onsdag 26 oktober 2016

Att arbeta med Hangout on Air

Sedan september 2016 finns funktionen Hangout on Air i YouTube Live. Genom HO on Air kan du skapa ett videosamtal som direktsänds och spelas in. I och med att det spelas in går det också att se i efterhand och då hittar man det på sin YouTube-kanal.

Jag har använt mig utav HO on Air i FB-gruppen Den digitala bokcirkeln när vi har diskuterat och samtalat om ungdomsromaner. Det har gjort att vi kunnat prata om böcker trots att vi befunnit oss på helt olika platser i vårt avlånga land (och någon även i vårt grannland Finland). Det har också gjort att andra har kunnat lyssna på samtalen i efterhand och därigenom fått tips på böcker att läsa eller arbeta med i klassrummet.




Idag hade jag som uppgift i min kommun att ha en workshop kring Hangout on Air. Till denna tog jag fram en enkel PPT där det bland annat framgår hur man skapar en HO on Air via YouTube Live. Kanske är det så att också du kan ha nytta av presentationen när du ska skapa ett videosamtal med flera deltagare. Genom att klicka på länken här nedan kommer du till min presentation. Har du några frågor eller funderingar är det bara att höra av sig till mig!







torsdag 13 oktober 2016

Några enkla strategier att ta till för att fördjupa sin läsning

Ibland får jag frågan hur man enkelt kan hjälpa eleverna att komma djupare in i texten men också hur man kan hjälpa dem reflektera över det de läser. Jag brukar då bjuda på två tips och dessa tänkte jag också dela med mig av här. 

Det första tipset handlar om hur du kan få eleverna att veta vad det är de ska fokusera på i en text. Läser en elev en lärobokstext i exempelvis historia kan det vara en god hjälp att göra om de olika rubrikerna till frågor. När väl frågan är gjord är det den man ska försöka besvara när man läser stycket under rubriken. Med ett så enkelt knep kan eleven lättare veta vad det är den ska fokusera på under läsningen. På bilden nedan finns också ett diagram. Även här blir det viktigt att till diagrammet formulera en fråga.

Källa: Gleerups lärobok Möt historien skriven av Olle Larsson. 


Hade det varit texten, som syns på bilden ovan, som eleven skulle läsa hade en fråga kunnat vara: Vad är tjänstesamhället? Och en annan skulle ha kunnat vara: När växer tjänstesamhället fram och hur går framväxandet till? Till diagrammet skulle en aktuell fråga ha kunnat vara: Hur har det svenska samhället förändrats under de senaste 250 åren om man ser till de olika ekonomiska sektorerna? Med denna enkla strategi kan eleverna få en stor hjälp i sin läsning. Testa gärna med dina egna elever.

Mitt andra tips handlar mer om hur man som läsare kan reflektera över sin läsning. Jag brukar säga att man kan använda sig utav tre symboler:


Utropstecknet ser man till att lägga in i kanten av texten, där det står saker man tycker är intressanta och bra.

Frågetecknet sätter man ut i kanten av texten, där det står saker som är svåra att förstå.

Pilen sätter man ut i kanten av texten, där det står något som man vill veta mer om eller diskutera med andra. 

Genom dessa tre tecken kan man läsa en text, sätta ut tecknen och sedan efter sin läsning gå tillbaka och reflektera. Vad var det nu som var svårt? Vad vill jag veta mer om? Vad var intressant? Ska man sedan diskutera det man läst med andra är det bara att kolla igenom sin text och leta efter symbolerna. Genom dem får man direkt olika saker att diskutera. Superenkelt och användarvänligt! Prova gärna även denna strategi med dina elever. Kanske kan den hjälpa dem att fördjupa och reflektera över sin läsning.









torsdag 6 oktober 2016

Om det var krig i Norden

Tänk om det var krig i Norden, i Sverige. Vad skulle du göra och hur skulle du reagera? Det är några av de frågor som jag diskuterat med mina elever i svenska och historia på Bygg- och anläggningsprogrammet och Hantverksprogrammet. Diskussionerna har utgått från boken Om det var krig i Norden skriven av Janne Teller och genomförts enligt Aidan Chambers modell för boksamtal.



För den som inte är känner till Chambers modell kommer här en kort sammanfattning. Modellen består av fyra frågor och det är kring dessa man har sitt samtal. Frågorna är:

- Vad gillar du i boken?
- Vad ogillar du i boken?
- Vilka frågetecken finns?
- Vilka mönster/kopplingar kan du se?

Under och efter sin läsning skriver eleverna ner sina tankar under respektive fråga/rubrik. Jag ser alltid till att dela ut ett läsprotokoll till eleverna så att de enkelt kan samla sina tankar. En mall finns att hämta under fliken "Mallar och instruktioner".

Då det var första gången mina elever använde Chambers modell valde jag och bibliotekarien att lägga ner tid på att modellera och presentera modellen. Vi gick igenom hur modellen är uppbyggd och sedan exemplifierade vi genom att använda sagan om Rödluvan och vargen. Rätt snart deltog flera elever i klassen. De hjälpte till i vårt modellerande.



När väl modellen var presenterad avsattes tid till läsning. Texten lästes högt så att alla kunde hänga med. Några elever ville hellre läsa tyst på egen hand och fick givetvis det.

Under andra lektionen fick eleverna möjlighet att fördjupa sig i texten men också fylla på i sina läsprotokoll. Då vi tidigare läst bland annat Den fria rörligheten av Karolina Ramqvist och Hjälten Josef Schultz på fotografiet av Olivia Bergdahl kunde eleverna också arbeta med att hitta kopplingar mellan de tre texterna. Gemensamt för dem är ju bland annat att de handlar om krig, flykt och utsatthet.

Under tredje och fjärde lektionen var det dags för boksamtal och dessa genomfördes i mindre grupp (7 elever per grupp). Jag hade en grupp och bibliotekarien en annan. Varje samtal höll på ca 1 timme. Under de sista minuterna genomfördes en utvärdering.

I alla grupper var aktiviteten hög och tavlan fylldes rätt snart av elevernas tankar.




När väl alla elevernas tankar fanns på plats fick de tillsammans försöka se vad som hängde ihop med vartannat och streck drogs mellan och inom de olika kolumnerna. Därefter började det något mer fördjupande samtalet, där eleverna fick förklara och utveckla sina tankar. I denna fas ingick också att vara en aktiv lyssnare så att man kunde ta vid där någon annan slutat.

Vad tyckte då eleverna om detta arbetssätt? Många var mycket positiva. På en skala 1-5, där 1 var det lägsta betyget och 5 det högsta, blev klassens snitt 4,3. Det skulle jag säga är ett mycket gott betyg. Det eleverna skrev var att de gillade formen, att i mindre grupp få tala och samtala om en gemensamt läst text. De gillade också att de fick ta del av varandras åsikter och tankar och de upplevde att de fick nya perspektiv på texten när de fick arbeta med den på detta sätt.


Då resultatet blev så bra tänker jag fortsätta arbeta med Chambers modell under året. Jag vet ännu inte med vilka texter. Kanske har du något förslag? I så fall får du gärna dela med dig.

Sist men inte minst vill jag dela med mig av två tips:
1. För er som har AvMedia Skåne finns möjlighet att låna boxar med 15 ex av boken/box. En bra möjlighet om man vill läsa Om det var krig i Norden i helklass.
2. Det finns en lärarhandledning till boken. Du hittar den på Lilla Piratförlaget.