fredag 22 februari 2019

Utredande uppsats i svenska

Under de senaste veckorna har jag skrivit en del om mitt arbete med romanen Slutet. Det ska jag göra idag också. Jag tycker om att arbeta med skönlitterära böcker och tänker att man utifrån dem kan få in stora delar av kursen. Vi läser, skriver och samtalar. Vi använder litteraturvetenskapliga begrepp. Vi möter texter av författare från olika tider och vi funderar över relationen mellan litteratur och samhälle. Under de senaste veckorna har vi ägnat mycket tid åt att läsa, samtala och skriva korta reflektioner. Under de kommande veckorna ska vi arbeta med en längre utredande text.

Kommande vecka ska jag gå igenom hur denna utredande text ska skrivas. Till vår hjälp har vi avsnittet om Skriftlig framställning i läromedlet Metafor 2 och en Google Presentation som jag tagit fram kopplat till romanen Slutet.


Då romanen har flera intressanta motiv, vilka passar utmärkt att diskutera, tänker jag att uppsatsen ska ta sin utgångspunkt här. Eleverna ska få arbeta med något motiv och jämföra med hur det skildras i andra skönlitterära texter. Det borde fungera bra, då vi parallellt med läsningen av Slutet också kopplat in andra texter (noveller, dikter och låttexter) i undervisningen. Några av dem har jag skrivit om i mina tre tidigare inlägg om romanen:





På måndag ska jag introducera ytterligare en, bilderboken Om dagen tar slut av Lisa Hyder och Per Gustavsson. 



Jag tänker att denna bilderbok tillsammans med novellen Världens sista kväll och romanen Slutet skulle kunna vara intressanta att jämföra.  Hur tänker och agerar karaktärerna i samband med att de får reda på att jorden ska gå under? Detta är bara en ingång. Det finns många andra och här tänker jag att eleverna får fria händer. Visst låter det spännande?!


***

Under vårt arbete med romanen har eleverna också fått börja skapa Spotify-listor. Här kommer en av de låtar som eleverna tycker passar bra ihop med boken.


lördag 9 februari 2019

Motiv i romaner och filmer

Just nu arbetar eleverna med romanen Slutet. Vi kopplar olika litteraturvetenskapliga begrepp till vår läsning. Denna vecka pratade vi om intertextualitet och tema:


Nästa vecka ska vi fördjupa oss i begreppet motiv. Vilka motiv kommer vi att hitta i Slutet? Vi undersöker både huvudmotiv och sidomotiv. Eleverna kommer bland annat att få ut denna modell och sedan få i uppdrag att själva fylla på med motiv som de hittat (och hittar) under sin läsning.


Då vi tidigare arbetat med Jan Fridegårds Trägudars land kommer vi också att fundera över tema och motiv i den boken. Vi gjorde det under vår läsning men det är alltid bra med repetition. Vi kommer även att se två kortfilmer. Vilka motiv kan vi hitta i dem?








Vi kommer därefter att fördjupa oss i motivet olycklig kärlek och till vår hjälp använda olika texter. Jag ska bland annat låta eleverna få läsa Sandra Bejiers krönika Då gråter han men säger inte förlåt och några olika dikter. 


Då eleverna och jag också håller på med Spotify-listor till boken Slutet kommer jag under lektionen att spela upp en låt som jag tänker handlar om olycklig kärlek och som går att knyta till Simons förälskelse i Tilda. Hon vill inte ha Simon längre och det gör Simon ledsen. Han saknar känslan av samhörighet. Låten är Mauro Scoccos Jag saknar oss.




Har du några favorittexter eller favorittåtar om olycklig kärlek? Vilka är det? Dela gärna med dig!


fredag 1 februari 2019

Undergångstema i litteraturundervisningen

Ett undergångstema i litteraturundervisningen låter kanske inte så roligt men roligt det är just vad det är. Min ena klass läser just nu Mats Strandbergs roman Slutet. Det får jag tacka AvMedia Skåne för som köpte in en klassuppsättning av romanen. 

För ett tag sedan skrev jag ett inlägg om hur arbetet med romanen kommer att gå till. Det hittar du här:


Nu är vi igång med romanen och nästa vecka ska eleverna och jag fördjupa oss i hur undergången har skildrats i olika medier. Detta kommer vi att fortsätta med parallellt med vår läsning av romanen. 

Nästa vecka kommer vi att lyssna på musik, titta på en trailer och läsa en novell. Inspiration och tips på undergångslitteratur fick jag i facebookgruppen Svensklärarna. Utifrån tipsen där och min egen idébank kom jag fram till att eleverna kommande lektion ska få stifta bekantskap med följande "texter":

The Final Countdown av Europa
Aniara av Harry Martinsson
Världens sista kväll av Ray Bradbury

När det gäller The Final Countdown ska vi både lyssna på den och läsa texten.



Eleverna ska få fundera över texten. De ska få utgå från frågor som:
  • Vad handlar texten om? 
  • Vad är det som har hänt? 
  • Vilka är "vi"?
  • När utspelar sig handlingen?
  • Var utspelar sig handlingen?
  • På vilket sätt kan denna text kopplas till temat jordens undergång?


Aniara idag har premiär på biograferna i Sverige tänker jag att en ingång till denna text kan vara att se trailern. 


Texten läser vi sedan på www.litteraturbanken.se och jag kommer att förbereda genom att lyfta fram några citat. Däribland detta:
Det finnes skydd mot nästan allt som är
mot eld och skador genom storm och köld
ja, räkna upp vad slag som tänkas kan.
Men det finns inget skydd mot människan.
Eleverna ska få diskutera citatet. Hur ska det tolkas? Vad betyder "det finns inget skydd mot människan"?

Slutligen ska vi läsa Ray Bradburys novell Världens sista kväll som finns att läsa i novellsamlingen Den illustrerade mannen. Även här ska eleverna få arbeta med texten. Frågorna är delvis samma som till låttexten:
  • Vad handlar texten om? 
  • Vad är det som har hänt? 
  • Vem handlar det om? Vilka karaktärer finns med i novellen? Och hur hör de ihop?
  • När utspelar sig handlingen?
  • Var utspelar sig handlingen?
  • På vilket sätt kan denna text kopplas till temat jordens undergång?

Inför läsningen av Slutet fick eleverna reflektera skriftligt över frågorna:
  • Om jorden går under, vem skulle du vilja vara med?
  • Vem vill du vara om jorden går under?

Nu kommer vi att bygga vidare på dessa frågor och eleverna ska individuellt få skriva en text med titeln:

Världens sista kväll

I denna text ska de få berätta om hur de skulle vilja tillbringa sin sista kväll. De ska få berätta var de vill vara, vilka de vill vara med och vad de vill göra. Det blir alltså egna versioner av Bradburys novell.

***

Hittar du något i inlägget som du själv skulle vilja arbeta med är det bara att "knycka". Du får gärna dela med dig av vad du gjort genom att kommentera detta inlägg.





torsdag 24 januari 2019

Var är alla män?

Jag bläddrar i förlagens vårkataloger i hopp om att hitta ungdomsböcker skrivna av män och med manliga huvudpersoner. Jag inser att det är få som lyckas kvala in. Vad är det som gör att vi inte har så många manliga ungdomsförfattare? Och varför är det inte fler (både manliga och kvinnliga författare) som låter sina huvudpersoner vara av manligt kön? Frågan kan kanske tyckas märklig 2019 men för mig som arbetar som lärare på ett yrkesgymnasium med nästan bara pojkar som elever är det en viktig fråga. 

Många av mina elever är inte läsare om man med läsare menar unga som gärna lånar en bok och läser på egen hand. Som lärare försöker jag stimulera och väcka ett läsintresse. Det går inte om jag inte har alternativ som eleverna kan attraheras av. De behöver kunna känna igen sig i karaktärerna. En väg att gå har varit att inleda med att läsa böcker med manliga huvudpersoner. De senaste åren har vi exempelvis läst Mitt extra liv av Johan Unenge, Nattbuss 198 och Ingenmansland av Niklas Krog, Superkrafter på gott och ont och Döden är inget skämt av Karl Modig. I år ska vi läsa Slutet av Mats Strandberg. 

Jag tror inte jag är ensam om att önska att fler män skrev ungdomsböcker med manliga huvudpersoner. Jag skulle också önska att fler kvinnliga författare skrev böcker med manliga huvudpersoner. Det finns några som gör det. Jag tänker exempelvis på Lois Lowry som skrivit Den utvalde, Åsa Asptjärn som skrivit böckerna om Emanuel Kent Sjögren, Christina Lindström som skrivit Jack och nu senast Finns det björkar i Sarajevo?. Ytterligare en som kan nämnas är Katarina von Bredow som skrivit Tappa greppet. Men det räcker inte. Jag vill ha fler. Hur det ska gå till vet jag inte men kanske kan detta inlägg göra att fler får upp ögonen. Vill vi ha läsande pojkar måste vi också kunna erbjuda dem ett brett utbud av böcker.


torsdag 17 januari 2019

Planering för romanen Slutet - ett läsprojekt under 6 veckor

Nästa vecka drar det igång! Då ska eleverna och jag under cirka 6 veckor läsa Mats Strandbergs roman Slutet. Jag ser mycket fram emot detta. Eleverna har själva fått välja bok och först var jag lite nervös. Hur skulle jag få tag i en klassuppsättning? Kunde jag låna från olika bibliotek? Men sen kom jag på att AvMedia Skåne ofta köper in klassuppsättningar. Jag hörde av mig till dem och de sa att de kunde köpa in Slutet. Det tackar jag och eleverna för. Vi blir nu de första som får låna de nyinköpta böckerna. 

Att eleverna valde Slutet känns bra. Jag tycker att det är en av de bästa ungdomsböckerna som gavs ut under 2018, något jag skrev om i december 2018:



Vad ska läsprojektet innehålla? Under de sex veckorna som läsprojektet pågår kommer eleverna att få läsa, skriva och samtala om boken. De kommer också att få skapa egna Spotify-listor kopplade till en utvald karaktär och specifika händelser i boken. Hela läsningen kommer att avslutas med en skrivuppgift bestående av fem delar. Så här kan arbetet sammanfattas:


För några elever är Text & Tanke-logg något nytt så därför har jag tagit fram en (förhoppningsvis) tillräckligt tydlig instruktion. 



Loggarna skriver det i ett Google Dokument som delas med mig. På så sätt kan jag följa deras läsning och lyfta upp sådant i helklass som de reagerat på (eller kanske sådant som de inte alls reagerat på). 


Hur ska arbetet inledas? Då eleverna redan vet vad romanen handlar om kommer vi inte att börja med att förutspå, något jag annars brukar göra. Istället kommer eleverna att få reflektera över följande två frågor:

1. Om jorden skulle gå under, vem skulle du då vilja vara med?
2. Vem skulle du vilja vara, om jorden gick under? Hur skulle du vilja att andra uppfattade dig och beskrev dig?



Jag kommer under vårterminen att skriva mer om vårt arbete med romanen och du får gärna följa det. Om det är någon annan där ute som arbetar med Slutet får ni gärna höra av er. Det skulle vara roligt att få ta del av era planeringar.

torsdag 10 januari 2019

En läroplan, en utställning och en bok

Vad kan man göra med läroplanen, utställningen We have a Dream och boken En droppe midnatt? Säkert hur mycket som helst. I detta blogginlägg ska jag berätta vad eleverna i en svenskgrupp och jag ska göra.



I Läroplan för gymnasieskolan (Gy11) kan man alldeles i inledningen läsa:

Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på [...] Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet mellan människor är de värden som utbildningen ska gestalta och förmedla

Går man till avsnittet 2.1 Kunskaper får man syn på målen med utbildningen. Några av dem lyfter att eleverna efter avklarad utbildning:

  • kan söka sig till saklitteratur, skönlitteratur och övrigt kulturutbud som en källa till kunskap, självinsikt och glädje,
  • kan hämta stimulans ur kulturella upplevelser och utveckla känsla för estetiska värden,
  • har kunskaper om de mänskliga rättigheterna,
  • har förmåga att kritiskt granska och bedöma det han eller hon ser, hör och läser för att kunna diskutera och ta ställning i olika livsfrågor och värderingsfrågor,


Läser man avsnittet 2.2 Normer och värden kan man se att målen är att eleverna:

  • kan göra medvetna ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rät­tigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter,
  • respekterar andra människors egenvärde och integritet,
  • tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt medverkar till att hjälpa människor,
  • kan samspela i möten med andra människor utifrån respekt för skillnader i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,
  • kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och
  • visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.


Allt detta från läroplanen tänker jag väva in i vårens arbete med utställning We have a Dream och boken En droppe midnatt. Jag tänker att arbetet kan anpassas så att det passar både för svenskundervisningen på högstadiet, på gymnasiet och inom svenska som andraspråksundervisningen. I detta inlägg utgår jag från gymnasiet.

Som en uppstart ska eleverna få läsa en text om fotoutställningen som publicerades i Kristianstadsbladet den 13 november 2018. Vi kommer att samtala om texten och sedan koppla samman den med Jason Diakités bok En droppe midnatt. Då ett av fotografierna på utställningen föreställer Timbuktu är kopplingen lätt att göra. 




 Därefter ska eleverna få fundera över följande frågor:

De ska få skriva egna personliga reflektioner och vill de kommer de att få dela med sig av sina drömmar. Vi kommer sedan att ha frågorna med oss när vi besöker utställningen. Vilka drömmar har de människor som är porträtterade? Vad kämpar de för? Vad vill de förändra?

Därefter ger vi oss in i boken. Vi har fortfarande kvar frågorna om drömmar men fyller på med annat. Efter inspiration av Malin Larsson kommer vi under läsningen att stanna upp vid olika citat. Vi kommer att använda citat både från originalversionen av boken och den snabblästa versionen som Vilja Förlag givit ut. Har man som skola Inläsningstjänst kan eleverna lyssna på Viljas snabblästa version. Till citaten har jag tagit fram frågor som eleverna i första hand får reflektera över och besvara på egen hand. Här är några av citaten samlade.





Bokens titel, En droppe midnatt, är spännande och den nämns både direkt och indirekt flera gånger under läsningen. När vi läst klart hela boken kommer vi att återkomma till titeln (du ser mina frågor sist på bilden ovan). Vad betyder den? Varför har boken fått just denna titel?

Eleverna kommer därefter att få skriva en dikt. Även detta med inspiration från Malin Larsson. Eleverna ska först få fundera över två frågor:

1. Vad är livet för kort för?
2. Vad är livet för långt för?

De får skriva ner allt det som de kommer på. Sedan ska de försöka samla ihop det de skrivit ner till en dikt. Dikten är styrd. Den har en titel, Livet. Den består av 8 rader. Orden på rad 4 är förbestämda. Likaså är inledningen på rad 1 och rad 5. Övriga rader styr eleverna över. Till sin hjälp får de denna mall. När de skrivit sina dikter ska de få läsa upp dem för varandra. Det ser jag fram emot. 




Arbetet med utställningen och boken kommer att leda till att vi läser, att vi skriver och att vi samtalar. Det vet jag redan nu. Riktigt vart vårt arbete så småningom landar vet jag däremot inte. Elevernas läsning av boken och elevernas upplevelse av utställningen kommer att påverka planeringen. Likaså den guidade visningen med tillhörande workshop. Jag har därför ännu inte bestämt hur vårt arbete ska avslutas. Det får jag kanske återkomma till längre fram i vår. 




fredag 4 januari 2019

Nu är 2019 års läsutmaningar igång

Visst är det härligt när man går in i ett nytt år. Man har en massa energi och en massa idéer som man tänker att man ska kunna omsätta under året. Som läsutmaningar till exempel. I år har jag valt att vara med i två olika:


Barn- och ungdomsboksutmaningen har en utmaning varje månad. Helmets läsutmaning består av en lista med 50 punkter. Denna ska man försöka pricka av under året. Utöver dessa utmaningar ska jag försöka välja böcker från länder som jag i vanliga fall inte läser så mycket ifrån. Det kan bli svårt då utgivningen (och översättningen till svenska) kanske inte är så stor men jag ska göra mitt bästa. Då sammanställningen över Barn- och ungdomsboksutmaningen 2018 precis är gjord tänker jag att jag ifrån den kan få en del tips på böcker att läsa. Under mars 2018 skulle man läsa en bok vars författare/illustratör var nominerad till ALMA 2018 och under juni 2018 skulle man läsa en bok av en författare från Afrika. En bra början!

All läsning kommer jag att föra in i min nya bokkarta, Jennys läsning 2019. Fram till idag var två böcker lästa och inlagda i kartan. Nu är jag med andra ord i gång. Du får gärna tipsa mig om böcker som jag borde läsa och gärna böcker som gör att jag kan pricka av listan från Helmets läsutmaning.

Trevligt läsår önskar jag dig!