måndag 24 februari 2020

PM-uppgift till Störst av allt del 2

Vilket gensvar jag fick på mitt första inlägg om PM-uppgift till romanen Störst av allthttp://jennypawendes.blogspot.com/2020/02/pm-uppgift-till-storst-av-allt.html. Många har hört av sig med önskan om att få ta del av de två andra PM-uppgifterna samt de artiklar som eleverna fick utgå ifrån vid sitt skrivande. Jag har därför valt att lägga in dem här nedan. Håll till godo!

Uppgift 2 och 3






När det gäller artiklarna är de listade under respektive uppgift.

Uppgift 1
”Jag brukade faktiskt tro på att "Kärleken övervinner allt" av Julia Mörnstedt Karlsten, publicerad 23 april 2017 i Expressen, https://www.expressen.se/gt/kronikorer/julia-mjornstedt-karlsten/jag-brukade-faktiskt-tro-pa-att-karleken-overvinner-allt/.

”Att skilja på kärlek och känslor” av Yolanda Hägg, publicerad i Bjuvs lokaltidning den 16 december 2018.

”Därför är romantik kärlekens största fiende” av Christian Staal ur veckotidningen Allas den 17 maj 2019, https://www.allas.se/relationer/darfor-ar-romantik-karlekens-storsta-fiende/138634.



Uppgift 2
DN Debatt. ”Förbättra vården med hjälp av aktiv dödshjälp” av Torbjörn Tännsjö publicerad 2005-09-23 i DN, https://www.dn.se/debatt/forbattra-varden-med-hjalp-av-aktiv-dodshjalp/.

DN Debatt. ”Påvens uttalande om abort avslöjar en tveksam etik” av Torbjörn Tännsjö publicerad 2018-10-16 i DN, https://www.dn.se/debatt/paven-uttalande-om-abort-avslojar-en-tveksam-etik/.



Uppgift 3
Endast romanerna Doktor Glas och Störst av allt



Uppgift 4
Våldets uttryck och mekanismer hämtad från Nationellt centrum för kvinnofrid, https://nck.uu.se/kunskapsbanken/amnesguider/vald-i-nara-relationer/valdets-uttryck-och-mekanismer/ den 20 januari 2020.

”Därför flyr inte kvinnor från våldsam relation” av Jenny Jägerfeld, publicerad i 



Det finns givetvis en mängd andra artiklar man kan använda. Se dessa som exempel. 


Använder du några av mina PM-uppgifter får du gärna tagga mig och/eller höra av dig och berätta hur uppgifterna mottogs av eleverna. Det är alltid spännande att få ta del av andras reflektioner och tankar.




söndag 23 februari 2020

PM-uppgift till Störst av allt

Jag har tidigare bloggat om elevernas arbete om Störst av allt och idag tänkte jag dela med mig av den slutuppgift som eleverna fick göra. Är du intresserad av att läsa de tidigare inläggen når du dem genom följande länkar:



Efter elevernas önskemål läste vi romanen med lässtopp. Till varje lässtopp fick eleverna skriva en kort reflektion och sedan diskutera frågor som jag förberett samt frågor som eleverna funderade över. Diskussionerna genomfördes i smågrupper. Vill du läsa mer om hur man kan bygga upp en undervisning kring skönlitteratur och boksamtal finns exempelvis boken Läsa och samtala om skönlitteratur - med digitala verktyg. Modellerna som presenteras i den använder jag mig ofta utav.


https://www.studentlitteratur.se/#40098

Parallellt med läsningen fick eleverna även fördjupa sig i PM-skrivande. Det ska kanske nämnas att klassen läser kursen Svenska 3. Vi analyserade PM och olika typer av texter. Eleverna fick även provskriva ett PM, allt för att känna sig säkra på texttypen. 

När romanen var utläst blev det dags för slutuppgiften - att skriva ett PM. Då eleverna hade fastnat för olika saker under sin läsning valde jag att ta fram flera olika PM-uppgifter. Jag valde även att knyta an till Doktor Glas, då det finns många beröringspunkter mellan de två romanerna. Alla PM-uppgifter utgick från följande instruktion:




Därefter följde de olika PM-uppgifterna. Nedan kan du ta del av ett par av dem. 





Eleverna fick 3 timmar på sig till sitt skrivande. De hade då i förväg fått ut artiklarna och även de olika PM-uppgifterna. Det gjorde att de under lektionstid kunde fokusera på själva skrivandet. Skrivningen genomfördes i ChromEx.  


Hur brukar du avsluta elevernas romanläsning? Dela gärna med dig! 




söndag 2 februari 2020

De globala målen och lästips - Mål 1: Ingen fattigdom

Under våren kommer jag att ge boktips till FN:s globala mål (17 till antal). Jag kommer att skriva om ett mål åt gången, vilket alltså gör att jag kommer att dela med mig av totalt 17 inlägg. Jag hoppas att de ska inspirera till gemensam läsning, samtal och diskussioner. Har du fler boktips till de olika målen får du gärna skriva in dem i en kommentar.


Vad är då de globala målen? I september 2015 höll FN ett toppmöte i USA. Där och då enades man om Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling. Tillsammans ska länder världen över uppnå en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar utveckling  Målen ska vara uppnådda senast 2030. Till varje mål finns ett antal delmål, något man kan fördjupa sig i här https://www.utbyten.se/mojligheter/mojligheter-inom-forskola-och-skola/den-globala-skolan/globala-malen/.


Det första målet är Ingen fattigdom och det beskrivs så här på www.globalamalen.se:

"Fattigdom omfattar fler dimensioner än den ekonomiska. Fattigdom innebär även brist på frihet, inflytande, hälsa, utbildning och säkerhet. Det brukar kallas för multidimensionell fattigdom. Idag lever 1,3 miljarder människor i multidimensionell fattigdom och av dessa är hälften under 18 år.

Brist på mat, sjukvård, säkerhet och rent vatten dödar tusentals människor varje dag, men det blir bättre och sedan 1990 har den extrema fattigdomen halverats. Mål 1 handlar om att avskaffa fattigdom i alla dess former och ge alla människor i världen chans till ett värdigt och tryggt liv."

Om man vill diskutera fattigdom i klassrummet finns det många böcker att ta sin utgångspunkt i. Här följer några förslag:

Elin Johanssons och Ellen Ekmans två böcker Veckan före barnbidraget och Hemma hela sommaren
Monica Zak Alex Dogboy
Emma Granholm Liv & Lovisa
Laura Fitinghoff Frostmobarnen
Martha Sandwall-Bergström Kulla-Gulla
Jo Salmsom Tam tiggarpojken
Angie Thomas The Hate U Give
Siobhan Dowd Ett hastigt rent rop
Bali Rai Ju hårdare du faller
Chen Zhiyuan Allra bästa julen 
Gustav Cederlund Jag är pank, sa pappa
Angeli Sjöström Hederberg & Caroline Sellstone Annalisa och födelsedagspresenten

söndag 19 januari 2020

Läsprojektet - Läs 20 minuter om dagen

Jag får en del frågor om skolans läsprojekt och tänkte därför förtydliga hur vi arbetar. Våren 2019 skrev jag inlägget Skolans läsprojekt: Läs 20 minuter om dagen, där jag beskrev hur projektet växte fram efter att under några år ha haft ett kortare läsprojekt. 

Läsprojektet genomförs på Fordons- och transportprogrammet, årskurs 1 på gymnasiet. När höstterminen startar ser jag, tillsammans med berörda lärare, över schemat. Förra året lät vi eleverna läsa direkt på morgonen men efter synpunkter från elever och lärare valde vi i år att vara lite mer flexibla med när läsningen kan äga rum. Vi var alla överens om att det inte skulle läggas på de ämnen som endast har en lektion i veckan. 

I år valde vi att lägga läsningen på svensklektionerna (vi har tvålektioner per vecka) och på karaktärsämnena (eleverna har två heldagar i veckan) samt på en av engelsklektionerna (eleverna har två pass per vecka). 

Nedan ser man de klasser som går åk 1 på FT och vilka pass läsningen ligger på. Står det inte något efter ämnet är det dagens första lektion som läsningen äger rum på.



Läsningen utgår från böcker som eleverna själva väljer eller som de får hjälp att välja av skolans lärare eller bibliotekarie. För att kunna hjälpa till i bokval får eleverna i samband med terminsstarten fylla i en enkät om sina läsvanor och läsintresse (se inlägget som är länkat ovan) och utifrån den kan vi (lärare och skolans bibliotekarie) hjälpa eleverna hitta böcker som passar dem, både utifrån svårighetsgrad och genre. Till vår hjälp har vi även den screening som genomförs i samband med terminsstart. Intressant är att en klar majoritet av våra elever (ca 90 %) tydligt signalerar i början av hösten att de inte gillar att läsa. Vår satsning börjar därför i en rejäl uppförsbacke. 

Läsningen äger rum alla årets veckor med undantag för om det är någon schemabrytande aktivitet. Efter varje termin får eleverna utvärdera läsningen och då vi alldeles nyligen avslutade höstterminen har eleverna fått utvärdera projektet. Utifrån höstens utvärdering kan vi se att:

  • 65 % tycker det är mycket bra/bra att läsa varje dag (sätt det i relation till de 90 % som i början av terminen inte gillade att läsa)
  • 90 % har fått läsa böcker som de gillar
  • 62 % tycker att läsningen fungerar alla dagar i veckan
  • 87 % har hunnit läsa flera böcker under terminen (också intressant med tanke på att de flesta knappt läser något i vanliga fall)


På frisvarsfrågorna har vi kunnat se att:

  • eleverna önskar att alla lärare är konsekventa när det gäller att läsa
  • vissa elever upplever att de inte fått läsa en bra bok
  • vissa elever önskar korta ner läsningen till 15 minuter per dag
  • vissa elever upplever det svårt att få läsro
  • vissa elever upplever läsningen som långtråkig
  • många elever säger att läsningen ger en bra start på dagen
  • många elever upplever att de fått ett bättre ordförråd
  • många elever upplever att de fått en högre läshastighet 
  • många elever upplever att de fått ett ökat intresse för läsning

Nu är vårterminen igång och vi kämpar vidare med satsningen "Läs 20 minuter om dagen". I juni får eleverna på nytt utvärdera läsningen och utifrån den kommer vi lärare sedan att lägga upp riktlinjerna för lässatsningen läsåret 2020/2021. 







tisdag 31 december 2019

Jennys boktopplistor 2019

Då var det dags att sammanfatta läsningen för år 2019. Jag har försökt bokföra all min läsning i min digitala bokkarta, Jennys läsning 2019. Jag har fått med de flesta titlarna men vet exempelvis att vissa böcker som jag lyssnat på och vissa texter som funnits digitalt inte lagts in.





Totalt kan man hitta 210 titlar i bokkartan. Av dessa är:


  • 25 böcker inom sakprosa
  • 51 böcker inom skönlitteratur för vuxna  
  • 134 barn- och ungdomsböcker
  • 83 böcker från Sverige
  • 80 böcker av manliga författare
  • 130 böcker av kvinnliga författare

Mitt mål att läsa böcker från alla världsdelar har jag lyckats uppnå (om man räknar bort Antarktis). Mycket av min läsning kan räknas till den västerländska sfären med tyngdpunkt på svensk- och engelskspråkig litteratur. 



Några böcker som sticker ut under året tänkte jag också dela med mig av. Håll till godo!







tisdag 24 december 2019

Jennys julkalender 24 december 2019 - Nätetik och källkritik

Igår tipsade jag om en övning från Statens medieråd. I dag ska jag tipsa om bra sidor för att arbeta med nätetik och källkritik. Statens medieråd är en av dessa. Här finns mycket användbart, ofta med färdiga powerpoint, lärarhandledningar och elevövningar. Ett av deras senaste tillskott är materialet Bilder och verkligheter. Det var därifrån jag plockade övningen som jag publicerade igår. Ett annat bra material är det som heter Källkritik - vem, vad och varför?  Jag tycker också MIK för mig är väl värd att nämna. Här finns en mängd färdiga lektionspaket.

Även Internetstiftelsen har mycket som är användbart för skolan. Deras Digitala lektioner kan vara väl värd att djupdyka i.

Slutligen vill jag nämna Skolverket och deras Lärportalen med en massa fördjupningsområden inom digital kompetens. Här kan man som lärare själv få påfyllning inom bland annat området digitalisering. 




Detta var årets sista inlägg i Jennys julkalender (men inte årets sista på bloggen). Nu får jag passa på att önska dig en 

GOD JUL!


måndag 23 december 2019

Jennys julkalender 23 december 2019 - Spåra en bild

I dag ska jag tipsa om en övning som Statens medieråd står bakom. Den heter "Spåra en bild på internet" och syftet med övningen är eleverna ska fördjupa sina kunskaper i att söka bilder på nätet. De ska lära sig spåra digitala bilder och läsa ut dess data och på så sätt bli mer källkritiska. Det finns en färdig lärarhandledning med elevuppgifter. Vill man komplettera övningen kan man ta hjälp av Bibblan Bildar där det finns steg-för-steg-manual för hur man kan avslöja falska bilder.