lördag 18 maj 2019

Två systrar, en filmare och en dokumentär

Under läsåret har mina elever fått arbeta med ett par övergripande teman. Det har handlat om miljö och klimat och det har handlat om mänskliga rättigheter. Vi har varit på museet, sett ett par utställningar och haft workshops kopplat till dem. Vi har läst litteratur som knutit an till dessa teman. Vi har också alldeles nyligen haft en dokumentärfilmare på besök och det tänkte jag kort berätta om. 


Jag fick reda på att AV Media Skåne erbjöd ett kostnadsfritt skolbesök. Jag läste vidare och insåg att det passade riktigt bra in i ett av våra övergripande teman (mänskliga rättigheter). Jag tittade på filmen Blodssystrar, som var utgångspunkt för skolbesöket, och kände att den skulle kunna vara intressant att visa eleverna samtidigt som den skulle vara riktigt utmanande. I mina klasser har jag mest grabbar. De flesta är födda i Sverige och har bott på ett och samma ställe hela sin uppväxt. Många av dem bor på landet. I filmen är det två tjejer (tvillingar) man får följa. De har tvingats fly från sitt hemland. De bor i en storstad och de har fått flytta många gånger. Jag insåg att den här kontrasten skulle kunna leda till riktigt intressanta diskussioner.


Jag tog kontakt med Av Media Skåne och hörde mig för. Gällde erbjudandet även för gymnasiet? Jag fick ett positivt svar och kontaktuppgifterna till Malin Andersson, dokumentärfilmare. Hon kunde tänka sig komma till skolan, visa sin film och efter filmvisningen arbeta vidare med klassen. Superspännande, tyckte jag! Jag kollade med mina kollegor så att jag kunde få ha mina klasser i halvdagar och sedan fortsatta Malin och jag att planera filmvisningen. 


Vi pratade först om att låta eleverna göra egna dokumentärer men insåg snart att tiden var för knapp. Vi hade endast en halvdag per klass. Istället diskuterade vi möjligheten att arbeta med fyrahörnsövningar och olika diskussionsfrågor. Malin tog fram ett fint arbetsmaterial efter våra samtal och detta material blev vår utgångspunkt när vi tillsammans träffade klasserna.

Hur blev då besöken? Jag måste säga att de blev riktigt bra. Dokumentärfilmen utmanade eleverna. Jag märkte det tydligt under filmvisningen. Flera av eleverna kommenterade och hade åsikter och tankar. Efter filmen lät Malin eleverna skriva ner alla sina tankar och eventuella frågor. Det visade sig att eleverna hade så många frågor att vi inte i någon grupp hann med de planerade fyrahörnsövningarna. Frågorna var blandade och kunde handla om både stort och smått, om filmen i sig men också om att göra film. Här kommer några av frågorna:

Varför får vi inte följa mamman? Var är hon någonstans?

Det nämns aldrig någon pappa? Varför inte det?

Hur har de råd att bo i lägenhet i Malmö?
Varför gifte hon sig?
Under hur lång tid följde du Julia och Johanna?
Hur går det till när du filmar?
Ställer du frågor till dem som de sedan besvarar eller får de bara prata helt fritt?
Varför får vi inte veta så mycket om hennes man?
Vad utsattes de egentligen för när de var inlåsta?
Hur kom du i kontakt med Johanna och Julia?
Är det deras riktiga namn?

Under samtalen kunde eleverna tydligt koppla till sig själva. En del kunde känna igen sig, andra fastnade mer i de skillnader som fanns mellan deras eget liv och Johannas och Julias liv. Några lyfte att det är lätt att man dömer människor (genom exempelvis utseende) och att de egna fördomarna då styr en fel. Man tror att det är på ett visst sätt men när man får veta mer inser man att det är precis tvärtom.

Jag tror att Malin också uppskattade elevernas frågor och elevernas raka sätt. De lyfte allt det som de kom på utan att censurera sig.

Nu hoppas jag att fler lärare tar denna möjlighet och bjuder in Malin Andersson till sina klasser. Blodssystrar är en film som öppnar upp till diskussion och som fint knyter an till vår läroplans Grundläggande värden:

Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet mellan människor är de värden som utbildningen ska gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. (Gy11)

Jag tänker att det är i mötet med Den Andre som vi också får syn på oss själva samtidigt som vi får en ökad förståelse för vår egen verklighet.


söndag 28 april 2019

Läsarkontrakt och skönlitterär läsning i klassrummet

Läsarkontrakt, har du hört talas om detta begrepp? 

När man läser en skönlitterär bok upprättas ett kontrakt mellan text och läsare. Detta kontrakt kallas inom litteraturvetenskapen för läsarkontrakt. Kontraktet blir som en sorts läsanvisningar för läsaren. Genom den inledande texten får läsaren information om vad texten kommer att handla om, när den utspelar sig, hur den är skriven och vad läsaren kan förvänta sig av den. Förutom inledningen skapas förväntningar hos läsaren genom omslaget. Även omslaget bidrar alltså till läsarkontraktet. Omslaget och texten ger med andra ord signaler om hur texten ska läsas. Ett exempel, tänk dig att du ska läsa denna bok. Visst får du en del tankar bara genom att läsa titeln och se på bilden på omslaget?

Equilibrium (häftad)

När jag läser titeln tänker jag på det engelska ordet equilibrium, alltså jämvikt. När jag ser bilden tänker jag på magi, mystiska saker, förändring, en ensam människas kamp...Bilden får mig med andra ord att göra antaganden om texten. Dessa antaganden blir en del av läsarkontraktet. Den får mig som läsare att tänka att boken ska handla om vissa saker. När jag sedan läser de inledande sidorna i romanen får jag reda på mer om boken. 



Jag får reda på att handlingen kommer att cirkulera kring någon som heter Ari. Jag förstår att hans bror på något sätt är försvunnen (eller död) och att det påverkar honom. Jag får veta att han inte vill berätta om sin familj för någon. Jag får också reda på att han flyttat till en stad (?) som heter Kontoro och att han där arbetar på avdelningen för tillämpad kemi och bioteknik. Staden och miljön ger mig inte några associationer till en verklig stad och det gör att jag tänker att detta är en påhittad värld. Med dessa ledtrådar tänker jag att boken kommer att handla om Ari och att det förflutna kommer att vara viktigt för handlingen. Det är detta jag förväntar mig att få möta när jag sedan läser vidare.

Du ska få ett annat exempel och denna gång bara inledningen av en text. Känner du igen dessa rader?



De är ur Homeros bok Iliaden. Genom raderna får vi veta att texten kommer att handla om vrede, att huvudpersonen är hjälten Akilles och att det som berättas står under gudinnans beskydd. Vi märker att texten har en viss rytm, alltså att den är skriven på vers. Detta gör att vi som läsare får förväntningar på texten. Nu vill vi veta vad som händer med Akilles och varför vreden är så central.

När man arbetar med skönlitterära böcker i undervisningen blir det viktigt att se till att alla elever gör antaganden om texten. Det är inte alltid så. En del läsovana elever har svårt att göra kopplingar mellan omslag, titel och den inledande texten i sig. De får inga direkt förväntningar på texten eller kanske ibland helt felaktiga förväntningar. Om man tror att en bok ska handla om en sak och den sedan visar sig handla om något helt annat kan man bli besviken och kanske också lägga boken åt sidan. Den var inte det man tänkte att den skulle vara. Här kan man behöva stötta. En bra ingång kan vara att tillsammans fundera över vilket läsarkontrakt som upprättas. Vilka tankar får eleverna om den bok som ska läsas? Om man tillsammans introducerar romanen, tittar på omslag och titel, läser de inledande sidorna, får man möjlighet att stanna upp och låta eleverna dela med sig av sina tankar. 

  • Vad tänker du att denna roman ska handla om? 
  • Vad i texten eller på omslaget får dig att tänka det?

Många lärare använder sig utav strategin att förutspå och det är ju det man delvis gör när man funderar över läsarkontraktet. Man undersöker boken man har framför sig och läser av den för att få en förförståelse för vad som komma skall. Jag tror att det är viktigt att få denna förförståelse för då blir läsningen enklare. Man vet vad man har framför sig.

Hur gör du när du inleder en ny roman i din undervisning? Dela gärna med dig!

 


torsdag 11 april 2019

Några tips till världsbokdagen





Snart är det dags för Världsbokdagen, närmare bestämt den 23 april 2019.  Det är en dag som instiftades 1995 av Unesco med syfte att sprida glädje kring böcker och läsning samt för att uppmärksamma vikten av yttrandefrihet, tryckfrihet och författares rättigheter. På Unescos hemsida kan man också läsa att det övergripande målet är "att visa att böcker kan användas som ett verktyg för att arbeta för fattigdomsbekämpning och fredsbyggande" (https://www.unesco.se/den-23-april-firas-varldsbokdagen/).  Det är en dag som är viktig att uppmärksamma, tycker jag.

Förra året berättade jag om hur jag skulle arbeta med dagen och jag delade mitt upplägg här på bloggen. Många uppskattade det och jag delar det därför på nytt, http://jennypawendes.blogspot.com/2018/04/varldsbokdagen-den-23-april-det-har-ska.html.

I år kommer förslag på några olika böcker och också förslag på hur man skulle kunna arbeta med dem i klassrummet. Först ut är en bok för lågstadiet. Den heter Liten svart hund i natten och är skriven av Rose Lagercrantz.


Boken handlar om hunden Samsom. Han och hans matte är på väg till tunnelbanan och där, mitt på perrongen ramlar matte ihop. Ambulansen kommer och hämtar henne och kvar blir Samsom. Hur ska han klara sig? Hur ska han hitta hem? Det är en bok som är spännande och varm men också en bok som öppnar upp för många frågor och funderingar. Jag tänker att detta är en bok som man kan högläsa eller om man så vill lyssna på via Barnradion (3 avsnitt á 12 minuter). Jag tänker att man stannar upp i läsningen, öppnar upp för frågor och avslutar med samtal i smågrupper. Har man svårt att få igång diskussioner kan man ställa frågor som:

- Har du någon gång känt dig rädd? När var det?
- Hur tror du det kommer att gå för Samson? 
- Vad hände med Samsons matte? Hur vet vi det?
- Boken har titeln Liten svart hund i natten. Tycker du att titeln passar till handlingen? Motivera ditt svar.








Arbetar man på mellanstadiet kan en bok som Isaks universum av Anna Ehring användas.



Man hinner inte läsa hela boken på en dag men jag tänker att man kanske kan starta upp läsningen under Världsbokdagen. Som en introduktion kan man ställa frågor som:

Hur ser ditt universum ut? Vad tycker du är viktigt i ditt liv?

Sedan kan eleverna, var och en, få skriva ner sådant som är viktigt för dem. Utifrån orden kan de sedan få rita sina egna universum och berätta om dem för varandra i mindre grupp. När detta är gjort kan man inleda läsningen och högläsa bokens första två kapitel. Under tiden man läser kan eleverna få skriva upp sådant som de reagerat på. Utgångspunkt kan vara Chambers fyra grundfrågor:

- Vad är det du gillar i boken? 
- Vad är det du ogillar i boken?
- Vilka frågetecken har du?
- Vilka mönster/kopplingar ser du?


Arbetar man med elever på högstadiet eller gymnasiet kan det vara intressant att högläsa en novell eller en kortare berättelse. En som jag gärna återkommer till är Tove Janssons Det osynliga barnet. Nu finns det också som bilderbok med titeln Mumintrollen och den osynliga gästen (vilket gör att man kan jämföra de två). 

När man läser Det osynliga barnet kan man arbeta med frågor som:

1. Ninni har blivit osynlig. Vad beror det på?
2. Tooticki tar med sig Ninni till muminfamiljen. Varför just muminfamiljen? 
3. Ninni blev inte så bra behandlad av den elaka tanten? Hur vet man det?
4. Hos muminfamiljen börjar Ninni bli synlig igen. Hur kommer det sig? 

Eller frågor som:

1. Ninni är rädd för den elaka tanten. Vad tror du att barn är rädda för idag? 
2. Finns det något som du är rädd för? 

Vill man lyssna på texten finns en inspelning av Tove Jansson. Den hittar man här, https://svenska.yle.fi/artikel/2014/08/28/tove-jansson-laser-ur-det-osynliga-barnet.







torsdag 21 mars 2019

Skriva poesi utifrån stationer



I december skrev jag ett inlägg om hur jag arbetat med diktskrivande i stationer. Du kan läsa det här:


Flera har hört av sig angående mitt material till dessa stationer. Jätteskoj tycker jag. För att underlätta har jag nu lagt upp instruktionerna till fyra olika stationer:







Du hittar dem även under fliken Mallar och instruktioner. Här finns också en lärarhandledning som jag tagit fram till Författarcentrum och deras projekt Jag skriver i dina ord. Den handlar om hur man kan arbeta med poesi i skolan.


onsdag 20 mars 2019

Skolans läsprojekt: Läs 20 minuter om dagen

De senaste veckorna har det kommit flera frågor till mig om skolans läsprojekt. Jag tänkte därför skriva lite kort om det. Har man fler frågor får man gärna höra av sig direkt till mig (frokenje@gmail.com) eller genom att kommentera bloggen. 

Under några år har vi haft ett mindre läsprojekt på skolan. Under 4-5 veckor under hösten har alla elever och lärare läst 20 minuter varje morgon. Det har varit tyst egen läsning (läsa med öron eller ögon). Dessa kortare läsprojekt har eleverna uppskattat. I år bestämde vi oss för att utveckla detta läsprojekt till att gälla hela läsåret. Vi valde att dra igång projektet på Fordons- och transportprogrammet och med fokus på åk 1 (åk 2 och åk 3 har APL och är ute antingen i perioder eller vissa dagar varje vecka. I dessa klasser är det alltså inte samma intensitet).

Vi startade med att låta alla elever fylla i en enkät om sina läsvanor och fritidsvanor. Denna tog vår skolbibliotekarie fram. Här fanns frågor om:


  • genre
  • bokens längd
  • hur många böcker de läst klart de senaste åren
  • bästa bok
  • favoritfilm
  • favoritserie
  • fritidsintressen
  • bästa ämne i skolan


Utifrån enkätsvaren försökte vi, jag skriver vi för det har varit ett samarbete mellan skolans bibliotekarie, skolans biblioteksassistent och mig, matcha elev och bok. En bok valdes ut till varje elev.

Vi bestämde att läsningen skulle ske på morgonen, klassens första timme, och att läsningen skulle pågå under 20 minuter. Därefter satte vi igång. Till jul fick eleverna besvara en enkät om projektet. Då de flesta av våra elever ser sig som icke-läsare var det extra roligt att se enkätsammanställningen. 70 % av eleverna gillade läsprojektet. De sa sig gilla det för att:

Man lär sig läsa bättre.
Man lär sig läsa snabbare och snabbare och vill bara läsa mer.
Man utvecklar sin läskunnighet och håller hjärnan igång.
Gillar att man får läsa något som man själv valt.

De som var kritiska skrev:

Man läser ut boken snabbt och sedan får man inte tid att låna en ny.
Det är jobbigt att läsa direkt på morgonen.
Jag har lässvårigheter och blir trött efter läsningen.
Svårt att hålla fokus på morgonen.

De fick också fundera över hur projektet kunde bli bättre. Eleverna gav följande förslag:

Få tid att gå till biblioteket (under lektionstid)
Kanske läsa senare på dagen.
All lärare måste engagera sig
Svårt att läsa i verkstaden (mycket ljud)


Nu har läsprojektet varit igång ett tag och överlag är vi lärare nöjda. Det är roligt att se eleverna läsa. Det blir en bra start på morgonen och förhoppningsvis kommer elevernas läsning att utvecklas. Det som vi lärare upplever som det svåraste är att hitta utrymme att med jämna mellanrum besöka biblioteket. Det är lokaliserat i en byggnad en bit bort. För att inte eleverna ska bli "utan" bok har bl a jag börjat låna på mig en hög med böcker som jag har på mitt skrivbord. Hit kan eleverna gå för att hitta en ny bok lite snabbt. Jag har också försökt se till att varje vecka stämma av vilka av mina elever som börjar bli klara med sina böcker. Under svensklektionerna lägga vi reservationer på nya böcker. 

Vi lärare har också märkt att det är svårt att hinna matcha elev och bok. Vissa elever vet inte vad de vill läsa. De har inte några egna förslag och de är i stort behov av att få boktips. Här gäller det att vara inläst på modern ungdomslitteratur men också deckar-, fantasy- och dystopigenrerna (det är framför allt den typen av litteratur som eleverna har valt att läsa). Skolans bibliotekarie slutade i julas och det har bidragit till att vi inte på samma sätt som tidigare fått tips på nya böcker som köpts in. Någon ny bibliotekarie har ännu inte anställts. 

Trots dessa "problem" är vi nöjda med resultatet så här långt. Många elever har kommit in i läsningen och när jag har morgonlektioner är det helt tyst i klassrummet. När vi denna vecka hade muntliga nationella prov var dagens första fråga:
-Ska vi inte läsa idag?

Läsprojektet är alltså något som vi upplever som positivt. Vi är i detta fall både elever och lärare. I juni ska en ny utvärdering göras och då får vi se vad eleverna säger. Vi hoppas givetvis att de är lika positiva som nu. 


På bilden syns några av de böcker som mina elever har läst eller håller på att läsa.





lördag 2 mars 2019

Skräcknovell med tillhörande uppgift

Har du hört talas om den argentinska författaren Mariana Enriquez? Jag har läst några av hennes noveller och jag gillar det jag läser. Jag upplever att flera av dem kan fungera att använda i skolsammanhang. Det finns mycket att diskutera både vad gäller form och innehåll. 

Några av hennes noveller klassar jag som skräcknoveller och den som jag i dag ska tipsa om är just en av dessa. Den har titeln Slut på läsåret och återfinns i samlingen Det vi förlorade i elden (2017). Har man inte tillgång till novellsamlingen kan man hitta novellen på Norstedts hemsida (i fulltext).

Till novellen har jag tagit fram några frågor som mina elever har fått arbeta med. Kanske passar frågorna också dig och dina elever. I så fall är det bara att knycka dem! Om du använder novellen och frågorna får du gärna höra av dig och berätta hur det gick. Vad tyckte dina elever om Enriquez? 

Frågor till novellen
1. Vad tyckte du om texten? Beskriv din läsupplevelse.

2. Vad handlar novellen om? Sammanfatta handlingen.

3. När utspelar sig handlingen? Vilka tidsmarkörer finns? Ge exempel från novellen.

4. Var utspelar sig novellen? Vilka platsmarkörer finns? Ge exempel från novellen.

5. Vem/vilka handlar novellen om? Hur beskrivs de? Vad får du veta om dem?

6. En novell kan inledas på olika sätt. Den kan exempelvis inledas
a) in media res, alltså mitt i handlingen
b) kronologiskt, alltså börjar med dag 1, sen gå vidare till dag 2 o.s.v.
c) med slutet
Hur inleds denna novell? Förklara och ge exempel från texten.

7. Vilken är novellens vändpunkt, peripeti? Förklara hur du tänker.

8. Novellen kan sägas ha ett öppet slut. Med “öppet slut” menas att läsaren själv får tänka sig en fortsättning. Man lämnas lite “mitt i” berättelsen.
a) Vad tycker du om slutet i denna novell? Är det bra eller dåligt?
b) Vad tror du kommer hända sen?

9. Novellens titel är Slut på läsåret. Varför tror du att novellen har fått denna titel?

10. Är detta en skräckberättelse? Vad tycker du? Motivera ditt svar. Ge gärna exempel från novellen.

söndag 24 februari 2019

En novell med tillhörande uppgifter

Mina elever upplever att det är svårt att hitta vändpunkter i noveller. Jag har därför förberett en uppgift inför kommande lektion. Uppgiften utgår från Liza Marklunds novell Hur högt får en flicka flyga?, vilken finns på Aftonbladets hemsida (men under rubriken Ta fast tjuven!).

Novellen finns också tryckt i Färdlektyr 2005 och då med titeln Hur högt får en flicka flyga?. Till denna novell har jag tagit fram ett antal frågor. En av frågorna rör just novellens vändpunkt. 



Kanske är det så att du också skulle vilja använda dig av novellen och frågorna i din undervisning? Det går hur bra som helst. Sharing is caring!