Jennys julkalender 6 december 2019 - Mer poesi åt eleverna!

Då och då bloggar jag om poesi. Jag tycker att det är en genre som det arbetas för lite med i klassrummen. Vad det beror på vet jag inte riktigt. Kanske är det så att poesi har ett rykte om sig att vara svårläst. Och visst kan viss poesi vara svårläst men det är kanske också det som är det förtrollande med poesi. Man kan läsa, läsa om, tolka, försöka förstå, läsa om igen. Efter varje läsning kommer man lite närmare dikten och det som den vill förmedla.

De senaste åren har det getts ut en hel del poesi för barn och unga. Jag tänkte nämna några verk. Först ut är Berör och förstör - dikter för unga. Det är en antologi med 79 dikter. Det som förenar dem är att de är skrivna från år 1999 och framåt och att de är skrivna av svenskspråkiga författare.

Nästa är en diktbok skapad av systrarna Emma och Lisen Adbåge. Den heter Folk: Främlingar och vänner – nån du kanske känner!

Genom det vidgade kollegiet fick jag veta att dessa dikter finns tonsatta av Britta Persson och tillgängliga på Spotify, https://open.spotify.com/album/2v1Nk5W06VRTIP3fyyQIIj. Det finns även musikvideos skapade av Britta Persson och systrarna Adbåge. Här är en av dem:

Hela spellistan kommer du åt här, https://www.youtube.com/playlist?list=PLtR0ek694xD8_QRVaENY0xt0nl8Km2OcE.

Sedan har vi Om jag fötts till groda av Annika Sandelin. Det är en diktsamling om drömmar. Vad drömmer du om? är en fråga man kan ställa till sina elever efter läsning av en eller flera dikter i denna bok.

Nästa bok handlar om kärlek. Den heter Min längtan kvar: dikter om kärlek – tappad och hittad och är skriven av Mårten Melin. Så här låter en av dikterna:

kanske är det så

att om jag inte ansträngde mig så hårt

för att få dig att se mig

skulle du

inte anstränga dig så hårt

för att inte se mig

Mitt sista tips är Min syster är ett spöke: och andra dikter av Lena Sjöberg. Det är en diktbok på rim som lyfter både stora och små frågor. Det kan exempelvis låta så här:

Lägg handen på min panna

och säg att jag är varm

och lova mig att stanna,

låt mig somna på din arm.

Nynna tyst de sånger

du sjöng för längesen

och viska många gånger:

- Allt blir bra igen.

 

När man läser dikter med elever kan man exempelvis börja med att högläsa dikten. Vad får den dig att tänka på? Läs därefter dikten högt på nytt. Låt eleverna få fundera över frågor som:

• Vad handlar den om? 
• Vilka ord är viktiga?
• Vilken känsla förmedlar den?
• Hur är den uppbyggd?

Man kan även arbeta med diktlogg, alltså en läslogg fast till dikter. Den kan vara styrd och utgå från börjor såsom:

När jag läser dikten tycker jag att den handlar om...

Den känsla som dikten förmedlar är...

När jag läser dikten tänker jag på...

När jag läser dikten känner jag...

När jag läser dikten ser jag...

När jag läser dikten fastnar jag i/vid/på...

Sedan kan man låta eleverna, utifrån inspiration av de lästa dikterna, skapa egna. Jag har skrivit om olika övningar i tidigare inlägg. Du hittar dem här:

http://jennypawendes.blogspot.com/2017/09/twitter-poesi-in-i-undervisningen.html

http://jennypawendes.blogspot.com/2015/05/att-arbeta-med-poesi-i-svenska-1.html

http://jennypawendes.blogspot.com/2016/11/blackout-poetry-en-ingang-till-poesin.html

http://jennypawendes.blogspot.com/2019/03/skriva-poesi-utifran-stationer.html

http://jennypawendes.blogspot.com/2016/05/att-skriva-poesi-ar-skoj.html

http://jennypawendes.blogspot.com/2018/12/kreativa-skrivovningar-jennys.html

Skriva poesi utifrån stationer

I december skrev jag ett inlägg om hur jag arbetat med diktskrivande i stationer. Du kan läsa det här:

Stationer med diktskrivande

Flera har hört av sig angående mitt material till dessa stationer. Jätteskoj tycker jag. För att underlätta har jag nu lagt upp instruktionerna till fyra olika stationer:

Skriv en dikt enligt dadaismen

Skriv en dikt med enstaviga och tvåstaviga ord

Skriv en haikudikt

Skriv en miljödikt

Du hittar dem även under fliken Mallar och instruktioner. Här finns också en lärarhandledning som jag tagit fram till Författarcentrum och deras projekt Jag skriver i dina ord. Den handlar om hur man kan arbeta med poesi i skolan.

Kreativa skrivövningar - Jennys julkalender den 11 december 2018

Igår hade vi Olivia Bergdahl på besök. Wow, säger jag! Vilken energi. 

Eleverna fick testa på olika skrivövningar och det gjorde de med glädje. Två av dessa övningar tänker jag att andra kan ha glädje av och därför får de helt enkelt bli mitt tips för dagen.

Första övningen, som ska bli en dikt, bygger på associationer. Vad tänker du på när du hör ordet katt? Okej päls. Vad tänker du när du hör ordet päls? Okej mjuk. Vad tänker du när du hör ordet mjuk? Okej glass. Jag du förstår. Du utgår från ett ord och sedan associerar du fritt. För att hjälpa eleverna på traven bestämmer du det ord som ska vara utgångspunkt och du säger att de ska associera i tre steg. På tavlan skriver du: 

Glass

1. 

2. 

3. 

Sedan får eleverna associera fritt. Här är ett exempel:

Glass

1. Sommar

2. Varmt

3. Bada

När eleverna kommit så här långt låter du dem utgå från dessa ord men sätta in dem i följande fraser:

1. Jag är

2. Du är

3. Det känns som 

Behöver de böja ett ord eller lägga till ett ord för att få ett flyt i dikten går det bra. Dikten ovan blir då:

Glass

Jag är sommar

Du är varm

Det känns som ett bad

Kanske inte så bra. Mina elever lyckades klart bättre. Kolla in dessa!

Pistol

Jag är vapen

Du är USA

Det känns som Vietnam

Katt

Jag är ett husdjur

Du är kelig

Det känns som terrorism

Bastant

Jag är tung

Du är bred

Det känns stabilt

Den andra övningen handlar om allitteration. Här ska eleverna leta ord som börjar på samma bokstav eller ljud. Utgå från några bokstäver, exempelvis s, k, a och r. Låt eleverna gå samman i par och tillsammans skriva ner så många ord som de bara kan som börjar på den bokstaven som de valt. Efter någon minut är det dags att bryta och nu ska eleverna försöka skriva en eller flera meningar med så många av sina ord som möjligt. De kan få lägga till ord som och, men och de kan också få böja sina ord och använda dem hur många gånger som helst. Så här blev det när några elever samlade ihop sina ord på bokstaven f:

Fisken fällde felaktiga fjärtar

Fågeln flög fumlandes från de fasta fungerande flygplanen.

Få flugor flyger fort fram.

Och för den som vill utveckla övningen finns exempel i ett av mina tidigare blogginlägg. I det skriver jag om hur man med bilder kan låta eleverna skriva anaforer och allitteration, http://jennypawendes.blogspot.com/2016/05/att-skriva-poesi-ar-skoj.html

Stationer med diktskrivande - Jennys julkalender den 6 december 2018

Idag tänker jag dela med mig av ett lektionsupplägg som fungerat superbra i mina klasser. Det handlar om diktskrivande. För en del elever är det svårt att skriva dikter, för andra är det hur lätt som helst. Jag har märkt att det är lättare att få alla att komma igång om man styr diktskrivandet på olika sätt. De senaste åren har jag arbetet med stationer. Varje station har erbjudit en ny diktuppgift men också en ny form för dikten. 

Denna vecka fick mina elever utgå från sex olika stationer. Vid varje station la jag ut en specifik uppgift (med ett exempel på en dikt gjord utifrån uppgiften), några pennor och papper. På bilden nedan finns instruktionen till att skriva en ordklassdikt. 

Övriga stationer som mina elever fick testa var:

- skriv en haiku

- skriv en dikt med anafor

- skriv en miljödikt (Här får eleverna skriva en dikt på tre rader. Första raden besvarar frågan Vad ser du? Andra raden besvarar frågan Vad hör du? och tredje Vad känner du?)

- skriv en dikt på en bokstav 

- skriv en dikt med enstaviga och tvåstaviga ord (rad 1 och 3 enstaviga ord och rad 2 och 4 tvåstaviga ord)

Innan man släpper eleverna fria måste man kolla av att de vet skillnaden på enstaviga och tvåstaviga ord. Jag skrev på tavlan upp några av elevernas exempel. Några elever ville också att jag skulle skriva upp alla vokaler, så då gjorde jag det.

När alla visste vad de olika stationerna gick ut på fick de sätta igång. Eleverna skrev och skrev och skrev. Det blev en hel del dikter om epa-traktorer och klassrummet. Det blev en del räknande av stavelser men också en del diskussioner om enstaviga och tvåstaviga ord. Några kom på att de till haikudikterna kunde använda ord med fler stavelse än så. 

När alla elever skrivit dikter från alla stationer fick de i uppgift att läsa igenom sina dikter. De skulle därefter välja ut den som de tyckte var den allra bästa. Denna fick de läsa upp för övriga i klassen.

Samplingsdikter - Jennys julkalender den 4 december 2018

- Det här var ju nästan lite roligt!

Det sa en av mina elever idag efter att vi hade arbetat med samplingsdikter. Vad är då samplingsdikter? Jo, det är när man utgår från redan skrivna verk och plockar meningar från dem. Dessa meningar sätts sedan samman till en ny dikt.

Idag valde jag att utgå från 7 olika diktböcker.  Jag delade in klassen i grupper om tre eller fyra personer. Varje grupp satte jag vid egna "stationer". Det betyder att man behöver ha en hel hop med diktsamlingar för att arbetat ska kunna fungera. Idag arbetade jag bland annat med dessa böcker.

När eleverna satt i sin grupp tog de en diktbok var och bläddrade slumpmässigt i den. De satte ner sitt finger och den rad som fingret landade på var den som de sedan skrev upp på sitt papper. Nästa elev i gruppen bläddrade i sin bok, satte ner fingret och skrev upp raden.

Snart var alla sju diktböcker använda och eleverna hade en ny dikt bestående av sju rader. De fick nu i uppgift att sätta en titel på dikten. När de gjort det gick de vidare till en ny station och arbetet började om.

När alla grupper hade tagit fram tre dikter fick de i uppdrag att välja ut den dikt som de tyckte bäst om. De fick öva på att högläsa den och sedan redovisade de sin dikt för övriga i klassen.

Det var ett uppskattat arbete.

Under skapandet gick jag runt och lyssnade på elevernas samtal. De var fascinerade över att så många poeter har "konstiga" namn. Några grupper samtalade om dikternas innehåll och form. Får en dikt handla om precis vad som helst och se ut hur som helst?, undrade de. Imorgon kommer vi att fortsätta arbeta med dikter men då med en helt annan uppgift.

Vad ger då en sådan här uppgift? Jag tänker att den ger massor. Eleverna är kreativa och skapar egna dikter. De samtalar om och reflekterar över dikters form, innehåll och titlar. Det är ett skapande i en lekfull form och eleverna blir motiverade. De vill gärna skapa klassens "bästa" dikt.

Två skrivuppgifter till skönlitterära texter

Varje läsare går in i en bok med sin förförståelse och sina erfarenheter. Det gör att det finns lika många läsare som det finns elever i ett klassrum. När man tillsammans i en klass läser en bok fastnar eleverna för olika saker. Så är det och det är något som jag tycker är mycket spännande (jag har bland annat skrivit om det i boken Mötet med texten. Inkluderande läsundervisning, om du skulle vilja läsare mer).

I sin läsundervisning kan man göra eleverna uppmärksamma på att vi alla fastnar för olika saker när vi läser en och samma text. Det kan man göra genom två korta skrivuppgifter och dessa tänkte jag presenterna. 

De två skrivuppgifterna är båda dikt-uppgifter och de kallas "Jag-är-dikt" och "Miljö-dikt". Idén till dessa har jag fått från Ann Boglind, som vid en föreläsning pratade om att låta eleverna bli den lästa romanens huvudkaraktär. Eleverna skulle beskriva karaktären genom en femrading (dikt på fem rader). Jag har senare hittat Ann Boglinds femrading på Litteraturbanken under "Skola" och "Didaktik och metodik". 

Jag valde att utveckla Boglinds idé och la till uppgiften "Miljö-dikt". I denna ska eleverna på fem rader beskriva romanens miljö. För att alla elever lätt ska komma igång finns redan inledningarna på de fem raderna klara. Det enda eleverna behöver göra är att fortsätta på meningarna. Detta gör att även den mest skrivovilliga börjar skriva.

När eleverna skrivit sina dikter kan man dela in klassen i grupper. I grupperna kan man låta eleverna läsa upp sina dikter för varandra. De kan få fundera över om de tagit upp samma saker, om deras beskrivningar påminner om varandra eller om det helt enkelt är så att de tagit upp helt olika saker. De kan få förklara hur de tänkt och vad det var som gjorde att de valde ut just de ord som de skrev in i sina dikter. På detta sätt breddas elevernas läsning. De får ta del av varandras tolkningar av karaktärer och miljö samtidigt som de får sätta ord på sin egen läsning. Vill man synliggöra deras tolkningar kan man avsluta med att sätta upp dikterna på klassrumsväggen.

Skrivuppgifterna är enkla och kan användas till noveller och romaner. 

Du ska få ta del av en "Jag-är-dikt" och en "Miljö-dikt", som jag själv skrivit efter att jag läst en ungdomsroman. Vet du vilken bok det är jag läst? Svaret finns med liten text allra sist i detta blogginlägg.

Jag-är-dikt

Jag är en olus

Jag tycker om att springa, att låta benen bära mig i skog och mark

Varför måste jag dölja vem jag egentligen är?

Jag borde lära mig läsa tärningen

Jag önskar att pappa var här

Miljö-dikt

Jag är i Skellefteå

Här finns is, snö och kyla

Det doftar av allt och ingenting

Jag hör ljudet av fara

Jag ser dåtid, nutid och framtid, allt förenat genom minnen.

Boken jag läst är Mats Söderlunds Hotet, Ättlingarna 1.

Att skriva poesi är skoj

"Fröken, kan vi inte göra det vi gjorde igår?"
"Vad då, menar du?"
"Jo, det där med bilderna."

Så lät det på min lektion i förra veckan. Vi arbetade med poesi och föregående lektion hade vi arbetat med anaforer. Jag gick igenom begreppet och gav eleverna några exempel på anaforer. Därefter visade jag en bild och bad eleverna under begränsad tid (2 minuter) skriva egna anaforer. Oj, vad de satte igång. De skrev, tänkte, skrev...och när de två minuterna gått fick de läsa upp sina alster. Vi gjorde om det några gånger och varje gång med en ny bild. Fem minuter efter ordinarie lektionstid insåg vi att vi hade kört på övertid.

Det var denna övning mina elever gillat och ville ha repris på. Jag var inte sen att hänga på. Jag valde dock att ta ett nytt begrepp, allitteration, och precis som förra lektionen gick jag igenom begreppet och gav exempel. Därefter visade jag en bild och gav eleverna två minuter på sig att skriva en egen allitteration. De var hur aktiva som helst och när minuterna gått fick de läsa upp sina alster. Även denna övning gjorde vi om några gånger.

Varför gillade då mina elever detta? Jag tror att det kan finnas flera förklaringar:

1. Uppgiften var kort och avgränsad.
2. Uppgiften var på tid. Det blev nästan som ett tävlingsmoment.
3. Uppgiften genomfördes med bildstöd. Eleverna behövde alltså inte skriva anaforer eller allitteration utifrån sina egna tankar utan de kunde utgå från något de såg på bilden.
4. Alla kunde delta och gjorde det utifrån sina förutsättningar.

Kanske är detta en övning som du kan använda i din undervisning. Hör av dig om du vill ha mer information. Jag delar gärna med mig!