tisdag 12 november 2019

Böcker när eleverna får välja

För andra året i rad läser våra elever i åk 1 20 minuter per dag. De väljer själva böcker (med stöd av skolbibliotekarien och undervisande lärare). Jag för statistik över mina elevers läsning för att kunna hjälpa dem hitta nya böcker. Jag vill gärna att de successivt utmanas. 

Flera lärare har hört av sig till mig med frågor om elevernas läsning. Vad vill elever på Fordons- och transportprogrammet läsa om de får välja på egen hand? Mina elever gillar framför allt böcker som handlar om kriminalitet och ungdomar. Handlingen får gärna utspela sig i nutid och skildra vardagen.  Några elever gillar att läsa om andra världar (fantasy och dystopier) och några att läsa verklighetsskildringar eller biografier. Många vill läsa böcker som ingår i en serie. Ungefär så skulle man kunna sammanfatta deras läsning.




För den som är intresserad finns nu en lista över de böcker som eleverna läst och gillat. Du når den via länken nedan. 


Kanske kan listan hjälpa dig när du ska leta böcker till dina elever!




söndag 20 oktober 2019

Boktips till Läslovet!



Snart, snart, snart är det dags för lov och inte vilket lov som helst. Det är dags för Läslovet! Nu hoppas jag att det är många som passar på att läsa. Mitt inlägg som jag skrev för ett par år sedan i Kristianstadsbladet är fortfarande högaktuellt. Du hittar det här, "Tänk om...".

Vad ska man då läsa under Läslovet? Här kommer några tips baserade på det som jag nyligen läst och som på ett eller annat sätt stått ut i mängden. Första tipset är en bilderbok, Vi är lajon! av Jens Mattsson och Jenny Lucander för barn i åldern 3-6.



Vi är lajon! är en helt fantastisk bilderbok med många bottnar. Den handlar om två bröder som leker att de är lajon på savannen. När den ene hastigt blir sjuk fortsätter leken och lekens helande kraft, precis som kärleken mellan bröderna, skildras i text och bild. 


Vi är lajon! (inbunden)Boken kan läsas på flera sätt. Det blev tydligt för mig när sönerna läste och berättade om sina tolkningar. Kanske är det så att vuxna läser in mer än vad bild och text berättar.

Vi är lajon! skildrar något så svårt som sjukdom (och död?). Det är en bok som berör och skakar om. Den väcker tankar och känslor, precis som en god bok ska. Läs den!


Nästa bok som jag vill tipsa om är inte en bok utan en ask med fyra noveller om Förintelsen. De fyra är:

Fyra noveller om Förintelsen (häftad)
En vårmorgon av Ida Funk
Den sista vägen av Rachel Korn
Citronen av Arnost Lustig
Kylig vår av Aharon Appelfeld



Det är tung, mörkt och hemsk läsning. Jag sitter hela tiden med andan i halsen. Det är mycket som är outsagt. Det finns många tomrum. Det spelar ingen roll. I mitt huvud radas den ena bilden upp efter den andra. Jag vet inte vilken av novellerna jag tycker bäst om. Kanske är det En vårmorgon som så vackert beskriver en pappas kärlek till sin dotter. Eller så är det Citronen, där man får följa den unge pojk som har hela familjens liv i sina händer. 

De fyra novellerna låter oss möta fyra röster, röster som vi aldrig får sluta lyssna på. Det är röster som visar vad som händer när fel krafter tar över. Det är röster som visar att kärleken är starkare och större än allt annat. Jag är berörd och rörd!



Den tredje boken knyter an till Förintelsetemat. Johan Ehns Hästpojkarna utspelar sig delvis på 1920- och 1930-talet och delvis på 2010-talet. Boken är fantastisk! Den har allt det som en riktigt bra bok ska ha. Spännande karaktärer, en bra story, ett språk som fångar läsaren. Att den sedan också innehåller parallellhandling, något jag är svag för, gör den bara ännu bättre. 


Hästpojkarna (häftad)
Berättelsen utspelar sig både i ett nutida Stockholm och i ett dåtida Tjeckoslovakien. I Stockholm är det Anton läsaren får följa. Han har nyligen tagit studenten och arbetar inom hemtjänsten. En av dem som Anton gör hembesök hos är Alexander Kovac, en gammal man som kommunicerar med hjälp av sin käpp. I Tjeckoslovakien får läsaren följa två pojkar, Sasha och Janek, som rymmer från barnhemmet de växt upp på. De hamnar på en cirkus och blir The Golden Brothers! Parallellt med deras arbete på cirkusen växer sig nazismen allt starkare i Europa. Snart är både Sashas och Janeks liv i fara. 


Det här är en bok om identitet, om vänskap och om en kärlek som är större än allt annat. Den visar på människans storhet men också på hur lätt vi kategoriserar och delar upp världen i ett vi och ett dom. Det är en bok som väcker tankar. Jag hoppas att Hästpojkarna köps in till många skolbibliotek och jag hoppas den blir läst i många klasser. Det finns mycket att diskutera och samtala om. Det är en bok som med fördel kan användas i ett ämnesöverskridande arbete. 


Välj mig (inbunden)
Den fjärde boken som jag vill lyfta fram är Christina Lindströms Välj mig. Jag skulle säga att det är Lindströms bästa bok. Jag tycker mycket om de andra men denna är något alldeles extra. Välj mig handlar om något så svårt som en förälders plötsliga bortgång. Kvar finns huvudpersonen Silje, hennes bror och mamma. Alla tror att pappan tagit sitt liv och för Silje är allt en mardröm. Hon försöker hantera sorgen som äter henne inifrån.



När skolan börjar efter sommarlovet stirrar alla på Silje. Ingen vet riktigt vad de ska säga eller göra. Tur att bästisen Mia finns tänker Silje men inser snart att det inte längre är som det brukar vara mellan dem. Och en dag klampar Alvin in i Siljes liv och ingenting blir längre som förut. Får man vara lycklig när ens pappa precis dött? 

Det här är en välskriven bok som lyckas gestalta allt det svåra och tunga men också det ljusa och vackra. Extra fint gestaltad är Silje. Hon är kantig, rakt på sakig, humoristisk och har alltid svar på tal. Det gör att jag flera gånger ler under min läsning. Har du inte läst denna bok måste du göra det!


Läsa och samtala om skönlitteratur - - med digitala verktyg (häftad)
Sist men inte minst ett boktips riktat till alla lärare som vill arbeta med skönlitteratur i undervisningen Läsa och samtala om skönlitteratur. I denna får du en mängd tips på skönlitterära böcker att använda i klassrummet. Du får konkreta lektionsförslag och mallar som kan vara ett stöd för eleverna när de läser och samtalar om det lästa. Det finns inledningsvis ett teoretiskt kapitel om litteraturläsningens hur, vad och varför och därefter fyra kapitel som är mer klassrumsnära. I dessa presenteras olika samtalsmodeller. 



Trevligt Läslov!



söndag 13 oktober 2019

Spåkdetektiver i svenska 3

Just nu är mina elever mitt uppe i ett arbete med språkhistoria. Jag har introducerat arbetsområdet genom att bl a utgå från denna övergripande Prezi-presentation.



Du kommer åt presentationen via denna länk, https://prezi.com/_pl0-lecsdn6/sprakhistoria/

Eleverna och jag har diskuterat hur språket har förändrats och hur språket kommer att se ut i framtiden. Vi har läst Babels torn och tittat på texter från olika tider.

Imorgon ska eleverna få fördjupa sig i olika texter. De ska få undersöka dem noggrant. Vad är det som gör att man kan se att denna text är från epoken...? Det är utgångsfrågan. Eleverna ska få vara detektiver och leta efter specifika bokstäver, undersöka ordföljd, stavning och låneord. Texterna har jag hämtat från Litteraturbanken och Projekt Runeberg:

Then Swänska Argus

Thet Nyia Testamentit på Swensko

Äldre Västgötalagen

Röda rummet


Eleverna kommer att få ut utdrag ur de fyra texterna. De kommer inledningsvis inte få veta från vilka texter utdragen är plockade och inte heller vilket år texterna är ifrån. Min förhoppning är att de, genom att leta språkliga särdrag, själva kan komma underfund med från vilken epok respektive text är. Spännande ska det bli!


torsdag 19 september 2019

Att skapa läsvanor!

För ett tag sedan släppte Statens medieråd sin rapport Ungar & medier 2019. Säkert har du tagit del av rapporten eller åtminstone sammanfattningen av den. Det som jag reagerade på under min läsning var följande:

"Läsandet av böcker eller tidningar når sin lägsta nivå någonsin. 2012 läste 23 % av 17–18-åringarna dagligen på fritiden. 2018 är det 11 %." ( https://statensmedierad.se/press/nyheterkronikorochpressmeddelanden/nyheterpressmeddelandekronikor/ungamerpanatetmenmermissnojda.3346.html)

11 %, alltså 1 av 10 läser dagligen på sin fritid. Det är inte många. Något som jag också reagerade på var detta:

"Särskilt mobilen och sociala medier anses vara tidsslukande i tonåren, på bekostnad av bland annat sport/träning/motion och läsa böcker/tidningar som stora andelar anser sig ägna för lite tid åt" (Ungar & medier 2019, s 12). 

De unga verkar alltså anse sig läsa för lite. Det i sig tänker jag är positivt. Det kan bli en grogrund för läsningen. Lyckas sedan vi i skolan stimulera läsningen och skapa tid till läsning kan vi vara på rätt väg. För det är nog det som behövs. Majoriteten av barn och unga läser inte längre på eget bevåg. De behöver ha läsande förebilder och de behöver översköljas av böcker. De behöver också få tid till läsning. Varför kanske du undrar? Det ska jag försöka svara på. Du får börja med att tänka dig in i följande:

Du är tonåring. Dina föräldrar läser inte. Du har inte några böcker hemma. Att gå till biblioteket känns lika avlägset som att resa till Mars. Dina kompisar läser inte. Att läsa förknippas med plugg och att vara nörd. Om tanken på att läsa en bok snuddar vid ditt medvetande försvinner den tanken snabbt bort igen. Du inser att det inte är någon idé att hålla fast i den. Du har ju inte en aning om vad du ska läsa.

Om det är så här, tror du att du på egen hand skulle kunna hitta en bok som du vill läsa? Jag tror inte det och här tänker jag att skolan och skolbiblioteken måste komma in. Jag tror att vi får hjälpa våra unga på traven. Vi får hjälpa dem välja böcker. Vi får hjälpa dem hitta tid till läsningen. Vi får lotsa dem in i böckernas magiska värld. Att läsa tar tid och att bli en läsare tar också tid. Om vi kan ge våra unga tiden och tillgång till bra litteratur, då är vi på rätt väg. Det gäller att skapa en vana och det är faktiskt något som vi i skolan kan bidra med. 

På min skola började vi förra året med en satsning som kan kallas "Läs 20 minuter om dagen". Vi avsatte tid från alla ämnen för att eleverna varje morgon skulle få läsa en stund i en egen vald bok (till en början fick lärarna och skolbibliotekarien vara eleverna behjälpliga i val av bok men när eleverna kommit igång med sin läsning kunde de snart hitta egna böcker). Satsningen mottogs positivt av eleverna. När alla skulle läsa handlade det inte längre om att läsning var något för pluggisar eller nördar. Nu var läsning något för alla. 

Denna satsning har vi fortsatt med detta läsår. Utöver det har vi i år även valt att lansera 16-årsboken. Under hösten kommer elever från två av kommunens gymnasieskolor (min skolan är den ena) att läsa en av fem romaner (Slutet, Inuti huvudet är jag kul, En ocean av kärlek, Sebbe sa nej och Jack). Under och efter läsningen arbetar eleverna med böckerna i klassrummet och under två temadagar i november möts eleverna över skol- och klassgränser för att samtala om sin läsning, skapa trailers och träffa en av författarna. 



Jag tror att denna typ av satsningar kan ge resultat. Jag tror att vi med dessa satsningar hjälper till att skapa vanor. Jag tror att vi genom dessa satsningar ger våra elever möjlighet att bli läsare. 

***

Vill du läsa mer om kommunens satsning 16-årsboken kan du klicka HÄR och HÄR.



söndag 15 september 2019

Del 4: Doktor Glas, intertextualitet och komparativ analysmodell

I boken Litteraturvetenskap - en inledning (red. Staffan Bergsten) kan man läsa att begreppet intertextualitet myntades av Julia Kristeva 1966 och att hon med detta menar att ingen litterär text kan ses som ett isolerat fenomen utan att det alltid måste ses i relation till andra texter. Begreppet är vitt och det kan omfatta många sorters förbindelser mellan texter. Det kan exempelvis handla om direkta lån, allusioner, citat, parodi men det kan också handla om formella och stilistiska band eller kopplingar till en viss genre eller tradition. 

Jag har alltid tyckt det varit spännande att läsa en text och hitta kopplingar till andra texter och detta detektivarbete försöker jag dela med mig av till mina elever. När vi nu är igång med Doktor Glas kändes det högaktuellt att lyfta in begreppet, då det finns flera andra svenska böcker som uttalat tagit sin utgångspunkt i Hjalmar Söderbergs roman. Jag tänker främst på Mordets praktik av Kerstin Ekman och Gregorius av Bengt Ohlsson. 


På min svensklektion inledde jag med att presentera begreppet intertextualitet och eleverna fick ge exempel utifrån sin egen läsning. Därefter presenterade jag Mordets praktik och Gregorius. Jag sammanfattade kort handlingen och därefter läste vi valda utdrag ur romanerna (dagboksanteckningen den 12 juni ur Doktor Glas, sidorna 23-30 ur Gregorius och sidorna 11-19 ur Mordets praktik). Under läsningen fick eleverna fundera över vilka förbindelser som fanns mellan de tre texterna.  De hittade en hel del och det trots de korta utdragen. Jag ville inte stanna vid att bara samtala om de tre texterna. Jag ville också att eleverna skulle få skriva om dem. Denna gång valde jag att låta dem jämföra de tre texterna (utdragen). Utgångsfrågan var: 

Vad finns det för likheter och skillnader mellan texterna? Fundera över

a) handling
b) språk
c) miljö och tid
d) karaktärer
e) berättarperspektiv


Uppgiften kan kopplas till följande del av det centrala innehållet i kursen Svenska 3:

"Skönlitterära texter, författade av såväl kvinnor som män, inom genrerna prosa, lyrik och dramatik. Litteraturvetenskapligt inriktad analys av stilmedel och berättartekniska grepp. Litteraturvetenskapliga begrepp och verktyg." (Gy11, svenska 3)
När eleverna får jämföra tre texter med varandra använder de sig av en analysmodell som kallas komparativ och i det här specifika fallet kan de också dra nytta av en intertextuell analysmodell. Eleverna påbörjar alltså sitt arbete med att kunna skriva en "litteraturvetenskapligt inriktad analys". 

De är nu i full gång med sitt skrivande och under vecka 38 fortsätter det. Då kommer vi också att påbörja de argumenterande tal som eleverna ska hålla utifrån någon av karaktärerna i Doktor Glas



onsdag 4 september 2019

Del 3: Doktor Glas och hem- och expertgrupper

Då har vi kommit en bit till i vårt arbete med romanen Doktor Glas. Eleverna har läst ungefär en tredjedel av boken. Under sin läsning skriver de loggar, något jag skrev om i förra inlägget http://jennypawendes.blogspot.com/2019/08/doktor-glas-del-2.html. De har också i uppdrag att ha lite extra koll på en av karaktärerna i romanen. Vilken karaktär det är har jag i förväg bestämt och den här indelningen är viktig, då den utgör grunden för elevernas samtal i hem- och expertgrupper. Det gäller att få grupper där alla elever kan komma till tals och där alla elever vågar komma till tals. Det är inte alltid så enkelt och det kräver en del tankearbete från min sida. I år har jag den stora förmånen att få fortsätta med en grupp som jag hade hela förra läsåret. Jag känner dem därför väl och vet vilka som kan arbeta ihop och vilka som inte fungerar lika bra tillsammans.

Utifrån min kunskap om eleverna gjorde jag en indelning och den kan illustreras av denna tabell:


Alla elever fick två olika grupptillhörigheter (grupp 1-6 alternativt den karaktär som de ansvarar för). Jag kallar grupp 1-6 för hemgrupp och karaktär-grupperna för expertgrupp. 

Under lektionen samlade jag inledningsvis eleverna i expertgrupperna. De som ansvarade för Doktor Glas blev en grupp. De som ansvarade för Helga en annan och de som ansvarade för pastor Gregorius/Recke en tredje. Eleverna fick berätta för varandra om sin karaktär och till sin hjälp hade de ett antal frågor. Frågorna finns i boken Läsa och samtala om skönlitteratur - med digitala verktyg (Edvardsson 2019, s 59).  Under tiden som de berättade kunde de fylla på sina anteckningar och på så sätt få en fylligare bild av karaktären. Jag cirkulerade och försökte få en stund med varje grupp.

När jag märkte att diskussionerna började sina samlade jag ihop klassen och lät eleverna sätta sig i sin hemgrupp. Nu var uppdraget att berätta om sin karaktär för övriga i gruppen. De fick ställa kompletterande frågor till varandra, allt för att få en så bra bild som möjligt av de olika karaktärerna. När grupperna var klara med sina samtal var det dags att avsluta lektionen.  

Jag gillar att arbeta med hem- och expertgrupper och jag har tidigare skrivit om detta arbetssätt bland annat här, http://jennypawendes.blogspot.com/2018/02/hem-och-expertgrupper-i-undervisningen.html. Jag har också med det i min alldeles nya bok Läsa och samtala om skönlitteratur - med digitala verktygDet som jag gillar är att alla elever "tvingas" till aktivitet, då de i hemgruppen är ensam om sin karaktär. Samtidigt lämnas de aldrig i sticket för genom expertgruppen får de hjälp av varandra att fördjupa sig i karaktären. Det är positivt.

Under nästa vecka kommer vårt arbete med Doktor Glas att fortsätta. Vi kommer att köra en ny runda med hem- och expertgrupper men vi ska också lyfta in några andra texter och fördjupa oss i begreppet intertextualitet. Det ska bli spännande!



onsdag 28 augusti 2019

Doktor Glas - del 2

Nu är eleverna och jag igång med romanen Doktor Glas. Vilken start! Vi inledde med några "stora" frågor:

1. Är det någonsin rätt att döda en annan människa?
2. Handlar man alltid rätt om man i alla situationer följer de lagar som finns?
3. Är det rätt att döda en människa för att rädda en annan?

Det blev intressanta diskussioner. Vi kom in på moral och etik och eleverna gav exempel. Det fanns olika ståndpunkter och det gjorde det hela än mer intressant. Jag tycker att det är givande att inleda en romanläsning med en eller flera frågor som går att koppla samman med romanen. På så sätt får eleverna en naturlig ingång till berättelsen. Detta sätt att inleda är något som jag lyfter fram i min senaste bok Läsa och samtala om skönlitteratur - med digitala verktyg.  

När vi väl diskuterat frågorna tittade vi på olika omslag. Vad fick vi reda på genom att undersöka dem? Därefter fick eleverna associera fritt till ordet glas. Det gjorde de med stort engagemang. 



Jag presenterade därefter Sverige så som det såg ut alldeles i början av 1900-talet. Detta för att eleverna skulle få en känsla för den tiden. Jag utgick från följande punkter:

- kung, union
- befolkningsmängd och arbete
- rösträtt
- högre utbildning
- dödsstraff och vanligaste dödsorsak
- transportmedel
- kvinnans roll
- litteraturen
- Stockholm
- film

Vi tittade på olika bilder, bl a flera över Stockholm. Här tog jag hjälp av både Stockholmskällan och Digitalt museum:



Jag fortsatte berätta om Hjalmar Söderberg och hans författarskap för att sedan komma in på Doktor Glas. Jag presenterade miljön och karaktärerna. Jag upplevde att eleverna hade fått en bild av tiden och romanen och var redo att påbörja läsningen. 

Jag valde att högläsa första dagboksanteckningen högt och tog hjälp av Litteraturbanken. Det var riktigt häftigt. Eleverna fnyste och skakade på huvudet vid flera tillfällen. Bl a när jag kom till följande rader:

Den bistre filosofen satt en kväll i ett hörn i sitt kafé, ensam som vanligt; dörren öppnas och en person med ett osympatiskt utseende stiger in. Schopenhauer betraktar honom med ett ansikte, förvridet af vämjelse och fasa, rusar upp och börjar dunka mannen i hufvudet med sin käpp. Det var bara med anledning af hans utseende. (Litteraturbanken, s 2)
Om du kunde döda en kinesisk mandarin bara genom att trycka på en knapp i väggen, eller genom en ren viljeakt, och sedan ärfva hans rikedomar – skulle du göra det? Den frågan har jag aldrig gittat svara på, kanske därför att jag aldrig riktigt hårdt och bittert har känt fattigdomens elände. Men jag
tror, att om jag kunde döda den där prästen genom att trycka på en knapp i väggen så skulle jag göra det. (Litteraturbanken, s 5)


Efter läsningen fick eleverna fundera på miljön, samhället och karaktärerna. Vad hade de nu fått veta? Därefter fortsatte läsningen och eleverna fick börja fylla i sina loggar. Denna gång hade jag valt att göra en form av Text & Tanke-logg. Du kan läsa mer om dem i denna bok, Läsa och samtala om skönlitteratur - med digitala verktyg.




På måndag träffar jag eleverna på nytt och då fortsätter arbetet med romanen. De ska då få ha boksamtal i grupper. Det kommer jag att skriva om i kommande inlägg. Håll gärna utkik efter det!