Mallar och instruktioner

måndag 31 december 2018

Dags att sammanfatta 2018

Man brukar säga att tiden går fort när man har roligt. Jag tycker det var alldeles nyss som jag sammanfattade 2017 men det är faktiskt ett helt år sedan. Nu är det dags att sammanfatta mitt arbetsår 2018. Som vanligt gör jag det utifrån idén som Kulturkollo har, där bloggmedlemmarna listar det gångna året. Jag listar också men gör det utifrån en del egna kategorier. Så här får mitt 2018 sammanfattas.

Årets mest oväntade: Det måste vara att jag åkte till Aten och föreläste på IBBY:s kongress. Så himla skoj men också riktigt, riktigt nervöst. Det gav mersmak. Vi får se om det blir något liknande kommande år.

Årets möte: Oj, här måste jag nog få nämna flera. Under året har jag träffat många författare och illustratörer och en hel del utländska storheter såsom Jimmy Liao, Eiko Kadono och Igor Oleynikov. Det var riktigt häftigt! Sedan har jag haft många intressanta möten på hemmaplan. Jag har fått träffa lärare, rektorer, bibliotekarier och med dem diskutera skola, läsning och litteratur. 





Årets kulturella höjdpunkt: Under de senaste två åren har Bokmässan i Göteborg stolt varit på ensam förstaplats men nu måste förstaplatsen delas med Bologna Children´s Book Fair som jag fick möjlighet att besöka i mars. Är man det minsta intresserad av barn- och ungdomslitteratur måste man någon gång i livet besöka denna mässa. 

Årets utmaning: Att vara moderator för ett författarsamtal. Jag fick frågan av Bonnier Carlsen om jag skulle vilja moderera ett samtal mellan Melody Farshin och Christina Herrström på Bokmässan i Göteborg. Det kunde jag ju inte tacka nej till. Samtalet handlade om könsroller och identitet i ungdomsromanen.  Extra spännande var att det spelades in. Du kan se samtalet HÄR.

Årets föreläsningar: I år har det hunnit bli cirka 40 föreläsningar. Jag har varit på olika platser i Sverige men också i Finland och Grekland. 


Årets skrivande: Två böcker har jag hunnit bli klar med under 2018. Den första Digitalisering, literacy och multimodalitet gavs ut i våras och den skrev jag tillsammans med Anna-Lena Godhe och Petra Magnusson. 


Den andra Metafor 2 kom lagom till skolstarten i augusti. Det är en bok för kursen Svenska 2 på gymnasiet.



Sedan har jag fått möjlighet att fortsätta skriva lärarhandledningar men jag har också påbörjat en ny bok. Den kommer ut under 2019. Mer än så kan jag inte säga just nu. Under 2018 har jag även fortsatt skriva för nättidskriften Bazar Masarin. Har du inte läst årets nummer är det hög tid. En massa bra artiklar, intervjuer och recensioner och allt om barn- och ungdomslitteratur. 

Årets utbildning: Utan tvekan kursen som Svenska barnboksinstitutet anordnade hösten 2018. Under två dagar fick jag möjlighet att fördjupa mig i att skriva barnbokskritik. Mycket givande!

Årets boktips: Jag har läst många bra böcker under året. I Jennys julkalender listade jag några av mina favoriter:


Andra bra böcker är Silvervägen av av Stina Jackson (deckare), Dom som bestämmer av Lisen Adbåge (bilderbok), Mischling av Affinity Konar (historisk roman), Blodig januari av Alan Parks (deckare) och Akissi - det flygande fåret av Abouet/Sapin (serie).

Årets filmtips: Wonder. Man blir rörd och berörd av detta guldkorn.



Som vanligt när jag ska försöka sammanfatta mitt arbetsår inser jag att det finns så mycket som inte kommit med. Men så får det vara!






måndag 24 december 2018

Digitala medier på föräldriska - Jennys julkalender den 24 december 2018

Många av våra barn och elever tillbringar mycket tid på internet. För en del av oss kan det vara svårt att ha koll på alla de sociala medier som de använder. Statens Medieråd har tagit fram ett bra material där man som lärare och pedagog kan få information om vad barnen/eleverna gör när de är på nätet.

Det finns både en film, Sociala medier på föräldriska (inbäddad nedan), och sedan flera snabbguider kring olika digitala medier. Dessa snabbguider handlar bland annat om YouTube, Snapchat, Kik och TikTok. Du når dem HÄR




Kanske finns tid att titta på filmen eller läsa guiderna under jul.


***


Detta var sista inlägget i Jennys julkalender. I samband med nyår kommer jag att sammanfatta mitt år och därefter kommer jag att publicera inlägg precis som vanligt.


Jag får passa på att önska alla en riktigt fin jul.






söndag 23 december 2018

Pocket, ett tillägg som samlar artiklar från nätet - Jennys julkalender den 23 december 2018

Säkert är det fler än jag som hittar en massa spännande och intressanta artiklar på nätet, artiklar som jag vill läsa senare. När jag sedan några veckor senare försöker hitta artikeln är den som bortblåst. Den går inte att hitta. För att slippa detta kan man till webbläsaren Chrome lägga till ett tillägg, Pocket. Den sparar alla de artiklar som du vill läsa i framtiden. Du kan tagga artiklarna så att du lätt kan hitta dem igen. Smart, eller hur?

För att få tillgång till Pocket måste du gå till Chrome Web Store och lägga till det. När det är gjort är det bara att börja samla artiklarna som du vill läsa.


När du är på nätet och hittar en artikel klickar du på symbolen för Pocket. Du kan tagga artikeln (så att du samlar artiklar inom samma tema med en och samma tagg) eller bara lägga den direkt i Pocket. 

För att läsa dina artiklar kan du gå till ikonen Pocket, högerklicka och välja Open your Pocket List. Du kommer då in i din egen Pocket.


Har du lagt till artiklar kommer du att märka att de blir sparade i ett läsvänligt format. Kolla in artikeln från Aftonbladet här nedan. Första bilden visar artikeln så som den ser ut direkt på Aftonbladet. Den andra bilden visar hur texten ser ut när den sparats i Pocket.  




Lycka till med användandet av Pocket!






lördag 22 december 2018

Högläsningens lov - Jennys julkalender den 22 december 2018

Varför ska man arbeta med högläsning i klassrummet? Jag tänkte lista en hel del anledningar och säkert finns det några som jag missat. De kan du få komplettera med genom att kommentera inlägget. Bilden nedan tog UR på Bokmässan 2017. 




1. Kan öka läslusten
När du läser för dina elever eller barn kan resultatet bli en ökad läslust. De vill höra mer och mer.

2. Kan förbättra läsförståelsen
Att läsa högt och sedan stanna upp och diskutera handling, ord eller en karaktärs agerande kan bidra till en förbättrad läsförståelse.

3. Är roligt
Att få lyssna på en riktigt duktig uppläsare är roligt. Man kastas in i handlingen och vill bara höra mer.

4. Alla klara på samma gång
När du högläser en text för en klass blir alla elever i klassen klara med texten på en och samma gång. Det gör att det blir lättare att arbeta med efterföljande uppgifter. Alla kan starta upp direkt.

5. Ökat ordförråd
När du högläser kan eleverna/barnen snappa upp nya ord och på så sätt bygga ut sitt ordförråd.

6. Skapar en gemenskap
Att högläsa skapar en gemenskap. Du och eleverna/barnen delar en och samma berättelse och ni gör det vid samma tidpunkt. Ni kan alla samtala om texten.

7. Lär sig om andra människor och om livet i stort
När man högläser böcker kan man välja böcker som eleverna/barnen i vanliga fall inte läser. Det gör att läsningen kan breddas. Eleverna/barnen kan exempelvis få ta del av andra kulturer men också lära sig om livet i stort. Man kan prata om stora känslor och hur man själv skulle agera i vissa situationer.

8. Utvecklar en språklig medvetenhet
När elever/barn får höra texter får de också en förståelse för hur olika texter är uppbyggda. De lär sig om språket och hur det kan användas när man exempelvis vill ställa frågor eller när man vill få fram en dialog mellan olika karaktärer.







fredag 21 december 2018

Vilka böcker ska man läsa? - Jennys julkalender den 21 december 2018

Ibland är det svårt att veta vilka böcker man ska läsa. När det gäller barn- och ungdomsböcker brukar jag alltid börja med att bläddra i Barn- och ungdomsbokskatalogen som ges ut av Kulturrådet. I denna katalog finns drygt 200 titlar samlade. Katalogen går att läsa digitalt men man kan också beställa den till sin skola utan någon kostnad. Hur bra som helst!


Kulturrådet har i år också släppt en lista med riktigt bra barnböcker för åldern 0-9 år. Du kommer åt den via denna länk:



Ett annat sätt att få information om bra böcker är att följa bloggare och poddar. Tillsammans med en kollega har jag en podd med fokus på böcker för de äldre eleverna. Podden heter Sånt vi läser. Många bibliotek tar också fram boktips och ofta ligger de på bibliotekens hemsidor. Våra stora dagstidningar brukar inför jul göra listor med årets bästa böcker. Här är exempelvis en lista från DN, https://www.dn.se/kultur-noje/dns-kritiker-valjer-arets-basta-barn-och-ungdomsbocker/.



torsdag 20 december 2018

Kortfilmer - Jennys julkalender den 20 december 2018

Ibland vill man arbeta med film i skolan. Ett alternativ till de långa spelfilmerna är kortfilmerna eller novellfilmer som de ibland kallas. På SVT Play finns alltid flera olika att titta på. Man hittar dem om man söker på kortfilm. Ett exempel är filmen 6A som handlar om mobbing i skolan.



Man kan också söka på novellfilm och då får man bland annat fram filmer som bygger på noveller.

Det finns också många fina animerade kortfilmer. Ett exempel är The Present:




Ett annat är Taking the Plunge:




Ett tredje är The Wishgranter:




Slutligen In a Heartbeat:

onsdag 19 december 2018

Världens bibliotek - Jennys julkalender 19 december 2018

Har du koll på Världens bibliotek? Det är en guldgruva för alla som arbetar med barn som har annat modersmål än svenska. Här finns en mängd böcker på språken:

  • arabiska
  • persiska
  • tigrinska
  • bosniska
  • serbiska
  • kroatiska
  • somaliska


Det du behöver göra är att skapa ett konto och sedan är det bara att börja läsa! Här nedan ser du några av de titlar som finns på tigrinska.



Är man på jakt efter texter på andra språk kan man ta hjälp av Internationella biblioteket. De har sammanställt en lista med länkar till olika fria e-resurser, https://www.interbib.se/sv/arkiv/fria-e-resurser.



tisdag 18 december 2018

Bra frågor till boksamtal - Jennys julkalender den 18 december 2018

Förra veckan fick jag frågan om vilka frågor jag brukar använda när jag har boksamtal med mina elever. Då kanske fler funderar över detta med frågor till boksamtal tänker jag att det får bli dagens inlägg i Jennys julkalender.

Jag tar gärna avstamp i Aidan Chambers grundfrågor. De är följande:

- Vad är det du gillar i/med boken?
- Vad är det du ogillar i/med boken?
- Vilka frågetecken har du?
- Vilka mönster kan du se?

Med dessa fyra frågor kan man diskutera en bok på ytan men också på djupet. För att förtydliga för mina elever att frågorna kan handla om väldigt många olika saker brukar jag låta dem få ta del av en tankekarta som finns i läromedlet Metafor 1. Den ser ut så här:

ur Metafor 1 (2017, s 51)

Men man behöver inte bara utgå från dessa frågor. Det finns många andra. Rolf Ekelund delade under november månad med sig av några frågor i Svensklärarna på Facebook. Jag tyckte hans frågor var bra och använde dem med vissa kompletteringar när jag förra veckan hade avslutande boksamtal kring romanen Trägudars land. Jag lät eleverna förbereda sig genom att i förväg fundera över frågorna:

1. Vad handlar boken om? Fundera över huvudhandling, bihandling och episoder (specifika händelser).
2. Vilka personer finns i boken? Fundera över huvudpersoner och bipersoner.
3. Vilket berättarperspektiv används i romanen?
4. Var utspelas handlingen? Fundera över miljön.
5. När äger handlingen rum? Fundera över när i tiden berättelsen utspelar sig. Fundera också över om handlingen följer en kronologisk ordning eller om det exempelvis finns tillbakablickar. 
6. Vilka episoder (händelser) i boken minns du bäst? Vad är det som gör att du minns just dessa?
7. Hur påverkar boken dig?
8. Trägudars land räknas till klassikerna. Vad är det som gör att denna bok är en klassiker, tänker du?
9. Är Trägudars land en bok som du skulle rekommendera till andra? Motivera ditt svar.

Dessa frågor kan användas till alla typer av berättelser och de kan byggas ut på olika sätt. Ofta kan de behöva kompletteras med frågor som är specifika för just den bok man läst. 

Vilka frågor brukar du ha som utgångspunkt till ett boksamtal? Det hade jag velat veta. Dela gärna med dig!



måndag 17 december 2018

Årets bästa svenska bok Unga vuxna - Jennys julkalender den 17 december 2018

Då var det dags att avslöja vilken svensk bok som jag tycker toppar listan för Unga vuxna 2018. Spänningen är olidlig!

Mitt val är Mats Strandbergs Slutet. Vilken bok! Har du inte läst den än är det hög tid. Detta är en av årets måste-läsa-böcker. 


Redan inledningsvis förstår man att boken kommer att utspela sig under en begränsad tid. Om drygt 4 veckor kommer jorden att försvinna. En komet kommer att krascha jorden och utplåna allt liv. Det finns ingenting man kan göra. Vad händer med ett samhälle när livet ställs på sin spets? Det gestaltar Strandberg i denna roman. 

I centrum för handlingen har vi två ungdomar,  Simon och Lucinda, som är ytligt bekanta. Simon bor med sina två mammor och Lucinda har isolerat sig från omvärlden. Hon har en elakartad form av cancer och hennes dagar är räknade. En komet som ska förinta jorden känns nästan som en lättnad för henne. Simons och Lucindas vägar korsas när Simons flickvän mördas. En gång i tiden var flickvännen Lucindas bästa kompis och hon känner att hon måste ta reda på vad som hänt. Är det verkligen Simon som har mördat henne? Så är det om man ska tro de rykten som börjar sprida sig i stan men Lucinda inser snart att det ryktet är falskt. Tillsammans med Simon påbörjar hon en undersökning i hopp om att hitta den riktiga mördaren.

Slutet är snyggt skapad. Man får följa Simon och Lucinda i olika kapitel parallellt med att samhället skildras. Det är en bok som handlar om så mycket mer än slutet. Den är tung, sorglig och hemsk men också underbar och varm. Den skildrar människans allra bästa och sämsta sidor.

För ett tag sedan pratade jag om Slutet i podden Sånt vi läser. Vill du lyssna på inslaget kommer länk till avsnittet här:




söndag 16 december 2018

Årets bästa svenska bok kategorin 12-15 - Jennys julkalender 16 december 2018

Vilken är årets bästa svenska bok i kategorin 12-15 år? Mitt svar på den frågan är Inuti huvudet är jag kul av Lisa Bjärbo utgiven av Rabén & Sjögren.  Håller du med mig? 



Vad är det då som gör denna bok så bra? Jag skulle säga språket, huvudpersonen Liv, tematiken. Boken handlar om Liv som inte fixar att prata inför folk och inte heller med andra i sin närhet. Allt som är nytt och främmande är det samma som panik och kaos för henne. När hennes pappa hastigt och lustigt bestämmer sig för att de ska flytta blir det alltså just kaos. Liv lämnar det trygga Stockholm och hamnar mitt ute i ingenstans i Småland. Första dagen på nya skolan innebär bussåkande och hos Liv trissas stressen upp. Hennes pappa försöker ge henne råd och i Livs huvud låter det så här:

"Tänk att du är Beyoncé."
   Det är ett av de sämsta råden jag någonsin fått av min pappa, tror jag. När han sa det för en kvart sedan i hallen trodde jag att han hade fått en liten, liten hjärnblödning. Jag fattar inte hur han ens kom på tanken. Har han träffat mig någon gång?
   "Om det blir jobbigt, menar jag. Du är Beyoncé! Du är en stjärna, och inget kan nå dig, för du är Queen B, allt är lugnt."
Ha!
   Aldrig förr i mänsklighetens historia har någon varit längre ifrån att vara någon slags queen än vad jag är just nu. Jag är bara mitt vanliga, sorgliga jag: Liv, 17 år. Kall och kräkfärdig. Och jag vet ingenting om någonting här, det finns ingenting jag kan hålla mig i. Stannar bussen automatiskt, eller behöver jag ...göra något? Vinka? Hoppa upp och ner så att busschauffören ser mig? Hjärtat pickar som en liten trumma innanför vinterjackan. Det är så mycket jag inte har någon strategi för här. Betalar man med kontanter? Kort? Måste jag...trycka någonstans? (s 6-7)

Visst är språket bra?! Jag lever mig in i Livs liv från första sidan och sedan läser jag på som aldrig förr. 

Precis som med mitt tips igår, Comedy Queen, är detta en bok som jag nämnt på bloggen förr, http://jennypawendes.blogspot.com/2018/10/boktips-och-tankar-om.html.

Jag har också pratat om den i podden Sånt vi läser. Här är länken till avsnittet där boken nämns:


Går du i julklappstankar och har barn i åldern 12-15 ska du definitivt kolla in denna bok. Och undervisar du på högstadiet är det bara att sätta igång och läsa. Inuti huvudet är jag kul är en av årets måste-läsa-böcker.

***

Imorgon tipsar jag om årets bästa svenska bok för unga vuxna. Missa inte det!





lördag 15 december 2018

Årets bästa svenska bok kategorin 9-12 år - Jennys julkalender 15 december 2018

Vilken är årets bästa svenska bok i kategorin 9-12 år? Mitt svar på den frågan är Comedy Queen av Jenny Jägerfeld utgiven av Rabén & Sjögren.  



Jag har redan skrivit om den ett par gånger:



och igår fick jag möjlighet att kort berätta om den i P4 Kristianstad.






Är det så att du har barn i din närhet som är mellan 9-12, då har du här en klockren julklapp. Och gillar du själv att läsa barn- och ungdomslitteratur är detta en av årets måste-böcker. Arbetar du som lärare tänker jag att denna bok kan vara mycket intressant att ha boksamtal om. Låt eleverna utgå från Aidan Chambers fyra grundfrågor:

- Vad tycker du om i/med boken?
- Vad tycker du inte om i/med boken?
- År det någon som du inte förstår eller som är oklart?
- Ser du några mönster?

Läs högt eller låt eleverna läsa på egen hand. Dela upp boken i lässtopp och ha samtal efter varje stopp. Ta gärna fram frågor som kan användas för att utveckla och fördjupa boksamtalen. Vill du veta mer om boksamtal har jag skrivit en del om det här på bloggen men också i boken Mötet med texten. Inkluderande läsundervisning



***


Imorgon presenterar jag mitt val i kategorin årets bästa svenska bok åldern 12-15. Missa inte det!


fredag 14 december 2018

Förstå, värdera, tolka och skapa - Jennys julkalender den 14 december 2018

Den digitala kompetensen finns numera inskriven i våra läroplaner. Fortfarande är vi dock många som funderar över vad det är eleverna ska göra för att utveckla en digital kompetens. Vilka verktyg ska de använda? Vilka förmågor ska tränas? Och hur ska arbetet gå till? Hjälp, idéer och inspiration kan man få genom att utgå från material som Statens Medieråd, Internetstiftelsen, Viralgranskaren Skolverket och Mediekompass tagit fram. Nedan finns en del av detta material länkat.


I början av december publicerade Statens Medieråd och Mediekompass ett material med titeln Publicistguiden.

I denna guide finns samlat fakta och information vad gäller journalistiskt skrivande. Här kan man läsa om olika texttyper, hur man ska gå tillväga för att källkritiskt granska information och vad som gäller vid publicering.

Kopplat till guiden finns MIK för mig och Mediekompass lektionstips. Ett intressant lektionstips är Spåra källan där eleverna just ska spåra källan. De får läsa artiklar och markera det som är fakta eller påstående i artikeln. Sedan försöker de ta reda på varifrån skribenten har hämtat sin fakta.








En annan spännande övning är att leta efter dold reklam i olika medier. Här har Statens Medieråd tagit fram en övning kallad Reklamkurragömma och till denna finns ett dokument att utgå ifrån (se bild till höger). 

Internetstiftelsen har också tagit fram flera lektionsförslag kopplat till digital kompetens. En som jag gillar är den där man granskar vilken bild man ger av sig själv på sociala medier. Lektionen heter Granska kändisar på nätet.








Viralgranskaren granskar nyheter som blir virala genom sociala medier. De lyfter fram bluffsidor och de lyfter fram nyheter som är påhittade. De har även tagit fram en lärarhandledning i källkritik. Den riktar sig både till grundskola och gymnasieskola.

Skolverket har också tagit fram material för lärare kring digital kompetens. För den som vill fördjupa sig finns flera intressanta artiklar att läsa i de olika moduler som presenteras på Lärportalen.






torsdag 13 december 2018

Ungas syn på läsning - Jennys julkalender den 13 december 2018

Undersökningen Unga berättar. En studie av ungas syn på läsning och bibliotek publicerades igår. Den är skriven av Åse Hedemark och utgiven av Svensk Biblioteksförening. 



Unga berättar är en mycket intressant läsning för alla som arbetar på bibliotek och i skola. Om man inte har tid att läsa den kommer här en kort sammanfattning (med fokus på resultatet som rör skola). 

I undersökningen har 92 ungdomar födda år 2001 eller 2002 deltagit. De bor alla i något av länen Västra Götaland, Stockholm, Västernorrland och Uppsala. Intressant är att en majoritet av de intervjuade förknippar läsning med en tryckt bok och med skönlitteratur (s 12). Intressant är också att ungdomarna gör en tydlig skillnad mellan det de läser på fritiden och det de läser i skolan (s 15). Att läsa i skolan ses som något tråkigt och påtvingat (s 16).  

Om ungdomarna själva får välja böcker handlar det ofta om:
  • fantasy, 
  • dystopier, 
  • science fiction, 
  • klassiker, 
  • självbiografier
  • verklighetsbaserade böcker (s 16)
När ungdomarna läser på sin fritid är det för att bli underhållna och roade men också få ta del av andras perspektiv. Det kan också handla om att få känna igen sig, bli speglad eller bli känslomässigt berörd (s 19 och 22). Någon läser för att öka sitt ordförråd och bli allmänbildad (s 22). 

Film visar sig vara en ingång till läsning. När ungdomar har sett en film som är baserad på en bok vill de ofta läsa boken (s 23). 

Intressant är att ungdomarna upplever att lärare och bibliotekarier generellt sett INTE kan ge bra boktips (s 30). Men det finns undantag. De kan ibland vända sig till en lärare eller bibliotekarie och då är det någon som de har förtroende för.

Intressant är också att familjens läsvanor är relevanta för huruvida ungdomarna själva läser (s 36). 

Tittar man på skolans läsning kan man se att ungdomarna ser likheter mellan den skönlitterära läsningen och sakprosaläsningen. I båda fallen läser de för att hitta svar och information (s 39). Läsningen blir instrumentell och funktionell (s 64). Det lustfyllda, som finns i fritidsläsningen, finns inte med i skolsammanhang. Många av ungdomarna utvecklar strategier för att "slippa" läsa i skolan (s 40). Det kan innebära att de hoppar över långa partier i boken de har framför sig och istället går direkt till den sida där svaret på frågan finns. Det kan också innebära att de läser andras recensioner och sedan sätter samman dem till en egen recension.

***

När jag läser Unga berättar är det många tankar som dyker upp i mitt huvud. Hur kan jag som lärare hjälpa eleverna utveckla en mer positiv syn på skönlitterär läsning i skolan? Vad kan jag göra för att minska steget mellan fritidsläsningen och skolläsningen? Vilket utbud ska jag låta mina elever få ta del av? Varför har ungdomar så lågt förtroende för lärare och bibliotekarier när det gäller att få tips på böcker? Hur kommer jag bort från den instrumentella och funktionella läsningen? 

Vilka tankar få du av sammanfattningen ovan eller av undersökningen? Dela gärna med dig!





onsdag 12 december 2018

Battle - Jennys julkalender den 12 december 2018

Är du på jakt efter en feelgood-ungdomsbok? I så fall ska du kolla in Battle av norskan Maja Lunde.



Du kanske känner igen författarens namn. Hon ligger bakom succén Binas historia som kom för några år sedan men har också skrivit Blå som är andra boken av fyra som tar upp klimatförändringar på vår jord men ur ett skönlitterärt perspektiv. 

Ungdomsromanen Battle läste jag för ett år sen ungefär och jag blev tagen. Kanske var det dansen (jag är uppväxt med Fame), kanske var det att handlingen utspelade sig i Norge (ett land som känns bekant efter att ha sett alla delarna av SKAM) eller så var det kanske bara så att Lunde har skrivit en riktigt fin berättelse. För det är Battle. Den är fin. Man skulle kort kunna beskriva den så här:

Rik flicka möter fattig pojke och tycke uppstår. 

Det låter kanske inte så originellt. Men det originella är att Lunde lyfter in dansen. Den är viktig rakt igenom hela boken och de två huvudpersonerna Amalie och Mikael lever för den. Amalie med sin balett och Mikael med sin  hiphop. Men det finns också något annat som gör boken intressant. Amalies värld rasar då det visar sig att pappan inte längre har några pengar. Han är bankrutt och med det börjar ett nytt kapitel i Amalies liv. Hon kan inte längre bo kvar i det fina området i Oslo utan hamnar i en fattig förort. Det gör att hon börjar fundera över vem hon egentligen är och vilket liv det är hon vill leva.

Anledningen till att jag lyfter denna bok just nu är för att den har kommit som film. Tänk vad spännande det skulle vara att jämföra bok med film. 



Vill du veta mer om Battle? I så fall ska du lyssna på podden Sånt vi läser avsnitt 21, där jag bland annat pratar om den.


tisdag 11 december 2018

Kreativa skrivövningar - Jennys julkalender den 11 december 2018

Igår hade vi Olivia Bergdahl på besök. Wow, säger jag! Vilken energi. 



Eleverna fick testa på olika skrivövningar och det gjorde de med glädje. Två av dessa övningar tänker jag att andra kan ha glädje av och därför får de helt enkelt bli mitt tips för dagen.

Första övningen, som ska bli en dikt, bygger på associationer. Vad tänker du på när du hör ordet katt? Okej päls. Vad tänker du när du hör ordet päls? Okej mjuk. Vad tänker du när du hör ordet mjuk? Okej glass. Jag du förstår. Du utgår från ett ord och sedan associerar du fritt. För att hjälpa eleverna på traven bestämmer du det ord som ska vara utgångspunkt och du säger att de ska associera i tre steg. På tavlan skriver du: 

Glass
1. 
2. 
3. 

Sedan får eleverna associera fritt. Här är ett exempel:

Glass
1. Sommar
2. Varmt
3. Bada

När eleverna kommit så här långt låter du dem utgå från dessa ord men sätta in dem i följande fraser:

1. Jag är
2. Du är
3. Det känns som 

Behöver de böja ett ord eller lägga till ett ord för att få ett flyt i dikten går det bra. Dikten ovan blir då:

Glass
Jag är sommar
Du är varm
Det känns som ett bad

Kanske inte så bra. Mina elever lyckades klart bättre. Kolla in dessa!

Pistol
Jag är vapen
Du är USA
Det känns som Vietnam

Katt
Jag är ett husdjur
Du är kelig
Det känns som terrorism

Bastant
Jag är tung
Du är bred
Det känns stabilt


Den andra övningen handlar om allitteration. Här ska eleverna leta ord som börjar på samma bokstav eller ljud. Utgå från några bokstäver, exempelvis s, k, a och r. Låt eleverna gå samman i par och tillsammans skriva ner så många ord som de bara kan som börjar på den bokstaven som de valt. Efter någon minut är det dags att bryta och nu ska eleverna försöka skriva en eller flera meningar med så många av sina ord som möjligt. De kan få lägga till ord som och, men och de kan också få böja sina ord och använda dem hur många gånger som helst. Så här blev det när några elever samlade ihop sina ord på bokstaven f:

Fisken fällde felaktiga fjärtar
Fågeln flög fumlandes från de fasta fungerande flygplanen.
Få flugor flyger fort fram.

Och för den som vill utveckla övningen finns exempel i ett av mina tidigare blogginlägg. I det skriver jag om hur man med bilder kan låta eleverna skriva anaforer och allitteration, http://jennypawendes.blogspot.com/2016/05/att-skriva-poesi-ar-skoj.html





måndag 10 december 2018

Hundpromenaden för att skapa egna berättelser - Jennys julkalender den 10 december 2018

Har du läst Hundpromenaden? Alltså Sven Nordqvists senaste bok? 



Det är en helt underbar bilderbok som inte har en enda rad text på sina sidor. Den räknas med andra ord in i skaran silent books. Hade jag undervisat i F-3 hade jag använt denna bok för att låta eleverna skapa egna berättelser. Bokens illustrationer lockar fantasin. Vilka äventyr kan hundvakten och hunden vara med om? Min utgångspunkt hade varit raderna som finns på bokens omslag. På baksidan står det:

Tänk att få gå ut med tantens stora hund!
En liten kissrunda bara.
Gå nu inte för långt bort!
Nädå. Bara en liten runda.
Och var inte ute för länge!
Nädå.


Sedan hade jag släppt fantasin lös. Tillsammans hade vi tittat på de olika bilderna och spånat om äventyr. 




Vi hade samlat stödord på tavlan och när hela boken var läst hade jag gett eleverna i uppdrag att skriva egna äventyr. Vad ska din hundvakt och hund vara med om? Eleverna hade fått ut stödstrukturer kring berättande text. Kanske ett berättelseansikte eller en enkel tabell med först-sedan-sist. 




De hade fått ut börjor och tomma seriestrip. 



Sedan hade de fått börja måla och/eller skriva. Kanske hade de fått arbeta i grupp, kanske enskilt. Så småningom hade vi haft en massa berättelser, alla med utgångspunkt från Hundpromenaden.







söndag 9 december 2018

Porträttbild och upphovsrätt - Jennys julkalender den 9 december 2018



För ett tag sedan fick jag ett tips av Linda Sternö. Hon brukar använda en uppgift med porträttbilder för att få elever och studenter att fundera över frågor som:

- Vem äger bilden?
- Får jag lägga ut bilder hur som helst?
- Får jag ta bilder på vem som helst?
- Får jag spara bilder som jag tagit på andra personer?

Uppgiften handlar alltså om att börja fundera över frågor som rör bildrättigheter och upphovsrätt, något som är mycket spännande men också oerhört viktigt i vårt digitala samhälle. 

Hur går då denna uppgift till? Först och främst måste man se till att alla elever har en kamera eller en enhet med kamerafunktion. När det är gjort delar man in klassen i par. Eleverna ska sedan ställa tre frågor till varandra:

1. Får jag ta en bild av dig?
2. Får jag visa bilden för andra?
3. Får jag spara bilden på min enhet?

Man visar en fråga åt gången och eleverna inleder med att ställa fråga 1 till varandra. Får de ett ja tar de ett foto på varandra. Får de ett nej tar de inte ett foto. Därefter ställer de den andra frågan. Får de ett ja kan eleverna i paret visa bilderna för andra grupper. Sedan ställer de den tredje frågan till varandra. Får de ett ja sparar de bilden. Får de ett nej tar de bort bilden. 

När eleverna ställt de tre frågorna får de tid att reflektera över sina egna svar men också över klasskompisens svar. De kan exempelvis fundera över: Hade de svarat likadant hela tiden? Skilde sig svaren åt? Hur kändes det att få dessa frågor? Var det något som de oroade sig för?

Elevernas svar kan sedan följas upp i ett samtal i helklass. Ofta kan man se att paren under övningen fastnat i frågor som:
- Kan jag få se på bilden och godkänna att den är ok?
- Vad ska du göra med bilden?
- Varför vill du spara bilden?
- Får man ta bilder och lägga upp dem utan samtycke?

Det brukar också bli intressanta diskussioner om etiska aspekter och juridiska aspekter och hur dessa inte alltid går hand i hand. 

Vill man veta mer om vad som gäller med bilder och att lägga ut bilder i sociala medier kan man läsa vidare här:

Man kan också kolla in denna film från Statens Medieråd.





lördag 8 december 2018

Material till Tomten och Tomten är vaken - Jennys julkalender den 8 december 2018

Många är det som just nu efterfrågar tips på texter om jul. Igår skrev jag om Tove Janssons Granen och idag tänkte jag nämna två andra texter. 

År 1881 publicerades för första gången dikten Tomten av Viktor Rydberg. Det var i Ny Illustrerad Tidning. Hela dikten hittar man på Projekt Runebergs hemsida. År 1941 spelade Gösta Roosling in en kortfilm baserad på dikten och i denna läses dikten upp av Hilda Borgström. Filmen hittar man på SVT:s Öppet arkiv.  

År 1960 fick Astrid Lindgren i uppgift att skriva en egen text med utgångspunkt i Rydbergs dikt. Lindgrens text gavs dock inte ut i Sverige, inte det året i alla fall. Det skulle faktiskt dröja hela 52 år, till år 2012. Texten blev en egen bok med illustrationer av Kitty Crowther. Den fick titeln Tomten är vaken



Då man vet att Lindgrens text bygger på Rydbergs dikt är det mycket spännande att jämföra de två. Vilka likheter och skillnader finns det mellan de två texterna? Man kan exempelvis titta på: 
  • språk, 
  • innehåll, 
  • form, 
  • tema, 
  • motiv


Till sin hjälp kan eleverna ha ett venndiagram. 



Du hittar ett tomt venndiagram HÄR

Förslag på arbetsgång:
1. Inled med att läsa de två texterna. Sammanfatta tillsammans handlingen och fånga upp svåra ord eller fraser.
2. Låt eleverna därefter jämföra de två texterna med varandra. De kan exempelvis utgå från punkterna språk, innehåll, form, tema och motiv. Eleverna kan med fördel arbeta parvis eller i grupp. Dela ut venndiagram, som kan fungera som en stödstruktur.
3. Låt eleverna redovisa sina jämförelser för övriga i klassen. Redovisningen kan vara muntlig eller skriftlig.



fredag 7 december 2018

Julberättelser - Jennys julkalender den 7 december 2018

Julen närmar sig med stormsteg. Idag tänkte jag tipsa om en riktigt fin jultext som man kan läsa högt för sina elever, nämligen Tove Janssons Granen. Förra året gav Förlaget ut den ut på nytt tillsammans med en annan fin berättelse av författaren, Det osynliga barnet

Granen är en allålderstext. Den fungerar att läsa för både unga och gamla. 

I Granen väcks Muminfamiljen ur sin vinterdvala och måste förbereda julen. De vet inte vad julen är för något. Alla andra springer hysteriskt omkring och snart förstår Mumintrollen att det är något hemskt:

"Mamma, vakna, sa Mumintrollet förskräckt. Nånting hemskt har hänt. De kallar det jul.
Vad menar du? sa mamman och stack fram nosen.
Jag vet inte riktigt, sa hennes son. Men ingenting är ordnat och nån har gått förlorad och alla springer omkring som tokiga. Kanske det är översvämning nu igen."

Granen får en att fundera över det där med jul och den hysteri som den ibland kan innebära. Granen finns också inspelad och här är det författaren själv som läser sin text.






Inför läsningen kan man fundera över frågor som: 
  • Novellen heter Granen. Vilka tankar väcker denna titel hos dig? 
  • Vad tror du att Granen handlar om?
  • Vad är julen för något?
  • Vad är julstress?

Efter läsningen kan man lyfta frågor som:
  • Vad betyder julen för de som bor i Mumindalen? 
  • Vad betyder julen för Muminfamiljen? 
  • Vad betyder julen för människor i Sverige idag? 
  • Vad betyder julen för dig?
  • Vad kan man göra för att minska julstressen?

Man kan också arbeta med texten på andra sätt. Intressant kan vara att analysera dramaturgin. Utgå från den dramaturgiska kurvan och låt eleverna fundera över hur författaren bygger upp sin berättelse.



torsdag 6 december 2018

Stationer med diktskrivande - Jennys julkalender den 6 december 2018

Idag tänker jag dela med mig av ett lektionsupplägg som fungerat superbra i mina klasser. Det handlar om diktskrivande. För en del elever är det svårt att skriva dikter, för andra är det hur lätt som helst. Jag har märkt att det är lättare att få alla att komma igång om man styr diktskrivandet på olika sätt. De senaste åren har jag arbetet med stationer. Varje station har erbjudit en ny diktuppgift men också en ny form för dikten. 

Denna vecka fick mina elever utgå från sex olika stationer. Vid varje station la jag ut en specifik uppgift (med ett exempel på en dikt gjord utifrån uppgiften), några pennor och papper. På bilden nedan finns instruktionen till att skriva en ordklassdikt. 


Övriga stationer som mina elever fick testa var:

- skriv en haiku
- skriv en dikt med anafor
- skriv en miljödikt (Här får eleverna skriva en dikt på tre rader. Första raden besvarar frågan Vad ser du? Andra raden besvarar frågan Vad hör du? och tredje Vad känner du?)
- skriv en dikt på en bokstav 
- skriv en dikt med enstaviga och tvåstaviga ord (rad 1 och 3 enstaviga ord och rad 2 och 4 tvåstaviga ord)

Innan man släpper eleverna fria måste man kolla av att de vet skillnaden på enstaviga och tvåstaviga ord. Jag skrev på tavlan upp några av elevernas exempel. Några elever ville också att jag skulle skriva upp alla vokaler, så då gjorde jag det.



När alla visste vad de olika stationerna gick ut på fick de sätta igång. Eleverna skrev och skrev och skrev. Det blev en hel del dikter om epa-traktorer och klassrummet. Det blev en del räknande av stavelser men också en del diskussioner om enstaviga och tvåstaviga ord. Några kom på att de till haikudikterna kunde använda ord med fler stavelse än så. 

När alla elever skrivit dikter från alla stationer fick de i uppgift att läsa igenom sina dikter. De skulle därefter välja ut den som de tyckte var den allra bästa. Denna fick de läsa upp för övriga i klassen.

onsdag 5 december 2018

Just Read, ett tillägg för att göra digitala texter läsarvänliga - Jennys julkalender den 5 december 2018

Jag har under lång tid använt ett tillägg som heter Mercury Reader när jag ska läsa texter som ligger på nätet. Genom detta tillägg har jag kunnat rensa bort allt från en internetsida, allt förutom den text som jag har velat läsa. Det har varit en riktigt bra hjälp. Nu har jag hittat ett annat tillägg som fungerar på samma sätt. Detta tillägg heter Just Read.


Hur fungerar då detta tillägg? Jo, man hämtar det från Chrome Web Store. Sedan går man till den sida på nätet som man vill läsa. Jag valde idag www.so-rummet.se och en text om julfirande. Som du kan se innehåller sidan både reklam och en massa annan information som lätt stör läsningen.



För att få bort allt förutom artikeln klickar jag på ikonen för Just Read. Texten öppnar sig då i en ny flik som ser ut så här.



Allt förutom det som tillhör artikeln försvinner bort. Sedan kan man som läsare ställa in sin sida. Jag har lagt till en röd markering på bilden ovan, för att tydliggöra de olika funktioner som finns i Just Read. Klickar du på pennan får du upp en meny som låter dig ställa in textstorlek men också ändra bakgrundsfärg och textfärg. Du kan sedan spara din text och de inställningar som du gjort ligger kvar.



Bredvid pennan finns en skrivarfunktion och när du ställt in texten så som du önskar kan du skriva ut den och läsa den på papper. Du kan också spara den som en pdf.

När du är nöjd klickar du på krysset som finns bredvid skrivarsymbolen och du kommer tillbaka till www.so-rummet.se på nytt igen. Svårare än så är det inte!


tisdag 4 december 2018

Samplingsdikter - Jennys julkalender den 4 december 2018

- Det här var ju nästan lite roligt!

Det sa en av mina elever idag efter att vi hade arbetat med samplingsdikter. Vad är då samplingsdikter? Jo, det är när man utgår från redan skrivna verk och plockar meningar från dem. Dessa meningar sätts sedan samman till en ny dikt.

Idag valde jag att utgå från 7 olika diktböcker.  Jag delade in klassen i grupper om tre eller fyra personer. Varje grupp satte jag vid egna "stationer". Det betyder att man behöver ha en hel hop med diktsamlingar för att arbetat ska kunna fungera. Idag arbetade jag bland annat med dessa böcker.





När eleverna satt i sin grupp tog de en diktbok var och bläddrade slumpmässigt i den. De satte ner sitt finger och den rad som fingret landade på var den som de sedan skrev upp på sitt papper. Nästa elev i gruppen bläddrade i sin bok, satte ner fingret och skrev upp raden.

Snart var alla sju diktböcker använda och eleverna hade en ny dikt bestående av sju rader. De fick nu i uppgift att sätta en titel på dikten. När de gjort det gick de vidare till en ny station och arbetet började om.

När alla grupper hade tagit fram tre dikter fick de i uppdrag att välja ut den dikt som de tyckte bäst om. De fick öva på att högläsa den och sedan redovisade de sin dikt för övriga i klassen.

Det var ett uppskattat arbete.

Under skapandet gick jag runt och lyssnade på elevernas samtal. De var fascinerade över att så många poeter har "konstiga" namn. Några grupper samtalade om dikternas innehåll och form. Får en dikt handla om precis vad som helst och se ut hur som helst?, undrade de. Imorgon kommer vi att fortsätta arbeta med dikter men då med en helt annan uppgift.

Vad ger då en sådan här uppgift? Jag tänker att den ger massor. Eleverna är kreativa och skapar egna dikter. De samtalar om och reflekterar över dikters form, innehåll och titlar. Det är ett skapande i en lekfull form och eleverna blir motiverade. De vill gärna skapa klassens "bästa" dikt.







måndag 3 december 2018

Digitala bokcirklar - Jennys julkalender den 3 december 2018

Allt ska brinna (inbunden)



Kärlek, hat och andra filter (inbunden)

Gillar du att läsa böcker? Skulle du vilja diskutera din läsning med andra? Känner du att du inte riktigt har någon i din omgivning att diskutera med? Då ska du kanske kolla in de olika digitala bokcirklar som finns.

En digital bokcirkel är en bokcirkel, där samtalet helt eller delvis äger rum digitalt. De bokcirklar som är helt digitala kan vara lösningen om man inte har någon i sin närhet att samtala med. Genom att ha en uppkopplad enhet kan du i den digitala cirkeln diskutera med andra och det oavsett var du själv befinner dig. Det gör också att du får möjlighet att samtala med människor som du kanske aldrig annars skulle ha mött. Vilken möjlighet!

Vad finns det då för digitala bokcirklar? 2016 startade jag Den digitala bokcirkeln på Facebook. Detta är en sluten bokcirkel och alla samtal sker helt digitalt. Alla samtal kretsar kring ungdomsböcker och varje månad röstar medlemmarna fram en bok som sedan blir kommande samtalsbok. Just nu är det Kärlek, hat och andra filter av Samira Ahmed som är i fokus. Nästa månad kommer vi att samtala om Sofia Nordins Allt ska brinna. Samtalet går till på så sätt att administratören lägger ut frågor och sedan kan alla medlemmar kommentera dem och övrigas inlägg. Möjlighet finns också att lägga ut egna frågor till den bok som diskuteras.

En annan digital bokcirkel är Kulturkollo läser. Även denna finns på Facebook. Här diskuteras främst romaner och det är ibland gamla klassiker och ibland helt nyskrivna böcker. Upplägget är i stort sett detsamma som hos Den digitala bokcirkeln.

Bokcirklar.se kan vem som helst starta en bokcirkel. Just nu finns det 355 olika att välja mellan. Vissa av dessa cirklar träffas IRL när det är dags för samtalet men det finns också några som genomför samtalen på digital väg.

Kanske är en digital bokcirkel något för dig att testa? Arbetar man i skolans värld kan en digital bokcirkel öppna upp för samtal över klass- och skolgränser.