Blackout Poetry - en ingång till poesin?

Igår läste jag Lena Kjersén Edmans recension på Svensklärarföreningens hemsida. I den skriver Kjersén Edman om poesin och att den är levande i dagens barn- och ungdomslitteratur. Kanske är det så. Och kanske är det också så att den får allt större plats i undervisningen.

Jag har under de senaste veckorna arbetat mycket med poesi och då inte bara traditionella dikter utan också med låttexter. Jag och eleverna i min svenskgrupp är mitt uppe i arbetet med jagskriver.nu och i detta arbete är poesin med som en röd tråd. 

En av de saker vi gjort är en aktivitet som kallas Blackout Poetry. Det är ett sätt att skapa poesi utan att egentligen skriva poesi. Låter det krångligt? Det är det inte. Jag ska förklara. I Blackout Poetry utgår du från andras eller dina egna texter. 

1. Du väljer en text.

2. Du läser texten och väljer ut de ord du vill använda dig utav.

3. Orden du väljer ringar du in med en tuschpenna (förslagsvis svart eller blå).

4. De ord som inte är inringade målar du över med den svarta/blå tuschpennan.

5. Du har nu en tuschad text med vissa ord som framträder tydligt. Dessa ord är din dikt.

6. Du har, genom en annan text, skapat Blackout Poetry.

I min undervisning valde jag att använda den lokala tidningen, Kristianstadsbladet. Jag tog med mig en bunt tidningar till klassrummet, tillsammans med tuschpennor, färgade papper, tejp och saxar. Eleverna valde artiklar, läste igenom dem och ringade in de ord de ville ha med i sina dikter. Övriga ord tuschade de över. När de var klara med tuschandet fick de tejpa dikterna på ett färgat papper och sedan läsa upp dikterna för varandra (under tiden som jag spelade in med iPad). Det var pirrigt och jobbigt att läsa inför de andra, tyckte många. 

Jag gjorde denna övning under ett pass (1,5 timme) och eleverna var fokuserade och koncentrerade. De tyckte det var en rolig och kreativ övning. Det svåraste upplevde de var att läsa/uppträda inför varandra. Det ska vi givetvis träna mer på. För den som vill vill se hur arbetet löpte på finns det en kort iMovie-film, där jag presenterar arbetsgången och där några sekunder av elevernas uppläsningar finns med.

Grafisk roman och poesi - hur hänger det ihop?

Jag har haft den stora förmånen att få delta på NCS (Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling) höstkonferens. Som vanligt fick jag med mig en massa nya tankar och idéer och en del av dem omsatte jag direkt i min egen undervisning. Du ska snart få ser hur!

Under konferensens andra dag fick jag bland annat lyssna på Stefan Lundström, som pratade om det vidgade textbegreppet och elevernas textvärldar utanför undervisningen, och Katarina Lycken Rüter, som lyfte Shaun Tans Ankomsten och den funktionella grammatiken. De här två, Lundström och Rüter, fick mig att börja reflektera. Med mina ettor på Bygg- och anläggningsprogrammet arbetar jag just nu med ett arbetsområde som heter "Jag skriver i dina ord!". Rubriken är tagen från gymnasietävlingen med samma namn, en tävling som mina elever ska delta i (hoppas jag). I arbetsområdet läser vi olika texter, analyserar och skriver eget. Vi har arbetat med poesi och bland annat Blackout Poetry. Det kanske jag får återkomma till i ett annat inlägg. 

Under dagens lektion var tanken att eleverna skulle få skriva egna dikter som en replik på en annan dikt MEN efter konferensen tänkte jag om. Jag valde att utgå från ALMA-pristagaren Shaun Tans grafiska roman Ankomsten. 

Jag plockade ut tre bilder och till varje bild kopplade jag en ordklass (substantiv, verb och adjektiv). Jag tog fram en arbetsgång i 7 steg och varje steg var tidsbegränsat. Här nedan ska du få följa med in i arbetet.

Eleverna fick utifrån första bilden samla substantiv. De skrev som aldrig förr. Långa listor med substantiv växte fram. Det som var så bra var att vi också fick in lite grammatikundervisning. Vad är ett substantiv? 

I steg 2 fick eleverna se en ny bild och till denna skriva ner alla verb. Vad händer och sker på bilden? Ännu en gång satte eleverna igång att skriva och en ny lista trädde fram. Denna gång fylld med verb.

I steg 3 var det dags att samla adjektiv. Vad är egentligen ett adjektiv? Det var lite krångligt. Eleverna löste det dock och började skriva ner alla adjektiv utifrån den tredje bilden från romanen. 

När vi kom till steg 4 var det dags att skriva egna dikter med utgångspunkt från de ord de skrivit upp. Eleverna fick lägga till andra ord för att få ihop meningar och fraser men de ord de skrivit under steg 1-3 skulle vara i fokus.

När alla skrivit ett första diktutkast var det dags för högläsning. Eleverna gick fram vid tavlan och läste sina dikter för klasskompisarna. Lite pirrigt var det allt!

I steg 6 fick eleverna reflektera. De fick fundera över det de hört kopplat till sin egen dikt och sedan utveckla den egna dikten.

Steg 7 var lektionens sista steg och även det innebar reflektion och eftertanke.

Hur gick det då? Över förväntan måste jag säga. Vi pratade grammatik, vi skrev, vi tolkade bilder och vi reflekterade under 1 timme och 40 minuter. Som avslutning ska du få läsa en av mina elevers dikter (version 1 överst och version 2 under reflektionen).

Boktips för den som går i julklappstankar

Förra hösten tipsade jag om böcker lagom till jul. En del var glada för det för då fick de julklappstips. Jag tänker därför göra en repris och ska tipsa om några av de barn- och ungdomsböcker som jag fastnat lite extra för. Jag börjar med böcker för F-3.

En måste-bok är Mats Strandbergs Monstret i natten. Nu finns också del två, Monstret på cirkusen, som jag nästan tycker är än mer spännande. Böckerna handlar om Frank som på sin nioårsdag blir biten av grannens hund. I samband med bettet förändras Frank och blir ett monster. På ett plan handlar böckerna om Frank och hur han ska bete sig och vara när han rätt som det är blir ett monster. På ett annat plan handlar böckerna om att vara annorlunda och inte riktigt passa in. Det finns mycket att diskutera och själv har jag passat på att högläsa böckerna för mina pojkar, 6 och 10 år. Båda har verkligen uppskattat dem, både för sin handling och för illustrationerna, gjorda av Sofia Falkenhem. 

När jag ändå är inne på monster får jag fortsätta med romanen Min bror monstret av Mårten Sandén. Herregud, vilken bok! Jag mår så dåligt när jag läser. Handlingen "söker" mig men jag måste ändå läsa vidare. Hur ska det gå? I centrum finns Benjamin och hans bror kallad Monstret. Pappan är försvunnen och mamman död. Pojkarna får klara sig på egen hand och vad ska de göra för att få tag i pengar till mat och räkningar. Benjamin ser en möjlighet och den möjligheten gör att både han och hans bror dras in i brottslighet. Boken vänder sig till åldrarna 12-15 år och jag tänker att detta är en bok som man gärna kan högläsa både i skolan och hemma. 

Sedan måste jag också tipsa om en av mina favorit-ungdomsromaner för 2016, nämligen Tio över ett av Ann-Helén Laestadius. Romanen handlar om Maja, som bor i Kiruna. Varje natt klockan 01.10 ringer väckarklockan, så att Maja kan gå upp och göra sig beredd om det skulle vara så att nattsprängningarna går fel. Maja lider av panikångest och ångesten växer sig allt starkare. Hon är livrädd att gruvorna ska rasa och att hennes familj ska försvinna ner i raset. Romanen har lite av domedagsstämning över sig men samtidigt finns det i den så mycket annat. Där är den första spirande kärleken, den starka vänskapen, skildringen av ett nutida Kiruna men också en del om den samiska befolkningen.  Tio över ett är ännu en måste-bok. Läs den!

Att arbeta med Hangout on Air

Sedan september 2016 finns funktionen Hangout on Air i YouTube Live. Genom HO on Air kan du skapa ett videosamtal som direktsänds och spelas in. I och med att det spelas in går det också att se i efterhand och då hittar man det på sin YouTube-kanal.

Jag har använt mig utav HO on Air i FB-gruppen Den digitala bokcirkeln när vi har diskuterat och samtalat om ungdomsromaner. Det har gjort att vi kunnat prata om böcker trots att vi befunnit oss på helt olika platser i vårt avlånga land (och någon även i vårt grannland Finland). Det har också gjort att andra har kunnat lyssna på samtalen i efterhand och därigenom fått tips på böcker att läsa eller arbeta med i klassrummet.

Idag hade jag som uppgift i min kommun att ha en workshop kring Hangout on Air. Till denna tog jag fram en enkel PPT där det bland annat framgår hur man skapar en HO on Air via YouTube Live. Kanske är det så att också du kan ha nytta av presentationen när du ska skapa ett videosamtal med flera deltagare. Genom att klicka på länken här nedan kommer du till min presentation. Har du några frågor eller funderingar är det bara att höra av sig till mig!

Hangout on Air

Några enkla strategier att ta till för att fördjupa sin läsning

Ibland får jag frågan hur man enkelt kan hjälpa eleverna att komma djupare in i texten men också hur man kan hjälpa dem reflektera över det de läser. Jag brukar då bjuda på två tips och dessa tänkte jag också dela med mig av här. 

Det första tipset handlar om hur du kan få eleverna att veta vad det är de ska fokusera på i en text. Läser en elev en lärobokstext i exempelvis historia kan det vara en god hjälp att göra om de olika rubrikerna till frågor. När väl frågan är gjord är det den man ska försöka besvara när man läser stycket under rubriken. Med ett så enkelt knep kan eleven lättare veta vad det är den ska fokusera på under läsningen. På bilden nedan finns också ett diagram. Även här blir det viktigt att till diagrammet formulera en fråga.

Källa: Gleerups lärobok Möt historien skriven av Olle Larsson. 

Hade det varit texten, som syns på bilden ovan, som eleven skulle läsa hade en fråga kunnat vara: Vad är tjänstesamhället? Och en annan skulle ha kunnat vara: När växer tjänstesamhället fram och hur går framväxandet till? Till diagrammet skulle en aktuell fråga ha kunnat vara: Hur har det svenska samhället förändrats under de senaste 250 åren om man ser till de olika ekonomiska sektorerna? Med denna enkla strategi kan eleverna få en stor hjälp i sin läsning. Testa gärna med dina egna elever.

Mitt andra tips handlar mer om hur man som läsare kan reflektera över sin läsning. Jag brukar säga att man kan använda sig utav tre symboler:

Utropstecknet ser man till att lägga in i kanten av texten, där det står saker man tycker är intressanta och bra.

Frågetecknet sätter man ut i kanten av texten, där det står saker som är svåra att förstå.

Pilen sätter man ut i kanten av texten, där det står något som man vill veta mer om eller diskutera med andra. 

Genom dessa tre tecken kan man läsa en text, sätta ut tecknen och sedan efter sin läsning gå tillbaka och reflektera. Vad var det nu som var svårt? Vad vill jag veta mer om? Vad var intressant? Ska man sedan diskutera det man läst med andra är det bara att kolla igenom sin text och leta efter symbolerna. Genom dem får man direkt olika saker att diskutera. Superenkelt och användarvänligt! Prova gärna även denna strategi med dina elever. Kanske kan den hjälpa dem att fördjupa och reflektera över sin läsning.

Om det var krig i Norden

Tänk om det var krig i Norden, i Sverige. Vad skulle du göra och hur skulle du reagera? Det är några av de frågor som jag diskuterat med mina elever i svenska och historia på Bygg- och anläggningsprogrammet och Hantverksprogrammet. Diskussionerna har utgått från boken Om det var krig i Norden skriven av Janne Teller och genomförts enligt Aidan Chambers modell för boksamtal.

För den som inte är känner till Chambers modell kommer här en kort sammanfattning. Modellen består av fyra frågor och det är kring dessa man har sitt samtal. Frågorna är:

- Vad gillar du i boken?
- Vad ogillar du i boken?
- Vilka frågetecken finns?
- Vilka mönster/kopplingar kan du se?

Under och efter sin läsning skriver eleverna ner sina tankar under respektive fråga/rubrik. Jag ser alltid till att dela ut ett läsprotokoll till eleverna så att de enkelt kan samla sina tankar. En mall finns att hämta under fliken "Mallar och instruktioner".

Då det var första gången mina elever använde Chambers modell valde jag och bibliotekarien att lägga ner tid på att modellera och presentera modellen. Vi gick igenom hur modellen är uppbyggd och sedan exemplifierade vi genom att använda sagan om Rödluvan och vargen. Rätt snart deltog flera elever i klassen. De hjälpte till i vårt modellerande.

När väl modellen var presenterad avsattes tid till läsning. Texten lästes högt så att alla kunde hänga med. Några elever ville hellre läsa tyst på egen hand och fick givetvis det.

Under andra lektionen fick eleverna möjlighet att fördjupa sig i texten men också fylla på i sina läsprotokoll. Då vi tidigare läst bland annat Den fria rörligheten av Karolina Ramqvist och Hjälten Josef Schultz på fotografiet av Olivia Bergdahl kunde eleverna också arbeta med att hitta kopplingar mellan de tre texterna. Gemensamt för dem är ju bland annat att de handlar om krig, flykt och utsatthet.

Under tredje och fjärde lektionen var det dags för boksamtal och dessa genomfördes i mindre grupp (7 elever per grupp). Jag hade en grupp och bibliotekarien en annan. Varje samtal höll på ca 1 timme. Under de sista minuterna genomfördes en utvärdering.

I alla grupper var aktiviteten hög och tavlan fylldes rätt snart av elevernas tankar.

När väl alla elevernas tankar fanns på plats fick de tillsammans försöka se vad som hängde ihop med vartannat och streck drogs mellan och inom de olika kolumnerna. Därefter började det något mer fördjupande samtalet, där eleverna fick förklara och utveckla sina tankar. I denna fas ingick också att vara en aktiv lyssnare så att man kunde ta vid där någon annan slutat.

Vad tyckte då eleverna om detta arbetssätt? Många var mycket positiva. På en skala 1-5, där 1 var det lägsta betyget och 5 det högsta, blev klassens snitt 4,3. Det skulle jag säga är ett mycket gott betyg. Det eleverna skrev var att de gillade formen, att i mindre grupp få tala och samtala om en gemensamt läst text. De gillade också att de fick ta del av varandras åsikter och tankar och de upplevde att de fick nya perspektiv på texten när de fick arbeta med den på detta sätt.

Då resultatet blev så bra tänker jag fortsätta arbeta med Chambers modell under året. Jag vet ännu inte med vilka texter. Kanske har du något förslag? I så fall får du gärna dela med dig.

Sist men inte minst vill jag dela med mig av två tips:
1. För er som har AvMedia Skåne finns möjlighet att låna boxar med 15 ex av boken/box. En bra möjlighet om man vill läsa Om det var krig i Norden i helklass.
2. Det finns en lärarhandledning till boken. Du hittar den på Lilla Piratförlaget.

Bokmässan 2016 med boktips!

Vilken mässa det var! Så bra! Det var en mässa som gav tid till möten, samtal och diskussioner. Och givetvis också en mässa där läsningen och boken var i fokus. Hem kom jag med en väska full av böcker och jag tänker inledningsvis tipsa om en del av mina skatter. 

Starten på höstterminen har för mig och mina klasser inneburit en hel del läsande om krig och flykt. Jag har tidigare nämnt Olivia Bergdahls Hjälten Josef Schultz på fotografiet. Grattis förresten Olivia Bergdahl till Sveriges Radios novellpris 2016 för just denna novell. Jag har också använt Karolina Ramqvists Den fria rörligheten, även den en radionovell. På Bokmässan fick jag tag i Novellix nya noveller på temat flykt. De är fyra till antalet och jag tänker att de skulle vara intressanta att använda i undervisningen. Paralleller kan göras till den period i Sveriges historia då många emigrerade till Amerika. Tänk att läsa Utvandrarna parallellt med dessa noveller. Kanske får det blir ett kommande arbetsområde?! Förutom novellerna fick jag tag i Tommy Wieringas Det här är namnen, en roman om flykt. Nu ska det läsas som aldrig förr.

En annan trend som blev synlig när jag träffade på några ungdomsförfattare var fascinationen och kopplingen till det övernaturliga och magiska. Med mig hem fick jag 3 ungdomsromaner av 3 kvinnor varav 2 debutanter. Det kändes bra, inte minst efter att ha läst Kulturnyheternas mörka bild av vad vi läser i svensk skola - manliga författare med manliga huvudpersoner.  De tre romanerna var Vattnet drar av Madeleine Bäck, Middagsmörker av Charlotte Cederlund och Naondel av Maria Turtschaninoff. Undrar om jag kan få ledigt en vecka för att få tid att läsa?!

På mässan såg jag också en hel del andra mycket bra ungdomsböcker och en del av dem har jag redan läst. Jag tänker exempelvis på Ann-Helen Laestadius helt suveräna Tio över ett men också på Wolfgang Herrndorfs Tschick. Båda är måste-läsning! För att få inspiration till att läsa kan du lyssna på senaste avsnittet av Wendespodden, avsnitt 9. Där tipsar jag bland annat om Tio över ett.

När jag var på mässan passade jag också på att få mer information om den Läsdelegation som regeringen tillsatt. Ordförande är Katti Hoflin och delegationen ska bland annat:

• kartlägga och följa utvecklingen på området samt säkerställa att uppföljning kan ske i enlighet med de nationella målen för litteratur- och läsfrämjande samt skolans styrdokument,

• skapa mötesplatser för och samordna läsfrämjande insatser i och utanför skolan, bland annat genom att anordna utåtriktade aktiviteter och arbeta läsfrämjande,

• driva arbetet på ett sådant sätt att genomförda insatser i och utanför skolan har goda förutsättningar att fortgå även efter det att delegationen har avslutat sitt uppdrag, och

• vid behov lämna förslag på hur läsning kan främjas med utgångs 

• punkt i skolans styrdokument och de nationella målen för litteratur- och läsfrämjande, inom oförändrade kostnadsramar för den statliga kultur- och utbildningspolitiken.

Källa: http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2016/09/lasdelegationen-ska-fa-fler-barn-att-lasa/

Jag ser med spänning fram emot det kommande arbetet och den redovisning som ska lämnas den 30 juni 2018.

Förutom Läsdelegationen var jag nyfiken på Läsrörelsens satsning Berättelser som förändrar. Inte minst då min egen skola, Wendesgymnasiet, har blivit utvald att delta. På mässan offentliggjordes de 8 titlar som ska ingå i satsningen. Lite pirrigt var det allt men när väl titlarna var släppta kändes det bra. Här finns något för alla, tänker jag. Och de utvalda är:

• Ajar, Emile: Med livet framför sej (Norstedts)

• Green, John: Förr eller senare exploderar jag (Bonnier Carlsen)

• Kieri, Katarina: Mellan dig och dig (Rabén & Sjögren)

• Lagercrantz, David: Jag är Zlatan Ibrahimovic (Albert Bonniers Förlag)

• Lowry, Louis: Den utvalde (Natur & Kultur)

• Nauman, Cilla: Kulor i hjärtat (Alfabeta Bokförlag)

• Schiefauer, Jessica: När hundarna kommer (Bonnier Carlsen)

• Rosoff, Meg: Så har jag det nu (Brombergs)

• Unenge Johan: Mitt extra liv – en serieroman (Bonnier Carlsen)

• Zusak, Markus: Boktjuven (B. Wahlströms)

Källa: http://www.mynewsdesk.com/se/laesroerelsen/pressreleases/de-tio-boktitlarna-i-laesroerelsens-stora-nationella-laessatsning-presenterades-paa-bokmaessan-1567964

Då jag inte läst alla ovan får det också bli en del av mitt höstarbete. Två av titlarna ska vi använda i undervisningen. Det ska bli spännande att se vilka böcker vi väljer men också vilka böcker de andra deltagande skolorna bestämmer sig för.

Sist men inte minst får jag avsluta med bilder från Bokmässan 2016!