Undergångstema i litteraturundervisningen

Ett undergångstema i litteraturundervisningen låter kanske inte så roligt men roligt det är just vad det är. Min ena klass läser just nu Mats Strandbergs roman Slutet. Det får jag tacka AvMedia Skåne för som köpte in en klassuppsättning av romanen. 

För ett tag sedan skrev jag ett inlägg om hur arbetet med romanen kommer att gå till. Det hittar du här:

http://jennypawendes.blogspot.com/2019/01/planering-for-romanen-slutet-ett.html

Nu är vi igång med romanen och nästa vecka ska eleverna och jag fördjupa oss i hur undergången har skildrats i olika medier. Detta kommer vi att fortsätta med parallellt med vår läsning av romanen. 

Nästa vecka kommer vi att lyssna på musik, titta på en trailer och läsa en novell. Inspiration och tips på undergångslitteratur fick jag i facebookgruppen Svensklärarna. Utifrån tipsen där och min egen idébank kom jag fram till att eleverna kommande lektion ska få stifta bekantskap med följande "texter":

The Final Countdown av Europa

Aniara av Harry Martinsson

Världens sista kväll av Ray Bradbury

När det gäller The Final Countdown ska vi både lyssna på den och läsa texten.

Eleverna ska få fundera över texten. De ska få utgå från frågor som:

• Vad handlar texten om? 
• Vad är det som har hänt? 
• Vilka är "vi"?
• När utspelar sig handlingen?
• Var utspelar sig handlingen?
• På vilket sätt kan denna text kopplas till temat jordens undergång?

Då Aniara idag har premiär på biograferna i Sverige tänker jag att en ingång till denna text kan vara att se trailern. 

Texten läser vi sedan på www.litteraturbanken.se och jag kommer att förbereda genom att lyfta fram några citat. Däribland detta:

Det finnes skydd mot nästan allt som är

mot eld och skador genom storm och köld

ja, räkna upp vad slag som tänkas kan.

Men det finns inget skydd mot människan.

Eleverna ska få diskutera citatet. Hur ska det tolkas? Vad betyder "det finns inget skydd mot människan"?

Slutligen ska vi läsa Ray Bradburys novell Världens sista kväll som finns att läsa i novellsamlingen Den illustrerade mannen. Även här ska eleverna få arbeta med texten. Frågorna är delvis samma som till låttexten:

• Vad handlar texten om? 
• Vad är det som har hänt? 
• Vem handlar det om? Vilka karaktärer finns med i novellen? Och hur hör de ihop?
• När utspelar sig handlingen?
• Var utspelar sig handlingen?
• På vilket sätt kan denna text kopplas till temat jordens undergång?

Inför läsningen av Slutet fick eleverna reflektera skriftligt över frågorna:

• Om jorden går under, vem skulle du vilja vara med?
• Vem vill du vara om jorden går under?

Nu kommer vi att bygga vidare på dessa frågor och eleverna ska individuellt få skriva en text med titeln:

Världens sista kväll

I denna text ska de få berätta om hur de skulle vilja tillbringa sin sista kväll. De ska få berätta var de vill vara, vilka de vill vara med och vad de vill göra. Det blir alltså egna versioner av Bradburys novell.

***

Hittar du något i inlägget som du själv skulle vilja arbeta med är det bara att "knycka". Du får gärna dela med dig av vad du gjort genom att kommentera detta inlägg.

Arbetsområde om litteratur och läsning

Sedan skolan drog igång i augusti har jag med mina ettor i kursen Svenska 1 arbetat med ett område som jag döpt till läsning. Det har varit ett lyckat arbetsområde och därför tänker jag dela med mig av mitt upplägg här i bloggen. Inspiration till området har jag bl a fått från de diskussioner som då och då förs om ungas läsning men också från en uppgift som svenskläraren Martin Ahlstedt delade med sig av under 2014.

Arbetsområdet behandlar följande delar från ämnes- och kursplanen. 

Som bedömning har jag haft två större uppgifter, nämligen en reflekterande uppsats och ett boksamtal i mindre grupp. 

Arbetsområdet inleddes med att eleverna fick ge sin syn på litteratur och läsning. De fick reflektera över följande:

1. Vad läser du?
2. Varför läser du?
3. Hur läser du?
4. Detta är det bästa jag läst
5. Är det viktigt att kunna läsa?

En och en fick de skriva ner sina tankar och dessa delade de sedan med mig. Därefter besvarade jag frågorna men jag gjorde det muntligt inför klassen och sedan kom också skolans bibliotekarie och gav sina svar på frågorna ovan.

Det var spännande att ta del av elevernas svar. Alla var eniga om att läsning var viktigt och de skrev exempelvis så här:

Det är jätteviktigt att kunna läsa. Genom läsningen kan man lättare prata med folk, förstå ord, ha ett stort ordförråd och förstå vad andra säger och skriver. Det är också viktigt när man ska lära sig saker i i exempelvis skolan.

Det är viktigt för att kunna kommunicera med folk. Om man inte kan läsa kan man bli lurad och det blir också svårt att följa de instruktioner man får i skolan och i yrkeslivet.

När vi tillsammans hade reflekterat över läsningens betydelse gick vi vidare och läste vad andra skrivit om läsning. Vi använde krönikor, essäer och radioreportage. Till de olika texterna och radioreportagen hade jag i förhand tagit fram frågor. Dessa fick eleverna i grupp diskutera. Vi följde sedan upp diskussionerna i helklass. 

När vi kommit så här långt var det dags för första bedömningsuppgiften, en reflekterande uppsats. Jag gick igenom vad en reflekterande uppsats är och eleverna fick ta del av ett stödmaterial som bl a bestod av frågor (och då frågor som vi behandlat under lektionstid) men också "börjor" (alltså inledningar på meningar som eleverna kunde använda rakt av i sina egna uppsatser). Här nedan ser du "börjor" som visar hur eleverna kan inleda sina uppsatser:

Eleverna fick skriva under lektionstid och när de var klara fick de ut en mall som de kunde använda för att granska sin text. Mallen når du här; Mall för att granska text. När de arbetat igenom sin text lämnade de in den till mig.

Nästa steg var att introducera Aidan Chambers modell för boksamtal. Jag och skolans bibliotekarie introducerade modellen och sedan fick eleverna läsa igenom ett avsnitt i läromedlet Metafor 1, som beskriver just Chambers modell. 

Sedan introducerades novellen Början av Gun-Britt Sundström, även denna finns i Metafor 1. Novellen läste jag högt för eleverna och under min läsning fyllde de på i sina läsprotokoll som de fått ut. Du når läsprotokollen via denna länk, Läsprotokoll Chambers. Eleverna läste sedan novellen en gång till men då på egen hand och under och efter sin läsning fyllde de på med ytterligare saker i sitt protokoll.

Därefter var det dags för den andra bedömningsuppgiften, att ha ett samtal i mindre grupp. Samtalet handlade om novellen Början och eleverna fick ha med sig både novell och läsprotokoll in i samtalet. Jag agerade sekreterare och då jag gärna ville lyssna på samtalet i efterhand valde jag att spela in ljudet via en iPad. 

Efter samtalet var det dags för eleverna att återkomma till det centrala innehållet och till kunskapskraven och nu för att göra en skattning över den egna förmågan. Eleverna fick också utvärdera arbetsområdet och då genom att använda de utvärderingsfrågor som finns i Metafor 1. Här finns skattningen inlagd i en matris och denna följs av utvärderingsfrågorna, Utvärdering arbetsområde läsning.

När jag nu summerar arbetsområdet kan jag se att eleverna inte bara har lyckats riktigt bra. De har också tyckt att det både har varit roligt och lärorikt. Som lärare har jag redan fått en god kunskap om elevernas språk, om deras förmåga att skriva längre texter men också om deras förmåga att uttrycka sig muntligt. Detta är ett arbetsområde som jag definitivt kommer att återkomma till under kommande läsår. 

Att skriva poesi är skoj

"Fröken, kan vi inte göra det vi gjorde igår?"
"Vad då, menar du?"
"Jo, det där med bilderna."

Så lät det på min lektion i förra veckan. Vi arbetade med poesi och föregående lektion hade vi arbetat med anaforer. Jag gick igenom begreppet och gav eleverna några exempel på anaforer. Därefter visade jag en bild och bad eleverna under begränsad tid (2 minuter) skriva egna anaforer. Oj, vad de satte igång. De skrev, tänkte, skrev...och när de två minuterna gått fick de läsa upp sina alster. Vi gjorde om det några gånger och varje gång med en ny bild. Fem minuter efter ordinarie lektionstid insåg vi att vi hade kört på övertid.

Det var denna övning mina elever gillat och ville ha repris på. Jag var inte sen att hänga på. Jag valde dock att ta ett nytt begrepp, allitteration, och precis som förra lektionen gick jag igenom begreppet och gav exempel. Därefter visade jag en bild och gav eleverna två minuter på sig att skriva en egen allitteration. De var hur aktiva som helst och när minuterna gått fick de läsa upp sina alster. Även denna övning gjorde vi om några gånger.

Varför gillade då mina elever detta? Jag tror att det kan finnas flera förklaringar:

1. Uppgiften var kort och avgränsad.
2. Uppgiften var på tid. Det blev nästan som ett tävlingsmoment.
3. Uppgiften genomfördes med bildstöd. Eleverna behövde alltså inte skriva anaforer eller allitteration utifrån sina egna tankar utan de kunde utgå från något de såg på bilden.
4. Alla kunde delta och gjorde det utifrån sina förutsättningar.

Kanske är detta en övning som du kan använda i din undervisning. Hör av dig om du vill ha mer information. Jag delar gärna med mig!