torsdag 19 september 2019

Att skapa läsvanor!

För ett tag sedan släppte Statens medieråd sin rapport Ungar & medier 2019. Säkert har du tagit del av rapporten eller åtminstone sammanfattningen av den. Det som jag reagerade på under min läsning var följande:

"Läsandet av böcker eller tidningar når sin lägsta nivå någonsin. 2012 läste 23 % av 17–18-åringarna dagligen på fritiden. 2018 är det 11 %." ( https://statensmedierad.se/press/nyheterkronikorochpressmeddelanden/nyheterpressmeddelandekronikor/ungamerpanatetmenmermissnojda.3346.html)

11 %, alltså 1 av 10 läser dagligen på sin fritid. Det är inte många. Något som jag också reagerade på var detta:

"Särskilt mobilen och sociala medier anses vara tidsslukande i tonåren, på bekostnad av bland annat sport/träning/motion och läsa böcker/tidningar som stora andelar anser sig ägna för lite tid åt" (Ungar & medier 2019, s 12). 

De unga verkar alltså anse sig läsa för lite. Det i sig tänker jag är positivt. Det kan bli en grogrund för läsningen. Lyckas sedan vi i skolan stimulera läsningen och skapa tid till läsning kan vi vara på rätt väg. För det är nog det som behövs. Majoriteten av barn och unga läser inte längre på eget bevåg. De behöver ha läsande förebilder och de behöver översköljas av böcker. De behöver också få tid till läsning. Varför kanske du undrar? Det ska jag försöka svara på. Du får börja med att tänka dig in i följande:

Du är tonåring. Dina föräldrar läser inte. Du har inte några böcker hemma. Att gå till biblioteket känns lika avlägset som att resa till Mars. Dina kompisar läser inte. Att läsa förknippas med plugg och att vara nörd. Om tanken på att läsa en bok snuddar vid ditt medvetande försvinner den tanken snabbt bort igen. Du inser att det inte är någon idé att hålla fast i den. Du har ju inte en aning om vad du ska läsa.

Om det är så här, tror du att du på egen hand skulle kunna hitta en bok som du vill läsa? Jag tror inte det och här tänker jag att skolan och skolbiblioteken måste komma in. Jag tror att vi får hjälpa våra unga på traven. Vi får hjälpa dem välja böcker. Vi får hjälpa dem hitta tid till läsningen. Vi får lotsa dem in i böckernas magiska värld. Att läsa tar tid och att bli en läsare tar också tid. Om vi kan ge våra unga tiden och tillgång till bra litteratur, då är vi på rätt väg. Det gäller att skapa en vana och det är faktiskt något som vi i skolan kan bidra med. 

På min skola började vi förra året med en satsning som kan kallas "Läs 20 minuter om dagen". Vi avsatte tid från alla ämnen för att eleverna varje morgon skulle få läsa en stund i en egen vald bok (till en början fick lärarna och skolbibliotekarien vara eleverna behjälpliga i val av bok men när eleverna kommit igång med sin läsning kunde de snart hitta egna böcker). Satsningen mottogs positivt av eleverna. När alla skulle läsa handlade det inte längre om att läsning var något för pluggisar eller nördar. Nu var läsning något för alla. 

Denna satsning har vi fortsatt med detta läsår. Utöver det har vi i år även valt att lansera 16-årsboken. Under hösten kommer elever från två av kommunens gymnasieskolor (min skolan är den ena) att läsa en av fem romaner (Slutet, Inuti huvudet är jag kul, En ocean av kärlek, Sebbe sa nej och Jack). Under och efter läsningen arbetar eleverna med böckerna i klassrummet och under två temadagar i november möts eleverna över skol- och klassgränser för att samtala om sin läsning, skapa trailers och träffa en av författarna. 



Jag tror att denna typ av satsningar kan ge resultat. Jag tror att vi med dessa satsningar hjälper till att skapa vanor. Jag tror att vi genom dessa satsningar ger våra elever möjlighet att bli läsare. 

***

Vill du läsa mer om kommunens satsning 16-årsboken kan du klicka HÄR och HÄR.



söndag 15 september 2019

Del 4: Doktor Glas, intertextualitet och komparativ analysmodell

I boken Litteraturvetenskap - en inledning (red. Staffan Bergsten) kan man läsa att begreppet intertextualitet myntades av Julia Kristeva 1966 och att hon med detta menar att ingen litterär text kan ses som ett isolerat fenomen utan att det alltid måste ses i relation till andra texter. Begreppet är vitt och det kan omfatta många sorters förbindelser mellan texter. Det kan exempelvis handla om direkta lån, allusioner, citat, parodi men det kan också handla om formella och stilistiska band eller kopplingar till en viss genre eller tradition. 

Jag har alltid tyckt det varit spännande att läsa en text och hitta kopplingar till andra texter och detta detektivarbete försöker jag dela med mig av till mina elever. När vi nu är igång med Doktor Glas kändes det högaktuellt att lyfta in begreppet, då det finns flera andra svenska böcker som uttalat tagit sin utgångspunkt i Hjalmar Söderbergs roman. Jag tänker främst på Mordets praktik av Kerstin Ekman och Gregorius av Bengt Ohlsson. 


På min svensklektion inledde jag med att presentera begreppet intertextualitet och eleverna fick ge exempel utifrån sin egen läsning. Därefter presenterade jag Mordets praktik och Gregorius. Jag sammanfattade kort handlingen och därefter läste vi valda utdrag ur romanerna (dagboksanteckningen den 12 juni ur Doktor Glas, sidorna 23-30 ur Gregorius och sidorna 11-19 ur Mordets praktik). Under läsningen fick eleverna fundera över vilka förbindelser som fanns mellan de tre texterna.  De hittade en hel del och det trots de korta utdragen. Jag ville inte stanna vid att bara samtala om de tre texterna. Jag ville också att eleverna skulle få skriva om dem. Denna gång valde jag att låta dem jämföra de tre texterna (utdragen). Utgångsfrågan var: 

Vad finns det för likheter och skillnader mellan texterna? Fundera över

a) handling
b) språk
c) miljö och tid
d) karaktärer
e) berättarperspektiv


Uppgiften kan kopplas till följande del av det centrala innehållet i kursen Svenska 3:

"Skönlitterära texter, författade av såväl kvinnor som män, inom genrerna prosa, lyrik och dramatik. Litteraturvetenskapligt inriktad analys av stilmedel och berättartekniska grepp. Litteraturvetenskapliga begrepp och verktyg." (Gy11, svenska 3)
När eleverna får jämföra tre texter med varandra använder de sig av en analysmodell som kallas komparativ och i det här specifika fallet kan de också dra nytta av en intertextuell analysmodell. Eleverna påbörjar alltså sitt arbete med att kunna skriva en "litteraturvetenskapligt inriktad analys". 

De är nu i full gång med sitt skrivande och under vecka 38 fortsätter det. Då kommer vi också att påbörja de argumenterande tal som eleverna ska hålla utifrån någon av karaktärerna i Doktor Glas



onsdag 4 september 2019

Del 3: Doktor Glas och hem- och expertgrupper

Då har vi kommit en bit till i vårt arbete med romanen Doktor Glas. Eleverna har läst ungefär en tredjedel av boken. Under sin läsning skriver de loggar, något jag skrev om i förra inlägget http://jennypawendes.blogspot.com/2019/08/doktor-glas-del-2.html. De har också i uppdrag att ha lite extra koll på en av karaktärerna i romanen. Vilken karaktär det är har jag i förväg bestämt och den här indelningen är viktig, då den utgör grunden för elevernas samtal i hem- och expertgrupper. Det gäller att få grupper där alla elever kan komma till tals och där alla elever vågar komma till tals. Det är inte alltid så enkelt och det kräver en del tankearbete från min sida. I år har jag den stora förmånen att få fortsätta med en grupp som jag hade hela förra läsåret. Jag känner dem därför väl och vet vilka som kan arbeta ihop och vilka som inte fungerar lika bra tillsammans.

Utifrån min kunskap om eleverna gjorde jag en indelning och den kan illustreras av denna tabell:


Alla elever fick två olika grupptillhörigheter (grupp 1-6 alternativt den karaktär som de ansvarar för). Jag kallar grupp 1-6 för hemgrupp och karaktär-grupperna för expertgrupp. 

Under lektionen samlade jag inledningsvis eleverna i expertgrupperna. De som ansvarade för Doktor Glas blev en grupp. De som ansvarade för Helga en annan och de som ansvarade för pastor Gregorius/Recke en tredje. Eleverna fick berätta för varandra om sin karaktär och till sin hjälp hade de ett antal frågor. Frågorna finns i boken Läsa och samtala om skönlitteratur - med digitala verktyg (Edvardsson 2019, s 59).  Under tiden som de berättade kunde de fylla på sina anteckningar och på så sätt få en fylligare bild av karaktären. Jag cirkulerade och försökte få en stund med varje grupp.

När jag märkte att diskussionerna började sina samlade jag ihop klassen och lät eleverna sätta sig i sin hemgrupp. Nu var uppdraget att berätta om sin karaktär för övriga i gruppen. De fick ställa kompletterande frågor till varandra, allt för att få en så bra bild som möjligt av de olika karaktärerna. När grupperna var klara med sina samtal var det dags att avsluta lektionen.  

Jag gillar att arbeta med hem- och expertgrupper och jag har tidigare skrivit om detta arbetssätt bland annat här, http://jennypawendes.blogspot.com/2018/02/hem-och-expertgrupper-i-undervisningen.html. Jag har också med det i min alldeles nya bok Läsa och samtala om skönlitteratur - med digitala verktygDet som jag gillar är att alla elever "tvingas" till aktivitet, då de i hemgruppen är ensam om sin karaktär. Samtidigt lämnas de aldrig i sticket för genom expertgruppen får de hjälp av varandra att fördjupa sig i karaktären. Det är positivt.

Under nästa vecka kommer vårt arbete med Doktor Glas att fortsätta. Vi kommer att köra en ny runda med hem- och expertgrupper men vi ska också lyfta in några andra texter och fördjupa oss i begreppet intertextualitet. Det ska bli spännande!



onsdag 28 augusti 2019

Doktor Glas - del 2

Nu är eleverna och jag igång med romanen Doktor Glas. Vilken start! Vi inledde med några "stora" frågor:

1. Är det någonsin rätt att döda en annan människa?
2. Handlar man alltid rätt om man i alla situationer följer de lagar som finns?
3. Är det rätt att döda en människa för att rädda en annan?

Det blev intressanta diskussioner. Vi kom in på moral och etik och eleverna gav exempel. Det fanns olika ståndpunkter och det gjorde det hela än mer intressant. Jag tycker att det är givande att inleda en romanläsning med en eller flera frågor som går att koppla samman med romanen. På så sätt får eleverna en naturlig ingång till berättelsen. Detta sätt att inleda är något som jag lyfter fram i min senaste bok Läsa och samtala om skönlitteratur - med digitala verktyg.  

När vi väl diskuterat frågorna tittade vi på olika omslag. Vad fick vi reda på genom att undersöka dem? Därefter fick eleverna associera fritt till ordet glas. Det gjorde de med stort engagemang. 



Jag presenterade därefter Sverige så som det såg ut alldeles i början av 1900-talet. Detta för att eleverna skulle få en känsla för den tiden. Jag utgick från följande punkter:

- kung, union
- befolkningsmängd och arbete
- rösträtt
- högre utbildning
- dödsstraff och vanligaste dödsorsak
- transportmedel
- kvinnans roll
- litteraturen
- Stockholm
- film

Vi tittade på olika bilder, bl a flera över Stockholm. Här tog jag hjälp av både Stockholmskällan och Digitalt museum:



Jag fortsatte berätta om Hjalmar Söderberg och hans författarskap för att sedan komma in på Doktor Glas. Jag presenterade miljön och karaktärerna. Jag upplevde att eleverna hade fått en bild av tiden och romanen och var redo att påbörja läsningen. 

Jag valde att högläsa första dagboksanteckningen högt och tog hjälp av Litteraturbanken. Det var riktigt häftigt. Eleverna fnyste och skakade på huvudet vid flera tillfällen. Bl a när jag kom till följande rader:

Den bistre filosofen satt en kväll i ett hörn i sitt kafé, ensam som vanligt; dörren öppnas och en person med ett osympatiskt utseende stiger in. Schopenhauer betraktar honom med ett ansikte, förvridet af vämjelse och fasa, rusar upp och börjar dunka mannen i hufvudet med sin käpp. Det var bara med anledning af hans utseende. (Litteraturbanken, s 2)
Om du kunde döda en kinesisk mandarin bara genom att trycka på en knapp i väggen, eller genom en ren viljeakt, och sedan ärfva hans rikedomar – skulle du göra det? Den frågan har jag aldrig gittat svara på, kanske därför att jag aldrig riktigt hårdt och bittert har känt fattigdomens elände. Men jag
tror, att om jag kunde döda den där prästen genom att trycka på en knapp i väggen så skulle jag göra det. (Litteraturbanken, s 5)


Efter läsningen fick eleverna fundera på miljön, samhället och karaktärerna. Vad hade de nu fått veta? Därefter fortsatte läsningen och eleverna fick börja fylla i sina loggar. Denna gång hade jag valt att göra en form av Text & Tanke-logg. Du kan läsa mer om dem i denna bok, Läsa och samtala om skönlitteratur - med digitala verktyg.




På måndag träffar jag eleverna på nytt och då fortsätter arbetet med romanen. De ska då få ha boksamtal i grupper. Det kommer jag att skriva om i kommande inlägg. Håll gärna utkik efter det!



onsdag 21 augusti 2019

Doktor Glas i kursen Svenska 3 - del 1

Nytt läsår och nya planeringar
Detta läsår kommer jag att inleda med den klassiska romanen Doktor Glas av Hjalmar Söderberg. Jag tycker mycket om Söderberg och brukar ofta använda mig utav hans noveller i min undervisning (se exempelvis läromedlet Metafor 2 där hans novell En herrelös hund finns med i fulltext). I år blir det dock hans roman Doktor Glas som får hamna i fokus. 



Inspiration till planeringen har jag fått bland annat från Annki Norman, Åsa Edenfeldt, David Öhman och från boken Läsa och samtala om skönlitteratur - med digitala verktyg



Under 5 veckor kommer eleverna och jag att läsa, samtala, skriva och hålla argumenterande tal. Varje lektion kommer att ha ett givet fokus (förutom de kontinuerliga boksamtalen). Du kan ta del av planeringen här nedan:




Hur ska arbetet med romanen inledas?
Jag kommer att inleda romanläsningen med några övergripande frågor. Frågorna knyter fint an till romanen och jag hoppas att eleverna genom dem får en ingång i berättelsen. De frågor som blir vår utgångspunkt är:

  • Är det någonsin rätt att döda en annan människa?
  • Om man i alla situationer följer de lagar som finns, handlar man då alltid rätt?


Förutom dessa två kommer jag eventuellt att ställa denna: Är det rätt att döda en människa för att rädda en annan? Det gör jag om eleverna inte på egen hand kommer in på det.


Jag kommer sedan att introducera romanen för att därefter läsa den första dagboksanteckningen, 12 juni, högt. Den inleds så här:


Utdraget är hämtat från Litteraturbanken och där kan man läsa romanen i fulltext. Under min högläsningen ska eleverna få fundera över vad de får reda på om:
  • miljön
  • karaktärerna
  • samhället

Vi ska arbeta enligt EPA (eleverna får reflektera på egen hand, i par, för att slutligen ha ett samtal i helklass).


Det fortsatta arbetet
När väl romanen är introducerad och de första sidorna lästa kommer vårt arbete att fortsätta. Under veckorna kommer eleverna att få:
  • skriva läslogg (minst tre reflektioner per logg, text-till-text, text-till-själv, text-till-värld)
  • ha boksamtal utifrån givna roller (hem- och expertgrupp utifrån karaktärerna i romanen)
  • ta fram ett argumenterande tal som de håller för klassen (utifrån en av karaktärerna)

För att kunna ha boksamtal kommer jag att hålla ihop vår läsning. Vi kommer att läsa boken i samma takt enligt följande lässchema

Datum
Sidor som ska vara lästa
2 september
-49 (läsa hela 2 juli)
9 september
49-100 (läsa hela 7 augusti)
16 september
101-156 



Jag ser fram emot att få introducera romanen i nästa vecka. Nästa vecka kommer du också att kunna ta del av ett nytt inlägg, där jag bl a berättar om hem- och expertgrupperna.

Trevligt LÄS-år!




onsdag 19 juni 2019

Boktips, boktips och ännu fler boktips!

Många är det som efterfrågar boktips till sommarledigheten. Då jag under året har tipsat om en mängd böcker tänkte jag helt enkelt samla ihop mina tips här.

På Skolporten delade jag med mig av skönlitterära tips som kan passa för skolan, Boktips till undervisningen! Här finns tips från förskolan till gymnasiet.

I podden Sånt vi läser har Marit Hammarland och jag under året pratat om en mängd böcker som vi tänker passar att läsa med äldre elever. Här finns böcker på temat Utanförskap, Metoo, Oväntad vänskap och Könsroller och identitet.

Här på bloggen har jag listat mina favoriter från 2018. De finns som egna inlägg. Om du klickar på titeln kommer du direkt till inlägget. I kategorin Unga vuxna toppar Slutet av Mats Strandberg. Är någon intresserad av att arbeta med denna bok i svenskämnet finns det flera blogginlägg som handlar om detta. Det är bara att söka på Slutet. Denna bok kommer förresten att vara med i Kristianstad kommuns satsning 16-årsboken

I kategorin 12-15 är min favorit Lisa Bjärbos Inuti huvudet är jag kul. Jag tycker så mycket om Liv som huvudpersonen heter. I höst kommer denna bok att finnas med i satsningen 16-årsboken.

I kategorin 9-12 var min favorit under 2018 Jenny Jägerfeldts Comedy Queen. Det här är en bok som man både gråter och skrattar till. Underbart språk!

Under våren har jag läst en del böcker som jag verkligen kan rekommendera för lata sommardagar. Först ut är biografin Allt jag fått lära mig av Tara Westover. Jag berörs av Taras uppväxtskildring. Jag mår dåligt av hennes pappas och brors beteende och jag fascineras av modet och styrkan som Tara har. Hon vågar ta steget till ett annat liv, ett liv som hon själv väljer. Detta är en av de böcker som Den digitala bokcirkeln haft boksamtal om. Är du också intresserad av att samtala om böcker som passar att arbeta med i klassrummet? I så fall får du gärna gå med i gruppen.



Mitt andra tips är Niklas Natt och Dags 1793. Det är en historisk roman eller kanske en historisk kriminalare som utspelar sig i Sverige i slutet av 1700-talet. Författaren har så snyggt lyckats koppla samman karaktärerna med varandra och den brutna kronologin gör att spänningen hela tiden bibehålls. Först i slutet förstår man hur allt hänger ihop.



Är det så att man vill läsa en bok och sedan se en film/serie som bygger på boken? I så fall måste jag rekommendera de två riktigt bra böckerna Störst av allt av Maria Persson Giolito och Gräns av John Ayvide Lindqvist. Den förstnämnda finns som serie och den sistnämnda som film.






Vill du under sommaren ha fler boktips? I så fall får du gärna följa mig på Instagram, där jag delar med mig av min läsning.



Trevlig sommarläsning!




torsdag 13 juni 2019

16-årsboken, ett läsprojekt över skolgränserna

Nu blir det verklighet av vårt läsprojekt, 16-årsboken. I veckan fick vi besked från Kulturrådet att vi får pengar till vår satsning. Gissa om vi är glada! Nu kanske du undrar vad 16-årsboken är för något. Det ska jag kort förklara. 



I Örebro har de på Tullängsgymnasiet, tillsammans med Örebro bibliotek, haft en satsning kallad 16-årsboken. När min, jag säger fortfarande min, skolbibliotekarie flyttade hemåt (Örebro) och fick jobb på denna skola tipsade hon mig om projektet. Skolans elever fick välja en bok som de sedan fick behålla och till böckerna kopplade man även ett författarbesök.


Jag blev eld och lågor. Istället för att dela ut böcker till 6-åringar skulle vi kunna dela ut böcker till gymnasieeleverna som vi möter på hösten i åk 1. Vilken grej! Jag i min tur tog kontakt med Kristianstad bibliotek och de nappade på idén. Vi bestämde att vi skulle ses för ett första möte och då tillsammans med SBC (Skolbibliotekscentralen) och representant från gymnasiebiblioteken. På mötet berättade jag om Tullängsgymnasiets arbete och snart vi var igång med vår egen planering. Vi bestämde att vi till hösten 2019 skulle inleda med att låta två av kommunens fem gymnasieskolor ingå i projektet. Det blev Wendesgymnasiet och Milnergymnasiet, två skolor med yrkesprogram. Den ena skolan med framför allt pojkar och den andra skolan med framför allt flickor. Vi bjöd in svensklärare från Milnergymnasiet och snart var vi en styrgrupp med lärarrepresentanter och representanter från kommunbiblioteket, skolbiblioteken samt skolbibliotekscentralen. Vi bestämde att vi skulle söka pengar från Kulturrådet för inköp av böcker och sedan skulle skolorna få dela på kostnaden för ett författarbesök. 

Och denna vecka kom då beskedet. Vi får pengar till inköp av böcker. Alla ettor som deltar i projektet kommer till hösten att få välja en bok. Redan nu kan jag avslöja vilka böcker de kommer få välja mellan. Det är:


  • Mats Strandbergs Slutet
  • Tahereh Mafis En ocean av kärlek
  • Niclas Christoffers Sebbe sa nej
  • Christina Lindströms Jack
  • Lisa Bjärbos Inuti huvudet är jag kul


Förutom att eleverna får en bok och får möta en av författarna kommer vi under två dagar att bryta ordinarie schema för eleverna för att istället ha temadagar, där skönlitteraturen är i fokus. Under dessa dagar ska eleverna från de två skolorna mötas och i grupper om ca 20 elever bland annat få lyssna på författaren, ha boksamtal och arbeta kreativt med boken som utgångspunkt. Exakt innehåll för de två temadagarna får jag återkomma med. Vi är ännu bara i planeringsstadiet. 

Vad är då vår förhoppning med detta projekt? Vi hoppas att vi med litteraturens hjälp kan stärka eleverna identitet men också öka förståelsen för andra människor. Vi hoppas även främja elevernas språkutvecklingen och stimulera till läsning. Vi tror också att vi genom en sådan här satsning kan öppna upp skolgränserna så att elever från olika skolor och olika program i framtiden lättare kan mötas.