Mallar och instruktioner

lördag 16 juni 2018

Sommarlov - hur ska jag locka till läsning?

Nu är det sommarlov! Visst är det härligt! Ett långt lov, där man kan passa på att läsa. Har du svårt att få dina egna barn att läsa kommer här en del tips.

Duka med böcker
Att låta böckerna finnas fullt synliga i ett rum kan locka till läsning. Själv har jag ett bokbord som består av böcker som jag lånat på bokbussen. Här finns allt mellan himmel och jord och det är bara att slå sig ner i fåtöljen vid sidan om bordet och börja bläddra/läsa i det som lockar. Jag brukar säga att man ska tänka att man ska ha som ett fruktfat fast med böcker. 

Utmana varandra
Varför inte låta sommaren ramas in av en läsutmaning? I denna ska du som vuxen läsa, precis som dina barn/elever. Ni utmanar varandra och den som vinner får...ja, det måste ni komma överens om innan ni går in i utmaningen. 

Kolla också med ditt lokala bibliotek. Kanske har de en läsutmaning som ni kan delta i.

Ta fram läsbingo
En del barn gillar läsbingo, att få kryssa i en ruta när man läst och sakta ser man ruta efter ruta fyllas. Söker du på "Läsbingo" på nätet får du många träffar. Natur & kultur har exempelvis färdiga mallar, https://www.nok.se/Laromedel/-Laromedelswebb-/-B1-/-Lararwebb-/ABC-klubben/-Flik-2-/Lasfixarna/Lasbingo/

Lässchema
Lässchema är lite som ett läsbingo. Man bestämmer hur mycket som ska läsas per dag och när det är gjort sätter man ett kryss för dagens datum. En mycket enkel mall finns här, https://drive.google.com/open?id=1dChboWQhrSyFElKuAGvOvrG_S0-H677f


Vill man kan man fylla i titel och författare i rutorna istället för att sätta ett kryss (eller sidantalet man läst). 

Högläsning
Finns det något mysigare än att få läsa med sitt barn? Låt sommaren ramas in av en mängd mysiga lässtunder. Kanske ska ni efter frukost samlas kring en bok eller varför inte läsa när ni är på stranden?

Var en läsande förebild
Jag tror på att vara en läsande förebild. Vill jag att mina barn ska läsa får jag också själv läsa OCH visa att jag läser. Det räcker inte att säga att "jag läser". Detta är en av anledningarna till att jag fortfarande har en tryckt dagstidning. Barnen får se mig läsa den varje morgon i samband med frukost och kanske blir tidningsläsningen så småningom också en del av deras morgonrutiner.

Samla er läsning på en digital karta
Jag har tidigare skrivit om att synliggöra sin läsning via digitala bokkartor. Läs exempelvis detta inlägg, http://jennypawendes.blogspot.com/2018/01/en-fraga-blev-ett-inlagg-skapa-egna.html. Det kan vara en rolig grej. Barnen ser att varje bok blir ett avtryck på kartan. Kanske ska man utmana och be dem läsa böcker från olika länder. Med den digital bokkarta finns många möjligheter.

Visa intresse för ditt barns intressen
Har du barn som läser serier? Läs då själv en serie. Be ditt barn om tips på serie att läsa. Ställ sedan frågor om serien. Gillar ditt barn fantasy? Läs då en fantasy-bok. Ja, du förstår. Att börja där barnen befinner sig kan vara en ingång.

Besök bibliotek
Kanske är detta sommaren då du ska besöka biblioteket tillsammans med ditt barn. Här finns ju hur mycket spännande som helst att låna hem. 

Bokkataloger
Försök få tag i bokkataloger. Låt sedan ditt barn på egen hand eller tillsammans med dig välja ut böcker som ni reserverar på biblioteket. En bra bokkatalog att börja med är den som Kulturrådet ger ut, Barn- och ungdomsbokskatalogen. Du hittar den här, http://www.kulturradet.se/publikationer_/Barn--och-ungdomsbokskatalogen-2017-2018/

Lyssna när ni åker bil
Ska du åka på bilsemester? Se till till att ladda med ljudböcker. Det finns många bra barn- och ungdomsböcker att lyssna på.


***

Tipsen ovan är bara tips. Det finns inget rätt eller fel. Men viktigt att komma ihåg är att läsning delvis är en färskvara. Den behöver daglig träning. Ju mer du läser, ju bättre blir du på att läsa. Det finns inga genvägar. Vill du veta mer om läsning och läsningens betydelse kan du lyssna på ett radioprogram som sändes på nationaldagen. Jag deltog och pratade bland annat om hur jag arbetar med läsning i klassrummet, https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1102067?programid=2702

Kanske har du andra förslag på hur läsningen ska bli en del av sommaren. Dela i så fall gärna med dig!




söndag 3 juni 2018

Om det var krig i Norden och Måste gitt i undervisningen

Terminen går mot sitt slut. Jag har låtit mina ettor få fokusera på text och berättelser de senaste veckorna. Vi har läst Om det var krig i Norden (klassuppsättning från AVMedia Skåne) och vi ska avsluta med att se filmen Måste gitt som jag också lånat från AvMedia. Båda bok och film handlar om utanförskap och identitet samtidigt som det finns stora skillnader mellan de två. Det gör att jag tycker att de fungerar att arbeta med parallellt. Man kan hitta likheter men också skillnader. Då tiden inte riktigt räckt till har jag fått förkorta arbetsområdet något men så är det ju ibland. Jag har haft möjlighet att samarbeta med skolans bibliotekarie och det är alltid bra.

Till bok och film har vi arbetat med olika uppgifter. Eleverna fick inledningsvis förutspå handlingen till Om det var krig i Norden. Därefter läste vi texten i helklass och under och efter läsning fick eleverna arbeta med ett läsprotokoll som bygger på Aidan Chambers modell för boksamtal. Vill du ha ett sådant protokoll finns det här på bloggen under "Mallar och instruktioner".


Klassen delades in i mindre grupper och varje grupp hade samtal antingen med mig eller med skolbibliotekarien. Samtalen spelades in (ljud samt tavla, där man ser läraren anteckna det eleverna säger). Inspelningen är ett stöd om man i efterhand vill lyssna på vem som sa vad. Varje samtal tar ca 1 timme. Det inleds med att eleverna får presentera det de skrivit upp på sitt protokoll. Jag brukar ta en rubrik åt gången. När alla fått med allt som de skrivit upp i sina läsprotokoll får eleverna fundera över om det finns några kopplingar mellan eller inom kolumnerna. Det kan handla om att saker upprepas eller att vissa saker helt enkelt hänger ihop med varandra. De kopplingar som de ser markerar jag på tavlan genom att dra streck mellan de olika punkterna. När det är gjort är det dags för själva samtalet. Nu får eleverna fördjupa det de fastnat för under sin läsning och förklara och förtydliga. De får ta del av varandras läsningar och tolkningar. Min roll är att styra samtalet till boken så att gruppen inte hamnar för långt utanför. Avslutningsvis får eleverna göra en utvärdering och jag gör den väldigt enkel. På en post it-lapp får de skatta redovisningsformen på en skala 1-5 och sedan motivera sin skattning.

Filmen ska vi se kommande vecka och vi arbetar på ett liknande sätt som med boken. Vi kommer att förutspå handlingen och därefter arbeta med samtal men denna gång i samtalsgrupper, där frågorna redan är framtagna. Alla grupper kommer att få diskutera alla frågor och eleverna kommer att få ut frågorna innan de får se filmen. På så sätt vet de vad de ska fokusera på under sitt tittande. De frågor som eleverna kommer att få diskutera efter filmen utgår från tre olika tema:

- språk
- manligt och kvinnligt
- skilda världar

Dessa teman är relevanta också för boken Om det var krig i Norden och det ska bli spännande att se om eleverna gör kopplingar mellan de två. Frågorna som vi använder utgår delvis från den lärarhandledning som finns till filmen. Du når den här: 



Eleverna kommer också att få göra Bechdeltestet till filmen. Vet du vad det är? Det är ett test där man ser hur kvinnor framställs i en film. För att klara testet måste en film:

1. ha minst två (namngivna) kvinnliga rollfigurer
2. dessa namngivna kvinnor måste prata med varandra
3. och de måste prata med varandra om något annat än män

I det korta klippet nedan får du information om testet. Det är första gången jag låter eleverna göra detta test till en film. Det ska bli spännande att få ta del av elevernas resultat.




Även arbetet med filmen kommer att utvärderas och jag håller fast vid min enkla utvärdering med post it-lappar och skattning.

Vad gör du så här i avslutningstider? Vilka uppgifter får dina elever arbeta med? Dela gärna med dig!



måndag 28 maj 2018

Sommarlovsläsning - vad ska jag som lärare läsa?

För många lärare är sommaren förknippad med läsning. Det är då man hittar tid att fördjupa sig i olika texter och det är också då man hinner läsa de böcker som man eventuellt ska använda i sin undervisning kommande läsår. 

I detta blogginlägg kommer jag att tipsa om fyra böcker för mellanstadiet. Det är böcker som passar ypperligt att läsa tillsammans i klassen (läsloggar och lässtopp) eller att ha som högläsningsbok. Det är böcker där det finns mycket att diskutera och där eleverna kan känna igen sig. 

Först ut är den spännande och lite obehagliga De försvunna av Cecilia Lidbeck. Det är en bok som handlar om ett gäng ungdomar som ska på vildmarksläger. På vägen ut i vildmarken är bussen med om en olycka och busschauffören dör. Några av barnen blir småskadade. Ledaren, som klarar sig utan skador, saknar täckning på sin telefon och bestämmer sig för att gå tillbaka för att hitta hjälp. Kvar på olycksplatsen blir ungdomarna som snart inser att de måste klara sig själva. Så inleds boken och som läsare är man fast från första sidan. I tidskriften Bazar Masarin finns en mer utförlig recension av boken, https://issuu.com/bazarmasarin/docs/bazar_masarin_representation_public/198.





Nästa bok är Comedy Queen av Jenny Jägerfeld. I denna bok får man som läsare följa Sasha, vars mamma nyligen dött. Hon försöker nu skapa sig en tillvaro i en värld som är smått kaotisk. Sashas vapen är humorn och trots att boken tar upp ett tungt ämne (sorg) är den skriven på ett roligt sätt. Flera gånger under läsningen kommer jag på mig själv att skratta. Denna bok kommer att vara läsårets sista samtalsbok i Facebook-gruppen Den digitala bokcirkeln. Är du intresserad av att ta del av de frågor som är framtagna till boken eller sugen på att delta i samtalet är det bara att gå med i gruppen. Samtalet startar den 7 juni.


De sista böckerna jag vill tipsa om för mellanstadiet är Staffan Cederborgs böcker Hjärnpunka (del 1) och Hjärnsmälta (del 2). Båda böckerna handlar om Leo, som i bok 1 går i sexan och i bok 2 i sjuan. Även dessa böcker är roliga även om det finns en allvarlig underton. I första boken är Leo förälskad i Isabella men när han ska prata med henne kommer det bara fram de mest konstiga ord ur hans mun, som köttfärssås. Förutom Isabella handlar boken om Leos vänskap med Djuret, om konflikten med den tuffe Kricke och om klassresan till Stockholm. Jag tror att många elever både kan sympatisera med Leo och känna igen sig i honom. 


I Hjärnsmälta har Leos förälskelse i Isabella lagt sig och istället är han ihop med Lolo. Han är mitt inne i puberteten med allt vad det innebär. Att prova kläder på H&M blir en chock för honom. Han känner inte igen sig själv och sin kropp. Vem är det som syns i spegeln? På skolan hamnar han snart i konflikt med det tuffa gänget och han dras in i smått olagliga aktiviteter. Hur ska han ta sig ur detta? 



fredag 4 maj 2018

Två skrivuppgifter till skönlitterära texter

Varje läsare går in i en bok med sin förförståelse och sina erfarenheter. Det gör att det finns lika många läsare som det finns elever i ett klassrum. När man tillsammans i en klass läser en bok fastnar eleverna för olika saker. Så är det och det är något som jag tycker är mycket spännande (jag har bland annat skrivit om det i boken Mötet med texten. Inkluderande läsundervisning, om du skulle vilja läsare mer).



I sin läsundervisning kan man göra eleverna uppmärksamma på att vi alla fastnar för olika saker när vi läser en och samma text. Det kan man göra genom två korta skrivuppgifter och dessa tänkte jag presenterna. 


De två skrivuppgifterna är båda dikt-uppgifter och de kallas "Jag-är-dikt" och "Miljö-dikt". Idén till dessa har jag fått från Ann Boglind, som vid en föreläsning pratade om att låta eleverna bli den lästa romanens huvudkaraktär. Eleverna skulle beskriva karaktären genom en femrading (dikt på fem rader). Jag har senare hittat Ann Boglinds femrading på Litteraturbanken under "Skola" och "Didaktik och metodik". 

Jag valde att utveckla Boglinds idé och la till uppgiften "Miljö-dikt". I denna ska eleverna på fem rader beskriva romanens miljö. För att alla elever lätt ska komma igång finns redan inledningarna på de fem raderna klara. Det enda eleverna behöver göra är att fortsätta på meningarna. Detta gör att även den mest skrivovilliga börjar skriva.





När eleverna skrivit sina dikter kan man dela in klassen i grupper. I grupperna kan man låta eleverna läsa upp sina dikter för varandra. De kan få fundera över om de tagit upp samma saker, om deras beskrivningar påminner om varandra eller om det helt enkelt är så att de tagit upp helt olika saker. De kan få förklara hur de tänkt och vad det var som gjorde att de valde ut just de ord som de skrev in i sina dikter. På detta sätt breddas elevernas läsning. De får ta del av varandras tolkningar av karaktärer och miljö samtidigt som de får sätta ord på sin egen läsning. Vill man synliggöra deras tolkningar kan man avsluta med att sätta upp dikterna på klassrumsväggen.

Skrivuppgifterna är enkla och kan användas till noveller och romaner. 

Du ska få ta del av en "Jag-är-dikt" och en "Miljö-dikt", som jag själv skrivit efter att jag läst en ungdomsroman. Vet du vilken bok det är jag läst? Svaret finns med liten text allra sist i detta blogginlägg.


Jag-är-dikt
Jag är en olus
Jag tycker om att springa, att låta benen bära mig i skog och mark
Varför måste jag dölja vem jag egentligen är?
Jag borde lära mig läsa tärningen
Jag önskar att pappa var här


Miljö-dikt
Jag är i Skellefteå
Här finns is, snö och kyla
Det doftar av allt och ingenting
Jag hör ljudet av fara
Jag ser dåtid, nutid och framtid, allt förenat genom minnen.



Boken jag läst är Mats Söderlunds Hotet, Ättlingarna 1.



fredag 27 april 2018

Sånt vi läser - missa inte vår nya blogg/podd!

En del av er känner säkert till att kollegan Marit Hammarland och jag har en podd. Vi lanserade den inledningsvis som Wendespodden och la ut alla avsnitt på Soundcloud. Så småningom bytte vi namn på podden till Sånt vi läser. Boktips från Wendesgymnasiet och fortsatte lägga ut på Soundcloud. Vi hade dock ett problem. Med ett gratiskonto gick det bara att lägga ut ett visst antal avsnitt på Soundcloud, vilket gjorde att vi fick lansera en ny kanal efter ungefär 5-6 avsnitt. Lite jobbigt! Inte minst för våra lyssnare.

Det här gjorde att jag fick en idé. Varför inte ha en blogg, där vi direkt länkar in avsnitten? Jag började googla för att se hur man lättast skulle få till detta. Det visade sig inte vara så lätt. För att få ljudfiler direkt i bloggen behövde man ofta lägga till funktioner på sin blogg, funktioner som man fick betala för. Inte aktuellt för oss, så jag sökte vidare. Jag fick kontakt med Per Klasson och han hjälpte mig komma på en lösning. 

Från och med avsnitt 21 finns podden Sånt vi läser att lyssna på via bloggen Sånt vi läser. Det är en blogg/podd som tipsar om ungdomslitteratur som passar utmärkt att använda i skolsammanhang. Lyssna gärna och glöm inte att följa vår blogg!

http://santvilaser.blogspot.se


Hur gjorde vi då? Det ska du nu få reda på. Om du använder dig av Blogger som bloggverktyg kan du med några enkla knapptryck få en ljudfil direkt i bloggen. Marit och jag spelar in ljudfilerna i QuickTime Player och sedan lägger vi dem på hårddisken. Därifrån laddar vi upp dem i den Drive som är kopplad till bloggen och det är i din Drive som du skapar möjligheten att få ljudfilerna på bloggen.

1. Gå till din Drive. Högerklicka på den ljudfil du vill ha på din blogg. Välj "Förhandsgranska".


2. Din ljudfil öppnas nu i ett nytt fönster. Du klickar då på de tre prickarna som finns i högerhörnet och väljer "Öppna i ett nytt fönster".



3. Din ljudfil öppnas upp i ett nytt fönster och nu klickar du på nytt på de tre prickarna och väljer "Bädda in". Den kod som kommer upp kopierar du.  OBS! Viktigt är att du sett till att din ljudfil kan delas med alla som får tillgång till den. Det kan du ställa in inledningsvis genom att högerklicka på ljudfilen och välja "Dela". 



4. Den kod som du kopierat klistrar du sedan in i ditt blogginlägg under fliken "HTML". För att inte ljudfilen ska ta upp hela blogginläggets yta kan du gå in i koden och ändra storleken. Jag har valt att använda höjd 50 och bredd 450.


5. Nu kan du publicera ditt inlägg som innehåller din ljudfil. Svårare än så är det inte!

Lycka till med dina framtida poddar!




fredag 20 april 2018

Världsbokdagen den 23 april - det här ska jag göra!



På måndag, den 23 april, är det Världsbokdagen. Det är en dag som jag tycker alla i skolan borde uppmärksamma. Varför det, kanske du undrar? Jo, jag anser att litteratur och tillgången till litteratur är viktigt i ett samhälle. Unesco (United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization), som står bakom denna dag, säger att:

Böcker är ett av våra allra mest effektiva verktyg för att arbeta för fattigdomsbekämpning och fredsbyggande, och målet med Världsbokdagen är att uppmuntra författare och kämpa mot analfabetism. 
            Källa: http://www.unesco.se/varldsbokdagen/



Det kan jag skriva under på.

På måndag är det då dags att lyfta författare och böcker och det ska jag göra i min undervisning i Svenska 1 på gymnasiet. Vi ska använda 1,5 timme till detta, för så lång är min lektion. Vad är det då eleverna och jag ska göra? Jo, följande.

Jag har i samråd med skolans bibliotekarie Marit Hammarland valt ut tre olika böcker. Jag kommer att läsa inledningarna till dessa tre böcker högt för klassen. Eleverna kommer sedan att få arbeta enskilt med några frågor.

Frågor efter högläsningen
1. Vilken av de tre inledningarna gillade du mest?
2. Varför gillade du denna? Förklara och motivera.
3. Om du kort skulle sammanfatta vad inledningen handlade om, vad skulle du då skriva? Din sammanfattning får vara på max 7 meningar.

När alla fått möjlighet att skriva ner sina svar kommer klassen att delas in i grupper om 3-4 personer. I gruppen berättar eleverna för varandra vilken inledning de gillade mest och varför de gillade just denna. De ska också få läsa upp sina sammanfattningar för varandra och jämföra dem. Har de som valt samma bok tagit upp samma saker?

När detta är gjort kommer jag kort att berätta om Unesco och Unescos arbete. Därefter ska grupperna få ut diskussionsuppgifter som är kopplade till det citat från Unesco som jag har lagt in här ovan. 

Diskussionsuppgifter:
1. Unesco säger att "Böcker är ett av våra allra mest effektiva verktyg för att arbeta för fattigdomsbekämpning och fredsbyggande". Vad tror du att Unesco menar med detta? Diskutera i gruppen och skriv ner era tankar.
2.  Enligt Unesco är målet med Världsbokdagen att "uppmuntra författare och kämpa mot analfabetism". Hur tänker du att man kan göra för att kämpa mot analfabetism och uppmuntra författare att skriva? Diskutera och lista alla de förslag som ni kan komma på.

När grupperna fått diskutera kommer vi att följa upp svaren i helklass. Så kommer vårt arbete att läggas upp. 

Nu undrar du säkert vilka inledningar det är jag ska läsa. Det är inledningen av Boktjuven av Markus Zusak, 



Tappa greppet av Katarina von Bredow 



och Förflyttade av Hanna Christenson.



Man skulle kunna välja helt andra böcker, böcker som berör teman som krig, uppväxtmiljö och barndom. Hade jag gjort det hade jag nog valt Jag är Malala av Malala Yousafzai, Om det var krig i Norden av Janne Teller och novellen Du och jag mot världen av Zulmir Becevic. 

Tycker du att mitt upplägg verkar intressant får du gärna knycka det. Trevlig läsning på Världsbokdagen!

onsdag 4 april 2018

Läsfrämjande arbete

Jag älskar att läsa och har så gjort sedan jag knäckte läskoden i slutet av första klass. Genom litteraturen får jag möjlighet att besöka andra världar, gå in i olika roller och leva ut ett känsloregister som annars inte skulle vara möjligt. Jag skrattar, gråter och svettas. Jag får ont i kropp och själ. Jag får hjärtklappning och ibland pirr i magen. Allt detta ger böckerna mig. Och det är något som jag också vill ge mina barn och mina elever. På olika sätt försöker jag stimulera läsning och arbeta läsfrämjande. Ibland är det lättare och ibland svårare men det är kanske så det ska vara. I detta blogginlägg delar jag med mig av hur jag på fyra olika sätt försöker arbeta läsfrämjande utan att tvinga på någon böcker.

1. Skapa läsintresse genom bokkartor
Att synliggöra sin läsning kan vara ett sätt att skapa läsintresse och läsmotivation. De senaste åren har jag arbetat med Google Maps och skapat bokkartor, där jag fört in min läsning. Jag har skilt på manliga och kvinnliga författare och också på skönlitteratur och sakprosa. Genom kartan har jag fått en tydlig bild av min egen läsning och också av hur mycket (eller lite) som jag läser. Om eleverna får skapa sådana här kartor kan det också leda till ökad läsning och till samtal och diskussioner kring vad man läser. Man kan låta en klass ha en gemensam karta om man inte vill att eleverna har egna.





2. Skapa läsintresse genom delaktighet
Ett annat sätt att få elever (och barn) intresserade av läsning är att låta dem vara delaktiga i val och inköp av litteratur. Varje år släpper förlagen en mängd kataloger, där nya böcker presenteras. Låt eleverna få ta del av dessa kataloger. Låt dem bläddra och ge förslag på inköp. Det kan stimulera läsning. Till skolor kan man årligen beställa Kulturrådets Barn- och ungdomsbokskatalogen. Den kan också användas i klassrummet. Låt eleverna få välja ut en eller ett par böcker som de vill läsa.



3. Skapa läsintresse genom att möblera med böcker
Att möblera med böcker kan leda till ökad läsning. När jag skriver möblera med böcker menar jag inte att böcker ska användas som stolar och bord men däremot att böcker med fördel kan liggas framme på bord och stå placerade i bokhyllor och på skåp. Gör de det kan det hända att någon som går förbi ser boken, börjar bläddra och snart är igång med att läsa den. 




4. Skapa läsintresse genom att alltid och överallt ha med dig böcker
Jag har möjlighet att resa en del i mitt arbete. På alla resor har jag med mig böcker. Dessa plockar jag fram och berättar om. Även om jag inte reser finns det alltid minst en bok i väskan och den tar jag fram. Läser jag inte i den kan den ligga på min arbetsplats eller på soffbordet hemma. Så här kan det se ut när jag är iväg på en föreläsning. Några av de böcker som jag nyligen läst finns på ett bord så att alla deltagare kan titta, känna, bläddra.


Att alltid ha med sig böcker kan också leda till de mest oväntade mötena. När jag reste till Bologna Children´s Book Fair mötte jag en familj (mamma med fem barn) på tåget. Ett av barnen var oroligt och hade svårt att sitta still. Jag plockade fram Blinda Rödluvan och vargen av Han Xu och började bläddra. Snart hade jag en nyfiken flicka vid min sida. Hon förstod inte språket men tillsammans bläddrade vi, tittade på illustrationerna och fick en stunds gemensam läsning.


onsdag 14 mars 2018

Att spela in podd med elever eller kollegor

Att spela in podd är riktigt, riktigt roligt. Under de senaste läsåren har jag och min kollega Marit Hammarland poddat om böcker. I detta inlägg tänkte jag kort beskriva hur vi går tillväga och sedan ska du också få ta del av vårt senaste avsnitt "Sånt vi läser: Kaos". I det samtalar vi om Tappa greppet, Ni kommer sakna mig, Battle och En av oss ljuger.



När man ska spela in en podcast behöver man:

- en dator (vi använder en Mac)
- en mikrofon (vi använder Audio-technica AT2020 USB)
- ett ljudinspelningsprogram (vi använder QuickTime Player)

Utöver detta kan det vara bra att ha en plan för var man ska lägga upp sina ljudfiler. Vi har valt att använda Soundcloud men det finns många andra alternativ. På Soundcloud har vi skapat ett konto med samma namn som vår podd "Sånt vi läser".

Från början spelade vi in direkt via Soundcloud. Då skolans nät inte alltid orkade med fick vi ibland göra om inspelningarna och till slut tröttnade vi. Nu för tiden spelar vi in ljudinspelningar via programmet på datorn (QuickTime Player). Det är samma program som jag använder när jag ska göra skärminspelningar.

Ljudfilen som spelas in sparar vi på datorn. Vi har valt att inte redigera ljudfilen utan det som spelas in är också det som sedan blir avsnittet i vår podd. Vill man redigera sin ljudfil finns det flera olika program att använda. Ett vanligt är Audacity. I och med att vi inte redigerar ljudfilen kan vi direkt ladda upp den på vår kanal på Soundcloud. När filen är på plats kan vem som helst lyssna på den.

Tips när man ska podda med elever:
1. Fundera över var ni ska samla era poddar (ska vem som helst kunna lyssna på dem eller är det bara andra elever i klassen).
2. Tänk igenom vad poddarna ska innehålla. Är det poddar om böcker, mode, historia...?
3. Gå igenom hur man skapar ett podd-manus. I läroboken Metafor 1 finns ett avsnitt om vad man ska tänka på när man spelar in en podcast och där finns också en skrivmall som kan vara utgångspunkt för elevernas manusskapande.

När Marit och jag skriver manus försöker vi alltid ha samma struktur. Vi har en inledande jingel. Därefter hälsar vi lyssnaren välkommen och presenterar oss. Sedan kommer vi in på olika böcker vi läst. Vi avslutar med den inledande jingeln. Vill man ha med en jingel i sin podcast kan man hitta många på Partners in Rhyme.

Svårare än så behöver det inte vara att skapa en podcast med en kollega eller med sina elever. Avslutningsvis ska du få lyssna på vårt senaste avsnitt "Sånt vi läser: Kaos".




fredag 9 mars 2018

Litteraturvetenskapliga begrepp med hjälp av bilderböcker

När man undervisar i svenska och skönlitteratur ska man också arbeta med olika litteraturvetenskapliga begrepp. Jag har märkt att mina elever mycket lättare förstår en del begrepp när jag exemplifierar genom olika skönlitterära texter. 

I detta blogginlägg tänkte jag dela med mig av hur jag exemplifierar och tydliggör begreppen parallellhandling, ramberättelser och perspektivskifte.  Till de tre använder jag bilderböcker. Bilderböcker är riktigt bra att utgå ifrån, tycker jag. Ofta är berättelserna förhållandevis korta och man kan utan problem läsa hela berättelsen under en lektion och ändå ha tid att sedan arbeta vidare med begreppen.

En nyskriven bilderbok som jag i dagarna använde för att exemplifiera parallellhandling är Den långa vandringen av Martin Widmark och Emilia Dziubak. Har du inte läst den måste du göra det. Berättelsen i sig är oerhört fin och bilderna samspelar fint med texten. Det är en berättelse bortom tid och rum, om vänskap, sorg men också lycka. 



I berättelsen får man följa två barn - Sonia och Adam. De bor på varsin sida av ett stor hav. Först får läsaren möta Sonia. Därefter kommer ett uppslag, där läsaren får möta Adam. Sedan fortsätter berättelsen på detta sätt. Man får läsa lite om Sonia och lite om Adam. Så småningom korsas de två barnens vägar, precis som det ska vara i en parallellhandling med andra ord. 

När det gäller begreppet ramberättelse använder jag mig gärna av Kitty Crowthers Sagor om natten


I centrum för handlingen finns Lilla Björn. Han vill att hans mamma ska berätta tre godnattsagor för honom och det gör mamman. Lilla Björns och mammans samtal blir alltså ramen för handlingen. Sedan följer de tre sagorna men mellan varje saga kommer Lilla Björn och mamman in och bryter sagoberättandet. Likaså finns de två med i sagans avslutning. 

När det gäller perspektivskifte är det boken En anka är bra att ha av Isol som jag använder. Det är mer en pekbok än en bilderbok men det gör absolut ingenting. 



Det som är så bra med denna bok är att samma historia berättas från två perspektiv. Läser du boken från ena hållet får du följa en pojke som hittar en anka och använder den till hatt och som näsa. Läser du boken från andra hållet får du följa ankan och hur denna hittar en pojke som är bra att ha. Det kan inte bli bättre!

Kanske har du andra tips på bilderböcker som du använder för att exemplifiera dessa begrepp eller andra litteraturvetenskapliga begrepp. I så fall får du gärna dela med dig. Det är alltid roligt att få höra vilka böcker andra använder. 

torsdag 1 mars 2018

Stöd och stöttning inför de nationella proven

Då börjar det dra ihop sig. Snart är det dags för de nationella proven. Många är vi som varje läsår funderar över hur vi ska förbereda våra elever. Jag har detta läsår valt att efter sportlovet lägga extra fokus på referatskrivande och texttyper. I mitt arbete med eleverna försöker jag modellera, stötta och ge tid för samtal och diskussioner. Allt för att eleverna ska vara så väl förberedda för provet som bara är möjligt men också för att de lättare ska klara kommande kurser inom svenskämnet.

I detta inlägg delar jag med mig av en del av det material som jag använder. Är det något som du tycker verkar vara användbart är det bara att "knycka".

Många av mina elever tycker det är svårt att skriva en bra text. Redan när jag möter dem på hösten nöter jag därför in att alla texter kan sägas bestå av tre delar:

- inledning
- huvuddel
- avslutning

Det gör att de tidigt lär sig att den yttre strukturen är densamma men att innehållet och språket kan skifta beroende på vad det är för text som ska skrivas.

När det nu närmar sig nationellt prov är det kring textens tre delar vi tar vår utgångspunkt. Vad ska de olika delarna innehålla om man ska skriva exempelvis ett inlägg eller ett debattinlägg? Vi tittar på frisläppta prov för Svenska 1 och funderar enskilt, parvis och gemensamt (EPA).


På bilden ovan är det huvuddelen som diskuterats. Vad ska den innehålla om man läser uppgiftsinstruktionerna till att skriva ett inlägg respektive ett debattinlägg?

Till diskussionerna och de gamla proven knyter jag mallar och stödstrukturer. I år har jag arbetat med att ta fram stödstrukturer i Canva. De ser exempelvis ut så här:



Som du ser på mallen ovan utgår jag från textens tre delar - inledning, huvuddel, avslutning. Denna struktur löper som en röd tråd. När eleverna har koll på vad som ska ingå går vi vidare och diskuterar språkliga aspekter. Hur skriver man utvecklade resonemang? Hur skriver man välformulerat? Till vår hjälp tar vi UR:s material Orka plugga och den film som heter Att utveckla ett resonemang i svenska. Filmen är tänkt för åk 9 men jag tycker den fungerar bra att använda även i kursen Svenska 1. 

Eleverna får arbeta med frågor till filmen och även här använder vi oss utav EPA. Vi tittar sedan på olika elevtexter och diskuterar innehåll och språk. Vad skiljer de olika texterna åt? Vilken av texterna har bäst formuleringar? 

Under förberedelserna inför de nationella proven får eleverna också skriva egna texter. Syftet är att de ska få träna sig i att referera och hänvisa till sådant som de läst. Jag brukar inleda med ett vanligt referatskrivande och därefter gå vidare till andra texttyper exempelvis debattinlägg. För att kunna skriva ett referat behöver eleverna förstå den text som de läst och de måste också veta vad som är viktigt i texten. Till arbetet med skrivande knyter jag UR:s film Hitta det viktigaste i en text, en filmad genomgång om referatteknik (se nedan) och lärobokens avsnitt om referatskrivande (jag använder Metafor 1 från Gleerups). Jag modellerar referatskrivande, vi samtalar om textens struktur (de tre delarna) och vi diskuterar språk och innehåll. Eleverna får sedan skriva sina referat och steget därefter blir exempelvis att skriva ett debattinlägg.




onsdag 21 februari 2018

Elevaktivt arbetssätt kring ord och begrepp


Ibland kan lärande i lekfulla former vara motiverande och aktiverande. För några veckor sedan lät jag lärare från Borås testa att arbeta med begreppskort på ett lekfullt sätt. De tyckte det var mycket roligt och också något som de framöver skulle testa i sina klasser.

Du undrar kanske vad vi gjorde? Jo, vi gjorde följande. Jag hade i förväg laminerat ordspråk som jag hämtat från Folkhalsan.fi. Jag delade ut dessa ordspråkskort till lärarna. De fick vars ett. På ena sidan av kortet fanns halva ordspråket och på andra sidan fanns fortsättningen. 



Lärarna fick sedan gå runt i klassrummet med sina kort. Så fort de mötte någon hälsade de på varandra och sedan visade första person inledningen på ordspråket och den andra personen sa fortsättningen. När det var gjort sa andra personen inledningen på sitt ordspråk och första personen fick säga fortsättningen. Klarade båda lärarna av att säga fortsättningen bytte de kort med varandra och gick vidare. Klarade de inte av att säga fortsättningen behöll de sina kort och gick vidare för att hälsa på en ny person. 

Detta sätt att arbeta kallas ibland "Fråga, fråga, byt", exempelvis i Grundbok i kooperativt lärande utgiven av Studentlitteratur. Jag tänker att arbetssättet kan användas när man ska nöta in begrepp i ett arbetsområde eller i ett ämne. I matematiken kan det användas om eleverna ska lära sig geometriska figurer, inom NO om man ska arbeta med kroppen och kroppsdelar, i historia kan det vara begrepp inom källkritisk metod... Arbetssättet passar både yngre och äldre elever. Vill man få eleverna delaktiga redan i förarbetet kan de hjälpa till att skriva begreppskorten med begreppet på ena sidan och förklaringen på andra.