Mallar och instruktioner

söndag 18 november 2018

Att utveckla elevers ordförråd

Att ordförrådet är centralt för läsförmågan vet vi. Vi vet också en hel del om hur barn och unga bygger sitt ordförråd. Barn under 10 år lär sig nya ord genom explicit instruktion och inte genom egen läsning. Barn över 10 år lär sig nya ord även genom egen läsning. Vi vet också att högläsning i skolan kan vara en viktig del i att utöka barns och elevers ordförråd, framför allt om den är dialogisk och bygger på interaktion, samtal och frågor. Vi vet även att en text som innehåller 5-10 % okända ord är mycket svårläst men svårläst blir en text redan med 2 % okända ord. Att se till att eleverna utvecklar sitt ordförråd blir med andra ord centralt. Vad innebär det då att kunna ett ord?

I skriften Lära barn att läsa utgiven av LegiLexi kan man läsa att kunna ett ord innebär att:

- man kan använda ordet i tal och skrift
- man kan känna igen ordet i ett nytt sammanhang
- man kan avgränsa ordet
- man kan förklara ordet med egna ord (s 105)

Hur kan man då se till att eleverna lär sig nya ord? Det finns många olika sätt. Man kan exempelvis arbeta med Text Talk i samband med läsning. Ett Text Talk genomförs i flera steg.

Steg 1: Läraren läser igenom texten och markerar ord som är väsentliga för att förstå texten innehåll (max 10 ord).
Steg 2: Läraren läser texten högt.
Steg 3: Läraren stannar upp vid varje markerat ord och ger en förklaring av ordet.
Steg 4: Eleverna får sedan arbeta med orden och då bl a använda begreppskort.

Begreppskorten kan vara enkla med begreppet på ena sidan och en förklaring på andra. Om sådana har jag skrivit ett tidigare inlägg. Se Elevaktiva arbetssätt kring ord och begrepp

Begreppskort kan också utvecklas med flera delar såsom exempel, en bild, en mening med ordet i o.s.v.


Dessa kort kan eleverna med fördel göra i par. De får då använda sitt muntliga språk för att komma överens om vad som ska finnas med i de olika rutorna. När de är klara kan de få presentera sina begreppskort för övriga i klassen. Vill man kan sedan korten sättas upp på klassrumsväggen och vara ett stöd i det fortsatta arbetet.

Undervisar man i matematik kan man använda tanketavlan som är framtagen av NCM. Den ser ut så här och är också en form av begreppskort.


I Symbol skriver man in exempelvis ett tal 10-5. I ord skriver man en berättelse. I föremål lyfter man in konkreta föremål och i bild ritar man en bild som illustrerar symbolen.

Man kan också arbeta med Frayerdiagram. Dessa diagram skrev jag om i inlägget Frayerdiagram i klassrummet. De påminner en hel del om de utvecklade begreppskorten. Viktigt i arbetet med sådana här begreppskort är att eleverna får vara aktiva och både tala och skriva. När eleverna använder ordet i olika sammanhang och i olika situationer ökar chansen att det automatiseras och blir en del av det egna ordförrådet.

Det skulle vara spännande att få höra hur du arbetar med Text Talk och med begreppskort. 



torsdag 8 november 2018

Läsning som social hävstång


Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta. Den ena rapporten efter den andra visar samma sak. Skillnaderna i vår svenska skola ökar. Det kan man läsa i exempelvis OECD:s rapport Equity in Education.  Breaking Down Barriers to Social Mobility (publicerad den 23 oktober 2018), i Education at a Glance 2018. OECDIndicators (publicerad den 11 september 2018) och i Unicefs An Unfair Start
Inequalityin Children’s Education in Rich Countries (publicerad i oktober 2018). Det rimmar helt fel med våra styrdokument. I dem framgår det med tydlighet att skolan ska vara likvärdig. I Skollagen kan man läsa:

Likvärdig utbildning
9 §   Utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmet oavsett var i landet den anordnas. (Skollagen)

I läroplanen för gymnasieskolan, som jag följer, står följande:

En likvärdig utbildning
Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov […] En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika. Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar, behov och kunskapsnivå. Det finns också olika vägar att nå målen. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla. Skolan har ett särskilt ansvar för elever med funktionsnedsättning. (Gy11)

Men rapporterna talar sitt tydliga språk. Vi når inte fram. Vår skola är inte likvärdig. Och det som blir tydligt är att skillnaderna ökar ju äldre eleverna blir. Tittar man på läskunnigheten, som är ett område som ligger mig varmt om hjärtat, ser man att nästan 20 % av alla 15-åringar saknar grundläggande läskunskaper. Att inte kunna läsa leder till stora svårigheter i ett kommande vuxen- och yrkesliv men det leder också till en ökad risk för fattigdom och till utanförskap. Och tyvärr är det så att barn till föräldrar med låg utbildningsnivå generellt lyckas sämre i den svenska skolan. När dessa barn sedan växer upp och får egna barn är den negativa spiralen ett faktum.

Att jag lyfter läsningen är inte bara för att det är en viktig fråga för mig utan också för att den är så central för lärandet. Kan du läsa klarar du många av skolans ämnen och du har goda förutsättningar att ta dig igenom både grundskola och gymnasieskola men också universitetsstudier. Och klarar du av dina studier har du goda chanser till jobb och risken för utanförskap minskar. Läsningen kan bli en social hävstång för att använda ett begrepp som Statens Kulturråd för fram i skriften Med läsning som mål (2015, s 100-101). Det har visat sig att lustläsning på fritiden har större betydelse för elevers skolresultat än deras föräldrars utbildningsnivå. Med detta i tanke blir det viktigt att arbeta med läsningen från förskola till universitetet. Läsningen får inte släppas när eleverna kommer upp på högstadiet eller gymnasiet. Gör man det, kommer framtida undersökningar visa samma resultat som de nutida…skillnaderna i elevernas läsförmåga ökar med stigande ålder.

Vad kan man då göra som lärare? Jag tänker att man ska fortsätta arbeta med litteratur i klassrummet. Man ska läsa tillsammans, samtala om det man läst men också skriva kring läsningen. Det är viktigt. Jag tror också att man ska fortsätta lägga tid på enskild läsning. Om eleverna får läsa 20 minuter varje dag under alla sina år från lågstadiet till gymnasiet kommer deras läsförmåga med största sannolikhet att öka. Läsning är en färdighet som behöver underhållas. Ju mer du läser, ju bättre läsare blir du. Därför är jag extra glad när min skola, Wendesgymnasiet, nu har bestämt sig för att satsa på läsning. Alla elever på Fordons- och transportprogrammet får varje morgon under 20 minuter läsa i en bok som de valt på egen hand eller i samråd med undervisande lärare och bibliotekarie. En del läser med öronen, andra med ögonen. Hur de läser spelar egentligen ingen roll. Det viktiga är att de läser. Vårt mål? Det är givetvis att skapa goda läsare och att låta läsningen bli den där sociala hävstången.


måndag 5 november 2018

Video Recorder på Chromebook

Har du sett tillägget Video Recorder? Med detta tillägg kan du spela in filmer på din Chromebook.  Den stora fördelen med Video Recorder är att du kan spela in filmer som är längre än de där 15 minuterna som många andra tillägg har som gräns. Perfekt om du ska låta eleverna spela in en podcast eller ett boktips!

Nedan följer en kort instruktion hur du gör för att komma igång.

Du hämtar Video Recorder i Web Store.



När du hämtat tillägget lägger det sig som en ikon i listen uppe till höger. Du klickar på ikonen, som ser ut som en röd prick, och sedan är det bara att starta första inspelningen. Du väljer "Start Camera". Då aktiveras kamera och mikrofon.


Därefter kan du starta inspelningen genom att klicka på "Start Recording". 



När du är klar med din videoinspelning klickar du på "Stop Recording". 



Din film lägger sig då i en lista nedanför inspelningsrutan. Från denna lista kan du sedan ladda ner din fil. 


Sitter du på en Chromebook lägger sig filen i din Drive. 

Svårare än så är det inte. Och vill du dela din film med andra går du till din Drive, hittar filmen och delar den genom länk.

Lycka till!






lördag 27 oktober 2018

Frayerdiagram i klassrummet

Har du hört talas om Frayerdiagram? Det hade inte jag men när jag läste in mig på det insåg jag att det var en riktig guldgruva för undervisningen. Jag har använt liknande diagram tidigare men inget som var exakt som detta. Jag som gillar struktur kände direkt att det här skulle kunna passa min undervisning i svenska och historia. Vid närmare eftertanke tror jag faktiskt att det skulle kunna passa skolans alla ämnen. 

Frayerdiagrammet togs fram av Dorothy Frayer och hennes studenter vid universitet i Wisconsin. Detta var redan på 1970-talet, om jag har förstått det rätt. Med hjälp av detta diagram kan man få en större förståelse för ord och begrepp och alltså utveckla sitt ordförråd. 

I Frayerdiagrammet sätter man ordet/begrepp i centrum. Sedan finns fyra rutor med följande rubriker:

- Definition
- Kännetecken
- Exempel
- Icke-exempel

Det kan se ut så här:



I rutan Definition skriver man in en förklaring till begreppet. I rutan Kännetecken skriver man in sådant som beskriver och kännetecknar begreppet. I Exempel ger man exempel på begreppet och i Icke-exempel skriver man in sådant som är just icke-exempel, alltså begreppets motsats. För att det ska bli tydligare för dig ska du få ett exempel från svenska. Vi utgår från begreppet substantiv.



Jag funderade länge på rubriken Icke-exempel och varför den skulle vara med men sen insåg jag att den var riktigt bra. Kan man förklara vad något inte är har man kommit en bra bit i sitt lärande. De är nästan lika viktigt som att kunna förklara vad något är. 

Diagrammet kan användas när man ska inleda ett nytt avsnitt i en lärobok och man vet med sig att det finns en massa svåra ord i texten. Man kan lista alla svåra ord inledningsvis så att eleverna har dem framför sig. Därefter läser man texten högt och eleverna följer med i sina böcker. Efter läsningen delar man ut Frayerdiagram och delar upp eleverna i par eller mindre grupper. Paren/grupperna får ansvara för vissa begrepp och fylla i diagram som gäller för just dem. De får ta hjälp av texten som läraren precis högläst och av varandra. När alla fyllt i sina diagram låter man eleverna delge sina svar för varandra. Det blir en lektion med hög elevaktivitet och där språket används både i tal, samtal och skrift. Det är positivt för språkutvecklingen. 

Ett alternativ är att låta eleverna få ut ifyllda diagram med undantag för begreppet i mitten. Det blir sedan deras uppgift att fylla i rätt begrepp. Man kan också bygga ut diagrammen med en ruta till. Denna får rubriken Bild och eleven kan rita en bild som illustrerar begreppet på något sätt. Det passar kanske bäst för yngre åldrar.

Jag hoppas du kommer att ha nytta av Frayer-diagrammet. Vill du ha ett tomt diagram, som du kan använda direkt i ditt klassrum? Det kommer här:






måndag 22 oktober 2018

Böcker som nominerats till Augustpriset och några andra boktips





För ett par veckor sedan skrev jag vilka böcker jag gärna hade sett bland de nominerade, http://jennypawendes.blogspot.com/2018/10/boktips-och-tankar-om.html. Nu vet jag vilka som nominerats. Några rätt hade jag, precis som förra året alltså. Det jag saknar mest bland de nominerade är en ungdomsbok. Synd att inte denna kategori finns med. Det gjorde den inte heller förra året. Trist, för det finns verkligen många bra ungdomsböcker. 

De nominerade till kategorin Årets svenska barn- och ungdomsbok är:

Gropen av Emma AdBåge (Rabén & Sjögren)
Vi kommer snart hem igen av Jessica Bab Bonde & Peter Bergting (Natur & Kultur)
Hemma hos Harald Henriksson av Uje Brandelius & Clara Dackenberg (Lilla Piratförlaget)
Rymlingarna av Kitty Crowther & Ulf Stark (Lilla Piratförlaget)
Regn av Anders Holmer (Natur & Kultur)
Comedy queen av Jenny Jägerfeld (Rabén & Sjögren)

Av dessa har jag läst alla utom Hemma hos Harald Henriksson. Den ser jag fram emot att få läsa. Jag tänker att de nominerade böckerna passar bra att läsa i klassrummet med eleverna. Det gör också noveller och idag ska jag tipsa om några olika novellsamlingar. Först ut några samlingar med skräcktema. Har du sett Superkorta skräckisar av Andreas Palmaer och Peter Bergting? Det här är berättelser för nybörjarläsaren, där text och bild fint samspelar och skapar en lagom läskig stämning.

Superkorta skräckisar

Sedan finns Skräck - elva rysare för mellanstadiet. I denna samling måste jag säga att några noveller håller klart högre klass än andra men smaken är olika. Kanske är det så att mina favoriter inte alls blir dina. Omslaget till boken är riktigt coolt. Håller du inte med? De som skrivit de olika novellerna är Ingelin Angerborn, Peter Arrhenius, Petrus Dahlin, Moa Eriksson Sandberg, Alex Haridi, Petter Lidbeck, Kerstin Lundberg Hahn, Siri Spont, Gustav Tegby, Johan Theorin och Rebecka Åhlund. Några av författarna återfinns också i nästa novellsamling Höstväsen - Skräckberättelser. Detta är en bok för de något äldre läsarna (högstadiet/gymnasiet). Så här beskrivs novellerna på förlagets hemsida:


"DE SAKNADE av Lena Ollmark
Hundratals människor försvinner varje år spårlöst i Sverige. Var tar de egentligen vägen och vem letar efter dem?
STILLA LIGGER KYRKSJÖN av Niklas Krog
Petters längtan efter Frida visar sig kunna väcka både ömhet och okontrollerad ilska. Och slumrande odjur.
NEW VIEW av Madeleine Bäck
Tänk att med filterlinser kunna förvandla vardag till skräck på nätet. Men vad skulle du göra om filmen blev blodig verklighet? Hur stoppar du en lek där ondskan tagit över?
DEJTA MED LIAM av Anders Fager
I en storstad kan människor försvinna. Det vet Liam. Han har ett uppdrag, men något har kommit i vägen. Vad gör man med en längtan efter närhet samtidigt som något under jorden hungrar efter kött?
ALLA HELGONS DAG av Alex Haridi
Ett harmlöst skämt eller en förbannelse och önskan om ond bråd död? Välj dina ord och handlingar väl på alla helgons dag.
DET SOM EXISTERAR av Kerstin Lundberg Hahn
Studera ditt andrahandskontrakt noga. Och kanske också byggnadens historia. Finns existenser som vi människor inte kan uppfatta? En filosofisk fråga, ända tills det okända närmar sig just din dörr.
NATTSKÖTERSKAN av Magnus Nordin
I dödens väntrum, sjukvårdens sista anhalt: Något omänskligt och skrämmande rör sig genom de slitna sjukhuskorridorerna. Något som vet vem som står på tur." (http://www.wahlstroms.se/bocker/184517-hostvasen)

Är det så att man själv vill läsa några skräcknoveller måste jag tipsa om Novellixs ask med fyra skräckberättelser. Vad sägs om Stephen King, John Ajvide Lindqvist och Edgar Allan Poe? Utöver dessa kända namn finns Karin Tidbeck med. För mig var det en nybekantskap. När jag googlade henne såg jag att novellen Lussiferda från början getts ut på engelska. 

Om man nu inte alls gillar skräck måste jag passa på att tipsa om några andra novellsamlingar. För de yngre läsarna finns Vilse i rymden av och andra berättelser av Ingrid Jönsson. Boken består av 10 berättelser. De utspelar sig alla i vardagen och de lyfter ungas känslor. Det som också förenar dem är att de alla ställer frågor. Vad gör man när man tappar bort sin farmors hund? Måste man spela fotboll bara för att pappa vill? Till denna samling finns en lärarhandledning, även den framtagen av författaren. I lärarhandledningen finns läsförståelseuppgifter, analysuppgifter och skrivuppgifter.

Vilse i rymden och andra berättelser


Anrop från inre rymden

En annan novellsamling som lyfter vardagliga frågor och frågor som är viktiga för unga som är på väg in i vuxenlivet är Elin Nilssons Anrop från inre rymden. Denna bok var faktiskt nominerad till Augustpriset 2017. 

Jag hoppas du får ett riktigt härligt Läslov! 





onsdag 17 oktober 2018

Jag hämtar en bild från Google - om informationssökning och källkritik i undervisningen

Just nu arbetar mina elever i åk 1 på gymnasiet med språksociologi. Vi har pratat om vad språksociologi är för något och jag har haft en traditionell genomgång. Vi har lyssnat på Robert Gustafsson när han talar dialekt. Vi har läst novellen Elixir och sett filmen med samma namn.

Idag var det dags att starta upp en fördjupning. Eleverna ska två och två fördjupa sig i ett område inom språksociologi. De får själva välja område utifrån en lista som jag tagit fram. Fördjupningen ska presenteras muntligt för övriga i klassen utifrån en Google Presentation. Då det var första gången som klassen skulle arbeta med Google Presentation sedan jag började undervisa dem hade jag idag en genomgång kring detta presentationsprogram. Allt flöt på bra men när jag trodde att vi var klara med genomgången sa en av eleverna en sak som fick mig att reagera. Hen sa:

- Men jag kan ju bara hämta en bild från Google och klistra in.

Det här var bra för det gjorde att vi kunde börja diskutera bilder och bildrättigheter. Jag insåg att många av mina elever tänker att det som finns på Google är fritt att använda utan att fundera över vem som är upphovsman eller om bilden ens får användas. Det gjorde också att jag kunde visa mina elever några sätt att arbeta med bilder. Jag gick igenom Googles bildsök. Jag visade eleverna hur man kan söka efter bilder (jag valde att söka bilder på katter) och hur man kan ställa in sina sökningar genom att använda Verktyg och Användningsrättigheter (se de två bilderna nedan). Gör man det begränsas sökningen och man får fram bilder som förhoppningsvis är ok att använda utifrån upphovsrätt.








Jag visade också hur man anger källa till en bild som man klistrat in i en Google Presentation. Jag sa till eleverna att de alltid ska ha med:
- Upphovsman (alltså den som tagit bilden)
- Namn på bild (finns inget namn bortser man från denna punkt)
- Länk till bild 
- Licens (om bilden finns under Creative Commons-licens)

Mer än så hann jag inte under dagens lektion men under kommande lektioner kommer jag att fortsätta arbeta med informationssökning och källkritik med fokus på bilder. Jag kommer att låta eleverna få använda olika sidor där det finns bilder som man kan använda. Jag tänker då främst på Pixabay, Pexels och Unsplash. Jag kommer också att låta eleverna fördjupa sig i Creative Commons och ta hjälp av läroboken Metafor 1 där kapitlet Att läsa, granska och ta ställning - nätetik och källkritik tar upp detta. Jag ska också ta hjälp av skolans bibliotekarie då jag vet att hon har bra koll på informationssökning. 


tisdag 2 oktober 2018

Boktips och tankar om Augustprisnomineringar

Gissa om jag är glad! För andra året i rad får jag lov att vara Augustambassadör. Precis som förra året är det kategorin Årets svenska barn- och ungdomsbok som jag kommer att bevaka (och Lilla Augustpriset, inte att förglömma). Om knappt en månad får vi alla veta vilka böcker som är nominerade till detta ärofyllda pris men redan nu har jag några förslag. Jag tänkte dela med mig av dem.

Under året har jag läst en hel del riktigt bra barn- och ungdomsböcker, böcker som jag tänker borde kunna finnas med bland årets nomineringar. Först ut är Comedy Queen av Jenny Jägerfeld. Detta är en bok för åldersgruppen 9-12 utgiven av Rabén & Sjögren. Det som gör att denna bok platsar bland de nominerade är språket som är så klockrent men också ämnet. Comedy Queen handlar om Sasha 12 år som på olika sätt försöker skapa sig en tillvaro efter mammans självmord. Man skulle kunna tro att boken är sorglig och tung (vilken den givetvis stundtals är) men i själva verket är den fylld av livsenergi och hopp. Har du inte läst om Sasha måste du göra det!




Mitt andra förslag till nominerad bok är Ulf Starks och Kitty Crowthers Rymlingarna. Det är en bok för åldern 6-9 utgiven av Lilla Piratförlaget. Vilken bok! Den handlar om kärleken och vänskapen mellan ett barn och en farfar. Farfar har en önskan, att få lämna sjukhemmet. Han vill komma hem till sitt gamla hus. Barnbarnet Lill-Gottfrid tar saken i egna händer och snart rymmer han med farfar. Det är en historia med många bottnar, en historia om en kroppslig men också själslig resa och en historia om kärleken och vad den gör med en människa. Så fin! Kitty Crowthers illustrationer ger berättelsen ett ytterligare djup. Jag tänker att detta är en bok som man kan läsa högt!



En tredje bok som jag gärna hade sett nominerad är Inuti huvudet är jag kul av Lisa Bjärbo. Boken är för åldersgruppen 12-15 och utgiven av Rabén & Sjögren. Inuti huvudet är jag kul handlar om Liv som hela sitt liv bott i en lägenhet i Stockholm. Hennes pappa har nu bestämt att de ska flytta till landet, närmar bestämt till en by i Småland. För Liv är det förenat med kaos. Hon har svårt för människor och kan inte småprata med någon. Tänk då att tvingas börja på en ny skola. Detta är en bok som lyfter psykisk ohälsa från en ung tjejs perspektiv. Jag tycker om Liv från första sidan, jag gillar relationen mellan Liv och hennes pappa och jag fascineras av karaktärerna Dostojevskij och Candy crush. Läs den!



En fjärde bok som jag hoppas är med bland de nominerade är Dom som bestämmer av Lisen Adbåge. Det är en bok för barn i åldern 3-6 och den är utgiven av Bonnier Carlsen. Så himla cool! Det här är en bilderbok om makt, där "dom som bestämmer" hela tiden tar över och puttar bort "dom som inte bestämmer". Men vad händer om "dom som inte bestämmer" vägrar lyda "dom som bestämmer"? Illustrationerna kompletterar och ger en extra dimension till berättelsen. Kolla exempelvis in karaktärerna i gänget "dom som bestämmer". Visst ser de kaxiga och tuffa ut?



Mitt femte och sista förslag är Sången från andra sidan havet av Emma Virke och Fumi Koike. Boken vänder sig till barn i åldern 3-6 och är utgiven av Lilla Piratförlaget. Detta är en bilderbok om flykt, om ensamhet men också om musikens läkande kraft. Boken är uppbyggd av en ramberättelse. Farmor Räv och barnbarnet Ritso går upp på ett berg. Väl uppe på toppen börjar farmor sjunga en sorglig sång och Ritso frågar vad den handlar om. Efter detta förflyttas läsaren till farmoderns barndom. Man får träffa hennes familj och skogen där de bodde. Man får följa med i hennes flykt från jägaren, flykten som tog henne över havet till ett annat land, ett land där hon inte kände någon och inte heller kunde språket. I slutet av boken är läsaren tillbaka hos Farmor Räv och barnbarnet Ritso. Det har blivit sent och det är dags för Ritso att sova.

Sången från andra sidan havet är en berättelse med många dimensioner. Jag som vuxen ser paralleller till den flyktingström som vi sett och ser i vårt nutida samhälle. Jag gillar musiken som blir det universella språket och som gör att Farmor Räv så småningom hittar sin plats i det nya landet. 



Det var fem böcker som jag hoppas blir nominerade till Augustpriset. Det som kan vara ett bekymmer är att flera böcker kommer från samma förlag. Frågan är hur juryn tänker här. Det vet vi den 22 oktober. 

Vilka böcker skulle du vilja se nominerade? Dela gärna med dig av dina förslag!


söndag 30 september 2018

Trägudars land - ett galet projekt?

Kanske har jag och eleverna gett oss i kast med något helt galet. Just nu läser vi Jan Fridegårds roman Trägudars land i kursen svenska 2. Jag vet att många har avrått mig men jag tycker att denna roman är bra och att den än idag håller, speciellt om man också kopplar samman romanen med den historiska period som den skildrar. För mig som undervisar i både svenska och historia är romanen perfekt. 

Hur gör vi då? Vi, alltså eleverna på Fordon- och transportprogrammet och VVS- och Fastighetsprogrammet och jag, inledde med att fundera över handlingen. Vad kan en roman som heter Trägudars land handla om? Vi tittade på omslagen för att se om de kunde ge ytterligare någon ledtråd. Jag får skriva omslagen för vi har två olika versioner i gång i klassrummet. 






Därefter satte vi igång med läsningen. 

Jag ser alltid till att läsa ett antal sidor högt vid varje lektion och sedan får eleverna läsa eller lyssna på några sidor. Till läsningen har jag tagit fram frågor och dessa får eleverna besvara vid de olika lässtopp som är framtagna. Jag brukar ha 5-6 frågor vid varje stopp. Den sista frågan utgår alltid från elevernas egna tankar om boken och lite längre ner i texten ser du hur den är formulerad. Genom att ha en sistafråga som är mer öppen kan jag lätt fånga upp om det är något som jag måste tänka på vid vårt fortsatta arbete med boken. 


Vi har nu hunnit läsa en tredjedel av boken och haft två lässtopp. Frågorna till första lässtoppet (sidorna gäller den röda pocket-versionen) var följande:


Under andra lässtoppet fick eleverna bland annat fundera över det samhälle som skildras. Vad har de fått reda på om det? De fick samla fakta om hur man bodde, vad man åt, vilka samhällsklasser som fanns, vilken religion man tillhörde, vad man hade för kläder och vad dessa var gjorda av och också hur en vanlig dag såg ut för en man eller kvinna under denna epok. Det var riktigt spännande att läsa elevernas loggar. Utifrån romanen och Fridegårds beskrivningar hade de kunnat samla på sig en hel del information. 

Imorgon fortsätter vårt arbete med romanen. Vi ska samla ihop läsningen med en gemensam tankekarta och därefter kommer jag att läsa högt igen. Då flera elever under lässtopp 1 och 2 lyft att det finns en hel del svåra ord i romanen kommer vi fortsättningsvis att arbeta mer aktivt med dessa ord och begrepp. Jag har exempelvis samlat en hel del ålderdomliga eller för epoken typiska ord i ett dokument och tillsammans kommer jag och eleverna att se till att vi har koll på vad de betyder och hur de kan användas i språket.

Vad tycker då eleverna om romanen så här långt? Det är lite blandat. Några tycker den är mycket intressant, då den ger en bild av vikingatiden. Andra säger att den är lite seg, att det finns för mycket beskrivningar och för lite action. Vi får se vad de säger när vi läst ut hela romanen. En spännande höst väntar!

Har du också arbetat med denna roman i en klass? I så fall får du gärna dela med dig. 






onsdag 19 september 2018

Stödstrukturer vid boksamtal

Börjar det bli dags för läsårets första boksamtal? Kanske kan då detta blogginlägg hjälpa dig. Det handlar egentligen inte om boksamtalet i sig utan snarare om hur du kan stötta dina elever före och under samtalet. Om du vill veta mer om hur man kan lägga upp boksamtal ska du läsa mina tidigare inlägg om detta. Exempelvis:




Du kan också läsa i boken Mötet med texten - inkluderande läsundervisning där det finns ett helt avsnitt om just boksamtal.


Hur kan man då stötta sina elever före och under boksamtalet? Jag brukar alltid se till att mina elever har ett läsprotokoll där de kan fylla i sina egna tankar om boken. Det kan utgå från Aidan Chambers idé och se ut så här:


Under sin läsning fyller de på i sina läsprotokoll och dessa får de sedan ha med sig in i samtalet. 

För att stötta dem under samtalet kan man ha färdiga "börjor", alltså inledningar på meningar. Det kan hjälpa dem ställa frågor till varandra och komma djupare in i boken. Här nedan följer exempel på börjor som jag använt:

Dessa kan givetvis byggas ut och anpassas efter den bok som man ska ha samtal om. Fördelen med att låta eleverna ha sådana här börjor är att alla kan våga ställa frågor till övriga i gruppen. De kan utgå från en "början" och sedan bygga på med egna ord. Om man vill kan man avsätta tid inför boksamtalet där eleverna får ta fram fem frågor till boken som de vill fråga övriga i gruppen. Dessa frågor har de sedan med sig in i samtalet. En annan fördel med börjorna är att de är sammankopplade med Chambers modell. Här finns inledningar som rör gillar, ogillar, frågetecken och mönster/kopplingar.

Vilka stödstrukturer använder du inför och under ett samtal? Dela gärna med dig!

PS. Arbetar du på gymnasiet? I läromedlen Metafor 1 och Metafor 2 finns tips och idéer för boksamtal. Dessa direkt riktade till eleverna. I lärarhandledningarna finns information till dig som undervisande lärare. DS






onsdag 12 september 2018

Fyra V och NH - ett sätt att närma sig en faktatext

Förra veckan när jag var och föreläste på en folkhögskola fick jag ett riktigt bra tips från en av deltagarna. Jag tänkte dela med mig av det. 

Det finns en amerikansk modell som kallas The 5 W's and H Questions. Översätter man titeln till svenska får det bli något som Fyra V och NH. Denna modell kan man använda när man ska närma sig faktatexter av olika slag. 

Vad är då Fyra V och NH? Jo, det är ett antal frågeord som man ska ställa till den text som man läser. Frågeorden är:

Vem...?
Vad...?
Var...?
Varför?
När...?
Hur...?

Du känner säkert igen dem. Själv har jag använt dem när mina elever fått skriva egna nyhetsartiklar. Jag har då pratat om de journalistiska frågeorden och att deras texter ska kunna ge svar på dessa frågor. Nu har jag gått steget längre och också låtit mina elever använda Fyra V och NH när de läst olika faktatexter. På så sätt blir det lättare för dem att närma sig texten och förstå vad den handlar om. Det blir en sorts lässtrategi som skapar läsfokus.


De av er som följt mig vet att jag gillar struktur och mallar och givetvis har jag tagit fram en mall också till denna  övning. Så här ser den ut:


När eleverna läser en artikeln, ett blogginlägg eller fakta på en hemsida kan de med hjälp av frågeorden få reda på vad den handlar om. Genom att besvara frågorna i mallen ovan får de också en sorts sammanfattning av innehållet. Hur bra som helst!

Har du inte använt Fyra V och NH när eleverna läser faktatexter tycker jag att du ska testa med dina elever. Lycka till!