningar tittade de gemensamt på filmen. De hade därefter samtal om filmen, om skillnader och likheter mellan film och bok men också om hur karaktären de valt ut skildrades på film och hur denna skådespelare stämde överens med den bild av karaktären som eleven skapat under sin läsning. Det blev intressanta diskussioner. Det bästa av allt var att klassen gillade arbetssättet, att få läsa en bok tillsammans i klassen, skriva egna loggar och sedan få samtala om boken utifrån de loggar de skrivit. De ville gärna arbeta på liknande sätt nästa år men då med en något modernare bok. Det tänker jag är ett gott betyg!

Att arbeta med gemensam läsning ger ringar på vattnet. 

Trägudars land - ett galet projekt?

Kanske har jag och eleverna gett oss i kast med något helt galet. Just nu läser vi Jan Fridegårds roman Trägudars land i kursen svenska 2. Jag vet att många har avrått mig men jag tycker att denna roman är bra och att den än idag håller, speciellt om man också kopplar samman romanen med den historiska period som den skildrar. För mig som undervisar i både svenska och historia är romanen perfekt. 

Hur gör vi då? Vi, alltså eleverna på Fordon- och transportprogrammet och VVS- och Fastighetsprogrammet och jag, inledde med att fundera över handlingen. Vad kan en roman som heter Trägudars land handla om? Vi tittade på omslagen för att se om de kunde ge ytterligare någon ledtråd. Jag får skriva omslagen för vi har två olika versioner i gång i klassrummet. 

Därefter satte vi igång med läsningen. 

Jag ser alltid till att läsa ett antal sidor högt vid varje lektion och sedan får eleverna läsa eller lyssna på några sidor. Till läsningen har jag tagit fram frågor och dessa får eleverna besvara vid de olika lässtopp som är framtagna. Jag brukar ha 5-6 frågor vid varje stopp. Den sista frågan utgår alltid från elevernas egna tankar om boken och lite längre ner i texten ser du hur den är formulerad. Genom att ha en sistafråga som är mer öppen kan jag lätt fånga upp om det är något som jag måste tänka på vid vårt fortsatta arbete med boken. 

Vi har nu hunnit läsa en tredjedel av boken och haft två lässtopp. Frågorna till första lässtoppet (sidorna gäller den röda pocket-versionen) var följande:

Under andra lässtoppet fick eleverna bland annat fundera över det samhälle som skildras. Vad har de fått reda på om det? De fick samla fakta om hur man bodde, vad man åt, vilka samhällsklasser som fanns, vilken religion man tillhörde, vad man hade för kläder och vad dessa var gjorda av och också hur en vanlig dag såg ut för en man eller kvinna under denna epok. Det var riktigt spännande att läsa elevernas loggar. Utifrån romanen och Fridegårds beskrivningar hade de kunnat samla på sig en hel del information. 

Imorgon fortsätter vårt arbete med romanen. Vi ska samla ihop läsningen med en gemensam tankekarta och därefter kommer jag att läsa högt igen. Då flera elever under lässtopp 1 och 2 lyft att det finns en hel del svåra ord i romanen kommer vi fortsättningsvis att arbeta mer aktivt med dessa ord och begrepp. Jag har exempelvis samlat en hel del ålderdomliga eller för epoken typiska ord i ett dokument och tillsammans kommer jag och eleverna att se till att vi har koll på vad de betyder och hur de kan användas i språket.

Vad tycker då eleverna om romanen så här långt? Det är lite blandat. Några tycker den är mycket intressant, då den ger en bild av vikingatiden. Andra säger att den är lite seg, att det finns för mycket beskrivningar och för lite action. Vi får se vad de säger när vi läst ut hela romanen. En spännande höst väntar!

Har du också arbetat med denna roman i en klass? I så fall får du gärna dela med dig.