lördag 31 december 2016

Ett galet år går mot sitt slut

Dags att summera år 2016. Vilket galet år det har varit för mig. Jag har fått vara med om så många roliga och spännande saker. Det känns som om jag gjort mer under detta år än vad jag gjort under flera år tidigare. 

Med inspiration från Kulturkollo har jag valt att lista 2016. Allt på listan går att koppla till jobbet som lärare, förstelärare, föreläsare och författare.

Årets mest oväntade: Jag fick förfrågan om att sitta med i Skolverkets ämnesreferensgrupp för svenska och svenska som andraspråk kopplat till digital kompetens och den nationella IT-strategin.

Årets kulturella höjdpunkt: Utan tvekan Bokmässan i Göteborg i september 2016.

Årets idé: Skapandet av Den digitala bokcirkeln. Jag kände behov av att få läsa och samtala om ungdomsromaner. Med hjälp av den digitala tekniken skapade jag Facebook-gruppen och nu är vi över 700 medlemmar. I gruppen läser vi och samtalar om ungdomsromaner. En del samtal sker via Hangout on Air, andra direkt i flödet i gruppen.

Årets utmaning: Det måste vara Jennys bokatlas. Jag skulle under ett år läsa böcker från så många länder som möjligt. Jag kom inte upp i så många länder som jag hade hoppats. Efter att ha summerat blev antalet 46.





Jennys bokatlas gav mersmak och ledde till skapandet av nästa utmaning, Jenny läser debutanter. Vi får se hur det går med denna utmaning. I dagsläget är fyra debutromaner lästa.





Årets roligaste: Här måste jag nog ha med ett par saker. Först och främst att min bok gavs ut. I december släpptes Mötet med texten. Inkluderande läsundervisning på Lärarförlaget. I denna bok beskriver jag hur jag arbetar med text och läsning med mina grabbar på yrkesgymnasium. Sedan har jag under året fått möjlighet att medverka i Lärlabbets Samtala om text. Det var riktigt, riktigt skoj!

Årets möte: Det är utan tvekan alla härliga och engagerade pedagoger och skolmänniskor som jag har träffat när jag varit på konferenser och mässor, föreläst och hållt workshop.

Årets måste också ha med: Samarbetet med kollegan Marit Hammarland i skapandet av Wendespodden, en podd där vi samtalar om läsning och litteratur. Nedan finns de tre senaste avsnitten att lyssna på.




Här måste också mötet med Anna & Philip få vara med. Jag träffade dem en kväll när jag var i Stockholm och mötet resulterade i ett avsnitt i deras podcast:




Och sist men inte minst Läslyftet, som vi på Fordons- och transportprogrammet deltagit i sedan augusti 2016.

Årets boktips: Jag läser gärna och mycket. Några böcker har lämnat större avtryck än andra. Det är Tio över ett (12-15 år) av Ann-Helén Laestadius, Störst av allt av Malin Persson Giolito, Min bror monstret (12-15 år) av Mårten Sandén, Tschick av Wofgang Herrndorf och Min fantastiska väninna av Elena Ferrante. 

Det var mitt 2016. Nu får vi se vad 2017 bär med sig.





lördag 17 december 2016

Början är slutet och slutet är början...

Hur var det nu, det där med kronologi? Jag ställde frågan till mina elever i samband med att vi hade läst en novell. Vi hade tidigare diskuterat begreppet kronologi och genom litteraturen försökt exemplifiera rak kronologi, bruten kronologi och parallellhandling. Elevernas svar vittnade om att de hade koll på läget. Det var helt enkelt dags att gå vidare. Just då trillade jag över Kortfilmsklubben på ur.se, en klubb med franska kortfilmer, tänkt för undervisning i franska på gymnasiet. Jag tittade på ett par av filmerna och använde svensk text (jag kan inte franska). 

Under tiden som jag tittade hade jag begreppet kronologi i huvudet. När jag kom till La mort du Père Noel log jag. En film om jultomten med omvänd kronologi. Den måste vi se! Och det gjorde vi. Efter filmen introducerade jag begreppet omvänd kronologi, där början är slutet och slutet början.



Vi kunde genom denna film på knappt 7 minuter få ytterligare ett begrepp i vår ryggsäck. Perfekt! 

Vid nästa lektion byggde jag vidare på det här med kronologi. Tillsammans med eleverna lyssnade jag på Coldplay och visade videon till The scientist. Eleverna fick fundera om videon var uppbyggd kring omvänd kronologi. Därefter fick de två och två skriva egna berättelser med omvänd kronologi. Jag använde mig utav den uppgift som fanns till filmen La mort de Pére Noel. Uppgiften gick ut på att eleverna ur en påse fick dra ett namn, en plats och en tidpunkt. Detta skulle vara början på filmen men samtidigt slutet på historien. Hängde du med? Lite klurigt är det!

Eleverna satte igång att skriva. Det visade sig vara rätt så svårt det där med att få till en berättelse i omvänd kronologi men skam den som ger sig. Efter hårt arbete är berättelserna nu klara.

Kanske är det här ett upplägg som du vill testa med dina elever? Det får du gärna. Det kan passa bra så här de sista lektionerna innan jullovet. Tomten finns ju med på ett hörn!


lördag 3 december 2016

Att våga utmana!

- Jag tänkte att vi skulle vara med i tävlingen "Jag skriver i dina ord".
- Men fröken, vad tror du om oss? Vi är inte såna!
- Vad då såna? Vad menar du?
- Alltså vi är inte såna som skriver. Vi är inte som dom.
- Vilka dom?
- Jamen, du vet. Dom där naturvetarna och dom på samhäll.

Ungefär så lät det när jag började prata med min ena klass om "Jag skriver i dina ord". Eleverna signalerade direkt att de inte var några som skrev och än mindre att de kunde skriva några tävlingsbidrag. De gjorde en klar skillnad mellan sig själva och de elever som går högskoleförberedande. Ett antal dikotomier synliggjordes:


Jag gav mig inte utan fortsatte min diskussion med eleverna. Jag sa att vi tillsammans ska hjälpas åt. Vi ska läsa, samtala och skriva. Efter en stunds diskussion köpte de mitt resonemang och under flera veckor har vi nu arbetat med "Jag skriver i dina ord!". Tanken är att slutuppgiften ska bli ett svar på en existerande dikt eller låttext och detta svar utgör tävlingsbidraget. För att komma fram till själva slutuppgiften har vi bland annat diskuterat begreppet poesi, vi har läst krönikor och skrivit referat på dem. Vi har analyserat låttexter. Vi har jämfört låttexter och musikvideos. Utifrån jämförelsen har eleverna fått skriva argumenterande texter. Vi har roat oss med Blackout Poetry och med att skriva dikter till några utvalda bilder från Shaun Tans Ankomsten, något som jag skrivit om i tidigare inlägg här på bloggen. Vi har också läst noveller av Torgny Karnstedt och reflekterat och samtalat om dem. Att jag valde att arbeta med Karnstedts noveller var för att han skulle komma på besök till skolan och jag ville att mina elever skulle ha läst något av honom inför mötet. Jag valde ut några noveller, "Kom igen nu!" och "Bara en dröm", från samlingen Karlssons pojke och de uppgifter eleverna fick ut under läsningen var dessa:





Eleverna fick sedan efter min högläsning (ja, jag högläste en novell åt gången) fundera över frågorna jag tagit fram till respektive novell. Jag använda bland annat frågorna som vi tidigare haft när vi arbetat med Chambers modell för textsamtal. Jag valde också att arbeta med personbeskrivningen i en av novellerna. Eleverna fick under en begränsad tid skriva ner sina reflektioner och sedan arbetade vi med reflektionerna i mindre grupper. Eleverna fick samtala med varandra för att slutligen ha en diskussion i helklass. 

Nu är vi igång med slutuppgiften och det är spännande. Eleverna har i stort sett fria händer men jag kan se att många väljer att arbeta utifrån något av de sätt som vi lyft under våra lektioner. Det finns elever som gör Blackout Poetry. Det finns andra som analyserar och jämför. Det finns de som skriver egna dikter utifrån dikten/låttexten.

Det som är spännande med detta arbete är att jag så tydligt ser att mina elever:


Jag hade kunnat välja att inte gå in i detta arbete. Jag valde istället att utmana mina elever. Jag är inte säker på att alla vill tävla med sina bidrag men alla skriver tävlingsbidrag och bara det är ett stort steg om man tänker hur arbetsområdet inleddes... - Men fröken, vad tror du om oss? Vi är inte såna! Alltså vi är inte såna som skriver.



söndag 27 november 2016

Att läsa är som att resa!

Så är det. Jag läser och låter böckerna ta mig med till olika länder och olika tider.  Aldrig förr tror jag att jag har fått vara med om så mycket som under detta år då jag haft mitt projekt, Jennys bokatlas. Målet med projektet var att läsa böcker från så många länder som möjligt under ett år och samtidigt vidga min läsning. Ett år har nu gått och det som jag tydligt ser är att jag inte alls läst så många böcker som jag hade hoppats. Eller det har jag egentligen gjort men tyvärr har min läsning bestått av många böcker från ett fåtal länder och då varje land endast har fått vara med en gång i min bokatlas syns inte all läsning.




Jag har under detta år stiftat bekantskap med många nya författare och jag har också läst böcker som jag aldrig trodde jag skulle läsa. Genom dem har jag fått uppleva och erfara nya saker. 

Det svåraste under året har för mig varit att hitta översatt ungdomslitteratur. I Sverige översätts inte speciellt mycket ungdomslitteratur om man går utanför den västerländska sfären. Varför det är så kan man ju fundera över.

Mitt år med Jennys bokatlas har gett blodad tand och redan nu är jag igång med nästa projekt. Jag ska under ett år läsa debutanter och debutromaner och denna gång kan jag få lov att läsa flera romaner från ett och samma land. Vill du följa min läsning får du gärna göra det och vill du dela med dig av tips på debutanter eller debutromaner är det bara att lägga en kommentar till detta inlägg. 

torsdag 24 november 2016

Blackout Poetry - en ingång till poesin?

Igår läste jag Lena Kjersén Edmans recension på Svensklärarföreningens hemsida. I den skriver Kjersén Edman om poesin och att den är levande i dagens barn- och ungdomslitteratur. Kanske är det så. Och kanske är det också så att den får allt större plats i undervisningen.

Jag har under de senaste veckorna arbetat mycket med poesi och då inte bara traditionella dikter utan också med låttexter. Jag och eleverna i min svenskgrupp är mitt uppe i arbetet med jagskriver.nu och i detta arbete är poesin med som en röd tråd. 

En av de saker vi gjort är en aktivitet som kallas Blackout Poetry. Det är ett sätt att skapa poesi utan att egentligen skriva poesi. Låter det krångligt? Det är det inte. Jag ska förklara. I Blackout Poetry utgår du från andras eller dina egna texter. 

1. Du väljer en text.


2. Du läser texten och väljer ut de ord du vill använda dig utav.


3. Orden du väljer ringar du in med en tuschpenna (förslagsvis svart eller blå).
4. De ord som inte är inringade målar du över med den svarta/blå tuschpennan.




5. Du har nu en tuschad text med vissa ord som framträder tydligt. Dessa ord är din dikt.



6. Du har, genom en annan text, skapat Blackout Poetry.

I min undervisning valde jag att använda den lokala tidningen, Kristianstadsbladet. Jag tog med mig en bunt tidningar till klassrummet, tillsammans med tuschpennor, färgade papper, tejp och saxar. Eleverna valde artiklar, läste igenom dem och ringade in de ord de ville ha med i sina dikter. Övriga ord tuschade de över. När de var klara med tuschandet fick de tejpa dikterna på ett färgat papper och sedan läsa upp dikterna för varandra (under tiden som jag spelade in med iPad). Det var pirrigt och jobbigt att läsa inför de andra, tyckte många. 

Jag gjorde denna övning under ett pass (1,5 timme) och eleverna var fokuserade och koncentrerade. De tyckte det var en rolig och kreativ övning. Det svåraste upplevde de var att läsa/uppträda inför varandra. Det ska vi givetvis träna mer på. För den som vill vill se hur arbetet löpte på finns det en kort iMovie-film, där jag presenterar arbetsgången och där några sekunder av elevernas uppläsningar finns med.




torsdag 17 november 2016

Grafisk roman och poesi - hur hänger det ihop?

Jag har haft den stora förmånen att få delta på NCS (Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling) höstkonferens. Som vanligt fick jag med mig en massa nya tankar och idéer och en del av dem omsatte jag direkt i min egen undervisning. Du ska snart få ser hur!

Under konferensens andra dag fick jag bland annat lyssna på Stefan Lundström, som pratade om det vidgade textbegreppet och elevernas textvärldar utanför undervisningen, och Katarina Lycken Rüter, som lyfte Shaun Tans Ankomsten och den funktionella grammatiken. De här två, Lundström och Rüter, fick mig att börja reflektera. Med mina ettor på Bygg- och anläggningsprogrammet arbetar jag just nu med ett arbetsområde som heter "Jag skriver i dina ord!". Rubriken är tagen från gymnasietävlingen med samma namn, en tävling som mina elever ska delta i (hoppas jag). I arbetsområdet läser vi olika texter, analyserar och skriver eget. Vi har arbetat med poesi och bland annat Blackout Poetry. Det kanske jag får återkomma till i ett annat inlägg. 

Under dagens lektion var tanken att eleverna skulle få skriva egna dikter som en replik på en annan dikt MEN efter konferensen tänkte jag om. Jag valde att utgå från ALMA-pristagaren Shaun Tans grafiska roman Ankomsten


Jag plockade ut tre bilder och till varje bild kopplade jag en ordklass (substantiv, verb och adjektiv). Jag tog fram en arbetsgång i 7 steg och varje steg var tidsbegränsat. Här nedan ska du få följa med in i arbetet.


Eleverna fick utifrån första bilden samla substantiv. De skrev som aldrig förr. Långa listor med substantiv växte fram. Det som var så bra var att vi också fick in lite grammatikundervisning. Vad är ett substantiv? 


I steg 2 fick eleverna se en ny bild och till denna skriva ner alla verb. Vad händer och sker på bilden? Ännu en gång satte eleverna igång att skriva och en ny lista trädde fram. Denna gång fylld med verb.


I steg 3 var det dags att samla adjektiv. Vad är egentligen ett adjektiv? Det var lite krångligt. Eleverna löste det dock och började skriva ner alla adjektiv utifrån den tredje bilden från romanen. 


När vi kom till steg 4 var det dags att skriva egna dikter med utgångspunkt från de ord de skrivit upp. Eleverna fick lägga till andra ord för att få ihop meningar och fraser men de ord de skrivit under steg 1-3 skulle vara i fokus.

När alla skrivit ett första diktutkast var det dags för högläsning. Eleverna gick fram vid tavlan och läste sina dikter för klasskompisarna. Lite pirrigt var det allt!


I steg 6 fick eleverna reflektera. De fick fundera över det de hört kopplat till sin egen dikt och sedan utveckla den egna dikten.


Steg 7 var lektionens sista steg och även det innebar reflektion och eftertanke.


Hur gick det då? Över förväntan måste jag säga. Vi pratade grammatik, vi skrev, vi tolkade bilder och vi reflekterade under 1 timme och 40 minuter. Som avslutning ska du få läsa en av mina elevers dikter (version 1 överst och version 2 under reflektionen).


onsdag 9 november 2016

Boktips för den som går i julklappstankar

Förra hösten tipsade jag om böcker lagom till jul. En del var glada för det för då fick de julklappstips. Jag tänker därför göra en repris och ska tipsa om några av de barn- och ungdomsböcker som jag fastnat lite extra för. Jag börjar med böcker för F-3.

En måste-bok är Mats Strandbergs Monstret i natten. Nu finns också del två, Monstret på cirkusen, som jag nästan tycker är än mer spännande. Böckerna handlar om Frank som på sin nioårsdag blir biten av grannens hund. I samband med bettet förändras Frank och blir ett monster. På ett plan handlar böckerna om Frank och hur han ska bete sig och vara när han rätt som det är blir ett monster. På ett annat plan handlar böckerna om att vara annorlunda och inte riktigt passa in. Det finns mycket att diskutera och själv har jag passat på att högläsa böckerna för mina pojkar, 6 och 10 år. Båda har verkligen uppskattat dem, både för sin handling och för illustrationerna, gjorda av Sofia Falkenhem. 



När jag ändå är inne på monster får jag fortsätta med romanen Min bror monstret av Mårten Sandén. Herregud, vilken bok! Jag mår så dåligt när jag läser. Handlingen "söker" mig men jag måste ändå läsa vidare. Hur ska det gå? I centrum finns Benjamin och hans bror kallad Monstret. Pappan är försvunnen och mamman död. Pojkarna får klara sig på egen hand och vad ska de göra för att få tag i pengar till mat och räkningar. Benjamin ser en möjlighet och den möjligheten gör att både han och hans bror dras in i brottslighet. Boken vänder sig till åldrarna 12-15 år och jag tänker att detta är en bok som man gärna kan högläsa både i skolan och hemma. 



Sedan måste jag också tipsa om en av mina favorit-ungdomsromaner för 2016, nämligen Tio över ett av Ann-Helén Laestadius. Romanen handlar om Maja, som bor i Kiruna. Varje natt klockan 01.10 ringer väckarklockan, så att Maja kan gå upp och göra sig beredd om det skulle vara så att nattsprängningarna går fel. Maja lider av panikångest och ångesten växer sig allt starkare. Hon är livrädd att gruvorna ska rasa och att hennes familj ska försvinna ner i raset. Romanen har lite av domedagsstämning över sig men samtidigt finns det i den så mycket annat. Där är den första spirande kärleken, den starka vänskapen, skildringen av ett nutida Kiruna men också en del om den samiska befolkningen.  Tio över ett är ännu en måste-bok. Läs den!

onsdag 26 oktober 2016

Att arbeta med Hangout on Air

Sedan september 2016 finns funktionen Hangout on Air i YouTube Live. Genom HO on Air kan du skapa ett videosamtal som direktsänds och spelas in. I och med att det spelas in går det också att se i efterhand och då hittar man det på sin YouTube-kanal.

Jag har använt mig utav HO on Air i FB-gruppen Den digitala bokcirkeln när vi har diskuterat och samtalat om ungdomsromaner. Det har gjort att vi kunnat prata om böcker trots att vi befunnit oss på helt olika platser i vårt avlånga land (och någon även i vårt grannland Finland). Det har också gjort att andra har kunnat lyssna på samtalen i efterhand och därigenom fått tips på böcker att läsa eller arbeta med i klassrummet.




Idag hade jag som uppgift i min kommun att ha en workshop kring Hangout on Air. Till denna tog jag fram en enkel PPT där det bland annat framgår hur man skapar en HO on Air via YouTube Live. Kanske är det så att också du kan ha nytta av presentationen när du ska skapa ett videosamtal med flera deltagare. Genom att klicka på länken här nedan kommer du till min presentation. Har du några frågor eller funderingar är det bara att höra av sig till mig!







torsdag 13 oktober 2016

Några enkla strategier att ta till för att fördjupa sin läsning

Ibland får jag frågan hur man enkelt kan hjälpa eleverna att komma djupare in i texten men också hur man kan hjälpa dem reflektera över det de läser. Jag brukar då bjuda på två tips och dessa tänkte jag också dela med mig av här. 

Det första tipset handlar om hur du kan få eleverna att veta vad det är de ska fokusera på i en text. Läser en elev en lärobokstext i exempelvis historia kan det vara en god hjälp att göra om de olika rubrikerna till frågor. När väl frågan är gjord är det den man ska försöka besvara när man läser stycket under rubriken. Med ett så enkelt knep kan eleven lättare veta vad det är den ska fokusera på under läsningen. På bilden nedan finns också ett diagram. Även här blir det viktigt att till diagrammet formulera en fråga.

Källa: Gleerups lärobok Möt historien skriven av Olle Larsson. 


Hade det varit texten, som syns på bilden ovan, som eleven skulle läsa hade en fråga kunnat vara: Vad är tjänstesamhället? Och en annan skulle ha kunnat vara: När växer tjänstesamhället fram och hur går framväxandet till? Till diagrammet skulle en aktuell fråga ha kunnat vara: Hur har det svenska samhället förändrats under de senaste 250 åren om man ser till de olika ekonomiska sektorerna? Med denna enkla strategi kan eleverna få en stor hjälp i sin läsning. Testa gärna med dina egna elever.

Mitt andra tips handlar mer om hur man som läsare kan reflektera över sin läsning. Jag brukar säga att man kan använda sig utav tre symboler:


Utropstecknet ser man till att lägga in i kanten av texten, där det står saker man tycker är intressanta och bra.

Frågetecknet sätter man ut i kanten av texten, där det står saker som är svåra att förstå.

Pilen sätter man ut i kanten av texten, där det står något som man vill veta mer om eller diskutera med andra. 

Genom dessa tre tecken kan man läsa en text, sätta ut tecknen och sedan efter sin läsning gå tillbaka och reflektera. Vad var det nu som var svårt? Vad vill jag veta mer om? Vad var intressant? Ska man sedan diskutera det man läst med andra är det bara att kolla igenom sin text och leta efter symbolerna. Genom dem får man direkt olika saker att diskutera. Superenkelt och användarvänligt! Prova gärna även denna strategi med dina elever. Kanske kan den hjälpa dem att fördjupa och reflektera över sin läsning.









torsdag 6 oktober 2016

Om det var krig i Norden

Tänk om det var krig i Norden, i Sverige. Vad skulle du göra och hur skulle du reagera? Det är några av de frågor som jag diskuterat med mina elever i svenska och historia på Bygg- och anläggningsprogrammet och Hantverksprogrammet. Diskussionerna har utgått från boken Om det var krig i Norden skriven av Janne Teller och genomförts enligt Aidan Chambers modell för boksamtal.



För den som inte är känner till Chambers modell kommer här en kort sammanfattning. Modellen består av fyra frågor och det är kring dessa man har sitt samtal. Frågorna är:

- Vad gillar du i boken?
- Vad ogillar du i boken?
- Vilka frågetecken finns?
- Vilka mönster/kopplingar kan du se?

Under och efter sin läsning skriver eleverna ner sina tankar under respektive fråga/rubrik. Jag ser alltid till att dela ut ett läsprotokoll till eleverna så att de enkelt kan samla sina tankar. En mall finns att hämta under fliken "Mallar och instruktioner".

Då det var första gången mina elever använde Chambers modell valde jag och bibliotekarien att lägga ner tid på att modellera och presentera modellen. Vi gick igenom hur modellen är uppbyggd och sedan exemplifierade vi genom att använda sagan om Rödluvan och vargen. Rätt snart deltog flera elever i klassen. De hjälpte till i vårt modellerande.



När väl modellen var presenterad avsattes tid till läsning. Texten lästes högt så att alla kunde hänga med. Några elever ville hellre läsa tyst på egen hand och fick givetvis det.

Under andra lektionen fick eleverna möjlighet att fördjupa sig i texten men också fylla på i sina läsprotokoll. Då vi tidigare läst bland annat Den fria rörligheten av Karolina Ramqvist och Hjälten Josef Schultz på fotografiet av Olivia Bergdahl kunde eleverna också arbeta med att hitta kopplingar mellan de tre texterna. Gemensamt för dem är ju bland annat att de handlar om krig, flykt och utsatthet.

Under tredje och fjärde lektionen var det dags för boksamtal och dessa genomfördes i mindre grupp (7 elever per grupp). Jag hade en grupp och bibliotekarien en annan. Varje samtal höll på ca 1 timme. Under de sista minuterna genomfördes en utvärdering.

I alla grupper var aktiviteten hög och tavlan fylldes rätt snart av elevernas tankar.




När väl alla elevernas tankar fanns på plats fick de tillsammans försöka se vad som hängde ihop med vartannat och streck drogs mellan och inom de olika kolumnerna. Därefter började det något mer fördjupande samtalet, där eleverna fick förklara och utveckla sina tankar. I denna fas ingick också att vara en aktiv lyssnare så att man kunde ta vid där någon annan slutat.

Vad tyckte då eleverna om detta arbetssätt? Många var mycket positiva. På en skala 1-5, där 1 var det lägsta betyget och 5 det högsta, blev klassens snitt 4,3. Det skulle jag säga är ett mycket gott betyg. Det eleverna skrev var att de gillade formen, att i mindre grupp få tala och samtala om en gemensamt läst text. De gillade också att de fick ta del av varandras åsikter och tankar och de upplevde att de fick nya perspektiv på texten när de fick arbeta med den på detta sätt.


Då resultatet blev så bra tänker jag fortsätta arbeta med Chambers modell under året. Jag vet ännu inte med vilka texter. Kanske har du något förslag? I så fall får du gärna dela med dig.

Sist men inte minst vill jag dela med mig av två tips:
1. För er som har AvMedia Skåne finns möjlighet att låna boxar med 15 ex av boken/box. En bra möjlighet om man vill läsa Om det var krig i Norden i helklass.
2. Det finns en lärarhandledning till boken. Du hittar den på Lilla Piratförlaget.

söndag 25 september 2016

Bokmässan 2016 med boktips!

Vilken mässa det var! Så bra! Det var en mässa som gav tid till möten, samtal och diskussioner. Och givetvis också en mässa där läsningen och boken var i fokus. Hem kom jag med en väska full av böcker och jag tänker inledningsvis tipsa om en del av mina skatter. 

Starten på höstterminen har för mig och mina klasser inneburit en hel del läsande om krig och flykt. Jag har tidigare nämnt Olivia Bergdahls Hjälten Josef Schultz på fotografiet. Grattis förresten Olivia Bergdahl till Sveriges Radios novellpris 2016 för just denna novell. Jag har också använt Karolina Ramqvists Den fria rörligheten, även den en radionovell. På Bokmässan fick jag tag i Novellix nya noveller på temat flykt. De är fyra till antalet och jag tänker att de skulle vara intressanta att använda i undervisningen. Paralleller kan göras till den period i Sveriges historia då många emigrerade till Amerika. Tänk att läsa Utvandrarna parallellt med dessa noveller. Kanske får det blir ett kommande arbetsområde?! Förutom novellerna fick jag tag i Tommy Wieringas Det här är namnen, en roman om flykt. Nu ska det läsas som aldrig förr.



En annan trend som blev synlig när jag träffade på några ungdomsförfattare var fascinationen och kopplingen till det övernaturliga och magiska. Med mig hem fick jag 3 ungdomsromaner av 3 kvinnor varav 2 debutanter. Det kändes bra, inte minst efter att ha läst Kulturnyheternas mörka bild av vad vi läser i svensk skola - manliga författare med manliga huvudpersoner.  De tre romanerna var Vattnet drar av Madeleine Bäck, Middagsmörker av Charlotte Cederlund och Naondel av Maria Turtschaninoff. Undrar om jag kan få ledigt en vecka för att få tid att läsa?!



På mässan såg jag också en hel del andra mycket bra ungdomsböcker och en del av dem har jag redan läst. Jag tänker exempelvis på Ann-Helen Laestadius helt suveräna Tio över ett men också på Wolfgang Herrndorfs Tschick. Båda är måste-läsning! För att få inspiration till att läsa kan du lyssna på senaste avsnittet av Wendespodden, avsnitt 9. Där tipsar jag bland annat om Tio över ett.





När jag var på mässan passade jag också på att få mer information om den Läsdelegation som regeringen tillsatt. Ordförande är Katti Hoflin och delegationen ska bland annat:

  • kartlägga och följa utvecklingen på området samt säkerställa att uppföljning kan ske i enlighet med de nationella målen för litteratur- och läsfrämjande samt skolans styrdokument,
  • skapa mötesplatser för och samordna läsfrämjande insatser i och utanför skolan, bland annat genom att anordna utåtriktade aktiviteter och arbeta läsfrämjande,
  • driva arbetet på ett sådant sätt att genomförda insatser i och utanför skolan har goda förutsättningar att fortgå även efter det att delegationen har avslutat sitt uppdrag, och
  • vid behov lämna förslag på hur läsning kan främjas med utgångs 
  • punkt i skolans styrdokument och de nationella målen för litteratur- och läsfrämjande, inom oförändrade kostnadsramar för den statliga kultur- och utbildningspolitiken.
Källa: http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2016/09/lasdelegationen-ska-fa-fler-barn-att-lasa/

Jag ser med spänning fram emot det kommande arbetet och den redovisning som ska lämnas den 30 juni 2018.

Förutom Läsdelegationen var jag nyfiken på Läsrörelsens satsning Berättelser som förändrar. Inte minst då min egen skola, Wendesgymnasiet, har blivit utvald att delta. På mässan offentliggjordes de 8 titlar som ska ingå i satsningen. Lite pirrigt var det allt men när väl titlarna var släppta kändes det bra. Här finns något för alla, tänker jag. Och de utvalda är:

  • Ajar, Emile: Med livet framför sej (Norstedts)
  • Green, John: Förr eller senare exploderar jag (Bonnier Carlsen)
  • Kieri, Katarina: Mellan dig och dig (Rabén & Sjögren)
  • Lagercrantz, David: Jag är Zlatan Ibrahimovic (Albert Bonniers Förlag)
  • Lowry, Louis: Den utvalde (Natur & Kultur)
  • Nauman, Cilla: Kulor i hjärtat (Alfabeta Bokförlag)
  • Schiefauer, Jessica: När hundarna kommer (Bonnier Carlsen)
  • Rosoff, Meg: Så har jag det nu (Brombergs)
  • Unenge Johan: Mitt extra liv – en serieroman (Bonnier Carlsen)
  • Zusak, Markus: Boktjuven (B. Wahlströms)

Då jag inte läst alla ovan får det också bli en del av mitt höstarbete. Två av titlarna ska vi använda i undervisningen. Det ska bli spännande att se vilka böcker vi väljer men också vilka böcker de andra deltagande skolorna bestämmer sig för.

Sist men inte minst får jag avsluta med bilder från Bokmässan 2016!


















onsdag 31 augusti 2016

Att använda flera sinnen - med hjälp av digital teknik

Det är dags för lektion. På tavlan syns ett foto av soldaten Josef Schultz. 

Bildkälla: http://collections.ushmm.org/search/catalog/pa1139996

Jag frågar eleverna vad de ser. De berättar för varandra och sedan tar jag vid. Jag preciserar varifrån fotografiet är, vem  Josef Schultz är och vad han gör. Jag säger att Josef är 31 år gammal, att han var soldat under andra världskriget, att han valde att lägga ner sitt vapen och att många tror att han för sin vapenvägran straffades med döden.

Tillsammans har vi nu skapat en förståelse för vad fotografiet visar. Vi går vidare.

Jag berättar att vi ska lyssna på en novell, en nyskriven sådan av Olivia Bergdahl. Novellen heter Hjälten Josef Schultz på fotografiet. Till denna finns några diskussionsfrågor som eleverna får ut. 



Vi lyssnar på novellen tillsammans och när novellen är slut får var och en skriva ner sina reflektioner kring frågorna. Elevernas delas sedan in i grupper. Tillsammans får de diskutera sina svar. Gruppernas svar sammanställs och läggs sedan på en digital samarbetsyta, Padlet. När klassen samlas igen tar vi avstamp i vår Padlet. Vi ser på gruppernas svar. Vilka tankar och åsikter har kommit fram?


***

Så här arbetade jag med ett fotografi och en novell som finns att lyssna på på Sveriges Radio. Det blev ett avstamp i ett arbetsområde som handlar om historiska källor och källkritik. Vårt arbete ska nu fortsätta. Hur trovärdig är egentligen ett foto? Och hur påverkas vi när vi får höra novellen "Hjälten Josef Schultz på fotografiet"?

torsdag 25 augusti 2016

Vad läser vi för våra barn och elever?

Förra året utmanade jag mig själv. Jag skulle under ett år läsa böcker från så många olika länder som möjligt. Jag fick läsa bilderböcker, ungdomsromaner, romaner eller sakprosa och allt samlades i Jennys bokatlas. Det viktigaste var att jag fick med böcker från världens alla hörn.



Idén fick jag efter att ha hört talas om Ann Morgan och hennes A Year of Reading the World,   https://ayearofreadingtheworld.com

Nu har jag varit igång sedan november månad och jag har hunnit läsa en del böcker. Jag inser att jag läser mycket mer än det som syns i min bokatlas men då det ofta handlar om böcker från samma land kan jag inte fylla på i min bokatlas. Synd! Jag har också märkt att det är svårt att hitta böcker från en del länder och när jag skriver böcker menar jag här böcker översatta till svenska. Vissa länder verkar det knappt översättas något ifrån. Jag har också märkt att det är väldigt svårt att få tag i barn- och ungdomslitteratur, framför allt nyskriven sådan. Den sista tiden har jag letat efter bilderböcker från Spanien, Portugal, Estland, Lettland och Litauen. Det är inte lätt. Jag har kastat ut frågan på twitter, tagit hjälp av bibliotekarier, letat i bokförlagens kataloger men det är näst intill dömt att misslyckas. Varför är det så här? Varför översätts inte ny barn- och ungdomslitteratur mer än från vissa utvalda länder? Och hur ska vi kunna vidga våra barns och elevers föreställningsvärldar, för att använda ett begrepp av Judith Langer, om det inte finns litteratur som vi kan ge till dem?

Jag har tidigare skrivit om det här med litteraturval och vad vi väljer att låta våra elever läsa, http://jennypawendes.blogspot.se/2015/12/vad-laser-vi-egentligen.html. Nu när jag är mitt uppe i min egen utmaning inser jag att det inte alltid är så lätt att hitta annan litteratur än den som av tradition blivit översatt. Här behöver vi dock tänka om. Jag vill att vi öppnar upp för fler översättningar. Jag vill kunna läsa en nyskriven ungdomsroman av en portugisisk författare och jag vill läsa en bilderbok från Lettland. Jag vill också kunna lyfta in denna litteratur i mitt klassrum som ännu en röst att ta del av. Om knappt en månad är det dags för Bokmässan i Göteborg. Jag ska dit och där kommer jag att diskutera det här med litteratur och översättningar med de olika förlagen. Jag vill gärna veta hur de tänker!

Nu kanske det är så att just du har hittat nyskriven barn- och ungdomslitteratur, översatt från andra länder. Dela då gärna dina tips med mig! Jag vill gärna hinna bocka av några länder till innan mitt år med Jennys bokatlas är till ända.

   

onsdag 17 augusti 2016

Kollegialt lärande i fokus

Läsåret 2016/2017 fokuserar på det kollegiala lärandet. Så upplever åtminstone jag det. Under de planeringsdagar vi nu har haft har det kollegiala lärandet varit i fokus.

Vad är då kollegialt lärande? På Skolverkets hemsida kan man läsa:


Jag tänker att det handlar om att tillsammans både granska sitt eget och andras arbete, att låta granskningen leda till lärande, nya kunskaper och nya färdigheter. Hos oss har det blivit tydligt i samband med uppstarten av Läslyftet. Vi har valt att låta all personal knuten till ett program, Fordons- och transportprogrammet, delta. Uppdelade i två grupper arbetar vi denna termin med modulen Språk- och kunskapsutvecklande arbete. På så sätt får vi en gemensam bas att utgå ifrån i det fortsatta arbetet.

Som handledare i Läslyftet är det min uppgift att vara bollplank och samtalsledare. Jag ska se till att alla kommer till tals, att alla får dela med sig men också att diskussionerna fördjupas och kommer vidare. Det är ett mycket roligt uppdrag men också bitvis svårt. Jag tänker att jag återkommer till det längre fram i höst. Just nu är jag uppfylld av vår uppstart och första texten som vi läser, Språkanvändning, undervisning och lärande. Texten är intressant och skapar många frågor. Hur arbetar du med språklig interaktion, stöttning och kontextualisering? Hur gör du för att få stöttningen anpassad till det specifika och konkreta ämnesinnehållet och till din elevgrupp?  Hur ser ämnesspråket i ditt undervisningsämne ut? Nästa vecka är det dags för första handledningstillfället och då ska texten diskuteras. Spännande!

I samband med uppstarten valde jag och min handledarkollega att använda post it-lappar för att få ner allas förväntningar och reflektioner. Det blev en dörr fylld med förväntningar!











torsdag 16 juni 2016

Sommar och ...läsning?!

Då var det snart dags för sommarledighet. Så skönt det ska bli! För mig personligen har det varit ett händelserikt läsår. Jag blev 2015 års Amy-pristagare, jag var en av tre guldäpplefinalister och jag har börjat skriva på en bok. Till detta ska man lägga allt det som vanligtvis kan hända under ett läsår. 

För mig blir sommaren en möjlighet att ladda batterierna men också en möjlighet att läsa. Jag ska läsa in mig på Läslyftets moduler för gymnasiet. De har så smått börjat publiceras på Läs- och skrivportalen. Roligt är att jag har fått vara delvis delaktig i modularbetet. Under läsåret kom Malmö högskola på besök för att göra en inspelning av min historieundervisning på Barn- och fritidsprogrammet. För den som vill se hur vi arbetade med industriella revolutionen är det bara att starta filmen nedan.



I augusti ska min skola starta upp Läslyftet på Fordon- och transportprogrammet och jag ska vara en av handledarna. Jag tycker det är bra att vi låter alla lärare på ett program delta och jag tänker att det borde skapa ytterligare möjligheter till ett ökat kollegialt lärande.

Vi har som skola också skickat in till Läsrörelsens satsning "Berättelser som förändrar". Tänk vad skoj om vi också kunde få ingå i denna satsning. Då skulle de program som inte är med i Läslyftet kunna delta i detta. I augusti vet vi hur det blir.

Sommaren innebär för mig också läsning i FB-gruppen Den digitala bokcirkeln. Vi ska ha två HangOut on Air där vi diskuterar Meg Rosoffs romaner. Jag har aldrig läst något av henne så det ska bli riktigt spännande att se vad jag tycker om årets ALMA-pristagare. För den som vill vara med på en HangOut och diskutera Meg Rosoffs romaner finns det platser kvar. Hör i så fall av er till mig!



Glad sommar önskar jag dig!






tisdag 31 maj 2016

Att skriva poesi är skoj

"Fröken, kan vi inte göra det vi gjorde igår?"
"Vad då, menar du?"
"Jo, det där med bilderna."

Så lät det på min lektion i förra veckan. Vi arbetade med poesi och föregående lektion hade vi arbetat med anaforer. Jag gick igenom begreppet och gav eleverna några exempel på anaforer. Därefter visade jag en bild och bad eleverna under begränsad tid (2 minuter) skriva egna anaforer. Oj, vad de satte igång. De skrev, tänkte, skrev...och när de två minuterna gått fick de läsa upp sina alster. Vi gjorde om det några gånger och varje gång med en ny bild. Fem minuter efter ordinarie lektionstid insåg vi att vi hade kört på övertid.

Det var denna övning mina elever gillat och ville ha repris på. Jag var inte sen att hänga på. Jag valde dock att ta ett nytt begrepp, allitteration, och precis som förra lektionen gick jag igenom begreppet och gav exempel. Därefter visade jag en bild och gav eleverna två minuter på sig att skriva en egen allitteration. De var hur aktiva som helst och när minuterna gått fick de läsa upp sina alster. Även denna övning gjorde vi om några gånger.

Varför gillade då mina elever detta? Jag tror att det kan finnas flera förklaringar:

1. Uppgiften var kort och avgränsad.
2. Uppgiften var på tid. Det blev nästan som ett tävlingsmoment.
3. Uppgiften genomfördes med bildstöd. Eleverna behövde alltså inte skriva anaforer eller allitteration utifrån sina egna tankar utan de kunde utgå från något de såg på bilden.
4. Alla kunde delta och gjorde det utifrån sina förutsättningar.

Kanske är detta en övning som du kan använda i din undervisning. Hör av dig om du vill ha mer information. Jag delar gärna med mig!



tisdag 24 maj 2016

Aktivera och engagera dina elever - några IKT-tips

Så här i slutet på terminen börjar många längta efter sommarlov. Då kan det vara bra att skapa lektioner där elevernas aktiveras och engageras. I det här inlägget kommer jag att lyfta tre olika IKT-tips som du kan använda med dina elever i din dagliga undervisning. Alla tre är gratis!

Vi börjar med tips ett, Kahoot. Jag vet att jag tidigare nämnt detta men nu är det dags igen. Kahoot är roligt och elevaktiverande och det används för att skapa quiz. Du kan följa upp ett arbetsområde, du kan köra glostest eller så stämmer du av hur eleverna följt med i nutidsorienteringen. Du kan låta eleverna besvara frågorna individuellt eller så kan du använda dig av den nya funktionen där eleverna tävlar i lag. Här finns en enkel manual för hur man skapar lag-kahoot. För att få höga poäng ska du välja rätt svar och göra det på så kort tid som det bara är möjligt. Efter varje fråga kan du se vilka elever som svarat rätt snabbast och när alla frågor är besvarade kan du dra ner elevernas svar och använda dig utav dem för att följa upp elevernas lärande.

I Kahoot kan du välja att själv skapa frågor men du kan också välja frågor som andra redan skapat. Det finns en uppsjö av frågesporter att välja mellan. Har du inte testat Kahoot tycker jag att du ska göra det.

Nästa tips är Quizlet. Även det är något som jag tidigare nämnt. I Quizlet kan du arbeta med ord och begrepp och eleverna kan få möjlighet att arbeta individuellt, i par eller i grupper. De funktioner som jag framför allt nyttjar är flashcard (begreppskort), Scatter (memory) och Gravity (spel). Även i Quizlet kan du skapa egna flashcards eller så kan du använda sådana som andra skapat. Du kan lägga in text och bild eller bara text. Fördelen med Quizlet är att det finns talsyntes inbyggd så texten som finns kan bli uppläst. För att aktivera eleverna kan du låta dem skapa egna flashcards genom att använda funktionen "Create a study set". Hur smidigt som helst.

Vill du låta eleverna arbeta med Quizlet i grupp och samtidigt få till ett tävlings- eller spelmoment ska du nytta Quizlet live. Här finns en enkel beskrivning över hur det fungerar.

Det tredje tipset är whiteboard.fi, som ger dig möjlighet att låta eleverna arbeta med egna mini whiteboards i klassrummet. Allt som behövs är att du skapar en klass på sidan (New class) och sedan ber du eleverna gå till whiteboard.fi och välja "Join class".  De fyller i den kod som du fått för ditt klassrum. Du kan nu skapa frågor som eleverna besvara individuellt och du ser i realtid hur var och en svarar. Bra om du snabbt vill följa upp elevernas lärande. Även här kan du ju skapa frågesporter men du gör det direkt på plats i klassrummet. Via filmen nedan får du en inblick i hur whiteboard.fi fungerar.





Jag hoppas du får nytta av mina tre tips! Hör gärna av dig om du har frågor eller funderingar. Du får också gärna dela med dig av dina egna erfarenheter av Kahoot, Quizlet och whiteboard.fi.

tisdag 10 maj 2016

Hur skapa en HangOut on Air?

Många är det som har hört av sig till mig när det gäller Google HangOut on Air och då framför allt med frågor om vad som krävs för att delta. I detta inlägg tänker jag beskriva hur man på egen hand kan skapa en HangOut on Air men också vad som krävs för att kunna delta. Förhoppningsvis är det fler som vågar testa HangOut efter att ha läst mitt inlägg!

Vi börjar från början med att förklara vad en HangOut on Air är för något. Man kan säga att en HangOut on Air är ett direktsänt videosamtal men en eller flera deltagare. Videosamtalet spelas in och kan förutom att ses direkt också ses i efterhand.

Hur skapar man en HangOut on Air? För att kunna skapa d v s vara värd för en HangOut on Air krävs det att du som användare har en Google+-profil eller Google+-sida. Du behöver också ha en YouTube-kanal, där dina videosamtal direktsänds men också finns lagrade för de som vill se sändningen i efterhand. Slutligen behöver du ha en enhet med Internetuppkoppling och med möjlighet att spela in både ljud och bild. Lättast är det att sitta vid en dator. Det är i alla fall min upplevelse.

Vad krävs för att andra ska kunna delta i en HangOut on Air? För att kunna delta behöver man ha ett Google-konto. Som du ser på bilden nedan kan det t ex handla om att ha en gmail-adress eller ett YouTube-konto.

google konto.PNG

Du behöver också ha tillgång till en enhet, där du både kan spela in ljud och bild. Med enhet menar jag dator, surfplatta eller mobiltelefon. För att delta är det också bra att ha någon form av hörsnäckor med mikrofon. Jag brukar använda vanliga telefonlurar. Att jag gärna ser att man använder hörsnäckor är för att bakgrundsljud inte ska störa sändningen. Är det många som deltar och alla är placerade på olika håll i olika typer av lokaler kan mycket bakgrundsljud komma in i sändningen och det stör. För att delta behöver man också se till att den enhet man använder har Internetuppkoppling.

Hur gör man då som värd när man vill starta en HangOut on Air? Lättast är att schemalägga HangOuten. Det gör du genom att gå till sidan https://plus.google.com/hangouts/onair. Väl där väljer du “Skapa en HangOut on Air”. Du ger den ett namn och väljer “Börjar: Senare”. Du fyller i datum och klockslag för när HangOuten ska börja. Du väljer också att om du vill lägga till personer i förväg. Det gör du i så fall under rubriken “Målgrupp”. Du behöver inte lägga till personer här utan det kan du göra senare. Jag gör alltid det senare (i samband med att sändningen ska ske). När du är klar med de uppgifter du vill ha med trycker du “Dela”.

Nu är din HangOut schemalagd och du kan sedan, när det börjar närma sig själva videosamtalet, klicka in på den. Det gör du via din sida på Google+. Du klickar på “Start” och sedan kan du bjuda in de deltagare du vill ska vara med i samtalet. Det gör du genom att skicka ett mail till dem. Tänk på att ni max kan vara 10 personer. 

När väl alla är inbjudna och har kommit in kan du starta sändningen. De som vill följa videosamtalet kan göra det via din YouTube-kanal. För att komma åt sändningen är det bra att dela ut adressen till sändningen i förväg. Du kan maila den till de du vill ska se samtalet eller så kan du dela den via sociala medier. Adressen till din kommande sändning kommer du åt så fort du skapat din schemalagda HangOut. Det är också denna adress som du sedan kan använda för att dela din inspelade sändning.

Skulle du inte hinna starta din sändning exakt till det klockslag som det är sagt att den ska börja är det inget problem. Du kan starta den både tidigare och senare. Det är du som värd bestämmer när det är dags att starta sändningen och det även om den är schemalagd till ett visst klockslag. Tänk på det om det skulle ta några minuter innan alla är samlade. Du behöver med andra ord inte känna dig stressad.

Ett tips är också att du som ska vara värd (egentligen ett tips för alla som sitter med en dator och ska delta) ser till att höja upp din dator något. Jag brukar lägga några böcker under datorn för att få upp den en bit. Webbkameran kommer då i höjd med ditt ansikte och du slipper titta ner på skärmen. Tittarna ser nu hela ditt ansikte och inte bara en stor näsa:-)

Nedan ser du två olika videosamtal gjorda via Google HangOut on Air. Första är en inspelning gjord nu i vår kring de inledande kapitlen i boken Inkludering. Den är gjord som ett led i det pedagogiska läslyftet 2016. Andra filmen är en del av den digitala bokcirkeln, där jag berättar om två ungdomsböcker. Nästa HangOut i den digitala bokcirkeln kommer att ske den 18 maj. Missa inte det!

Frågor? Tveka inte att höra av dig! Lycka till med HangOut on Air!





söndag 1 maj 2016

Dags för första boksamtalet via HangOut on Air

Imorgon, måndagen den 2 maj kl 10.00, är det premiär för den digitala bokcirkelns första livesända boksamtal. Det ska bli så skoj! Jag måste också erkänna att det också är lite pirrigt. Jag har aldrig förr stått som värd för en HangOut on Air och vet inte riktigt vad jag ska vänta mig. Vi är dock en liten skara som är med i premiären och jag tänker att det borde jag fixa.

Det vi ska diskutera är ungdomsromaner och vi gör det utifrån Aidan Chambers modell för boksamtal. Vi utgår från den fyra frågorna:

- Vad gillar du?
- Vad ogillar du?
- Vilka frågetecken finns?
- Vilka mönster ser du?

Utöver dessa fyra frågor har vi lagt till:

- Hur kan romanen användas i undervisningen?
- Vilka årskurser/åldrar vänder sig romanen till?

För er som inte deltar i sändningen finns det möjlighet att följa den. Det gör ni genom att gå in på min YouTube-kanal via länken Den digitala bokcirkeln - första boksamtalet. Ni kan också följa sändningen direkt här nedan.




Har man aktiverat Google+ kan man också gå in via denna länk, Event Google+. Via Google+ kan man också ställa frågor redan nu till oss som ska vara med i samtalet.

Vilka böcker är det då som ska diskuteras? Vi kommer att ha läst lite olika titlar men jag kan redan nu nämna mitt val nämligen Christine Lundgrens Jag lever, tror jag från Rabén & Sjögren.


Nu får vi hålla tummarna för att premiären går som den ska. Redan nu kan du boka in den 18 maj kl 14-15 och den 3 juni kl 10-11 för vår andra och tredje sändning! Kanske vill du vara med i ett samtal? Gå då med i FB-gruppen Den digitala bokcirkeln och ta därefter kontakt med mig.