Text och tanke - vi läser och skriver reflektionslogg

Snart är det dags för sommarledighet. Så härligt det ska bli. Innan dess tänkte jag dock dela med mig av en modell kopplat till skönlitterär läsning (eller egentligen till all typ av läsning). Modellen kallas "Text och tanke" och finns beskriven både här och där. Inspiration till mitt arbete fick jag av Litteraturbanken och den lärarhandledning eller metod-bok som finns på sidan. 

Det som är utmärkande för denna modell är att den utgår från den individuella läsningen och det som man som läsare fastnar för i texten. Det kan vara en formulering, en händelse eller varför inte en karaktär? Det kan vara sådant man gillar men också sådant som man absolut inte tycker om. 

Det man på ett eller annat sätt fastnar för i texten skriver man upp, förslagsvis i ett läsprotokoll och då under rubriken "Text". Det blir med andra ord citat från boken. Till citatet lägger man till sidan, så att man kan komma tillbaka till citatet om man så önskar. I läsprotokollet skriver man också in på vilket sätt man reagerar på citatet eller om man hellre vill de tankar som man har kopplat till citatet. Det gör man under rubriken "Tanke". Det kan exempelvis se ut så här:

När man arbetar på detta sätt kan man i förväg ha bestämt lässtopp, alltså att alla ska läsa fram till en viss sida. När alla läst till denna sida kan man dela in klassen i grupper och låta dem få delge varandra sina loggar. På så sätt får eleverna möjlighet att berätta om sin läsning och de kan tillsammans hjälpa till att förklara, ge varandra olika tolkningar och ibland bara bekräfta det som något sagt. 

Modellen kan sedan kompletteras med andra diskussionsuppgifter eller skrivuppgifter. 

 ***

I Den digitala bokcirkeln läser medlemmarna just nu ungdomsboken Lögnernas träd av Frances Hardinge och under sin läsning använder de modellen "Text och tanke".  Är du intresserad av att läsa ungdomsromaner, testa olika samtalsmodeller eller helt enkelt bara få tips på frågor och uppgifter till utvalda romaner får du gärna gå med i gruppen.  

                       

Att knäcka läskoden

Att knäcka läskoden, det är bland det häftigaste man kan vara med om. Helt plötsligt kan man börja läsa alla de bokstäver som finns runtomkring en. Bokstäverna blir till ord och orden blir till meningar. Samtidigt börjar man själv också skapa ord och meningar. Ofta skriver man så som det låter och det där med interpunktion och mellanrum mellan ord är ingenting man inledningsvis har koll på. Här är ett exempel "Nuskajagjörafiskentilensombi" (Nu ska jag göra fisken till en zombie). 

Bilden med exempeltexten kommer från ett digitalt verktyg som kan användas i undervisningen redan med de elever som precis börjat läsa och skriva men också för de elever som är äldre och redan har knäckt läskoden. Är man språklärare kan också detta verktyg stimulera skapandet på det nya språket. Jag tänker både på andraspråksinlärningen och på språk som tyska, franska och engelska. 

Verktyget heter StoryBird och går ut på att man skapar egna sagor utifrån bilder och illustrationer som finns i programmet. Som lärare kan man skapa lärarkonto och till det koppla eleverna man har i sin klass (under rubriken Studio). Man kan också som lärare dela ut uppdrag, där man styr vad det är för typ av saga/berättelse som eleverna ska skriva (också under Studio). 

StoryBird fungerar både på dator och surfplatta, så länge man har Internetuppkoppling. Sagorna som man gör kan man sedan dela och exempelvis lägga på klassens blogg eller i ett mejl till föräldrarna. Vill man kan man också bjuda in föräldrarna till StoryBird. De kommer då att kunna se sina barns sagor och berättelser.

StoryBird är mycket lätt att använda och eleverna lär sig snart själva arbeta och skapa i det.

Har du aldrig hört talas om StoryBird innan tycker jag definitivt att du ska kolla upp det. Det är gratis att använda. För ett par år sedan tog jag fram en enkel manual som du gärna får utgå ifrån. Du hittar den här:

Manual för StoryBird 

Svensklärare och kulturtant?

Är jag en kulturtant? Frågan ställde jag mig efter att ha läst en krönika skriven av Emmy Abrahamsson, författaren som bland annat skrivit romanen "Hur man förälskar sig i en man som bor i en buske".

I krönikan "Kulturtanten - vår tids superhjälte" (publicerad i Kristianstadsbladet fredagen den 12 maj 2017) lyfte Abrahamsson fram begreppet kulturtant och menade att kulturtanten kan ses som vår tids superhjälte. Det är hon som håller kulturvärlden levande. Det är hon som kommer på alla kulturevenemang och därmed ser till att de kan finnas. Hon är med på författarbesök, på vernissager, på konserter och på utställningar. Under min läsning av krönikan log jag vid flertalet tillfällen. Igenkänningen var hög. Kanske är det så att jag är en kulturtant. Jag är inte riktigt så gammal som de Abrahamsson lyfter fram (pensionärer) men i sinnet är jag definitivt en kulturtant.

Mina elever får uppleva kulturtanten i mig jämnt och ständigt. Jag tar med dem på utställningar, de får träffa författare och de får gå på teater. För några veckor sedan var jag iväg med mina grabbar på Bygg- och anläggningsprogrammet och tittade på musikalen Footloose. Jag vill att mina elever under sin skoltid ska få uppleva kulturens kraft och också få inblick i vad kulturlivet kan erbjuda. För mig är det en del av svenskundervisningen.

Jag tror inte jag är ensam om att ha detta kall. Ofta möter jag lärare som vill ge eleverna mer än bara det klassrummet kan erbjuda. För mig är det oerhört viktigt då många av mina elever inte tar del av kulturutbudet på sin fritid. En del har aldrig varit på en större teater och många av dem har aldrig träffat en författare. Om inte jag visar dem vad det finns för alternativ får de kanske aldrig ens upp ögonen för dem, så tänker jag. Är jag då en kulturtant? Ja, jag är definitivt en kulturtant och jag är en stolt sådan.

Tänk så mycket bra material det finns...

I dag kommer jag att tipsa om en del länkar och material som jag brukar använda i min undervisning. Kanske hittar du något som du kan ha nytta av i ditt eget klassrum med dina elever.

Ibland vill man kunna arbeta med film i sina ämnen. Ett alternativ till att arbeta med vanliga filmer är att arbeta med kortfilm. På svt.se finns många riktigt bra kortfilmer. De byts ut då och då, så det finns hela tiden nya att välja mellan.

Som svensklärare har man med jämna mellanrum behov av att arbeta med äldre texter. Det finns riktigt bra texter att hämta via exempelvis Litteraturbanken och Projekt Runeberg. Är man intresserad av Strindbergs Ett halvt ark papper finns den numera på flera språk. Du kan läsa den eller lyssna på den.

Stor nytta har jag haft av Stockholmskällan, inte minst i historieämnet.

Vill man arbeta med de nordiska språken kan Norden i skolan vara ett riktigt bra alternativ. Där finns texter och arbetsuppgifter kopplat till två teman, "Språk & Kultur" samt "Klimat & Natur".

I svenskundervisningen men också inom NO-ämnena kan det vara intressant att arbeta med Unga reportrar, som Håll Sverige Rent står bakom.  Här finns en mängd intressanta arbetsuppgifter kopplat till just hållbarhet. Eleverna kan få träna sig i att göra poddar, skriva debattartiklar eller spela in filmer.

Jag hoppas att mina tips kommer till användning!

Kulturen i siffror

Det är intressant att läsa Kulturen i siffror 2017. Speciellt intressant tycker jag det är att ta del av det som rör fritidsläsning och bibliotek. Vad har då hänt? Hur ser det ut med bokläsandet och våra bibliotek?

Det som tydligt framträder är att fritidsläsningen minskar bland den kategori ungdomar jag möter i mitt arbete som lärare på yrkesgymnasium, pojkar i ålder 16-18 år. Pojkar på gymnasiet läser allt mindre böcker på sin fritid. För fickor i samma ålder kan man de senaste åren se en motsatt trend. De läser något mer på sin fritid än vad de gjorde för några år sedan. Hur påverkar det oss som arbetar i skolan? Hur kan jag som lärare skapa intresse för böcker och litteratur? Finns det något som jag kan göra som leder till ökad fritidsläsning? Statistiken väcker många frågor.

Källa: Kulturen i siffror, 2017, s 17.

Det som också blir tydligt i Kulturen i siffror 2017 är att andelen folkbibliotek under de senaste 20 åren har minskat. Det finns idag ungefär 400 färre folkbibliotek. Parallellt med detta kan man också se en minskning av antalet utlån. Vad händer när antalet bibliotek minskar? Kan det påverka våra läsvanor och våra möjligheter att läsa på fritiden? Leder en minskning av antalet bibliotek till en minskning av utlån men också en minskning av fritidsläsningen? Någon som vet mer om detta och kan dela med sig av sin kunskap?

Vi läser och samtalar!

Våren 2016 startade jag FB-gruppen Den digitala bokcirkeln.  Målet var att skapa en samlingspunkt där lärare och bibliotekarier skulle kunna mötas för att diskutera nyskriven ungdomslitteratur. Sedan starten har vi hunnit samtala om en mängd böcker. Många av dem är diskuterade i HangOuts, vilka går att se via min YouTube-kanal men en del är också diskuterade direkt i gruppen på Facebook. Nedan kan ni få se och höra ett samtal om Shaun Tans författarskap. 

För att nu fler ska kunna ta del av de samtalsfrågor som är framtagna till böckerna har jag, under min flik "Mallar och instruktioner", lagt in dem. Du kan hitta frågor till exempelvis Christina Lindström Jack, till Jessica Schiefauers När hundarna kommer och till Fredrik Backmans Björnstad. Det är bara att botanisera och plocka det som du tänker att du kan ha nytta av! Och vill du gå med i Den digitala bokcirkeln är det bara att hänga på. Inom kort ska vi samtala om Schiefauers Pojkarna. Det vill du inte missa!

Skönlitteratur för att lyfta ”svåra” frågor!

Att arbeta med skönlitteratur i alla skolämnen är något som jag förespråkar. Jag undervisar själv i svenska och historia och under mina lektioner finns alltid litteraturen med. Nyligen läste jag högt ur På västfronten intet nytt, Remarques klassiska bok, när jag introducerade första världskriget. Eleverna lyssnade intresserat. - Var det så det gick till? frågade en elev mig efter läsningen.

Litteraturen skapar frågor men kan också hjälpa eleverna att få en förförståelse för ett ämne eller ge dem möjlighet att få se en händelse eller en situation ur ett annat perspektiv. Litteraturen kan också vara en hjälp när man som lärare vill ta upp frågor som kan upplevas som ”svåra”.

I vår har två av mina kollegor arbetat med ett arbetsområde som rör sexualitet, sex och samlevnad inom ämnet Naturkunskap. Utgångspunkt var denna del ur det centrala innehållet:

·       Naturvetenskapliga aspekter på, reflektion över och diskussion kring normer, rörande människans sexualitet, lust, relationer och sexuella hälsa.

I samband med planeringen av arbetsområdet frågade de om jag hade något tips på en skönlitterär bok som skulle kunna användas. Då jag nyligen hade läst ungdomsromanen Golden boy. Ljudet av något som spricker av Abigail Tarttelin, tipsade jag dem om den. 

I romanen får man möta Max som föds som intersex, alltså i en kropp som inte går att könsbestämma. Den skulle definitivt kunna användas i detta arbetsområde, tänkte jag. Sagt och gjort. De lånade boken av mig och i samråd valde vi ut ett par utdrag som de skulle läsa högt.

Det kollegorna ville få till med det skönlitterära inslaget var diskussioner. Diskussionerna skulle byggas upp genom EPA-modellen (Enskilt – Par – Alla). Förutom Golden boy användes också utdrag ur den norska ungdomsserien SKAM, där man får möta Isak och Eskild som båda är homosexuella.

Genom skönlitteraturen och filmklippen kunde eleverna diskutera rätten att få vara den man är men också frågor om normer och värderingar och hur de påverkar oss när vi möter ”den andre”. Diskussionerna blev riktigt bra och de gav eleverna möjlighet att få utlopp för frågor och tankar inom ett ämnesområde som ibland kan upplevas som ”svårt”.