Jennys julkalender 7 december 2019 - En argumentationsövning

Jag har den stora äran att få besöka VFU-studenter när de gör sin VFU i svenska. Det har gjort att jag fått kliva in på skolor, i klassrum, runt om i Skåne. Jag lär mig så mycket av dessa besök och jag får så många idéer till min egen undervisning. Förra läsåret fick jag en övning presenterad för mig som jag nu själv har börjat använda i undervisningen. Den heter Luftballongen och är en argumentationsövning. Den passar att arbeta med både på högstadiet och på gymnasiet. 

Övningen utgår från hem- och expertgrupper, något som jag tidigare bloggat om och något som jag också skrivit om i boken Läsa och samtala om skönlitteratur - med digitala verktyg. 

Övningen utgår från följande problem:

Du, tillsammans med fem andra människor, ska åka till en öde ö för att bygga upp ett helt nytt samhälle. Du är utvald utifrån ditt yrke. Ni åker till ön i luftballong. Snart inser ni att ballongen inte klarar av sex personer. Ni måste göra er av med en. Vem är det som offras? Vem är det som inte behövs när samhället skapas?

Arbetsgången är som följer:

1. Hemgrupper skapas med sex elever. Alla i hemgruppen har olika yrken. 

2. Eleverna får först individuellt samla argument. 

3. Därefter samlas expertgruppen och eleverna hjälper nu varandra med argumentationen. De delar med sig av argument, försöker hitta argument som bygger på ethos, logos och pathos och de funderar över hur de olika argumenten ska presenteras.  

4. Därefter går eleverna tillbaka till sin hemgrupp. Nu får var och en argumentera för sin plats i luftballongen och sin plats på ön. 

5. När alla fått argumentera får gruppen rösta. Vilket yrke behövs inte?

Till denna övning har jag tagit fram en Google Presentation. Den får du gärna använda dig utav:

En argumentationsövning - Luftballongen

Jennys julkalender 6 december 2019 - Mer poesi åt eleverna!

Då och då bloggar jag om poesi. Jag tycker att det är en genre som det arbetas för lite med i klassrummen. Vad det beror på vet jag inte riktigt. Kanske är det så att poesi har ett rykte om sig att vara svårläst. Och visst kan viss poesi vara svårläst men det är kanske också det som är det förtrollande med poesi. Man kan läsa, läsa om, tolka, försöka förstå, läsa om igen. Efter varje läsning kommer man lite närmare dikten och det som den vill förmedla.

De senaste åren har det getts ut en hel del poesi för barn och unga. Jag tänkte nämna några verk. Först ut är Berör och förstör - dikter för unga. Det är en antologi med 79 dikter. Det som förenar dem är att de är skrivna från år 1999 och framåt och att de är skrivna av svenskspråkiga författare.

Nästa är en diktbok skapad av systrarna Emma och Lisen Adbåge. Den heter Folk: Främlingar och vänner – nån du kanske känner!

Genom det vidgade kollegiet fick jag veta att dessa dikter finns tonsatta av Britta Persson och tillgängliga på Spotify, https://open.spotify.com/album/2v1Nk5W06VRTIP3fyyQIIj. Det finns även musikvideos skapade av Britta Persson och systrarna Adbåge. Här är en av dem:

Hela spellistan kommer du åt här, https://www.youtube.com/playlist?list=PLtR0ek694xD8_QRVaENY0xt0nl8Km2OcE.

Sedan har vi Om jag fötts till groda av Annika Sandelin. Det är en diktsamling om drömmar. Vad drömmer du om? är en fråga man kan ställa till sina elever efter läsning av en eller flera dikter i denna bok.

Nästa bok handlar om kärlek. Den heter Min längtan kvar: dikter om kärlek – tappad och hittad och är skriven av Mårten Melin. Så här låter en av dikterna:

kanske är det så

att om jag inte ansträngde mig så hårt

för att få dig att se mig

skulle du

inte anstränga dig så hårt

för att inte se mig

Mitt sista tips är Min syster är ett spöke: och andra dikter av Lena Sjöberg. Det är en diktbok på rim som lyfter både stora och små frågor. Det kan exempelvis låta så här:

Lägg handen på min panna

och säg att jag är varm

och lova mig att stanna,

låt mig somna på din arm.

Nynna tyst de sånger

du sjöng för längesen

och viska många gånger:

- Allt blir bra igen.

 

När man läser dikter med elever kan man exempelvis börja med att högläsa dikten. Vad får den dig att tänka på? Läs därefter dikten högt på nytt. Låt eleverna få fundera över frågor som:

• Vad handlar den om? 
• Vilka ord är viktiga?
• Vilken känsla förmedlar den?
• Hur är den uppbyggd?

Man kan även arbeta med diktlogg, alltså en läslogg fast till dikter. Den kan vara styrd och utgå från börjor såsom:

När jag läser dikten tycker jag att den handlar om...

Den känsla som dikten förmedlar är...

När jag läser dikten tänker jag på...

När jag läser dikten känner jag...

När jag läser dikten ser jag...

När jag läser dikten fastnar jag i/vid/på...

Sedan kan man låta eleverna, utifrån inspiration av de lästa dikterna, skapa egna. Jag har skrivit om olika övningar i tidigare inlägg. Du hittar dem här:

http://jennypawendes.blogspot.com/2017/09/twitter-poesi-in-i-undervisningen.html

http://jennypawendes.blogspot.com/2015/05/att-arbeta-med-poesi-i-svenska-1.html

http://jennypawendes.blogspot.com/2016/11/blackout-poetry-en-ingang-till-poesin.html

http://jennypawendes.blogspot.com/2019/03/skriva-poesi-utifran-stationer.html

http://jennypawendes.blogspot.com/2016/05/att-skriva-poesi-ar-skoj.html

http://jennypawendes.blogspot.com/2018/12/kreativa-skrivovningar-jennys.html

Jennys julkalender 5 december - att frossa i andras olyckor

Säkert har du också hört talas om eller kanske själv sett eller upplevt hur människor börjar fotografera och filma vid olycksplatser. Fotografierna och filmerna sprids sedan i sociala medier. Det är ett fenomen som jag tycker att man kan diskutera i skolan. Det är inte alltid så lätt att veta hur man ska inleda denna diskussion men jag har ett förslag. Jag såg en tysk kortfilm, ja du läste rätt, en tysk kortfilm (det går att ställa in att den textas på engelska eller direktöversätter till svenska). I filmen lyfts problematiken. Utifrån filmen kan man låta eleverna diskutera frågor som:

• Hur långt får man gå?
• Finns det tillfälle då det inte är okej att filma/fotografera (utifrån exempelvis ett etiskt eller ett rättsligt perspektiv)?
• Har du själv varit med vid en olycksplats?
• Hur reagerade du och hur reagerade övriga som var på plats?

Jennys julkalender den 4 december 2019 - Emigrationen

Varje år brukar jag lägga ner en del tid på emigrationen när jag undervisar i historia. Jag tänker att det är något som alla kan relatera till. Det kan handla om de senaste årens stora flyktingströmmar, om svenskarnas utvandring till Amerika eller om släktingar som flytt/lämnat sitt hemland för att bosätta sig någon annanstans. I detta kan man ta avstamp. 

För någon vecka sedan fick jag en fråga om vilket material jag brukar använda och det tänkte jag berätta i detta inlägg. Det handlar om en film, om statistik och om ett skönlitterärt textutdrag.

Filmen Den stora utvandringen har den AV Mediacentral som jag tillhör köpt in. Det gör att eleverna och jag enkelt kan titta på den. Till filmen finns en lärarhandledning som jag delvis utgår ifrån.  Eleverna får arbeta med frågor till filmen med också med större diskussionsfrågor. De får även leva sig in i dåtiden och skriva ett eget dagboksinlägg. 

Väldigt många svenskar valde att emigrera till Amerika men det fanns regionala skillnader i antalet som utvandrade. Detta är spännande att fördjupa sig i. På SCB finns en bra artikel att utgå ifrån, Så påverkade utvandringen till Amerika Sveriges befolkning. Till denna brukar jag koppla Historisk statistik för Sverige och bland annat titta på befolkningsmängden vid olika årtal (man får scrolla rätt långt ner i dokumentet för att komma fram till de olika tabellerna). Här kan man ta fram en mängd olika uppgifter till eleverna och låta dem jämföra, analysera och dra slutsatser.

Slutligen brukar jag arbeta med ett utdrag ur Vilhelm Mobergs Utvandrarna.  Jag har valt kapitlet Om en veteåker och ett fat korngrynsgröt. Utgår man från Mobergs roman från 1949 är det sidorna 146-154. Detta kapitel väcker tankar och känslor och ger andra, mer personliga, förklaringar till varför många valde att emigrera till Amerika. 

Vad använder du för material när du låter eleverna fördjupa sig i emigrationen?

Jennys julkalender den 3 december - Sen kom vintern

I detta inlägg vill jag tipsa om en bilderbok som passar utmärkt att läsa i förskolan. Det handlar om Per Gustavssons Sen kom vintern.

Sen kom vintern handlar om identitet, att hitta sig själv och förändring. Jag tänker att den kan öppna upp för många härliga samtal i barngruppen. I Läroplan för förskolan (Lpfö 18) kan man läsa att:

Utbildningen ska ge barnen möjlighet att utveckla sin förmåga till empati och omtanke om andra genom att uppmuntra och stärka deras medkänsla och inlevelse i andra människors situation. Utbildningen ska präglas av öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt. Den ska ge barnen möjlighet att på olika sätt få reflektera över och dela sina tankar om livsfrågor.

Det står vidare: 

Språk, lärande och identitetsutveckling hänger nära samman. Förskolan ska därför lägga stor vikt vid att stimulera barnens språkutveckling i svenska, genom att uppmuntra och ta tillvara deras nyfikenhet och intresse för att kommunicera på olika sätt. Barnen ska erbjudas en stimulerande miljö där de får förutsättningar att utveckla sitt språk genom att lyssna till högläsning och samtala om litteratur och andra texter. Utbildningen ska ge barnen förutsättningar att kunna tänka, lära och kommunicera i olika sammanhang och för skilda syften. Därigenom läggs grunden till att barnen på sikt tillägnar sig de kunskaper som alla i samhället behöver. Förmåga att kommunicera, söka ny kunskap och samarbeta är nödvändig i ett samhälle som präglas av stort informationsflöde och kontinuerlig förändring.

Med litteraturens hjälp kan man få barnen att utveckla sin förmåga till empati och omtanke. De kan få sätta ord på sina egna tankar och de kan få ta del av andras tankar. Högläsningen och samtalet blir centralt. 

Om jag hade arbetat i förskolan har jag först introducerat boken genom att tillsammans med barnen fundera över titel, Sen kom vintern, och bilden på omslaget. Vad kan denna bok handla om? Därefter hade jag högläst. Efter den första högläsningen hade jag börjat om från början. Jag hade läst en sida högt för att sedan stanna upp kring illustrationerna, handlingen och språket. På första sidan står det "dom dagliga rutinerna". Det är ett spännande uttryck som lockar till frågor. 

• Vad betyder "dom dagliga rutinerna"? 
• Vilka "dagliga rutiner" har du hemma och vilka har du här på förskolan? 
• Är det bra med rutiner?

Sakta men säkert hade jag tillsammans med barnen trängt in i boken. Därefter hade jag fyllt på med "större" frågor såsom:

• Vilken av karaktärerna kan du mest känna igen dig i? Haren, Räven eller Björnen?
• Vad skulle du göra om du var Haren och en dag vaknade upp helt förändrad?
• Är alla förändringar jobbiga?
• Haren är rädd för Räven. Har du någon gång varit rädd? Hur gör man för att övervinna sin rädsla?
• Hur tror du att boken fortsätter? Vad händer med Haren?

Slutligen hade jag låtit eleverna skapa något med koppling till boken. Kanske hade de fått illustrera fortsättningen. 

***

Hur brukar du arbeta med bilderböcker? Dela gärna med dig! Jag är nyfiken.

Jennys julkalender - den 2 december Störst av allt

Igår skrev jag att jag kommer att låta romanen Störst av allt inleda några av inläggen i Jennys julkalender. Här kommer nu det andra inlägget om denna roman. 

Romanen Störst av allt har ett språk som på många sätt är målande. När jag läste sidorna fram till första lässtoppet valde jag att skriva upp några exempel på bildspråk:

s. 21 "Ingenting med det här påminner om en konsert. Jag är ingen rockstjärna. De som dras till mig är inga galna groupies, bara asätare. När journalisterna agnar sina förstasidor med mig luktar det död och det gör hyenorna ännu mer upphetsade."

s. 28 "Amanda var politiskt engagerad på ett Disney Channel-vis..."

s. 29 "Det lät som ett avlopp man hällt kaustiksoda i."

Med utgångspunkt i dessa kan man arbeta med en uppgift om just bildspråk. Man kan tillsammans med eleverna diskutera liknelser, metaforer, besjälning och personifikation. Eleverna kan i grupper få arbeta med att skriva målande antingen utifrån givna meningar eller helt på egen hand. Hur kan man exempelvis förändra meningen "På vägen körde en röd bil" så att den blir mer målande? 

Att arbeta med olika typer av kortskrivande och till det koppla litteraturvetenskapliga begrepp är något som jag gärna gör. När eleverna får omsätta en teoretisk kunskap till ett handlande, i detta fall till ett eget skrivande, tänker jag att de lättare befäster kunskapen kring begreppen. Det blir ett lärande.

Jennys julkalender 2019 - 1 december Störst av allt

Tänk att december redan är här. Förra året valde jag att ha en julkalender, där jag dagligen publicerade ett inlägg. Samma sak ska jag göra i år. Mina första inlägg kommer att handla om romanen Störst av allt. Det är en roman som jag och eleverna är igång och läser. Vi kommer att knyta an till vår tidigare läsning och framför allt till Doktor Glas. 

Både Doktor Glas och Störst av allt utspelar sig i Stockholm. De handlar om liknande saker - kärlek, uppoffringar och relationer. Det utgår även från en liknande frågeställning - Är det rätt att döda en annan människa? Det är en fråga som vi under läsningen kommer att återkomma till.

Förra veckan startades arbetsområdet med Störst av allt upp. Eleverna fick fundera över uttrycket "störst av allt". 

De fick sedan dela med sig av sina tankar till varandra. Vi fortsatte därefter närma oss boken och jag inledde med att läsa bokens allra första sida. Vad är det som beskrivs? Eleverna fick vidare ut den övergripande planeringen med kopplingar till kursens centrala innehåll, lässtopp och information om slutuppgiften (PM-skrivande). Då min tanke är att vi ska träna på detta med PM-skrivande parallellt med läsningen kommer vi varje vecka att både läsa och samtala om romanen och läsa in oss på samt skriva PM. Det gör att arbetat med romanen kommer att pågå under rätt många veckor. 

I dagsläget ser de planerade lässtoppen ut så här. De utgår från pocketversionen.

Efter elevernas önskemål kommer de denna gång att "slippa" skriva reflektionsloggar. Däremot får de skriva egna anteckningar som de har med sig till lektionerna. Varje vecka kommer att inledas med att de på egen hand får fundera över en eller ett par öppna frågor kring det lästa. Därefter ska de få delge varandra sina tankar. Nästa steg blir att de två och två får samtala om frågor som jag förberett. Därefter kommer jag att lyfta några "större" frågor som vi samtalar om i grupper och i helklass. Det blir med andra ord mycket tid för samtal för att på så sätt bearbeta den gemensamma läsningen. 

***

Vill du ta del av mina tidigare inlägg om Doktor Glas når du dem här:

Doktor Glas i kursen Svenska 3 - del 1

Doktor Glas - del 2

Del 3: Doktor Glas  och hem- och expertgrupper

Del 4: Doktor Glas intertextualitet och komperativ analys

Vill du läsa mer om hur man kan arbeta med skönlitterär läsning och samtal har jag skrivit Läsa och samtala om skönlitteratur - med digitala verktyg.