Mallar och instruktioner

söndag 18 november 2018

Att utveckla elevers ordförråd

Att ordförrådet är centralt för läsförmågan vet vi. Vi vet också en hel del om hur barn och unga bygger sitt ordförråd. Barn under 10 år lär sig nya ord genom explicit instruktion och inte genom egen läsning. Barn över 10 år lär sig nya ord även genom egen läsning. Vi vet också att högläsning i skolan kan vara en viktig del i att utöka barns och elevers ordförråd, framför allt om den är dialogisk och bygger på interaktion, samtal och frågor. Vi vet även att en text som innehåller 5-10 % okända ord är mycket svårläst men svårläst blir en text redan med 2 % okända ord. Att se till att eleverna utvecklar sitt ordförråd blir med andra ord centralt. Vad innebär det då att kunna ett ord?

I skriften Lära barn att läsa utgiven av LegiLexi kan man läsa att kunna ett ord innebär att:

- man kan använda ordet i tal och skrift
- man kan känna igen ordet i ett nytt sammanhang
- man kan avgränsa ordet
- man kan förklara ordet med egna ord (s 105)

Hur kan man då se till att eleverna lär sig nya ord? Det finns många olika sätt. Man kan exempelvis arbeta med Text Talk i samband med läsning. Ett Text Talk genomförs i flera steg.

Steg 1: Läraren läser igenom texten och markerar ord som är väsentliga för att förstå texten innehåll (max 10 ord).
Steg 2: Läraren läser texten högt.
Steg 3: Läraren stannar upp vid varje markerat ord och ger en förklaring av ordet.
Steg 4: Eleverna får sedan arbeta med orden och då bl a använda begreppskort.

Begreppskorten kan vara enkla med begreppet på ena sidan och en förklaring på andra. Om sådana har jag skrivit ett tidigare inlägg. Se Elevaktiva arbetssätt kring ord och begrepp

Begreppskort kan också utvecklas med flera delar såsom exempel, en bild, en mening med ordet i o.s.v.


Dessa kort kan eleverna med fördel göra i par. De får då använda sitt muntliga språk för att komma överens om vad som ska finnas med i de olika rutorna. När de är klara kan de få presentera sina begreppskort för övriga i klassen. Vill man kan sedan korten sättas upp på klassrumsväggen och vara ett stöd i det fortsatta arbetet.

Undervisar man i matematik kan man använda tanketavlan som är framtagen av NCM. Den ser ut så här och är också en form av begreppskort.


I Symbol skriver man in exempelvis ett tal 10-5. I ord skriver man en berättelse. I föremål lyfter man in konkreta föremål och i bild ritar man en bild som illustrerar symbolen.

Man kan också arbeta med Frayerdiagram. Dessa diagram skrev jag om i inlägget Frayerdiagram i klassrummet. De påminner en hel del om de utvecklade begreppskorten. Viktigt i arbetet med sådana här begreppskort är att eleverna får vara aktiva och både tala och skriva. När eleverna använder ordet i olika sammanhang och i olika situationer ökar chansen att det automatiseras och blir en del av det egna ordförrådet.

Det skulle vara spännande att få höra hur du arbetar med Text Talk och med begreppskort. 



torsdag 8 november 2018

Läsning som social hävstång


Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta. Den ena rapporten efter den andra visar samma sak. Skillnaderna i vår svenska skola ökar. Det kan man läsa i exempelvis OECD:s rapport Equity in Education.  Breaking Down Barriers to Social Mobility (publicerad den 23 oktober 2018), i Education at a Glance 2018. OECDIndicators (publicerad den 11 september 2018) och i Unicefs An Unfair Start
Inequalityin Children’s Education in Rich Countries (publicerad i oktober 2018). Det rimmar helt fel med våra styrdokument. I dem framgår det med tydlighet att skolan ska vara likvärdig. I Skollagen kan man läsa:

Likvärdig utbildning
9 §   Utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmet oavsett var i landet den anordnas. (Skollagen)

I läroplanen för gymnasieskolan, som jag följer, står följande:

En likvärdig utbildning
Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov […] En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika. Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar, behov och kunskapsnivå. Det finns också olika vägar att nå målen. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla. Skolan har ett särskilt ansvar för elever med funktionsnedsättning. (Gy11)

Men rapporterna talar sitt tydliga språk. Vi når inte fram. Vår skola är inte likvärdig. Och det som blir tydligt är att skillnaderna ökar ju äldre eleverna blir. Tittar man på läskunnigheten, som är ett område som ligger mig varmt om hjärtat, ser man att nästan 20 % av alla 15-åringar saknar grundläggande läskunskaper. Att inte kunna läsa leder till stora svårigheter i ett kommande vuxen- och yrkesliv men det leder också till en ökad risk för fattigdom och till utanförskap. Och tyvärr är det så att barn till föräldrar med låg utbildningsnivå generellt lyckas sämre i den svenska skolan. När dessa barn sedan växer upp och får egna barn är den negativa spiralen ett faktum.

Att jag lyfter läsningen är inte bara för att det är en viktig fråga för mig utan också för att den är så central för lärandet. Kan du läsa klarar du många av skolans ämnen och du har goda förutsättningar att ta dig igenom både grundskola och gymnasieskola men också universitetsstudier. Och klarar du av dina studier har du goda chanser till jobb och risken för utanförskap minskar. Läsningen kan bli en social hävstång för att använda ett begrepp som Statens Kulturråd för fram i skriften Med läsning som mål (2015, s 100-101). Det har visat sig att lustläsning på fritiden har större betydelse för elevers skolresultat än deras föräldrars utbildningsnivå. Med detta i tanke blir det viktigt att arbeta med läsningen från förskola till universitetet. Läsningen får inte släppas när eleverna kommer upp på högstadiet eller gymnasiet. Gör man det, kommer framtida undersökningar visa samma resultat som de nutida…skillnaderna i elevernas läsförmåga ökar med stigande ålder.

Vad kan man då göra som lärare? Jag tänker att man ska fortsätta arbeta med litteratur i klassrummet. Man ska läsa tillsammans, samtala om det man läst men också skriva kring läsningen. Det är viktigt. Jag tror också att man ska fortsätta lägga tid på enskild läsning. Om eleverna får läsa 20 minuter varje dag under alla sina år från lågstadiet till gymnasiet kommer deras läsförmåga med största sannolikhet att öka. Läsning är en färdighet som behöver underhållas. Ju mer du läser, ju bättre läsare blir du. Därför är jag extra glad när min skola, Wendesgymnasiet, nu har bestämt sig för att satsa på läsning. Alla elever på Fordons- och transportprogrammet får varje morgon under 20 minuter läsa i en bok som de valt på egen hand eller i samråd med undervisande lärare och bibliotekarie. En del läser med öronen, andra med ögonen. Hur de läser spelar egentligen ingen roll. Det viktiga är att de läser. Vårt mål? Det är givetvis att skapa goda läsare och att låta läsningen bli den där sociala hävstången.


måndag 5 november 2018

Video Recorder på Chromebook

Har du sett tillägget Video Recorder? Med detta tillägg kan du spela in filmer på din Chromebook.  Den stora fördelen med Video Recorder är att du kan spela in filmer som är längre än de där 15 minuterna som många andra tillägg har som gräns. Perfekt om du ska låta eleverna spela in en podcast eller ett boktips!

Nedan följer en kort instruktion hur du gör för att komma igång.

Du hämtar Video Recorder i Web Store.



När du hämtat tillägget lägger det sig som en ikon i listen uppe till höger. Du klickar på ikonen, som ser ut som en röd prick, och sedan är det bara att starta första inspelningen. Du väljer "Start Camera". Då aktiveras kamera och mikrofon.


Därefter kan du starta inspelningen genom att klicka på "Start Recording". 



När du är klar med din videoinspelning klickar du på "Stop Recording". 



Din film lägger sig då i en lista nedanför inspelningsrutan. Från denna lista kan du sedan ladda ner din fil. 


Sitter du på en Chromebook lägger sig filen i din Drive. 

Svårare än så är det inte. Och vill du dela din film med andra går du till din Drive, hittar filmen och delar den genom länk.

Lycka till!