Kvinden på Isen

Det finns berättelser som griper tag i en. Kvinden på Isen är en sådan. Jag hörde inledningen i fredags när jag deltog på konferensen "Det Nordiske Klasserum" i Köpenhamn och i dag var jag tvungen att lyssna vidare. Jag skriver lyssnar för det är en ljudinspelning, en podcast. 

Berättelsen bygger på en sann historia om en dansk sjuksköterska som år 1932 åker till Grönland för att arbeta. 9 månader efter sin ankomst försvinner hon och ingen vet riktigt vad som har hänt. Kvinnan, vars namn är Karen Roos, har lämnat få spår efter sig. Det finns en bild och det finns en avskrift av delar av en dagbok.

 

Rikke Hond bestämmer sig för att följa i Karen Roos fotspår för att ta reda på vad denna kvinna varit med om. Vad var det som gjorde att hon försvann? Och hur försvann hon? I berättelsen varvas Roos dagboksanteckningar med Honds intervjuer och samtal. Sakta men säkert läggs ledtråd till ledtråd och frågorna får sina svar.

Varför skriver jag då om denna berättelse? Jag tänker att den med fördel skulle kunna användas i klassrummet. Man kan lyssna på den på danska eller om man så vill med engelsk text. Man kan stanna upp och ställa frågor som:

Vad har hänt kvinnan? (stoppa vid 3:15)

I dagboksavskriften saknas flera sidor. Vad tror du att det beror på? (stoppa vid 5:15)

Var ligger Angmassalik eller Tasiilaq som orten heter idag? (stoppa vid 5:30)

Hur var byn organiserad när Karen anlände i juli 1932? (stoppa efter 9:10)

Hur länge har Grönland varit bebott? (stoppa vid 11 minuter)

Hur styrdes orten? (stanna vid 12:30)

Karen ska följa med prästen ut på en resa. Vad tycker hon om det? (stoppa vid 16:30)

Vad är det prästen och Karen får hjälpa till med när de åker runt till de olika besättningarna på Grönland?

Den 8 april 1933 dör Karen får man veta en bit in i sändningen. Man får också information om en flaska morfin. Vad ska Karen ha den till tror du? (stoppa vid 29:30)

"Alla sov utom oss", får man höra 33:20 minuter in i sändningen. Vad är det som händer?

"Nu är det två historier" säger Rikke Hond efter 36:20. Vad menar hon med det?
I kyrkan möter Rikke Hond prästen. Hon berättar om Karen och får då höra prästens egen historia. Vad berättar prästen? (stoppa vid 41:30)
Rikke Hond åker till Kuummiut. Där säger en man att de fortfarande lever som på 1930-talet. Vad menar han med det? (stoppa vid 44:10)
"Det var för att rädda prästen som hon gjorde det" säger de i sändningen efter 45:30. Vad menar de med detta?
Det finns inte rum för denna historia säger de efter 48:25. Varför fanns det inte det?
Det kommer inte några skepp förrän i juli får man reda på (efter drygt 49 minuter). Vad skulle skeppen kunna göra?
Vad hände med prästen? (stoppa vid 53:20)

Vad får man reda på om Karen, om hennes arbete och om Grönland genom dagboksanteckningarna?

Rikke Hond väljer att successivt ge mer och mer information om Karen Roos samtidigt som hon berättar om sin egen resa till Grönland. Vad tänker du om detta sätt att berätta?

Kvinden på Isen är en gripande berättelse om ett kvinnoöde. Det är en sorts historisk dokumentation som ger möjlighet till diskussioner om då och nu, om livsvillkor, om naturens kraft och om kvinnans möjligheter. Lyssna gärna på den!

Böcker när eleverna får välja

För andra året i rad läser våra elever i åk 1 20 minuter per dag. De väljer själva böcker (med stöd av skolbibliotekarien och undervisande lärare). Jag för statistik över mina elevers läsning för att kunna hjälpa dem hitta nya böcker. Jag vill gärna att de successivt utmanas. 

Flera lärare har hört av sig till mig med frågor om elevernas läsning. Vad vill elever på Fordons- och transportprogrammet läsa om de får välja på egen hand? Mina elever gillar framför allt böcker som handlar om kriminalitet och ungdomar. Handlingen får gärna utspela sig i nutid och skildra vardagen.  Några elever gillar att läsa om andra världar (fantasy och dystopier) och några att läsa verklighetsskildringar eller biografier. Många vill läsa böcker som ingår i en serie. Ungefär så skulle man kunna sammanfatta deras läsning.

För den som är intresserad finns nu en lista över de böcker som eleverna läst och gillat. Du når den via länken nedan. 

Böcker när eleverna får välja

Kanske kan listan hjälpa dig när du ska leta böcker till dina elever!

Boktips till Läslovet!

Snart, snart, snart är det dags för lov och inte vilket lov som helst. Det är dags för Läslovet! Nu hoppas jag att det är många som passar på att läsa. Mitt inlägg som jag skrev för ett par år sedan i Kristianstadsbladet är fortfarande högaktuellt. Du hittar det här, "Tänk om...".

Vad ska man då läsa under Läslovet? Här kommer några tips baserade på det som jag nyligen läst och som på ett eller annat sätt stått ut i mängden. Första tipset är en bilderbok, Vi är lajon! av Jens Mattsson och Jenny Lucander för barn i åldern 3-6.

Vi är lajon! är en helt fantastisk bilderbok med många bottnar. Den handlar om två bröder som leker att de är lajon på savannen. När den ene hastigt blir sjuk fortsätter leken och lekens helande kraft, precis som kärleken mellan bröderna, skildras i text och bild. 

Boken kan läsas på flera sätt. Det blev tydligt för mig när sönerna läste och berättade om sina tolkningar. Kanske är det så att vuxna läser in mer än vad bild och text berättar.

Vi är lajon! skildrar något så svårt som sjukdom (och död?). Det är en bok som berör och skakar om. Den väcker tankar och känslor, precis som en god bok ska. Läs den!

Nästa bok som jag vill tipsa om är inte en bok utan en ask med fyra noveller om Förintelsen. De fyra är:

En vårmorgon av Ida Funk

Den sista vägen av Rachel Korn

Citronen av Arnost Lustig

Kylig vår av Aharon Appelfeld

Det är tung, mörkt och hemsk läsning. Jag sitter hela tiden med andan i halsen. Det är mycket som är outsagt. Det finns många tomrum. Det spelar ingen roll. I mitt huvud radas den ena bilden upp efter den andra. Jag vet inte vilken av novellerna jag tycker bäst om. Kanske är det En vårmorgon som så vackert beskriver en pappas kärlek till sin dotter. Eller så är det Citronen, där man får följa den unge pojk som har hela familjens liv i sina händer. 

De fyra novellerna låter oss möta fyra röster, röster som vi aldrig får sluta lyssna på. Det är röster som visar vad som händer när fel krafter tar över. Det är röster som visar att kärleken är starkare och större än allt annat. Jag är berörd och rörd!

Den tredje boken knyter an till Förintelsetemat. Johan Ehns Hästpojkarna utspelar sig delvis på 1920- och 1930-talet och delvis på 2010-talet. Boken är fantastisk! Den har allt det som en riktigt bra bok ska ha. Spännande karaktärer, en bra story, ett språk som fångar läsaren. Att den sedan också innehåller parallellhandling, något jag är svag för, gör den bara ännu bättre. 

Berättelsen utspelar sig både i ett nutida Stockholm och i ett dåtida Tjeckoslovakien. I Stockholm är det Anton läsaren får följa. Han har nyligen tagit studenten och arbetar inom hemtjänsten. En av dem som Anton gör hembesök hos är Alexander Kovac, en gammal man som kommunicerar med hjälp av sin käpp. I Tjeckoslovakien får läsaren följa två pojkar, Sasha och Janek, som rymmer från barnhemmet de växt upp på. De hamnar på en cirkus och blir The Golden Brothers! Parallellt med deras arbete på cirkusen växer sig nazismen allt starkare i Europa. Snart är både Sashas och Janeks liv i fara. 

Det här är en bok om identitet, om vänskap och om en kärlek som är större än allt annat. Den visar på människans storhet men också på hur lätt vi kategoriserar och delar upp världen i ett vi och ett dom. Det är en bok som väcker tankar. Jag hoppas att Hästpojkarna köps in till många skolbibliotek och jag hoppas den blir läst i många klasser. Det finns mycket att diskutera och samtala om. Det är en bok som med fördel kan användas i ett ämnesöverskridande arbete. 

Den fjärde boken som jag vill lyfta fram är Christina Lindströms Välj mig. Jag skulle säga att det är Lindströms bästa bok. Jag tycker mycket om de andra men denna är något alldeles extra. Välj mig handlar om något så svårt som en förälders plötsliga bortgång. Kvar finns huvudpersonen Silje, hennes bror och mamma. Alla tror att pappan tagit sitt liv och för Silje är allt en mardröm. Hon försöker hantera sorgen som äter henne inifrån.

När skolan börjar efter sommarlovet stirrar alla på Silje. Ingen vet riktigt vad de ska säga eller göra. Tur att bästisen Mia finns tänker Silje men inser snart att det inte längre är som det brukar vara mellan dem. Och en dag klampar Alvin in i Siljes liv och ingenting blir längre som förut. Får man vara lycklig när ens pappa precis dött? 

Det här är en välskriven bok som lyckas gestalta allt det svåra och tunga men också det ljusa och vackra. Extra fint gestaltad är Silje. Hon är kantig, rakt på sakig, humoristisk och har alltid svar på tal. Det gör att jag flera gånger ler under min läsning. Har du inte läst denna bok måste du göra det!

Sist men inte minst ett boktips riktat till alla lärare som vill arbeta med skönlitteratur i undervisningen Läsa och samtala om skönlitteratur. I denna får du en mängd tips på skönlitterära böcker att använda i klassrummet. Du får konkreta lektionsförslag och mallar som kan vara ett stöd för eleverna när de läser och samtalar om det lästa. Det finns inledningsvis ett teoretiskt kapitel om litteraturläsningens hur, vad och varför och därefter fyra kapitel som är mer klassrumsnära. I dessa presenteras olika samtalsmodeller. 

Trevligt Läslov!

Språkdetektiver i svenska 3

Just nu är mina elever mitt uppe i ett arbete med språkhistoria. Jag har introducerat arbetsområdet genom att bl a utgå från denna övergripande Prezi-presentation.

Du kommer åt presentationen via denna länk, https://prezi.com/_pl0-lecsdn6/sprakhistoria/

Eleverna och jag har diskuterat hur språket har förändrats och hur språket kommer att se ut i framtiden. Vi har läst Babels torn och tittat på texter från olika tider.

Imorgon ska eleverna få fördjupa sig i olika texter. De ska få undersöka dem noggrant. Vad är det som gör att man kan se att denna text är från epoken...? Det är utgångsfrågan. Eleverna ska få vara detektiver och leta efter specifika bokstäver, undersöka ordföljd, stavning och låneord. Texterna har jag hämtat från Litteraturbanken och Projekt Runeberg:

Then Swänska Argus

Thet Nyia Testamentit på Swensko

Äldre Västgötalagen

Röda rummet


Eleverna kommer att få ut utdrag ur de fyra texterna. De kommer inledningsvis inte få veta från vilka texter utdragen är plockade och inte heller vilket år texterna är ifrån. Min förhoppning är att de, genom att leta språkliga särdrag, själva kan komma underfund med från vilken epok respektive text är. Spännande ska det bli!

Att skapa läsvanor!

För ett tag sedan släppte Statens medieråd sin rapport Ungar & medier 2019. Säkert har du tagit del av rapporten eller åtminstone sammanfattningen av den. Det som jag reagerade på under min läsning var följande:

"Läsandet av böcker eller tidningar når sin lägsta nivå någonsin. 2012 läste 23 % av 17–18-åringarna dagligen på fritiden. 2018 är det 11 %." ( https://statensmedierad.se/press/nyheterkronikorochpressmeddelanden/nyheterpressmeddelandekronikor/ungamerpanatetmenmermissnojda.3346.html)

11 %, alltså 1 av 10 läser dagligen på sin fritid. Det är inte många. Något som jag också reagerade på var detta:

"Särskilt mobilen och sociala medier anses vara tidsslukande i tonåren, på bekostnad av bland annat sport/träning/motion och läsa böcker/tidningar som stora andelar anser sig ägna för lite tid åt" (Ungar & medier 2019, s 12). 

De unga verkar alltså anse sig läsa för lite. Det i sig tänker jag är positivt. Det kan bli en grogrund för läsningen. Lyckas sedan vi i skolan stimulera läsningen och skapa tid till läsning kan vi vara på rätt väg. För det är nog det som behövs. Majoriteten av barn och unga läser inte längre på eget bevåg. De behöver ha läsande förebilder och de behöver översköljas av böcker. De behöver också få tid till läsning. Varför kanske du undrar? Det ska jag försöka svara på. Du får börja med att tänka dig in i följande:

Du är tonåring. Dina föräldrar läser inte. Du har inte några böcker hemma. Att gå till biblioteket känns lika avlägset som att resa till Mars. Dina kompisar läser inte. Att läsa förknippas med plugg och att vara nörd. Om tanken på att läsa en bok snuddar vid ditt medvetande försvinner den tanken snabbt bort igen. Du inser att det inte är någon idé att hålla fast i den. Du har ju inte en aning om vad du ska läsa.

Om det är så här, tror du att du på egen hand skulle kunna hitta en bok som du vill läsa? Jag tror inte det och här tänker jag att skolan och skolbiblioteken måste komma in. Jag tror att vi får hjälpa våra unga på traven. Vi får hjälpa dem välja böcker. Vi får hjälpa dem hitta tid till läsningen. Vi får lotsa dem in i böckernas magiska värld. Att läsa tar tid och att bli en läsare tar också tid. Om vi kan ge våra unga tiden och tillgång till bra litteratur, då är vi på rätt väg. Det gäller att skapa en vana och det är faktiskt något som vi i skolan kan bidra med. 

På min skola började vi förra året med en satsning som kan kallas "Läs 20 minuter om dagen". Vi avsatte tid från alla ämnen för att eleverna varje morgon skulle få läsa en stund i en egen vald bok (till en början fick lärarna och skolbibliotekarien vara eleverna behjälpliga i val av bok men när eleverna kommit igång med sin läsning kunde de snart hitta egna böcker). Satsningen mottogs positivt av eleverna. När alla skulle läsa handlade det inte längre om att läsning var något för pluggisar eller nördar. Nu var läsning något för alla. 

Denna satsning har vi fortsatt med detta läsår. Utöver det har vi i år även valt att lansera 16-årsboken. Under hösten kommer elever från två av kommunens gymnasieskolor (min skolan är den ena) att läsa en av fem romaner (Slutet, Inuti huvudet är jag kul, En ocean av kärlek, Sebbe sa nej och Jack). Under och efter läsningen arbetar eleverna med böckerna i klassrummet och under två temadagar i november möts eleverna över skol- och klassgränser för att samtala om sin läsning, skapa trailers och träffa en av författarna. 

Jag tror att denna typ av satsningar kan ge resultat. Jag tror att vi med dessa satsningar hjälper till att skapa vanor. Jag tror att vi genom dessa satsningar ger våra elever möjlighet att bli läsare. 

***

Vill du läsa mer om kommunens satsning 16-årsboken kan du klicka HÄR och HÄR.

Del 4: Doktor Glas, intertextualitet och komparativ analysmodell

I boken Litteraturvetenskap - en inledning (red. Staffan Bergsten) kan man läsa att begreppet intertextualitet myntades av Julia Kristeva 1966 och att hon med detta menar att ingen litterär text kan ses som ett isolerat fenomen utan att det alltid måste ses i relation till andra texter. Begreppet är vitt och det kan omfatta många sorters förbindelser mellan texter. Det kan exempelvis handla om direkta lån, allusioner, citat, parodi men det kan också handla om formella och stilistiska band eller kopplingar till en viss genre eller tradition. 

Jag har alltid tyckt det varit spännande att läsa en text och hitta kopplingar till andra texter och detta detektivarbete försöker jag dela med mig av till mina elever. När vi nu är igång med Doktor Glas kändes det högaktuellt att lyfta in begreppet, då det finns flera andra svenska böcker som uttalat tagit sin utgångspunkt i Hjalmar Söderbergs roman. Jag tänker främst på Mordets praktik av Kerstin Ekman och Gregorius av Bengt Ohlsson. 

På min svensklektion inledde jag med att presentera begreppet intertextualitet och eleverna fick ge exempel utifrån sin egen läsning. Därefter presenterade jag Mordets praktik och Gregorius. Jag sammanfattade kort handlingen och därefter läste vi valda utdrag ur romanerna (dagboksanteckningen den 12 juni ur Doktor Glas, sidorna 23-30 ur Gregorius och sidorna 11-19 ur Mordets praktik). Under läsningen fick eleverna fundera över vilka förbindelser som fanns mellan de tre texterna.  De hittade en hel del och det trots de korta utdragen. Jag ville inte stanna vid att bara samtala om de tre texterna. Jag ville också att eleverna skulle få skriva om dem. Denna gång valde jag att låta dem jämföra de tre texterna (utdragen). Utgångsfrågan var: 

Vad finns det för likheter och skillnader mellan texterna? Fundera över

a) handling

b) språk

c) miljö och tid

d) karaktärer

e) berättarperspektiv

Uppgiften kan kopplas till följande del av det centrala innehållet i kursen Svenska 3:

"Skönlitterära texter, författade av såväl kvinnor som män, inom genrerna prosa, lyrik och dramatik. Litteraturvetenskapligt inriktad analys av stilmedel och berättartekniska grepp. Litteraturvetenskapliga begrepp och verktyg." (Gy11, svenska 3)

När eleverna får jämföra tre texter med varandra använder de sig av en analysmodell som kallas komparativ och i det här specifika fallet kan de också dra nytta av en intertextuell analysmodell. Eleverna påbörjar alltså sitt arbete med att kunna skriva en "litteraturvetenskapligt inriktad analys". 

De är nu i full gång med sitt skrivande och under vecka 38 fortsätter det. Då kommer vi också att påbörja de argumenterande tal som eleverna ska hålla utifrån någon av karaktärerna i Doktor Glas. 

Del 3: Doktor Glas och hem- och expertgrupper

Då har vi kommit en bit till i vårt arbete med romanen Doktor Glas. Eleverna har läst ungefär en tredjedel av boken. Under sin läsning skriver de loggar, något jag skrev om i förra inlägget http://jennypawendes.blogspot.com/2019/08/doktor-glas-del-2.html. De har också i uppdrag att ha lite extra koll på en av karaktärerna i romanen. Vilken karaktär det är har jag i förväg bestämt och den här indelningen är viktig, då den utgör grunden för elevernas samtal i hem- och expertgrupper. Det gäller att få grupper där alla elever kan komma till tals och där alla elever vågar komma till tals. Det är inte alltid så enkelt och det kräver en del tankearbete från min sida. I år har jag den stora förmånen att få fortsätta med en grupp som jag hade hela förra läsåret. Jag känner dem därför väl och vet vilka som kan arbeta ihop och vilka som inte fungerar lika bra tillsammans.

Utifrån min kunskap om eleverna gjorde jag en indelning och den kan illustreras av denna tabell:

Alla elever fick två olika grupptillhörigheter (grupp 1-6 alternativt den karaktär som de ansvarar för). Jag kallar grupp 1-6 för hemgrupp och karaktär-grupperna för expertgrupp. 

Under lektionen samlade jag inledningsvis eleverna i expertgrupperna. De som ansvarade för Doktor Glas blev en grupp. De som ansvarade för Helga en annan och de som ansvarade för pastor Gregorius/Recke en tredje. Eleverna fick berätta för varandra om sin karaktär och till sin hjälp hade de ett antal frågor. Frågorna finns i boken Läsa och samtala om skönlitteratur - med digitala verktyg (Edvardsson 2019, s 59).  Under tiden som de berättade kunde de fylla på sina anteckningar och på så sätt få en fylligare bild av karaktären. Jag cirkulerade och försökte få en stund med varje grupp.

När jag märkte att diskussionerna började sina samlade jag ihop klassen och lät eleverna sätta sig i sin hemgrupp. Nu var uppdraget att berätta om sin karaktär för övriga i gruppen. De fick ställa kompletterande frågor till varandra, allt för att få en så bra bild som möjligt av de olika karaktärerna. När grupperna var klara med sina samtal var det dags att avsluta lektionen.  

Jag gillar att arbeta med hem- och expertgrupper och jag har tidigare skrivit om detta arbetssätt bland annat här, http://jennypawendes.blogspot.com/2018/02/hem-och-expertgrupper-i-undervisningen.html. Jag har också med det i min alldeles nya bok Läsa och samtala om skönlitteratur - med digitala verktyg. Det som jag gillar är att alla elever "tvingas" till aktivitet, då de i hemgruppen är ensam om sin karaktär. Samtidigt lämnas de aldrig i sticket för genom expertgruppen får de hjälp av varandra att fördjupa sig i karaktären. Det är positivt.

Under nästa vecka kommer vårt arbete med Doktor Glas att fortsätta. Vi kommer att köra en ny runda med hem- och expertgrupper men vi ska också lyfta in några andra texter och fördjupa oss i begreppet intertextualitet. Det ska bli spännande!