onsdag 21 februari 2018

Elevaktivt arbetssätt kring ord och begrepp


Ibland kan lärande i lekfulla former vara motiverande och aktiverande. För några veckor sedan lät jag lärare från Borås testa att arbeta med begreppskort på ett lekfullt sätt. De tyckte det var mycket roligt och också något som de framöver skulle testa i sina klasser.

Du undrar kanske vad vi gjorde? Jo, vi gjorde följande. Jag hade i förväg laminerat ordspråk som jag hämtat från Folkhalsan.fi. Jag delade ut dessa ordspråkskort till lärarna. De fick vars ett. På ena sidan av kortet fanns halva ordspråket och på andra sidan fanns fortsättningen. 



Lärarna fick sedan gå runt i klassrummet med sina kort. Så fort de mötte någon hälsade de på varandra och sedan visade första person inledningen på ordspråket och den andra personen sa fortsättningen. När det var gjort sa andra personen inledningen på sitt ordspråk och första personen fick säga fortsättningen. Klarade båda lärarna av att säga fortsättningen bytte de kort med varandra och gick vidare. Klarade de inte av att säga fortsättningen behöll de sina kort och gick vidare för att hälsa på en ny person. 

Detta sätt att arbeta kallas ibland "Fråga, fråga, byt", exempelvis i Grundbok i kooperativt lärande utgiven av Studentlitteratur. Jag tänker att arbetssättet kan användas när man ska nöta in begrepp i ett arbetsområde eller i ett ämne. I matematiken kan det användas om eleverna ska lära sig geometriska figurer, inom NO om man ska arbeta med kroppen och kroppsdelar, i historia kan det vara begrepp inom källkritisk metod... Arbetssättet passar både yngre och äldre elever. Vill man få eleverna delaktiga redan i förarbetet kan de hjälpa till att skriva begreppskorten med begreppet på ena sidan och förklaringen på andra. 


fredag 9 februari 2018

Hem- och expertgrupper i undervisningen

Hur kan man skapa grupparbeten där eleverna tar ansvar för sitt lärande och för gruppens lärande? Jag tänker att man kan ta hjälp av hem- och expertgrupper, en modell som har sitt ursprung i USA och Texas och California University. Modellen togs fram av bl a Elliot Aronson under 1970-talet och fick då namnet jigsaw (pusselbit).

Modellen fungerar ypperligt att använda i alla ämnen och den kan användas för både större och mindre arbeten. Den skapar elevaktivitet och eleverna görs till resurser för varandra. 

Hur fungerar modellen? Enkelt kan man säga att man delar in sin klass i hemgrupper. Jag brukar använda 4 elever/hemgrupp. Varje elev i gruppen får ett område som just hen ska bevaka. Arbetar man med svensk grammatik kan varje elev få en ordklass som ansvarsområde (substantiv, verb, adjektiv och pronomen exempelvis). För att förtydliga har jag i bilden nedan låtit varje elev i hemgruppen få en färg och en siffra. 



Som lärare ser man till att förtydliga vad det är eleverna ska fokusera på och arbeta med. När hemgrupperna har koll på läget splittrar man denna grupp. Nu organiserar man istället eleverna i expertgrupper. Alla elever som har ansvar för substantiv samlas i en grupp, alla som ansvarar för verb i en annan, alla som ansvarar för adjektiv i en tredje och slutligen alla som ansvarar för pronomen i en fjärde. 


Expertgruppens uppgift är att tillsammans ta fram information om sin ordklass och också bestämma hur man ska redovisa sin information för hemgruppen. Till sin hjälp kan expertgruppen behöva olika typer av stödstrukturer.

När expertgruppen samlat information och bestämt hur man ska redovisa denna för hemgruppen splittras expertgruppen och eleverna går tillbaka till sin hemgrupp.


I hemgruppen sitter nu elever som har kunskap om helt olika saker. Nu ska denna kunskap delges alla i hemgruppen. Eleverna redovisar det som de kommit fram till i expertgruppen och möjlighet finns för övriga i gruppen att ställa frågor för att fördjupa, förtydliga och reflektera.

När man arbetar på detta sätt blir alla elever i hemgruppen viktiga. De har olika specialområden och måste kunna delge denna till övriga. Min upplevelse är att modellen skapar aktiva elever som tar ansvar för sitt eget och varandras lärande.

Har du svårt att se hur du kan använda modellen i din undervisning? Här kommer några förslag. Undervisar du i matematik kan du låta eleverna få få arbeta med area och varje elev i hemgruppen ansvarar för en sorts figur/form. Undervisar du i religion och ska arbeta med judendom kan eleverna i hemgruppen få ansvar för exempelvis högtider, symboler, historik, heliga skrifter. Är du lärare i NO och eleverna ska arbeta med hållbarhet kan eleverna få fördjupa sig i plast, metall, papp...

Det skulle vara spännande att få ta del av hur du använder hem- och expertgrupper i din undervisning.