Mallar och instruktioner

onsdag 17 oktober 2018

Jag hämtar en bild från Google - om informationssökning och källkritik i undervisningen

Just nu arbetar mina elever i åk 1 på gymnasiet med språksociologi. Vi har pratat om vad språksociologi är för något och jag har haft en traditionell genomgång. Vi har lyssnat på Robert Gustafsson när han talar dialekt. Vi har läst novellen Elixir och sett filmen med samma namn.

Idag var det dags att starta upp en fördjupning. Eleverna ska två och två fördjupa sig i ett område inom språksociologi. De får själva välja område utifrån en lista som jag tagit fram. Fördjupningen ska presenteras muntligt för övriga i klassen utifrån en Google Presentation. Då det var första gången som klassen skulle arbeta med Google Presentation sedan jag började undervisa dem hade jag idag en genomgång kring detta presentationsprogram. Allt flöt på bra men när jag trodde att vi var klara med genomgången sa en av eleverna en sak som fick mig att reagera. Hen sa:

- Men jag kan ju bara hämta en bild från Google och klistra in.

Det här var bra för det gjorde att vi kunde börja diskutera bilder och bildrättigheter. Jag insåg att många av mina elever tänker att det som finns på Google är fritt att använda utan att fundera över vem som är upphovsman eller om bilden ens får användas. Det gjorde också att jag kunde visa mina elever några sätt att arbeta med bilder. Jag gick igenom Googles bildsök. Jag visade eleverna hur man kan söka efter bilder (jag valde att söka bilder på katter) och hur man kan ställa in sina sökningar genom att använda Verktyg och Användningsrättigheter (se de två bilderna nedan). Gör man det begränsas sökningen och man får fram bilder som förhoppningsvis är ok att använda utifrån upphovsrätt.








Jag visade också hur man anger källa till en bild som man klistrat in i en Google Presentation. Jag sa till eleverna att de alltid ska ha med:
- Upphovsman (alltså den som tagit bilden)
- Namn på bild (finns inget namn bortser man från denna punkt)
- Länk till bild 
- Licens (om bilden finns under Creative Commons-licens)

Mer än så hann jag inte under dagens lektion men under kommande lektioner kommer jag att fortsätta arbeta med informationssökning och källkritik med fokus på bilder. Jag kommer att låta eleverna få använda olika sidor där det finns bilder som man kan använda. Jag tänker då främst på Pixabay, Pexels och Unsplash. Jag kommer också att låta eleverna fördjupa sig i Creative Commons och ta hjälp av läroboken Metafor 1 där kapitlet Att läsa, granska och ta ställning - nätetik och källkritik tar upp detta. Jag ska också ta hjälp av skolans bibliotekarie då jag vet att hon har bra koll på informationssökning. 


tisdag 2 oktober 2018

Boktips och tankar om Augustprisnomineringar

Gissa om jag är glad! För andra året i rad får jag lov att vara Augustambassadör. Precis som förra året är det kategorin Årets svenska barn- och ungdomsbok som jag kommer att bevaka (och Lilla Augustpriset, inte att förglömma). Om knappt en månad får vi alla veta vilka böcker som är nominerade till detta ärofyllda pris men redan nu har jag några förslag. Jag tänkte dela med mig av dem.

Under året har jag läst en hel del riktigt bra barn- och ungdomsböcker, böcker som jag tänker borde kunna finnas med bland årets nomineringar. Först ut är Comedy Queen av Jenny Jägerfeld. Detta är en bok för åldersgruppen 9-12 utgiven av Rabén & Sjögren. Det som gör att denna bok platsar bland de nominerade är språket som är så klockrent men också ämnet. Comedy Queen handlar om Sasha 12 år som på olika sätt försöker skapa sig en tillvaro efter mammans självmord. Man skulle kunna tro att boken är sorglig och tung (vilken den givetvis stundtals är) men i själva verket är den fylld av livsenergi och hopp. Har du inte läst om Sasha måste du göra det!




Mitt andra förslag till nominerad bok är Ulf Starks och Kitty Crowthers Rymlingarna. Det är en bok för åldern 6-9 utgiven av Lilla Piratförlaget. Vilken bok! Den handlar om kärleken och vänskapen mellan ett barn och en farfar. Farfar har en önskan, att få lämna sjukhemmet. Han vill komma hem till sitt gamla hus. Barnbarnet Lill-Gottfrid tar saken i egna händer och snart rymmer han med farfar. Det är en historia med många bottnar, en historia om en kroppslig men också själslig resa och en historia om kärleken och vad den gör med en människa. Så fin! Kitty Crowthers illustrationer ger berättelsen ett ytterligare djup. Jag tänker att detta är en bok som man kan läsa högt!



En tredje bok som jag gärna hade sett nominerad är Inuti huvudet är jag kul av Lisa Bjärbo. Boken är för åldersgruppen 12-15 och utgiven av Rabén & Sjögren. Inuti huvudet är jag kul handlar om Liv som hela sitt liv bott i en lägenhet i Stockholm. Hennes pappa har nu bestämt att de ska flytta till landet, närmar bestämt till en by i Småland. För Liv är det förenat med kaos. Hon har svårt för människor och kan inte småprata med någon. Tänk då att tvingas börja på en ny skola. Detta är en bok som lyfter psykisk ohälsa från en ung tjejs perspektiv. Jag tycker om Liv från första sidan, jag gillar relationen mellan Liv och hennes pappa och jag fascineras av karaktärerna Dostojevskij och Candy crush. Läs den!



En fjärde bok som jag hoppas är med bland de nominerade är Dom som bestämmer av Lisen Adbåge. Det är en bok för barn i åldern 3-6 och den är utgiven av Bonnier Carlsen. Så himla cool! Det här är en bilderbok om makt, där "dom som bestämmer" hela tiden tar över och puttar bort "dom som inte bestämmer". Men vad händer om "dom som inte bestämmer" vägrar lyda "dom som bestämmer"? Illustrationerna kompletterar och ger en extra dimension till berättelsen. Kolla exempelvis in karaktärerna i gänget "dom som bestämmer". Visst ser de kaxiga och tuffa ut?



Mitt femte och sista förslag är Sången från andra sidan havet av Emma Virke och Fumi Koike. Boken vänder sig till barn i åldern 3-6 och är utgiven av Lilla Piratförlaget. Detta är en bilderbok om flykt, om ensamhet men också om musikens läkande kraft. Boken är uppbyggd av en ramberättelse. Farmor Räv och barnbarnet Ritso går upp på ett berg. Väl uppe på toppen börjar farmor sjunga en sorglig sång och Ritso frågar vad den handlar om. Efter detta förflyttas läsaren till farmoderns barndom. Man får träffa hennes familj och skogen där de bodde. Man får följa med i hennes flykt från jägaren, flykten som tog henne över havet till ett annat land, ett land där hon inte kände någon och inte heller kunde språket. I slutet av boken är läsaren tillbaka hos Farmor Räv och barnbarnet Ritso. Det har blivit sent och det är dags för Ritso att sova.

Sången från andra sidan havet är en berättelse med många dimensioner. Jag som vuxen ser paralleller till den flyktingström som vi sett och ser i vårt nutida samhälle. Jag gillar musiken som blir det universella språket och som gör att Farmor Räv så småningom hittar sin plats i det nya landet. 



Det var fem böcker som jag hoppas blir nominerade till Augustpriset. Det som kan vara ett bekymmer är att flera böcker kommer från samma förlag. Frågan är hur juryn tänker här. Det vet vi den 22 oktober. 

Vilka böcker skulle du vilja se nominerade? Dela gärna med dig av dina förslag!


söndag 30 september 2018

Trägudars land - ett galet projekt?

Kanske har jag och eleverna gett oss i kast med något helt galet. Just nu läser vi Jan Fridegårds roman Trägudars land i kursen svenska 2. Jag vet att många har avrått mig men jag tycker att denna roman är bra och att den än idag håller, speciellt om man också kopplar samman romanen med den historiska period som den skildrar. För mig som undervisar i både svenska och historia är romanen perfekt. 

Hur gör vi då? Vi, alltså eleverna på Fordon- och transportprogrammet och VVS- och Fastighetsprogrammet och jag, inledde med att fundera över handlingen. Vad kan en roman som heter Trägudars land handla om? Vi tittade på omslagen för att se om de kunde ge ytterligare någon ledtråd. Jag får skriva omslagen för vi har två olika versioner i gång i klassrummet. 






Därefter satte vi igång med läsningen. 

Jag ser alltid till att läsa ett antal sidor högt vid varje lektion och sedan får eleverna läsa eller lyssna på några sidor. Till läsningen har jag tagit fram frågor och dessa får eleverna besvara vid de olika lässtopp som är framtagna. Jag brukar ha 5-6 frågor vid varje stopp. Den sista frågan utgår alltid från elevernas egna tankar om boken och lite längre ner i texten ser du hur den är formulerad. Genom att ha en sistafråga som är mer öppen kan jag lätt fånga upp om det är något som jag måste tänka på vid vårt fortsatta arbete med boken. 


Vi har nu hunnit läsa en tredjedel av boken och haft två lässtopp. Frågorna till första lässtoppet (sidorna gäller den röda pocket-versionen) var följande:


Under andra lässtoppet fick eleverna bland annat fundera över det samhälle som skildras. Vad har de fått reda på om det? De fick samla fakta om hur man bodde, vad man åt, vilka samhällsklasser som fanns, vilken religion man tillhörde, vad man hade för kläder och vad dessa var gjorda av och också hur en vanlig dag såg ut för en man eller kvinna under denna epok. Det var riktigt spännande att läsa elevernas loggar. Utifrån romanen och Fridegårds beskrivningar hade de kunnat samla på sig en hel del information. 

Imorgon fortsätter vårt arbete med romanen. Vi ska samla ihop läsningen med en gemensam tankekarta och därefter kommer jag att läsa högt igen. Då flera elever under lässtopp 1 och 2 lyft att det finns en hel del svåra ord i romanen kommer vi fortsättningsvis att arbeta mer aktivt med dessa ord och begrepp. Jag har exempelvis samlat en hel del ålderdomliga eller för epoken typiska ord i ett dokument och tillsammans kommer jag och eleverna att se till att vi har koll på vad de betyder och hur de kan användas i språket.

Vad tycker då eleverna om romanen så här långt? Det är lite blandat. Några tycker den är mycket intressant, då den ger en bild av vikingatiden. Andra säger att den är lite seg, att det finns för mycket beskrivningar och för lite action. Vi får se vad de säger när vi läst ut hela romanen. En spännande höst väntar!

Har du också arbetat med denna roman i en klass? I så fall får du gärna dela med dig. 






onsdag 19 september 2018

Stödstrukturer vid boksamtal

Börjar det bli dags för läsårets första boksamtal? Kanske kan då detta blogginlägg hjälpa dig. Det handlar egentligen inte om boksamtalet i sig utan snarare om hur du kan stötta dina elever före och under samtalet. Om du vill veta mer om hur man kan lägga upp boksamtal ska du läsa mina tidigare inlägg om detta. Exempelvis:




Du kan också läsa i boken Mötet med texten - inkluderande läsundervisning där det finns ett helt avsnitt om just boksamtal.


Hur kan man då stötta sina elever före och under boksamtalet? Jag brukar alltid se till att mina elever har ett läsprotokoll där de kan fylla i sina egna tankar om boken. Det kan utgå från Aidan Chambers idé och se ut så här:


Under sin läsning fyller de på i sina läsprotokoll och dessa får de sedan ha med sig in i samtalet. 

För att stötta dem under samtalet kan man ha färdiga "börjor", alltså inledningar på meningar. Det kan hjälpa dem ställa frågor till varandra och komma djupare in i boken. Här nedan följer exempel på börjor som jag använt:

Dessa kan givetvis byggas ut och anpassas efter den bok som man ska ha samtal om. Fördelen med att låta eleverna ha sådana här börjor är att alla kan våga ställa frågor till övriga i gruppen. De kan utgå från en "början" och sedan bygga på med egna ord. Om man vill kan man avsätta tid inför boksamtalet där eleverna får ta fram fem frågor till boken som de vill fråga övriga i gruppen. Dessa frågor har de sedan med sig in i samtalet. En annan fördel med börjorna är att de är sammankopplade med Chambers modell. Här finns inledningar som rör gillar, ogillar, frågetecken och mönster/kopplingar.

Vilka stödstrukturer använder du inför och under ett samtal? Dela gärna med dig!

PS. Arbetar du på gymnasiet? I läromedlen Metafor 1 och Metafor 2 finns tips och idéer för boksamtal. Dessa direkt riktade till eleverna. I lärarhandledningarna finns information till dig som undervisande lärare. DS






onsdag 12 september 2018

Fyra V och NH - ett sätt att närma sig en faktatext

Förra veckan när jag var och föreläste på en folkhögskola fick jag ett riktigt bra tips från en av deltagarna. Jag tänkte dela med mig av det. 

Det finns en amerikansk modell som kallas The 5 W's and H Questions. Översätter man titeln till svenska får det bli något som Fyra V och NH. Denna modell kan man använda när man ska närma sig faktatexter av olika slag. 

Vad är då Fyra V och NH? Jo, det är ett antal frågeord som man ska ställa till den text som man läser. Frågeorden är:

Vem...?
Vad...?
Var...?
Varför?
När...?
Hur...?

Du känner säkert igen dem. Själv har jag använt dem när mina elever fått skriva egna nyhetsartiklar. Jag har då pratat om de journalistiska frågeorden och att deras texter ska kunna ge svar på dessa frågor. Nu har jag gått steget längre och också låtit mina elever använda Fyra V och NH när de läst olika faktatexter. På så sätt blir det lättare för dem att närma sig texten och förstå vad den handlar om. Det blir en sorts lässtrategi som skapar läsfokus.


De av er som följt mig vet att jag gillar struktur och mallar och givetvis har jag tagit fram en mall också till denna  övning. Så här ser den ut:


När eleverna läser en artikeln, ett blogginlägg eller fakta på en hemsida kan de med hjälp av frågeorden få reda på vad den handlar om. Genom att besvara frågorna i mallen ovan får de också en sorts sammanfattning av innehållet. Hur bra som helst!

Har du inte använt Fyra V och NH när eleverna läser faktatexter tycker jag att du ska testa med dina elever. Lycka till!




måndag 3 september 2018

Vilken uppfinning är den viktigaste för människan?

Med den frågan inledde jag läsårets kurs i historia. Eleverna fick fundera enskilt under 2 minuter. Därefter fick de berätta för varandra vilken uppfinning de hade valt (utan att ge några vidare förklaringar). När alla sagt sin uppfinning kom fortsättningen...

Ta reda på
- När den uppfanns.
- Var den uppfanns.
- Vem som uppfann den.
- På vilket/vilka sätt människan har påverkats av denna uppfinning.
- Varför du anser att det är den viktigaste uppfinningen.
Du får 10 minuter på dig.


Som mina elever arbetade. De sökte efter svar. De tog hjälp av varandra och de var engagerade. Att ge dem korta, avgränsade uppgifter var helt klart en hit. Efter 10 minuter fick de delge varandra sina svar. Alla hade löst uppgiften.

I år kommer jag att fortsätta arbeta med frågor på detta sätt. Det ska bli spännande att se om de är lika engagerade framöver.







fredag 24 augusti 2018

Hur man aktiverar en pekare på iPad

I mitt förra inlägg skrev jag om hur man kunde göra skärminspelningar på iPad. När man gör skärminspelningar kan det vara bra att ha en pekare som visar var man ska trycka. En sådan finns på din iPad men för att du ska få fram den måste den aktiveras. I det här inlägget visar jag hur du aktiverar den och jag kommer att avsluta med en kort skärminspelning, där jag använder pekaren. På så sätt kan du se hur den fungerar.

Hur får man då fram pekaren? Jo, man går till appen Inställningar (kugghjulet), väljer Allmänt och sen Hjälpmedel (se bild nedan).



Därefter väljer man AssistiveTouch (se bild nedan).



Slutligen aktiverar man AssistiveTouch genom att välja På (se bild nedan).



Nu är din pekare aktiverad och du kommer att se den som en grå fyrkantig ruta. I skärminspelningen nedan visar jag hur man kan använda den när man går igenom en app. 




Har du några frågor är det bara att höra av sig. Lycka till med dina skärminspelningar!