onsdag 21 augusti 2019

Doktor Glas i kursen Svenska 3 - del 1

Nytt läsår och nya planeringar
Detta läsår kommer jag att inleda med den klassiska romanen Doktor Glas av Hjalmar Söderberg. Jag tycker mycket om Söderberg och brukar ofta använda mig utav hans noveller i min undervisning (se exempelvis läromedlet Metafor 2 där hans novell En herrelös hund finns med i fulltext). I år blir det dock hans roman Doktor Glas som får hamna i fokus. 



Inspiration till planeringen har jag fått bland annat från Annki Norman, Åsa Edenfeldt, David Öhman och från boken Läsa och samtala om skönlitteratur - med digitala verktyg



Under 5 veckor kommer eleverna och jag att läsa, samtala, skriva och hålla argumenterande tal. Varje lektion kommer att ha ett givet fokus (förutom de kontinuerliga boksamtalen). Du kan ta del av planeringen här nedan:




Hur ska arbetet med romanen inledas?
Jag kommer att inleda romanläsningen med några övergripande frågor. Frågorna knyter fint an till romanen och jag hoppas att eleverna genom dem får en ingång i berättelsen. De frågor som blir vår utgångspunkt är:

  • Är det någonsin rätt att döda en annan människa?
  • Om man i alla situationer följer de lagar som finns, handlar man då alltid rätt?


Förutom dessa två kommer jag eventuellt att ställa denna: Är det rätt att döda en människa för att rädda en annan? Det gör jag om eleverna inte på egen hand kommer in på det.


Jag kommer sedan att introducera romanen för att därefter läsa den första dagboksanteckningen, 12 juni, högt. Den inleds så här:


Utdraget är hämtat från Litteraturbanken och där kan man läsa romanen i fulltext. Under min högläsningen ska eleverna få fundera över vad de får reda på om:
  • miljön
  • karaktärerna
  • samhället

Vi ska arbeta enligt EPA (eleverna får reflektera på egen hand, i par, för att slutligen ha ett samtal i helklass).


Det fortsatta arbetet
När väl romanen är introducerad och de första sidorna lästa kommer vårt arbete att fortsätta. Under veckorna kommer eleverna att få:
  • skriva läslogg (minst tre reflektioner per logg, text-till-text, text-till-själv, text-till-värld)
  • ha boksamtal utifrån givna roller (hem- och expertgrupp utifrån karaktärerna i romanen)
  • ta fram ett argumenterande tal som de håller för klassen (utifrån en av karaktärerna)

För att kunna ha boksamtal kommer jag att hålla ihop vår läsning. Vi kommer att läsa boken i samma takt enligt följande lässchema

Datum
Sidor som ska vara lästa
2 september
-49 (läsa hela 2 juli)
9 september
49-100 (läsa hela 7 augusti)
16 september
101-156 



Jag ser fram emot att få introducera romanen i nästa vecka. Nästa vecka kommer du också att kunna ta del av ett nytt inlägg, där jag bl a berättar om hem- och expertgrupperna.

Trevligt LÄS-år!




onsdag 19 juni 2019

Boktips, boktips och ännu fler boktips!

Många är det som efterfrågar boktips till sommarledigheten. Då jag under året har tipsat om en mängd böcker tänkte jag helt enkelt samla ihop mina tips här.

På Skolporten delade jag med mig av skönlitterära tips som kan passa för skolan, Boktips till undervisningen! Här finns tips från förskolan till gymnasiet.

I podden Sånt vi läser har Marit Hammarland och jag under året pratat om en mängd böcker som vi tänker passar att läsa med äldre elever. Här finns böcker på temat Utanförskap, Metoo, Oväntad vänskap och Könsroller och identitet.

Här på bloggen har jag listat mina favoriter från 2018. De finns som egna inlägg. Om du klickar på titeln kommer du direkt till inlägget. I kategorin Unga vuxna toppar Slutet av Mats Strandberg. Är någon intresserad av att arbeta med denna bok i svenskämnet finns det flera blogginlägg som handlar om detta. Det är bara att söka på Slutet. Denna bok kommer förresten att vara med i Kristianstad kommuns satsning 16-årsboken

I kategorin 12-15 är min favorit Lisa Bjärbos Inuti huvudet är jag kul. Jag tycker så mycket om Liv som huvudpersonen heter. I höst kommer denna bok att finnas med i satsningen 16-årsboken.

I kategorin 9-12 var min favorit under 2018 Jenny Jägerfeldts Comedy Queen. Det här är en bok som man både gråter och skrattar till. Underbart språk!

Under våren har jag läst en del böcker som jag verkligen kan rekommendera för lata sommardagar. Först ut är biografin Allt jag fått lära mig av Tara Westover. Jag berörs av Taras uppväxtskildring. Jag mår dåligt av hennes pappas och brors beteende och jag fascineras av modet och styrkan som Tara har. Hon vågar ta steget till ett annat liv, ett liv som hon själv väljer. Detta är en av de böcker som Den digitala bokcirkeln haft boksamtal om. Är du också intresserad av att samtala om böcker som passar att arbeta med i klassrummet? I så fall får du gärna gå med i gruppen.



Mitt andra tips är Niklas Natt och Dags 1793. Det är en historisk roman eller kanske en historisk kriminalare som utspelar sig i Sverige i slutet av 1700-talet. Författaren har så snyggt lyckats koppla samman karaktärerna med varandra och den brutna kronologin gör att spänningen hela tiden bibehålls. Först i slutet förstår man hur allt hänger ihop.



Är det så att man vill läsa en bok och sedan se en film/serie som bygger på boken? I så fall måste jag rekommendera de två riktigt bra böckerna Störst av allt av Maria Persson Giolito och Gräns av John Ayvide Lindqvist. Den förstnämnda finns som serie och den sistnämnda som film.






Vill du under sommaren ha fler boktips? I så fall får du gärna följa mig på Instagram, där jag delar med mig av min läsning.



Trevlig sommarläsning!




torsdag 13 juni 2019

16-årsboken, ett läsprojekt över skolgränserna

Nu blir det verklighet av vårt läsprojekt, 16-årsboken. I veckan fick vi besked från Kulturrådet att vi får pengar till vår satsning. Gissa om vi är glada! Nu kanske du undrar vad 16-årsboken är för något. Det ska jag kort förklara. 



I Örebro har de på Tullängsgymnasiet, tillsammans med Örebro bibliotek, haft en satsning kallad 16-årsboken. När min, jag säger fortfarande min, skolbibliotekarie flyttade hemåt (Örebro) och fick jobb på denna skola tipsade hon mig om projektet. Skolans elever fick välja en bok som de sedan fick behålla och till böckerna kopplade man även ett författarbesök.


Jag blev eld och lågor. Istället för att dela ut böcker till 6-åringar skulle vi kunna dela ut böcker till gymnasieeleverna som vi möter på hösten i åk 1. Vilken grej! Jag i min tur tog kontakt med Kristianstad bibliotek och de nappade på idén. Vi bestämde att vi skulle ses för ett första möte och då tillsammans med SBC (Skolbibliotekscentralen) och representant från gymnasiebiblioteken. På mötet berättade jag om Tullängsgymnasiets arbete och snart vi var igång med vår egen planering. Vi bestämde att vi till hösten 2019 skulle inleda med att låta två av kommunens fem gymnasieskolor ingå i projektet. Det blev Wendesgymnasiet och Milnergymnasiet, två skolor med yrkesprogram. Den ena skolan med framför allt pojkar och den andra skolan med framför allt flickor. Vi bjöd in svensklärare från Milnergymnasiet och snart var vi en styrgrupp med lärarrepresentanter och representanter från kommunbiblioteket, skolbiblioteken samt skolbibliotekscentralen. Vi bestämde att vi skulle söka pengar från Kulturrådet för inköp av böcker och sedan skulle skolorna få dela på kostnaden för ett författarbesök. 

Och denna vecka kom då beskedet. Vi får pengar till inköp av böcker. Alla ettor som deltar i projektet kommer till hösten att få välja en bok. Redan nu kan jag avslöja vilka böcker de kommer få välja mellan. Det är:


  • Mats Strandbergs Slutet
  • Tahereh Mafis En ocean av kärlek
  • Niclas Christoffers Sebbe sa nej
  • Christina Lindströms Jack
  • Lisa Bjärbos Inuti huvudet är jag kul


Förutom att eleverna får en bok och får möta en av författarna kommer vi under två dagar att bryta ordinarie schema för eleverna för att istället ha temadagar, där skönlitteraturen är i fokus. Under dessa dagar ska eleverna från de två skolorna mötas och i grupper om ca 20 elever bland annat få lyssna på författaren, ha boksamtal och arbeta kreativt med boken som utgångspunkt. Exakt innehåll för de två temadagarna får jag återkomma med. Vi är ännu bara i planeringsstadiet. 

Vad är då vår förhoppning med detta projekt? Vi hoppas att vi med litteraturens hjälp kan stärka eleverna identitet men också öka förståelsen för andra människor. Vi hoppas även främja elevernas språkutvecklingen och stimulera till läsning. Vi tror också att vi genom en sådan här satsning kan öppna upp skolgränserna så att elever från olika skolor och olika program i framtiden lättare kan mötas. 






lördag 8 juni 2019

Gemensam läsning som ger ringar på vattnet

Att läsa böcker gemensamt med eleverna är något som jag förespråkar. Med gemensam läsning ges möjlighet till samtal i olika former. Detta är något som min nya bok, Läsa och samtala om skönlitteratur - med digitala verktyg, handlar om. Inom kort kommer du att kunna läsa mer om boken på Studentlitteraturs hemsida men redan nu kan jag dela med mig av omslagsbilden.



I samband med att boken växte fram fick min make läsa manus. Han är lärare, precis som jag, och han fastnade för en av de modeller som jag skriver om i boken. Han undervisar inte i svenska men däremot i engelska och ville testa att arbeta så som jag beskrivit. Sagt och gjort. Han bestämde sig för att låta klass 7 få arbeta med en engelsk skönlitterär bok.  Valet blev Of Mice and Men, en roman som gick att låna i klassuppsättning från AvMedia Skåne. Genom AvMedia Skåne kunde han också få tillgång till filmen.



Under sin läsning fick eleverna skriva reflektionsloggar enligt Text & Tanke (denna logg finns tydligt beskriven i min kommande bok). Loggar skrev de efter varje kapitel och de blev utgångspunkt för gemensamma samtal i mindre grupp. Klassen bestod av 14 elever och dessa delades in i tre grupper. När en grupp hade samtal fick de övriga två läsa vidare i romanen. Så här såg några av loggarna ut:




Då eleverna fick utgå från sina egna loggar i samtalen blev de inte stressade eller oroliga. De hade hela tiden något att falla tillbaka på. Samtalet kretsade kring samma tema, ett kapitel i boken, även om reflektionerna kunde vara mycket individuella. Eleverna samtalade på engelska utan att reflektera att diskussionen fördes på ett annat språk. Det blev ett naturligt samtal.   

När hela boken var läst fick eleverna fördjupa sig i en av följande karaktärer, Lennie, George, Curley, Curleys fru och Crooks. Fördjupningen blev till en skrivuppgift, där eleverna skulle beskriva den valda karaktären så noga de bara kunde. De skulle lyfta både yttre och inre egenskaper. 

När eleverna var klara med sina karaktärsbeskrivningar tittade de gemensamt på filmen. De hade därefter samtal om filmen, om skillnader och likheter mellan film och bok men också om hur karaktären de valt ut skildrades på film och hur denna skådespelare stämde överens med den bild av karaktären som eleven skapat under sin läsning. Det blev intressanta diskussioner. Det bästa av allt var att klassen gillade arbetssättet, att få läsa en bok tillsammans i klassen, skriva egna loggar och sedan få samtala om boken utifrån de loggar de skrivit. De ville gärna arbeta på liknande sätt nästa år men då med en något modernare bok. Det tänker jag är ett gott betyg!

Att arbeta med gemensam läsning ger ringar på vattnet. 








lördag 18 maj 2019

Två systrar, en filmare och en dokumentär

Under läsåret har mina elever fått arbeta med ett par övergripande teman. Det har handlat om miljö och klimat och det har handlat om mänskliga rättigheter. Vi har varit på museet, sett ett par utställningar och haft workshops kopplat till dem. Vi har läst litteratur som knutit an till dessa teman. Vi har också alldeles nyligen haft en dokumentärfilmare på besök och det tänkte jag kort berätta om. 


Jag fick reda på att AV Media Skåne erbjöd ett kostnadsfritt skolbesök. Jag läste vidare och insåg att det passade riktigt bra in i ett av våra övergripande teman (mänskliga rättigheter). Jag tittade på filmen Blodssystrar, som var utgångspunkt för skolbesöket, och kände att den skulle kunna vara intressant att visa eleverna samtidigt som den skulle vara riktigt utmanande. I mina klasser har jag mest grabbar. De flesta är födda i Sverige och har bott på ett och samma ställe hela sin uppväxt. Många av dem bor på landet. I filmen är det två tjejer (tvillingar) man får följa. De har tvingats fly från sitt hemland. De bor i en storstad och de har fått flytta många gånger. Jag insåg att den här kontrasten skulle kunna leda till riktigt intressanta diskussioner.


Jag tog kontakt med Av Media Skåne och hörde mig för. Gällde erbjudandet även för gymnasiet? Jag fick ett positivt svar och kontaktuppgifterna till Malin Andersson, dokumentärfilmare. Hon kunde tänka sig komma till skolan, visa sin film och efter filmvisningen arbeta vidare med klassen. Superspännande, tyckte jag! Jag kollade med mina kollegor så att jag kunde få ha mina klasser i halvdagar och sedan fortsatta Malin och jag att planera filmvisningen. 


Vi pratade först om att låta eleverna göra egna dokumentärer men insåg snart att tiden var för knapp. Vi hade endast en halvdag per klass. Istället diskuterade vi möjligheten att arbeta med fyrahörnsövningar och olika diskussionsfrågor. Malin tog fram ett fint arbetsmaterial efter våra samtal och detta material blev vår utgångspunkt när vi tillsammans träffade klasserna.

Hur blev då besöken? Jag måste säga att de blev riktigt bra. Dokumentärfilmen utmanade eleverna. Jag märkte det tydligt under filmvisningen. Flera av eleverna kommenterade och hade åsikter och tankar. Efter filmen lät Malin eleverna skriva ner alla sina tankar och eventuella frågor. Det visade sig att eleverna hade så många frågor att vi inte i någon grupp hann med de planerade fyrahörnsövningarna. Frågorna var blandade och kunde handla om både stort och smått, om filmen i sig men också om att göra film. Här kommer några av frågorna:

Varför får vi inte följa mamman? Var är hon någonstans?

Det nämns aldrig någon pappa? Varför inte det?

Hur har de råd att bo i lägenhet i Malmö?
Varför gifte hon sig?
Under hur lång tid följde du Julia och Johanna?
Hur går det till när du filmar?
Ställer du frågor till dem som de sedan besvarar eller får de bara prata helt fritt?
Varför får vi inte veta så mycket om hennes man?
Vad utsattes de egentligen för när de var inlåsta?
Hur kom du i kontakt med Johanna och Julia?
Är det deras riktiga namn?

Under samtalen kunde eleverna tydligt koppla till sig själva. En del kunde känna igen sig, andra fastnade mer i de skillnader som fanns mellan deras eget liv och Johannas och Julias liv. Några lyfte att det är lätt att man dömer människor (genom exempelvis utseende) och att de egna fördomarna då styr en fel. Man tror att det är på ett visst sätt men när man får veta mer inser man att det är precis tvärtom.

Jag tror att Malin också uppskattade elevernas frågor och elevernas raka sätt. De lyfte allt det som de kom på utan att censurera sig.

Nu hoppas jag att fler lärare tar denna möjlighet och bjuder in Malin Andersson till sina klasser. Blodssystrar är en film som öppnar upp till diskussion och som fint knyter an till vår läroplans Grundläggande värden:

Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet mellan människor är de värden som utbildningen ska gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. (Gy11)

Jag tänker att det är i mötet med Den Andre som vi också får syn på oss själva samtidigt som vi får en ökad förståelse för vår egen verklighet.


söndag 28 april 2019

Läsarkontrakt och skönlitterär läsning i klassrummet

Läsarkontrakt, har du hört talas om detta begrepp? 

När man läser en skönlitterär bok upprättas ett kontrakt mellan text och läsare. Detta kontrakt kallas inom litteraturvetenskapen för läsarkontrakt. Kontraktet blir som en sorts läsanvisningar för läsaren. Genom den inledande texten får läsaren information om vad texten kommer att handla om, när den utspelar sig, hur den är skriven och vad läsaren kan förvänta sig av den. Förutom inledningen skapas förväntningar hos läsaren genom omslaget. Även omslaget bidrar alltså till läsarkontraktet. Omslaget och texten ger med andra ord signaler om hur texten ska läsas. Ett exempel, tänk dig att du ska läsa denna bok. Visst får du en del tankar bara genom att läsa titeln och se på bilden på omslaget?

Equilibrium (häftad)

När jag läser titeln tänker jag på det engelska ordet equilibrium, alltså jämvikt. När jag ser bilden tänker jag på magi, mystiska saker, förändring, en ensam människas kamp...Bilden får mig med andra ord att göra antaganden om texten. Dessa antaganden blir en del av läsarkontraktet. Den får mig som läsare att tänka att boken ska handla om vissa saker. När jag sedan läser de inledande sidorna i romanen får jag reda på mer om boken. 



Jag får reda på att handlingen kommer att cirkulera kring någon som heter Ari. Jag förstår att hans bror på något sätt är försvunnen (eller död) och att det påverkar honom. Jag får veta att han inte vill berätta om sin familj för någon. Jag får också reda på att han flyttat till en stad (?) som heter Kontoro och att han där arbetar på avdelningen för tillämpad kemi och bioteknik. Staden och miljön ger mig inte några associationer till en verklig stad och det gör att jag tänker att detta är en påhittad värld. Med dessa ledtrådar tänker jag att boken kommer att handla om Ari och att det förflutna kommer att vara viktigt för handlingen. Det är detta jag förväntar mig att få möta när jag sedan läser vidare.

Du ska få ett annat exempel och denna gång bara inledningen av en text. Känner du igen dessa rader?



De är ur Homeros bok Iliaden. Genom raderna får vi veta att texten kommer att handla om vrede, att huvudpersonen är hjälten Akilles och att det som berättas står under gudinnans beskydd. Vi märker att texten har en viss rytm, alltså att den är skriven på vers. Detta gör att vi som läsare får förväntningar på texten. Nu vill vi veta vad som händer med Akilles och varför vreden är så central.

När man arbetar med skönlitterära böcker i undervisningen blir det viktigt att se till att alla elever gör antaganden om texten. Det är inte alltid så. En del läsovana elever har svårt att göra kopplingar mellan omslag, titel och den inledande texten i sig. De får inga direkt förväntningar på texten eller kanske ibland helt felaktiga förväntningar. Om man tror att en bok ska handla om en sak och den sedan visar sig handla om något helt annat kan man bli besviken och kanske också lägga boken åt sidan. Den var inte det man tänkte att den skulle vara. Här kan man behöva stötta. En bra ingång kan vara att tillsammans fundera över vilket läsarkontrakt som upprättas. Vilka tankar får eleverna om den bok som ska läsas? Om man tillsammans introducerar romanen, tittar på omslag och titel, läser de inledande sidorna, får man möjlighet att stanna upp och låta eleverna dela med sig av sina tankar. 

  • Vad tänker du att denna roman ska handla om? 
  • Vad i texten eller på omslaget får dig att tänka det?

Många lärare använder sig utav strategin att förutspå och det är ju det man delvis gör när man funderar över läsarkontraktet. Man undersöker boken man har framför sig och läser av den för att få en förförståelse för vad som komma skall. Jag tror att det är viktigt att få denna förförståelse för då blir läsningen enklare. Man vet vad man har framför sig.

Hur gör du när du inleder en ny roman i din undervisning? Dela gärna med dig!

 


torsdag 11 april 2019

Några tips till världsbokdagen





Snart är det dags för Världsbokdagen, närmare bestämt den 23 april 2019.  Det är en dag som instiftades 1995 av Unesco med syfte att sprida glädje kring böcker och läsning samt för att uppmärksamma vikten av yttrandefrihet, tryckfrihet och författares rättigheter. På Unescos hemsida kan man också läsa att det övergripande målet är "att visa att böcker kan användas som ett verktyg för att arbeta för fattigdomsbekämpning och fredsbyggande" (https://www.unesco.se/den-23-april-firas-varldsbokdagen/).  Det är en dag som är viktig att uppmärksamma, tycker jag.

Förra året berättade jag om hur jag skulle arbeta med dagen och jag delade mitt upplägg här på bloggen. Många uppskattade det och jag delar det därför på nytt, http://jennypawendes.blogspot.com/2018/04/varldsbokdagen-den-23-april-det-har-ska.html.

I år kommer förslag på några olika böcker och också förslag på hur man skulle kunna arbeta med dem i klassrummet. Först ut är en bok för lågstadiet. Den heter Liten svart hund i natten och är skriven av Rose Lagercrantz.


Boken handlar om hunden Samsom. Han och hans matte är på väg till tunnelbanan och där, mitt på perrongen ramlar matte ihop. Ambulansen kommer och hämtar henne och kvar blir Samsom. Hur ska han klara sig? Hur ska han hitta hem? Det är en bok som är spännande och varm men också en bok som öppnar upp för många frågor och funderingar. Jag tänker att detta är en bok som man kan högläsa eller om man så vill lyssna på via Barnradion (3 avsnitt á 12 minuter). Jag tänker att man stannar upp i läsningen, öppnar upp för frågor och avslutar med samtal i smågrupper. Har man svårt att få igång diskussioner kan man ställa frågor som:

- Har du någon gång känt dig rädd? När var det?
- Hur tror du det kommer att gå för Samson? 
- Vad hände med Samsons matte? Hur vet vi det?
- Boken har titeln Liten svart hund i natten. Tycker du att titeln passar till handlingen? Motivera ditt svar.








Arbetar man på mellanstadiet kan en bok som Isaks universum av Anna Ehring användas.



Man hinner inte läsa hela boken på en dag men jag tänker att man kanske kan starta upp läsningen under Världsbokdagen. Som en introduktion kan man ställa frågor som:

Hur ser ditt universum ut? Vad tycker du är viktigt i ditt liv?

Sedan kan eleverna, var och en, få skriva ner sådant som är viktigt för dem. Utifrån orden kan de sedan få rita sina egna universum och berätta om dem för varandra i mindre grupp. När detta är gjort kan man inleda läsningen och högläsa bokens första två kapitel. Under tiden man läser kan eleverna få skriva upp sådant som de reagerat på. Utgångspunkt kan vara Chambers fyra grundfrågor:

- Vad är det du gillar i boken? 
- Vad är det du ogillar i boken?
- Vilka frågetecken har du?
- Vilka mönster/kopplingar ser du?


Arbetar man med elever på högstadiet eller gymnasiet kan det vara intressant att högläsa en novell eller en kortare berättelse. En som jag gärna återkommer till är Tove Janssons Det osynliga barnet. Nu finns det också som bilderbok med titeln Mumintrollen och den osynliga gästen (vilket gör att man kan jämföra de två). 

När man läser Det osynliga barnet kan man arbeta med frågor som:

1. Ninni har blivit osynlig. Vad beror det på?
2. Tooticki tar med sig Ninni till muminfamiljen. Varför just muminfamiljen? 
3. Ninni blev inte så bra behandlad av den elaka tanten? Hur vet man det?
4. Hos muminfamiljen börjar Ninni bli synlig igen. Hur kommer det sig? 

Eller frågor som:

1. Ninni är rädd för den elaka tanten. Vad tror du att barn är rädda för idag? 
2. Finns det något som du är rädd för? 

Vill man lyssna på texten finns en inspelning av Tove Jansson. Den hittar man här, https://svenska.yle.fi/artikel/2014/08/28/tove-jansson-laser-ur-det-osynliga-barnet.