Jennys julkalender den 4 december 2019 - Emigrationen

Varje år brukar jag lägga ner en del tid på emigrationen när jag undervisar i historia. Jag tänker att det är något som alla kan relatera till. Det kan handla om de senaste årens stora flyktingströmmar, om svenskarnas utvandring till Amerika eller om släktingar som flytt/lämnat sitt hemland för att bosätta sig någon annanstans. I detta kan man ta avstamp. 

För någon vecka sedan fick jag en fråga om vilket material jag brukar använda och det tänkte jag berätta i detta inlägg. Det handlar om en film, om statistik och om ett skönlitterärt textutdrag.

Filmen Den stora utvandringen har den AV Mediacentral som jag tillhör köpt in. Det gör att eleverna och jag enkelt kan titta på den. Till filmen finns en lärarhandledning som jag delvis utgår ifrån.  Eleverna får arbeta med frågor till filmen med också med större diskussionsfrågor. De får även leva sig in i dåtiden och skriva ett eget dagboksinlägg. 

Väldigt många svenskar valde att emigrera till Amerika men det fanns regionala skillnader i antalet som utvandrade. Detta är spännande att fördjupa sig i. På SCB finns en bra artikel att utgå ifrån, Så påverkade utvandringen till Amerika Sveriges befolkning. Till denna brukar jag koppla Historisk statistik för Sverige och bland annat titta på befolkningsmängden vid olika årtal (man får scrolla rätt långt ner i dokumentet för att komma fram till de olika tabellerna). Här kan man ta fram en mängd olika uppgifter till eleverna och låta dem jämföra, analysera och dra slutsatser.

Slutligen brukar jag arbeta med ett utdrag ur Vilhelm Mobergs Utvandrarna.  Jag har valt kapitlet Om en veteåker och ett fat korngrynsgröt. Utgår man från Mobergs roman från 1949 är det sidorna 146-154. Detta kapitel väcker tankar och känslor och ger andra, mer personliga, förklaringar till varför många valde att emigrera till Amerika. 

Vad använder du för material när du låter eleverna fördjupa sig i emigrationen?

Gemensam läsning som ger ringar på vattnet

Att läsa böcker gemensamt med eleverna är något som jag förespråkar. Med gemensam läsning ges möjlighet till samtal i olika former. Detta är något som min nya bok, Läsa och samtala om skönlitteratur - med digitala verktyg, handlar om. Inom kort kommer du att kunna läsa mer om boken på Studentlitteraturs hemsida men redan nu kan jag dela med mig av omslagsbilden.

I samband med att boken växte fram fick min make läsa manus. Han är lärare, precis som jag, och han fastnade för en av de modeller som jag skriver om i boken. Han undervisar inte i svenska men däremot i engelska och ville testa att arbeta så som jag beskrivit. Sagt och gjort. Han bestämde sig för att låta klass 7 få arbeta med en engelsk skönlitterär bok.  Valet blev Of Mice and Men, en roman som gick att låna i klassuppsättning från AvMedia Skåne. Genom AvMedia Skåne kunde han också få tillgång till filmen.

Under sin läsning fick eleverna skriva reflektionsloggar enligt Text & Tanke (denna logg finns tydligt beskriven i min kommande bok). Loggar skrev de efter varje kapitel och de blev utgångspunkt för gemensamma samtal i mindre grupp. Klassen bestod av 14 elever och dessa delades in i tre grupper. När en grupp hade samtal fick de övriga två läsa vidare i romanen. Så här såg några av loggarna ut:

Då eleverna fick utgå från sina egna loggar i samtalen blev de inte stressade eller oroliga. De hade hela tiden något att falla tillbaka på. Samtalet kretsade kring samma tema, ett kapitel i boken, även om reflektionerna kunde vara mycket individuella. Eleverna samtalade på engelska utan att reflektera att diskussionen fördes på ett annat språk. Det blev ett naturligt samtal.   

När hela boken var läst fick eleverna fördjupa sig i en av följande karaktärer, Lennie, George, Curley, Curleys fru och Crooks. Fördjupningen blev till en skrivuppgift, där eleverna skulle beskriva den valda karaktären så noga de bara kunde. De skulle lyfta både yttre och inre egenskaper. 

När eleverna var klara med sina karaktärsbeskrivningar tittade de gemensamt på filmen. De hade därefter samtal om filmen, om skillnader och likheter mellan film och bok men också om hur karaktären de valt ut skildrades på film och hur denna skådespelare stämde överens med den bild av karaktären som eleven skapat under sin läsning. Det blev intressanta diskussioner. Det bästa av allt var att klassen gillade arbetssättet, att få läsa en bok tillsammans i klassen, skriva egna loggar och sedan få samtala om boken utifrån de loggar de skrivit. De ville gärna arbeta på liknande sätt nästa år men då med en något modernare bok. Det tänker jag är ett gott betyg!

Att arbeta med gemensam läsning ger ringar på vattnet. 

Två systrar, en filmare och en dokumentär

Under läsåret har mina elever fått arbeta med ett par övergripande teman. Det har handlat om miljö och klimat och det har handlat om mänskliga rättigheter. Vi har varit på museet, sett ett par utställningar och haft workshops kopplat till dem. Vi har läst litteratur som knutit an till dessa teman. Vi har också alldeles nyligen haft en dokumentärfilmare på besök och det tänkte jag kort berätta om. 

Jag fick reda på att AV Media Skåne erbjöd ett kostnadsfritt skolbesök. Jag läste vidare och insåg att det passade riktigt bra in i ett av våra övergripande teman (mänskliga rättigheter). Jag tittade på filmen Blodssystrar, som var utgångspunkt för skolbesöket, och kände att den skulle kunna vara intressant att visa eleverna samtidigt som den skulle vara riktigt utmanande. I mina klasser har jag mest grabbar. De flesta är födda i Sverige och har bott på ett och samma ställe hela sin uppväxt. Många av dem bor på landet. I filmen är det två tjejer (tvillingar) man får följa. De har tvingats fly från sitt hemland. De bor i en storstad och de har fått flytta många gånger. Jag insåg att den här kontrasten skulle kunna leda till riktigt intressanta diskussioner.

Jag tog kontakt med Av Media Skåne och hörde mig för. Gällde erbjudandet även för gymnasiet? Jag fick ett positivt svar och kontaktuppgifterna till Malin Andersson, dokumentärfilmare. Hon kunde tänka sig komma till skolan, visa sin film och efter filmvisningen arbeta vidare med klassen. Superspännande, tyckte jag! Jag kollade med mina kollegor så att jag kunde få ha mina klasser i halvdagar och sedan fortsatta Malin och jag att planera filmvisningen. 

Vi pratade först om att låta eleverna göra egna dokumentärer men insåg snart att tiden var för knapp. Vi hade endast en halvdag per klass. Istället diskuterade vi möjligheten att arbeta med fyrahörnsövningar och olika diskussionsfrågor. Malin tog fram ett fint arbetsmaterial efter våra samtal och detta material blev vår utgångspunkt när vi tillsammans träffade klasserna.

Hur blev då besöken? Jag måste säga att de blev riktigt bra. Dokumentärfilmen utmanade eleverna. Jag märkte det tydligt under filmvisningen. Flera av eleverna kommenterade och hade åsikter och tankar. Efter filmen lät Malin eleverna skriva ner alla sina tankar och eventuella frågor. Det visade sig att eleverna hade så många frågor att vi inte i någon grupp hann med de planerade fyrahörnsövningarna. Frågorna var blandade och kunde handla om både stort och smått, om filmen i sig men också om att göra film. Här kommer några av frågorna:

Varför får vi inte följa mamman? Var är hon någonstans?

Det nämns aldrig någon pappa? Varför inte det?

Hur har de råd att bo i lägenhet i Malmö?

Varför gifte hon sig?

Under hur lång tid följde du Julia och Johanna?

Hur går det till när du filmar?

Ställer du frågor till dem som de sedan besvarar eller får de bara prata helt fritt?

Varför får vi inte veta så mycket om hennes man?

Vad utsattes de egentligen för när de var inlåsta?

Hur kom du i kontakt med Johanna och Julia?

Är det deras riktiga namn?

Under samtalen kunde eleverna tydligt koppla till sig själva. En del kunde känna igen sig, andra fastnade mer i de skillnader som fanns mellan deras eget liv och Johannas och Julias liv. Några lyfte att det är lätt att man dömer människor (genom exempelvis utseende) och att de egna fördomarna då styr en fel. Man tror att det är på ett visst sätt men när man får veta mer inser man att det är precis tvärtom.

Jag tror att Malin också uppskattade elevernas frågor och elevernas raka sätt. De lyfte allt det som de kom på utan att censurera sig.

Nu hoppas jag att fler lärare tar denna möjlighet och bjuder in Malin Andersson till sina klasser. Blodssystrar är en film som öppnar upp till diskussion och som fint knyter an till vår läroplans Grundläggande värden:

Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet mellan människor är de värden som utbildningen ska gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. (Gy11)

Jag tänker att det är i mötet med Den Andre som vi också får syn på oss själva samtidigt som vi får en ökad förståelse för vår egen verklighet.

Undergångstema i litteraturundervisningen

Ett undergångstema i litteraturundervisningen låter kanske inte så roligt men roligt det är just vad det är. Min ena klass läser just nu Mats Strandbergs roman Slutet. Det får jag tacka AvMedia Skåne för som köpte in en klassuppsättning av romanen. 

För ett tag sedan skrev jag ett inlägg om hur arbetet med romanen kommer att gå till. Det hittar du här:

http://jennypawendes.blogspot.com/2019/01/planering-for-romanen-slutet-ett.html

Nu är vi igång med romanen och nästa vecka ska eleverna och jag fördjupa oss i hur undergången har skildrats i olika medier. Detta kommer vi att fortsätta med parallellt med vår läsning av romanen. 

Nästa vecka kommer vi att lyssna på musik, titta på en trailer och läsa en novell. Inspiration och tips på undergångslitteratur fick jag i facebookgruppen Svensklärarna. Utifrån tipsen där och min egen idébank kom jag fram till att eleverna kommande lektion ska få stifta bekantskap med följande "texter":

The Final Countdown av Europa

Aniara av Harry Martinsson

Världens sista kväll av Ray Bradbury

När det gäller The Final Countdown ska vi både lyssna på den och läsa texten.

Eleverna ska få fundera över texten. De ska få utgå från frågor som:

• Vad handlar texten om? 
• Vad är det som har hänt? 
• Vilka är "vi"?
• När utspelar sig handlingen?
• Var utspelar sig handlingen?
• På vilket sätt kan denna text kopplas till temat jordens undergång?

Då Aniara idag har premiär på biograferna i Sverige tänker jag att en ingång till denna text kan vara att se trailern. 

Texten läser vi sedan på www.litteraturbanken.se och jag kommer att förbereda genom att lyfta fram några citat. Däribland detta:

Det finnes skydd mot nästan allt som är

mot eld och skador genom storm och köld

ja, räkna upp vad slag som tänkas kan.

Men det finns inget skydd mot människan.

Eleverna ska få diskutera citatet. Hur ska det tolkas? Vad betyder "det finns inget skydd mot människan"?

Slutligen ska vi läsa Ray Bradburys novell Världens sista kväll som finns att läsa i novellsamlingen Den illustrerade mannen. Även här ska eleverna få arbeta med texten. Frågorna är delvis samma som till låttexten:

• Vad handlar texten om? 
• Vad är det som har hänt? 
• Vem handlar det om? Vilka karaktärer finns med i novellen? Och hur hör de ihop?
• När utspelar sig handlingen?
• Var utspelar sig handlingen?
• På vilket sätt kan denna text kopplas till temat jordens undergång?

Inför läsningen av Slutet fick eleverna reflektera skriftligt över frågorna:

• Om jorden går under, vem skulle du vilja vara med?
• Vem vill du vara om jorden går under?

Nu kommer vi att bygga vidare på dessa frågor och eleverna ska individuellt få skriva en text med titeln:

Världens sista kväll

I denna text ska de få berätta om hur de skulle vilja tillbringa sin sista kväll. De ska få berätta var de vill vara, vilka de vill vara med och vad de vill göra. Det blir alltså egna versioner av Bradburys novell.

***

Hittar du något i inlägget som du själv skulle vilja arbeta med är det bara att "knycka". Du får gärna dela med dig av vad du gjort genom att kommentera detta inlägg.

Planering för romanen Slutet - ett läsprojekt under 6 veckor

Nästa vecka drar det igång! Då ska eleverna och jag under cirka 6 veckor läsa Mats Strandbergs roman Slutet. Jag ser mycket fram emot detta. Eleverna har själva fått välja bok och först var jag lite nervös. Hur skulle jag få tag i en klassuppsättning? Kunde jag låna från olika bibliotek? Men sen kom jag på att AvMedia Skåne ofta köper in klassuppsättningar. Jag hörde av mig till dem och de sa att de kunde köpa in Slutet. Det tackar jag och eleverna för. Vi blir nu de första som får låna de nyinköpta böckerna. 

Att eleverna valde Slutet känns bra. Jag tycker att det är en av de bästa ungdomsböckerna som gavs ut under 2018, något jag skrev om i december 2018:

Årets bästa svenska bok Unga vuxna

Vad ska läsprojektet innehålla? Under de sex veckorna som läsprojektet pågår kommer eleverna att få läsa, skriva och samtala om boken. De kommer också att få skapa egna Spotify-listor kopplade till en utvald karaktär och specifika händelser i boken. Hela läsningen kommer att avslutas med en skrivuppgift bestående av fem delar. Så här kan arbetet sammanfattas:

För några elever är Text & Tanke-logg något nytt så därför har jag tagit fram en (förhoppningsvis) tillräckligt tydlig instruktion. 

Loggarna skriver det i ett Google Dokument som delas med mig. På så sätt kan jag följa deras läsning och lyfta upp sådant i helklass som de reagerat på (eller kanske sådant som de inte alls reagerat på). 

Hur ska arbetet inledas? Då eleverna redan vet vad romanen handlar om kommer vi inte att börja med att förutspå, något jag annars brukar göra. Istället kommer eleverna att få reflektera över följande två frågor:

1. Om jorden skulle gå under, vem skulle du då vilja vara med?

2. Vem skulle du vilja vara, om jorden gick under? Hur skulle du vilja att andra uppfattade dig och beskrev dig?

Jag kommer under vårterminen att skriva mer om vårt arbete med romanen och du får gärna följa det. Om det är någon annan där ute som arbetar med Slutet får ni gärna höra av er. Det skulle vara roligt att få ta del av era planeringar.

Om det var krig i Norden och Måste gitt i undervisningen

Terminen går mot sitt slut. Jag har låtit mina ettor få fokusera på text och berättelser de senaste veckorna. Vi har läst Om det var krig i Norden (klassuppsättning från AVMedia Skåne) och vi ska avsluta med att se filmen Måste gitt som jag också lånat från AvMedia. Båda bok och film handlar om utanförskap och identitet samtidigt som det finns stora skillnader mellan de två. Det gör att jag tycker att de fungerar att arbeta med parallellt. Man kan hitta likheter men också skillnader. Då tiden inte riktigt räckt till har jag fått förkorta arbetsområdet något men så är det ju ibland. Jag har haft möjlighet att samarbeta med skolans bibliotekarie och det är alltid bra.

Till bok och film har vi arbetat med olika uppgifter. Eleverna fick inledningsvis förutspå handlingen till Om det var krig i Norden. Därefter läste vi texten i helklass och under och efter läsning fick eleverna arbeta med ett läsprotokoll som bygger på Aidan Chambers modell för boksamtal. Vill du ha ett sådant protokoll finns det här på bloggen under "Mallar och instruktioner".

Klassen delades in i mindre grupper och varje grupp hade samtal antingen med mig eller med skolbibliotekarien. Samtalen spelades in (ljud samt tavla, där man ser läraren anteckna det eleverna säger). Inspelningen är ett stöd om man i efterhand vill lyssna på vem som sa vad. Varje samtal tar ca 1 timme. Det inleds med att eleverna får presentera det de skrivit upp på sitt protokoll. Jag brukar ta en rubrik åt gången. När alla fått med allt som de skrivit upp i sina läsprotokoll får eleverna fundera över om det finns några kopplingar mellan eller inom kolumnerna. Det kan handla om att saker upprepas eller att vissa saker helt enkelt hänger ihop med varandra. De kopplingar som de ser markerar jag på tavlan genom att dra streck mellan de olika punkterna. När det är gjort är det dags för själva samtalet. Nu får eleverna fördjupa det de fastnat för under sin läsning och förklara och förtydliga. De får ta del av varandras läsningar och tolkningar. Min roll är att styra samtalet till boken så att gruppen inte hamnar för långt utanför. Avslutningsvis får eleverna göra en utvärdering och jag gör den väldigt enkel. På en post it-lapp får de skatta redovisningsformen på en skala 1-5 och sedan motivera sin skattning.

Filmen ska vi se kommande vecka och vi arbetar på ett liknande sätt som med boken. Vi kommer att förutspå handlingen och därefter arbeta med samtal men denna gång i samtalsgrupper, där frågorna redan är framtagna. Alla grupper kommer att få diskutera alla frågor och eleverna kommer att få ut frågorna innan de får se filmen. På så sätt vet de vad de ska fokusera på under sitt tittande. De frågor som eleverna kommer att få diskutera efter filmen utgår från tre olika tema:

- språk

- manligt och kvinnligt

- skilda världar

Dessa teman är relevanta också för boken Om det var krig i Norden och det ska bli spännande att se om eleverna gör kopplingar mellan de två. Frågorna som vi använder utgår delvis från den lärarhandledning som finns till filmen. Du når den här: 

Lärarhandledning

Eleverna kommer också att få göra Bechdeltestet till filmen. Vet du vad det är? Det är ett test där man ser hur kvinnor framställs i en film. För att klara testet måste en film:

1. ha minst två (namngivna) kvinnliga rollfigurer

2. dessa namngivna kvinnor måste prata med varandra

3. och de måste prata med varandra om något annat än män

I det korta klippet nedan får du information om testet. Det är första gången jag låter eleverna göra detta test till en film. Det ska bli spännande att få ta del av elevernas resultat.

Även arbetet med filmen kommer att utvärderas och jag håller fast vid min enkla utvärdering med post it-lappar och skattning.

Vad gör du så här i avslutningstider? Vilka uppgifter får dina elever arbeta med? Dela gärna med dig!

Om det var krig i Norden

Tänk om det var krig i Norden, i Sverige. Vad skulle du göra och hur skulle du reagera? Det är några av de frågor som jag diskuterat med mina elever i svenska och historia på Bygg- och anläggningsprogrammet och Hantverksprogrammet. Diskussionerna har utgått från boken Om det var krig i Norden skriven av Janne Teller och genomförts enligt Aidan Chambers modell för boksamtal.

För den som inte är känner till Chambers modell kommer här en kort sammanfattning. Modellen består av fyra frågor och det är kring dessa man har sitt samtal. Frågorna är:

- Vad gillar du i boken?
- Vad ogillar du i boken?
- Vilka frågetecken finns?
- Vilka mönster/kopplingar kan du se?

Under och efter sin läsning skriver eleverna ner sina tankar under respektive fråga/rubrik. Jag ser alltid till att dela ut ett läsprotokoll till eleverna så att de enkelt kan samla sina tankar. En mall finns att hämta under fliken "Mallar och instruktioner".

Då det var första gången mina elever använde Chambers modell valde jag och bibliotekarien att lägga ner tid på att modellera och presentera modellen. Vi gick igenom hur modellen är uppbyggd och sedan exemplifierade vi genom att använda sagan om Rödluvan och vargen. Rätt snart deltog flera elever i klassen. De hjälpte till i vårt modellerande.

När väl modellen var presenterad avsattes tid till läsning. Texten lästes högt så att alla kunde hänga med. Några elever ville hellre läsa tyst på egen hand och fick givetvis det.

Under andra lektionen fick eleverna möjlighet att fördjupa sig i texten men också fylla på i sina läsprotokoll. Då vi tidigare läst bland annat Den fria rörligheten av Karolina Ramqvist och Hjälten Josef Schultz på fotografiet av Olivia Bergdahl kunde eleverna också arbeta med att hitta kopplingar mellan de tre texterna. Gemensamt för dem är ju bland annat att de handlar om krig, flykt och utsatthet.

Under tredje och fjärde lektionen var det dags för boksamtal och dessa genomfördes i mindre grupp (7 elever per grupp). Jag hade en grupp och bibliotekarien en annan. Varje samtal höll på ca 1 timme. Under de sista minuterna genomfördes en utvärdering.

I alla grupper var aktiviteten hög och tavlan fylldes rätt snart av elevernas tankar.

När väl alla elevernas tankar fanns på plats fick de tillsammans försöka se vad som hängde ihop med vartannat och streck drogs mellan och inom de olika kolumnerna. Därefter började det något mer fördjupande samtalet, där eleverna fick förklara och utveckla sina tankar. I denna fas ingick också att vara en aktiv lyssnare så att man kunde ta vid där någon annan slutat.

Vad tyckte då eleverna om detta arbetssätt? Många var mycket positiva. På en skala 1-5, där 1 var det lägsta betyget och 5 det högsta, blev klassens snitt 4,3. Det skulle jag säga är ett mycket gott betyg. Det eleverna skrev var att de gillade formen, att i mindre grupp få tala och samtala om en gemensamt läst text. De gillade också att de fick ta del av varandras åsikter och tankar och de upplevde att de fick nya perspektiv på texten när de fick arbeta med den på detta sätt.

Då resultatet blev så bra tänker jag fortsätta arbeta med Chambers modell under året. Jag vet ännu inte med vilka texter. Kanske har du något förslag? I så fall får du gärna dela med dig.

Sist men inte minst vill jag dela med mig av två tips:
1. För er som har AvMedia Skåne finns möjlighet att låna boxar med 15 ex av boken/box. En bra möjlighet om man vill läsa Om det var krig i Norden i helklass.
2. Det finns en lärarhandledning till boken. Du hittar den på Lilla Piratförlaget.

Att läsa - så här gör vi i mitt klassrum!

Att kunna läsa och förstå en text är oerhört centralt. I mitt förra inlägg, Multimodala texter - hur gör man?, skrev jag om ett vidgat textbegrepp där också de digitala multimodala texterna finns med. 

Väljer man att se text som mer än bara skriven text ökar antalet texttyper i takt med samhällets förändring och den digitala teknikens utveckling. Det gör att man idag som läsare behöver kunna möta fler texttyper än vad man någonsin tidigare behövt göra. Det ställer stora krav på läsaren och det ställer stora krav på oss lärare. Det är vi som ska "skola" in eleverna i läsningen och ge dem redskap och strategier som de kan ha med sig in i ett framtida samhälle och ett kommande yrkesliv. Hur gör du när du arbetar med läsning och med olika texttyper? Det skulle jag gärna vilja veta. Tillsammans kan vi lära av varandra och det gynnar alla, inte minst eleverna. 

Oavsett hur man som lärare tänker kring texter och läsning tror jag att alla kan hålla med om att en god läsförståelse och läsförmåga är A och O. Alla elever har dock inte lika lätt för att läsa skrivna texter utan en del kan behöva stöd och anpassningar för att komma vidare i sin läsning. Det här är ett område som jag finner oerhört fascinerande. Tänk så mycket man kan göra för att alla ska kunna uppleva läsning som en helt ok sysselsättning.

Jag började fundera lite över min undervisning och hur läsning går till i mitt klassrum. För att tydliggöra för mig själv gjorde jag en enkel sammanställning i Venngage, ett verktyg för att skapa infografik. 

När jag var klar med min sammanställning insåg jag att det inte bara är så här mina elever kan läsa. De kan också få stöd i sitt läsande på Internet genom att använda talsyntes (en talsyntes konverterar text till tal, något jag skrivit om i detta inlägg Stötta eleverna i deras lärande). Sammanställningen synliggjorde för mig att läsning faktiskt sker på många olika sätt i mitt klassrum. 

Vad betyder då de olika punkterna i sammanställningen? Jo, bok med hård pärm får symbolisera det traditionella sättet att läsa. Man håller en bok i sin hand och sedan läser man den. Nästa punkt, e-bok, handlar om att läsa digitalt via sin padda, telefon eller dator. Tredje punkten, Läshörnan/AV Media Skåne, är ett projekt som bl a mina elever och jag är inne i. Under ett års tid får vi tillgång till e-böcker och dessa kan vi antingen läsa eller lyssna på. Man kan säga att Läshörnan är som ett slags digitalt bibliotek. Eleverna kan läsa hemma, på skolan, på bussen. Fjärde punkten, Spotify, handlar just om musiktjänsten Spotify. Inte alla är medvetna om att det finns en massa inlästa böcker och noveller på denna tjänst. Som användare kan man lyssna både till klassiker och nyskriven litteratur. 

Legimus och Inläsningstjänst är specifika stöd för de elever som har läs- och skrivsvårigheter och behöver få tillgång till inläst litteratur. 

Genom att låta alla varianter av läsning finnas i klassrummet blir det ok att läsa på det sätt som man för stunden behöver. Det blir aldrig konstigt när läsandet tar sig olika uttryck. Just detta att skapa ett klassrum där alla kan delta utifrån sina förutsättningar är grunden för att skapa en god läsförståelse och läsförmåga hos eleverna. Så tänker i alla fall jag. När det gäller olika sätt att läsa på har jag säkert missat en del och vissa kanske jag inte ens är medveten om. Tipsa mig gärna!

Avslutningsvis tänkte jag passa på att lyfta några helt underbara källor till litteratur. Vi har Litteraturbanken, en källa till glädje för alla oss som vill kunna läsa och diskutera äldre litteratur och sedan har vi Lässugen, som man hittar på ur.se. Lässugen är för de yngre barnen och här blir förhållandevis moderna sagor och bilderböcker upplästa av olika svenska skådespelare. Kolla gärna in om du inte redan gjort det!

Läshörnan - vi testar under ett år

Förra veckan var jag på Avmedia Skåne tillsammans med Marit Hammarland, skolbibliotekarie på Wendesgymnasiet. Vi fick information om Läshörnan, ett digitalt bibliotek där över 9000 titlar finns samlade. Tanken är att vi ska in i Läshörnan för att testa under ett år. Alla ettor på Bygg- och anläggningsprogrammet ska få inlogg, så att de i svensk- och engelskundervisningen kan ta del av Läshörnans utbud.

Vad är det då som krävs för att kunna nyttja Läshörnans utbud? Så här skriver Avmedia Skåne:

"Deltagare måste:- bestå av elever och lärare, helst i samarbete med skolbibliotekspersonal- ha tillräckligt med teknik (datorer/läsplattor/smarttelefoner)- ha fungerande/pålitlig internetanslutning, nätverk- ha inloggning i AV Media Skånes mediekatalog"

Vi som sedan får testa Läshörnan under ett år ska också dokumentera vårt arbete. Avmedia Skåne vill att vi

- delar med oss av idéer och erfarenhet av Läshörnan, minst 2 gånger under året 

- att vi dokumentera våra och elevernas erfarenheter och upplevelser

En del av våra erfarenheter kommer jag att sprida här på bloggen och en del kommer säkert att finnas på Avmedia Skånes hemsida så småningom.

Redan 2014 fick en del klasser runt om i Sverige möjlighet att testa Läshörnan och i samband med det skapades en Facebook-grupp, som numera är omdöpt till "Läslust 2015" (detta då projektet fortlöper även under 2015). Vill du ha mer information om Läshörnan kan du läsa vidare SLI educations hemsida. Du kan också kolla in FB-gruppen.

Jag har kollat upp några av de titlar som nämndes i senaste avsnittet av Wendespodden, del 3 Magisk realism:



Jag sökte på "Huset mittemot", "Pojkarna" och Tordyveln flyger i skymningen". Alla fanns att läsa i Läshörnan. Skoj att så pass ny och aktuell litteratur finns tillgänglig. Jag sökte också på en del klassiker och även här fanns ett bra utbud.

Nästa steg för oss är att fixa alla elevinlogg och sedan drar vi igång med Läshörnan! Det ska bli skoj och intressant!