söndag 30 september 2018

Trägudars land - ett galet projekt?

Kanske har jag och eleverna gett oss i kast med något helt galet. Just nu läser vi Jan Fridegårds roman Trägudars land i kursen svenska 2. Jag vet att många har avrått mig men jag tycker att denna roman är bra och att den än idag håller, speciellt om man också kopplar samman romanen med den historiska period som den skildrar. För mig som undervisar i både svenska och historia är romanen perfekt. 

Hur gör vi då? Vi, alltså eleverna på Fordon- och transportprogrammet och VVS- och Fastighetsprogrammet och jag, inledde med att fundera över handlingen. Vad kan en roman som heter Trägudars land handla om? Vi tittade på omslagen för att se om de kunde ge ytterligare någon ledtråd. Jag får skriva omslagen för vi har två olika versioner i gång i klassrummet. 






Därefter satte vi igång med läsningen. 

Jag ser alltid till att läsa ett antal sidor högt vid varje lektion och sedan får eleverna läsa eller lyssna på några sidor. Till läsningen har jag tagit fram frågor och dessa får eleverna besvara vid de olika lässtopp som är framtagna. Jag brukar ha 5-6 frågor vid varje stopp. Den sista frågan utgår alltid från elevernas egna tankar om boken och lite längre ner i texten ser du hur den är formulerad. Genom att ha en sistafråga som är mer öppen kan jag lätt fånga upp om det är något som jag måste tänka på vid vårt fortsatta arbete med boken. 


Vi har nu hunnit läsa en tredjedel av boken och haft två lässtopp. Frågorna till första lässtoppet (sidorna gäller den röda pocket-versionen) var följande:


Under andra lässtoppet fick eleverna bland annat fundera över det samhälle som skildras. Vad har de fått reda på om det? De fick samla fakta om hur man bodde, vad man åt, vilka samhällsklasser som fanns, vilken religion man tillhörde, vad man hade för kläder och vad dessa var gjorda av och också hur en vanlig dag såg ut för en man eller kvinna under denna epok. Det var riktigt spännande att läsa elevernas loggar. Utifrån romanen och Fridegårds beskrivningar hade de kunnat samla på sig en hel del information. 

Imorgon fortsätter vårt arbete med romanen. Vi ska samla ihop läsningen med en gemensam tankekarta och därefter kommer jag att läsa högt igen. Då flera elever under lässtopp 1 och 2 lyft att det finns en hel del svåra ord i romanen kommer vi fortsättningsvis att arbeta mer aktivt med dessa ord och begrepp. Jag har exempelvis samlat en hel del ålderdomliga eller för epoken typiska ord i ett dokument och tillsammans kommer jag och eleverna att se till att vi har koll på vad de betyder och hur de kan användas i språket.

Vad tycker då eleverna om romanen så här långt? Det är lite blandat. Några tycker den är mycket intressant, då den ger en bild av vikingatiden. Andra säger att den är lite seg, att det finns för mycket beskrivningar och för lite action. Vi får se vad de säger när vi läst ut hela romanen. En spännande höst väntar!

Har du också arbetat med denna roman i en klass? I så fall får du gärna dela med dig. 






onsdag 19 september 2018

Stödstrukturer vid boksamtal

Börjar det bli dags för läsårets första boksamtal? Kanske kan då detta blogginlägg hjälpa dig. Det handlar egentligen inte om boksamtalet i sig utan snarare om hur du kan stötta dina elever före och under samtalet. Om du vill veta mer om hur man kan lägga upp boksamtal ska du läsa mina tidigare inlägg om detta. Exempelvis:




Du kan också läsa i boken Mötet med texten - inkluderande läsundervisning där det finns ett helt avsnitt om just boksamtal.


Hur kan man då stötta sina elever före och under boksamtalet? Jag brukar alltid se till att mina elever har ett läsprotokoll där de kan fylla i sina egna tankar om boken. Det kan utgå från Aidan Chambers idé och se ut så här:


Under sin läsning fyller de på i sina läsprotokoll och dessa får de sedan ha med sig in i samtalet. 

För att stötta dem under samtalet kan man ha färdiga "börjor", alltså inledningar på meningar. Det kan hjälpa dem ställa frågor till varandra och komma djupare in i boken. Här nedan följer exempel på börjor som jag använt:

Dessa kan givetvis byggas ut och anpassas efter den bok som man ska ha samtal om. Fördelen med att låta eleverna ha sådana här börjor är att alla kan våga ställa frågor till övriga i gruppen. De kan utgå från en "början" och sedan bygga på med egna ord. Om man vill kan man avsätta tid inför boksamtalet där eleverna får ta fram fem frågor till boken som de vill fråga övriga i gruppen. Dessa frågor har de sedan med sig in i samtalet. En annan fördel med börjorna är att de är sammankopplade med Chambers modell. Här finns inledningar som rör gillar, ogillar, frågetecken och mönster/kopplingar.

Vilka stödstrukturer använder du inför och under ett samtal? Dela gärna med dig!

PS. Arbetar du på gymnasiet? I läromedlen Metafor 1 och Metafor 2 finns tips och idéer för boksamtal. Dessa direkt riktade till eleverna. I lärarhandledningarna finns information till dig som undervisande lärare. DS






onsdag 12 september 2018

Fyra V och NH - ett sätt att närma sig en faktatext

Förra veckan när jag var och föreläste på en folkhögskola fick jag ett riktigt bra tips från en av deltagarna. Jag tänkte dela med mig av det. 

Det finns en amerikansk modell som kallas The 5 W's and H Questions. Översätter man titeln till svenska får det bli något som Fyra V och NH. Denna modell kan man använda när man ska närma sig faktatexter av olika slag. 

Vad är då Fyra V och NH? Jo, det är ett antal frågeord som man ska ställa till den text som man läser. Frågeorden är:

Vem...?
Vad...?
Var...?
Varför?
När...?
Hur...?

Du känner säkert igen dem. Själv har jag använt dem när mina elever fått skriva egna nyhetsartiklar. Jag har då pratat om de journalistiska frågeorden och att deras texter ska kunna ge svar på dessa frågor. Nu har jag gått steget längre och också låtit mina elever använda Fyra V och NH när de läst olika faktatexter. På så sätt blir det lättare för dem att närma sig texten och förstå vad den handlar om. Det blir en sorts lässtrategi som skapar läsfokus.


De av er som följt mig vet att jag gillar struktur och mallar och givetvis har jag tagit fram en mall också till denna  övning. Så här ser den ut:


När eleverna läser en artikeln, ett blogginlägg eller fakta på en hemsida kan de med hjälp av frågeorden få reda på vad den handlar om. Genom att besvara frågorna i mallen ovan får de också en sorts sammanfattning av innehållet. Hur bra som helst!

Har du inte använt Fyra V och NH när eleverna läser faktatexter tycker jag att du ska testa med dina elever. Lycka till!




måndag 3 september 2018

Vilken uppfinning är den viktigaste för människan?

Med den frågan inledde jag läsårets kurs i historia. Eleverna fick fundera enskilt under 2 minuter. Därefter fick de berätta för varandra vilken uppfinning de hade valt (utan att ge några vidare förklaringar). När alla sagt sin uppfinning kom fortsättningen...

Ta reda på
- När den uppfanns.
- Var den uppfanns.
- Vem som uppfann den.
- På vilket/vilka sätt människan har påverkats av denna uppfinning.
- Varför du anser att det är den viktigaste uppfinningen.
Du får 10 minuter på dig.


Som mina elever arbetade. De sökte efter svar. De tog hjälp av varandra och de var engagerade. Att ge dem korta, avgränsade uppgifter var helt klart en hit. Efter 10 minuter fick de delge varandra sina svar. Alla hade löst uppgiften.

I år kommer jag att fortsätta arbeta med frågor på detta sätt. Det ska bli spännande att se om de är lika engagerade framöver.







fredag 24 augusti 2018

Hur man aktiverar en pekare på iPad

I mitt förra inlägg skrev jag om hur man kunde göra skärminspelningar på iPad. När man gör skärminspelningar kan det vara bra att ha en pekare som visar var man ska trycka. En sådan finns på din iPad men för att du ska få fram den måste den aktiveras. I det här inlägget visar jag hur du aktiverar den och jag kommer att avsluta med en kort skärminspelning, där jag använder pekaren. På så sätt kan du se hur den fungerar.

Hur får man då fram pekaren? Jo, man går till appen Inställningar (kugghjulet), väljer Allmänt och sen Hjälpmedel (se bild nedan).



Därefter väljer man AssistiveTouch (se bild nedan).



Slutligen aktiverar man AssistiveTouch genom att välja På (se bild nedan).



Nu är din pekare aktiverad och du kommer att se den som en grå fyrkantig ruta. I skärminspelningen nedan visar jag hur man kan använda den när man går igenom en app. 




Har du några frågor är det bara att höra av sig. Lycka till med dina skärminspelningar!






onsdag 15 augusti 2018

Skärminspelning på iPad

Då och då använder jag iPad i undervisningen. Ibland är det dags att introducera en ny app och när jag gör det är det supersmidigt att spela in en skärminspelning direkt i paddan.

Hur gör man då för att göra en skärminspelning på en iPad? Först och främst måste du ha aktiverat funktionen i Kontrollcenter. Det gör du genom att gå till Inställningar och Kontrollcenter.


Därefter klickar du på Anpassa reglage.


Under Anpassa reglage finns en mängd finesser som man bör kolla in men idag fokuserar vi på Skärminspelning. Klicka på det gröna plus som finns framför Skärminspelning.


Nu lägger sig Skärminspelningen under Inkludera och du kommer åt den genom att antingen dubbelklicka på hemknappen eller svepa med fingret på skärmen (nerifrån och upp). Skärminspelningn kommer då upp på höger sida på din skärm.


Nu kan du börja spela in skärminspelningar. Du kan spela in med ljud och utan ljud. Utan ljud blir det om du klickar på knappen Skärminspelaren en gång. För att få ljud behöver du hålla in knappen Skärminspelaren. Du får då fram en bild över en mikrofon och kan aktivera den. Därefter väljer du Starta inspelning.


När jag ska spela in exempelvis hur en ny app fungerar ser jag alltid till att ha startat appen i förväg. Jag startar sedan skärminspelningen och klickar fram appen och börjar prata och visa. När jag är nöjd stänger jag av inspelningen. Även detta kan göras på två sätt. Antingen dubbelklickar jag på hemskärmen och stänger av på ikonen Skärminspelning eller så klickar jag i det röda fält som syns högst upp på min iPadskärm. Då kommer en ny ruta upp och jag väljer Stoppa.



Här är ett mycket kort exempel från en skärminspelning.




Svårare än så är det inte. Du kan sedan bearbeta din inspelning och exempelvis klippa bort en bit från början eller slutet. Du hittar inspelningen i Bilder och det är alltså där du också gör redigeringar.

Jag hoppas du får nytta av denna funktion. Hör gärna av dig när du har testat. 


tisdag 7 augusti 2018

Dags för ett nytt läsår!

Då var det dags för ett nytt läsår. Det är alltid lika spännande. Denna sommar har jag som vanligt laddat mina batteri, funderat över min undervisning och så smått börjat planera för de kurser som jag ska ansvara för. Den kurs som upptagit mest tid är kursen Svenska 2. Jag har funderat över vilken litteratur som jag ska låta mina elever få möta. Jag har hela tiden vetat att utgångspunkten är den litteratur som återfinns i läromedlet Metafor 2 från Gleerups. I Metafor 2 finns många korta textutdrag men också kompletta texter. Då jag i år kommer att ha kursen vid ett tillfälle i veckan á 3 timmar känner jag dock att jag kontinuerligt behöver arbeta med romaner och noveller. Gemensam läsning ska vara en stående punkt vid varje lektionstillfälle. Min tanke är att eleverna ska få möta Kafkas Förvandlingen, Hemingways Den gamle och havet, Lagerlöfs Meli, Bradburys Ett dån av åska för att nämna några. Har du några andra tips på skönlitteratur till kursen Svenska 2 får du gärna dela med dig. Lägg en kommentar till detta inlägg.

I år kommer jag även att undervisa i Svenska 1 och då arbeta med läroboken Metafor 1. Då vi ska få Karl Modig på besök till kommunen kommer jag att inleda terminen med att läsa hans debut Superkrafter - på gott och ont.



Jag kommer att låta eleverna arbeta med läsloggar och vi ska läsa romanen tillsammans i klassen. Eleverna ska också få ta fram frågor till det kommande författarbesöket.  Jag ska också ha en del kurser i Historia. Även här ska skönlitteraturen finnas med. Föregående läsår har jag låtit eleverna få läsa utdrag ur Mobergs Utvandrarna, Fogelströms Mina drömmars stad och Remarques På västfronten intet nytt. Dessa ska jag fortsätta med men jag hade gärna velat ha in något nytt. Kanske är det någon som sitter på bra tips?!

Mitt läsår kommer inte bara att handla om undervisning. Jag ska fortsätta skriva böcker och föreläsa, ha workshop och handleda lärare. Mina föreläsningar och workshop handlar bland annat om:

- läsfrämjande arbete
- läsning (om läsning i stort, om digital och traditionell läsning och om olika läs-modeller som passar klassrummet)
- språk- och kunskapsutvecklande arbete
- att undervisa i svenska (hur tänka kring skriva, läsa, samtala/tala)
- digitala verktyg

Vill du veta mer om detta kan du kolla in hemsidan https://jennyedvardsson.se/. Att få skriva och föreläsa upplever jag som något positivt. Jag tvingas till reflektioner över min egen undervisning och i mötet med andra får jag input och nya idéer som jag sedan själv kan testa i mina klasser. Hur bra som helst!

Ännu återstår några dagar innan terminen drar igång. Jag hoppas att du är lika taggad som jag!