Mallar och instruktioner

torsdag 10 januari 2019

En läroplan, en utställning och en bok

Vad kan man göra med läroplanen, utställningen We have a Dream och boken En droppe midnatt? Säkert hur mycket som helst. I detta blogginlägg ska jag berätta vad eleverna i en svenskgrupp och jag ska göra.



I Läroplan för gymnasieskolan (Gy11) kan man alldeles i inledningen läsa:

Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på [...] Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet mellan människor är de värden som utbildningen ska gestalta och förmedla

Går man till avsnittet 2.1 Kunskaper får man syn på målen med utbildningen. Några av dem lyfter att eleverna efter avklarad utbildning:

  • kan söka sig till saklitteratur, skönlitteratur och övrigt kulturutbud som en källa till kunskap, självinsikt och glädje,
  • kan hämta stimulans ur kulturella upplevelser och utveckla känsla för estetiska värden,
  • har kunskaper om de mänskliga rättigheterna,
  • har förmåga att kritiskt granska och bedöma det han eller hon ser, hör och läser för att kunna diskutera och ta ställning i olika livsfrågor och värderingsfrågor,


Läser man avsnittet 2.2 Normer och värden kan man se att målen är att eleverna:

  • kan göra medvetna ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rät­tigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter,
  • respekterar andra människors egenvärde och integritet,
  • tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt medverkar till att hjälpa människor,
  • kan samspela i möten med andra människor utifrån respekt för skillnader i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,
  • kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och
  • visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.


Allt detta från läroplanen tänker jag väva in i vårens arbete med utställning We have a Dream och boken En droppe midnatt. Jag tänker att arbetet kan anpassas så att det passar både för svenskundervisningen på högstadiet, på gymnasiet och inom svenska som andraspråksundervisningen. I detta inlägg utgår jag från gymnasiet.

Som en uppstart ska eleverna få läsa en text om fotoutställningen som publicerades i Kristianstadsbladet den 13 november 2018. Vi kommer att samtala om texten och sedan koppla samman den med Jason Diakités bok En droppe midnatt. Då ett av fotografierna på utställningen föreställer Timbuktu är kopplingen lätt att göra. 




 Därefter ska eleverna få fundera över följande frågor:

De ska få skriva egna personliga reflektioner och vill de kommer de att få dela med sig av sina drömmar. Vi kommer sedan att ha frågorna med oss när vi besöker utställningen. Vilka drömmar har de människor som är porträtterade? Vad kämpar de för? Vad vill de förändra?

Därefter ger vi oss in i boken. Vi har fortfarande kvar frågorna om drömmar men fyller på med annat. Efter inspiration av Malin Larsson kommer vi under läsningen att stanna upp vid olika citat. Vi kommer att använda citat både från originalversionen av boken och den snabblästa versionen som Vilja Förlag givit ut. Har man som skola Inläsningstjänst kan eleverna lyssna på Viljas snabblästa version. Till citaten har jag tagit fram frågor som eleverna i första hand får reflektera över och besvara på egen hand. Här är några av citaten samlade.





Bokens titel, En droppe midnatt, är spännande och den nämns både direkt och indirekt flera gånger under läsningen. När vi läst klart hela boken kommer vi att återkomma till titeln (du ser mina frågor sist på bilden ovan). Vad betyder den? Varför har boken fått just denna titel?

Eleverna kommer därefter att få skriva en dikt. Även detta med inspiration från Malin Larsson. Eleverna ska först få fundera över två frågor:

1. Vad är livet för kort för?
2. Vad är livet för långt för?

De får skriva ner allt det som de kommer på. Sedan ska de försöka samla ihop det de skrivit ner till en dikt. Dikten är styrd. Den har en titel, Livet. Den består av 8 rader. Orden på rad 4 är förbestämda. Likaså är inledningen på rad 1 och rad 5. Övriga rader styr eleverna över. Till sin hjälp får de denna mall. När de skrivit sina dikter ska de få läsa upp dem för varandra. Det ser jag fram emot. 




Arbetet med utställningen och boken kommer att leda till att vi läser, att vi skriver och att vi samtalar. Det vet jag redan nu. Riktigt vart vårt arbete så småningom landar vet jag däremot inte. Elevernas läsning av boken och elevernas upplevelse av utställningen kommer att påverka planeringen. Likaså den guidade visningen med tillhörande workshop. Jag har därför ännu inte bestämt hur vårt arbete ska avslutas. Det får jag kanske återkomma till längre fram i vår. 




fredag 4 januari 2019

Nu är 2019 års läsutmaningar igång

Visst är det härligt när man går in i ett nytt år. Man har en massa energi och en massa idéer som man tänker att man ska kunna omsätta under året. Som läsutmaningar till exempel. I år har jag valt att vara med i två olika:


Barn- och ungdomsboksutmaningen har en utmaning varje månad. Helmets läsutmaning består av en lista med 50 punkter. Denna ska man försöka pricka av under året. Utöver dessa utmaningar ska jag försöka välja böcker från länder som jag i vanliga fall inte läser så mycket ifrån. Det kan bli svårt då utgivningen (och översättningen till svenska) kanske inte är så stor men jag ska göra mitt bästa. Då sammanställningen över Barn- och ungdomsboksutmaningen 2018 precis är gjord tänker jag att jag ifrån den kan få en del tips på böcker att läsa. Under mars 2018 skulle man läsa en bok vars författare/illustratör var nominerad till ALMA 2018 och under juni 2018 skulle man läsa en bok av en författare från Afrika. En bra början!

All läsning kommer jag att föra in i min nya bokkarta, Jennys läsning 2019. Fram till idag var två böcker lästa och inlagda i kartan. Nu är jag med andra ord i gång. Du får gärna tipsa mig om böcker som jag borde läsa och gärna böcker som gör att jag kan pricka av listan från Helmets läsutmaning.

Trevligt läsår önskar jag dig!






tisdag 1 januari 2019

Läsutmaningar 2019

Tänk vad tiden går fort. För två år sedan lanserade Katarina och jag Barn- och ungdomsboksutmaningen. Vi trodde aldrig att den skulle få ett så positivt gensvar som den faktiskt fick. Fler och fler har hittat till vår Facebookgrupp och fler och fler har börjat dela med sig av sin läsning. Utmaningen har också gett ringar på vattnet. Flera skolor och skolbibliotek har haft vår utmaning som grund för sina egna läsutmaningar och för sin bokskyltning. Idag är vi drygt 600 medlemmar.

Idag startar vi upp tredje året med utmaningen, Barn- och ungdomsboksutmaningen 2019. Varje månad är det dags för en ny utmaning och alla som deltar delar med sig av sin läsning direkt i vår FB-grupp. Man tar en bild på boken man läst, lägger upp den i ett inlägg, skriver titel och författarens namn och om man vill några rader om boken eller ens läsupplevelse. Klart! Och hinner man läsa flera böcker inom samma tema får man givetvis lägga upp flera inlägg under månaden. Under januari månad är utmaningen "Läs en bok med ett adjektiv i titeln".

Just nu håller Katarina och jag på att sammanställa 2018 års läsning. Det är en lång lista. Inom kort kommer vi att publicera den i FB-gruppen. Håll utkik!

Under 2018 hade jag en egen utmaning som jag samlade i Google Maps. Utmaningen var att sammanställa all min läsning av sakprosa, skönlitteratur för vuxna och skönlitteratur för barn och unga. När jag nu försöker analysera min egen läsning kan jag se att jag läst 279 olika böcker. Jag kan också se att jag läst mycket barn- och ungdomsböcker (röda nyanser), att jag läst mycket litteratur som är svensk och västerländsk, att en hel del av skönlitteraturen för vuxna är skriven av amerikanska eller engelska författare (blå nyanser) och att jag läst ytterst lite sakprosa (gröna nyanser). Just sakprosa är dock en sanning med modifikation. Jag vet med mig att jag är sämre på att lägga in denna litteratur och jag vet också att alla de publikationer och texter som jag läst digitalt inte har bokförts i kartan. Hit hör exempelvis texter från Skolverkets olika moduler och Skolverkets olika publikationer. Jag lyckades med andra ord inte till fullo med utmaningen att bokföra all min läsning.





Under 2019 ska jag ge mig själv ett par nya utmaningar. Jag ska fortsätta sammanställa all min läsning men jag ska försöka bredda min läsning så att jag läser böcker från fler länder och gärna då länder som jag i år inte lyckats pricka in. Jag ska också väva in Helmets läsutmaning för 2019 i min egen. Den går ut på att man ska läsa 50 olika böcker utifrån följande lista:

1. På bokens pärm finns människoansikten
2. I boken letar man efter en försvunnen mänska eller ett försvunnet föremål
3. En bok i en genre du i allmänhet inte läser
4. Den enda bok författaren skrivit
5. Boken har varit kandidat till ett inhemskt litteraturpris
6. En kärleksroman
7. Boken berättar om en plats där du har varit
8. En bok det enligt dig hör till allmänbildningen att läsa
9. En bok som någon som inte fyllt 18 år rekommenderat
10. En bok av en rasifierad författare
11. Boken behandlar kvinnans ställning i samhället
12. Boken har med Storbritannien att göra
13. En inhemsk barn- eller ungdomsbok
14. Författarens släktnamn börjar på samma bokstav som ditt
15. I boken behandlas någonting som är tabu
16. I boken rör vi oss på gränsen mellan verkligt och overkligt
17. I boken förekommer tvillingar
18. En bok skriven av en europeisk författare
19. Du gillar inte bokens titel
20. Boken berättar om en kultur som du inte känner från tidigare
21. En bok skriven av en kändis
22. En bok som behandlar klimatförändringen
23. I bokens titel finns något land
24. En bok du tagit ur hyllan utan att titta
25. En bok av en författare du inte tidigare läst något av
26. En bok du ser att en person du inte känner läser
27. En bok som tar sitt stoff ur den nordiska mytologin
28. På bokens pärm finns en måne
29. Någon drömmer i boken
30. På bokens pärm finns ett stadslandskap
31. I boken rör sig någon med metro
32. I bokens titel finns ett yrke
33. Du har sett en film som baserar sig på boken
34. I boken finns texter av många skribenter
35. I boken finns ett företag eller en företagare
36. I boken är någon ensam
37. En publikation ett litet förlag gett ut
38. En bok som är förbjuden någonstans i världen
39. En bok som berättar om förhållandet mellan mänska och djur
40. Boken behandlar psykiska problem
41. Boken utspelar sig i en tid då du velat leva
42. Bokens titel fascinerar dig
43. Boken följer ett barns uppväxt
44. Boken berättar om Berlin
45. I bokens titel finns ett nekningsord
46. I boken finns en transperson eller en icke-binär person
47. Boken har mindre än 100 sidor
48. Boken berättar om en person med syn- eller hörselskada
49. En bok som kommit ut år 2019
50. En bok som bibliotekets personal rekommenderat





I min karta kommer jag att sätta numret från Helmets lista framför bokens titel och författare. Spännande ska det bli! Just nu är min karta helt tom. Undrar vilken bok som får bli årets första...




Vilka läsutmaningar har du för 2019? Dela gärna med dig!


måndag 31 december 2018

Dags att sammanfatta 2018

Man brukar säga att tiden går fort när man har roligt. Jag tycker det var alldeles nyss som jag sammanfattade 2017 men det är faktiskt ett helt år sedan. Nu är det dags att sammanfatta mitt arbetsår 2018. Som vanligt gör jag det utifrån idén som Kulturkollo har, där bloggmedlemmarna listar det gångna året. Jag listar också men gör det utifrån en del egna kategorier. Så här får mitt 2018 sammanfattas.

Årets mest oväntade: Det måste vara att jag åkte till Aten och föreläste på IBBY:s kongress. Så himla skoj men också riktigt, riktigt nervöst. Det gav mersmak. Vi får se om det blir något liknande kommande år.

Årets möte: Oj, här måste jag nog få nämna flera. Under året har jag träffat många författare och illustratörer och en hel del utländska storheter såsom Jimmy Liao, Eiko Kadono och Igor Oleynikov. Det var riktigt häftigt! Sedan har jag haft många intressanta möten på hemmaplan. Jag har fått träffa lärare, rektorer, bibliotekarier och med dem diskutera skola, läsning och litteratur. 





Årets kulturella höjdpunkt: Under de senaste två åren har Bokmässan i Göteborg stolt varit på ensam förstaplats men nu måste förstaplatsen delas med Bologna Children´s Book Fair som jag fick möjlighet att besöka i mars. Är man det minsta intresserad av barn- och ungdomslitteratur måste man någon gång i livet besöka denna mässa. 

Årets utmaning: Att vara moderator för ett författarsamtal. Jag fick frågan av Bonnier Carlsen om jag skulle vilja moderera ett samtal mellan Melody Farshin och Christina Herrström på Bokmässan i Göteborg. Det kunde jag ju inte tacka nej till. Samtalet handlade om könsroller och identitet i ungdomsromanen.  Extra spännande var att det spelades in. Du kan se samtalet HÄR.

Årets föreläsningar: I år har det hunnit bli cirka 40 föreläsningar. Jag har varit på olika platser i Sverige men också i Finland och Grekland. 


Årets skrivande: Två böcker har jag hunnit bli klar med under 2018. Den första Digitalisering, literacy och multimodalitet gavs ut i våras och den skrev jag tillsammans med Anna-Lena Godhe och Petra Magnusson. 


Den andra Metafor 2 kom lagom till skolstarten i augusti. Det är en bok för kursen Svenska 2 på gymnasiet.



Sedan har jag fått möjlighet att fortsätta skriva lärarhandledningar men jag har också påbörjat en ny bok. Den kommer ut under 2019. Mer än så kan jag inte säga just nu. Under 2018 har jag även fortsatt skriva för nättidskriften Bazar Masarin. Har du inte läst årets nummer är det hög tid. En massa bra artiklar, intervjuer och recensioner och allt om barn- och ungdomslitteratur. 

Årets utbildning: Utan tvekan kursen som Svenska barnboksinstitutet anordnade hösten 2018. Under två dagar fick jag möjlighet att fördjupa mig i att skriva barnbokskritik. Mycket givande!

Årets boktips: Jag har läst många bra böcker under året. I Jennys julkalender listade jag några av mina favoriter:


Andra bra böcker är Silvervägen av av Stina Jackson (deckare), Dom som bestämmer av Lisen Adbåge (bilderbok), Mischling av Affinity Konar (historisk roman), Blodig januari av Alan Parks (deckare) och Akissi - det flygande fåret av Abouet/Sapin (serie).

Årets filmtips: Wonder. Man blir rörd och berörd av detta guldkorn.



Som vanligt när jag ska försöka sammanfatta mitt arbetsår inser jag att det finns så mycket som inte kommit med. Men så får det vara!






måndag 24 december 2018

Digitala medier på föräldriska - Jennys julkalender den 24 december 2018

Många av våra barn och elever tillbringar mycket tid på internet. För en del av oss kan det vara svårt att ha koll på alla de sociala medier som de använder. Statens Medieråd har tagit fram ett bra material där man som lärare och pedagog kan få information om vad barnen/eleverna gör när de är på nätet.

Det finns både en film, Sociala medier på föräldriska (inbäddad nedan), och sedan flera snabbguider kring olika digitala medier. Dessa snabbguider handlar bland annat om YouTube, Snapchat, Kik och TikTok. Du når dem HÄR




Kanske finns tid att titta på filmen eller läsa guiderna under jul.


***


Detta var sista inlägget i Jennys julkalender. I samband med nyår kommer jag att sammanfatta mitt år och därefter kommer jag att publicera inlägg precis som vanligt.


Jag får passa på att önska alla en riktigt fin jul.






söndag 23 december 2018

Pocket, ett tillägg som samlar artiklar från nätet - Jennys julkalender den 23 december 2018

Säkert är det fler än jag som hittar en massa spännande och intressanta artiklar på nätet, artiklar som jag vill läsa senare. När jag sedan några veckor senare försöker hitta artikeln är den som bortblåst. Den går inte att hitta. För att slippa detta kan man till webbläsaren Chrome lägga till ett tillägg, Pocket. Den sparar alla de artiklar som du vill läsa i framtiden. Du kan tagga artiklarna så att du lätt kan hitta dem igen. Smart, eller hur?

För att få tillgång till Pocket måste du gå till Chrome Web Store och lägga till det. När det är gjort är det bara att börja samla artiklarna som du vill läsa.


När du är på nätet och hittar en artikel klickar du på symbolen för Pocket. Du kan tagga artikeln (så att du samlar artiklar inom samma tema med en och samma tagg) eller bara lägga den direkt i Pocket. 

För att läsa dina artiklar kan du gå till ikonen Pocket, högerklicka och välja Open your Pocket List. Du kommer då in i din egen Pocket.


Har du lagt till artiklar kommer du att märka att de blir sparade i ett läsvänligt format. Kolla in artikeln från Aftonbladet här nedan. Första bilden visar artikeln så som den ser ut direkt på Aftonbladet. Den andra bilden visar hur texten ser ut när den sparats i Pocket.  




Lycka till med användandet av Pocket!






lördag 22 december 2018

Högläsningens lov - Jennys julkalender den 22 december 2018

Varför ska man arbeta med högläsning i klassrummet? Jag tänkte lista en hel del anledningar och säkert finns det några som jag missat. De kan du få komplettera med genom att kommentera inlägget. Bilden nedan tog UR på Bokmässan 2017. 




1. Kan öka läslusten
När du läser för dina elever eller barn kan resultatet bli en ökad läslust. De vill höra mer och mer.

2. Kan förbättra läsförståelsen
Att läsa högt och sedan stanna upp och diskutera handling, ord eller en karaktärs agerande kan bidra till en förbättrad läsförståelse.

3. Är roligt
Att få lyssna på en riktigt duktig uppläsare är roligt. Man kastas in i handlingen och vill bara höra mer.

4. Alla klara på samma gång
När du högläser en text för en klass blir alla elever i klassen klara med texten på en och samma gång. Det gör att det blir lättare att arbeta med efterföljande uppgifter. Alla kan starta upp direkt.

5. Ökat ordförråd
När du högläser kan eleverna/barnen snappa upp nya ord och på så sätt bygga ut sitt ordförråd.

6. Skapar en gemenskap
Att högläsa skapar en gemenskap. Du och eleverna/barnen delar en och samma berättelse och ni gör det vid samma tidpunkt. Ni kan alla samtala om texten.

7. Lär sig om andra människor och om livet i stort
När man högläser böcker kan man välja böcker som eleverna/barnen i vanliga fall inte läser. Det gör att läsningen kan breddas. Eleverna/barnen kan exempelvis få ta del av andra kulturer men också lära sig om livet i stort. Man kan prata om stora känslor och hur man själv skulle agera i vissa situationer.

8. Utvecklar en språklig medvetenhet
När elever/barn får höra texter får de också en förståelse för hur olika texter är uppbyggda. De lär sig om språket och hur det kan användas när man exempelvis vill ställa frågor eller när man vill få fram en dialog mellan olika karaktärer.