Mallar och instruktioner

onsdag 19 december 2018

Världens bibliotek - Jennys julkalender 19 december 2018

Har du koll på Världens bibliotek? Det är en guldgruva för alla som arbetar med barn som har annat modersmål än svenska. Här finns en mängd böcker på språken:

  • arabiska
  • persiska
  • tigrinska
  • bosniska
  • serbiska
  • kroatiska
  • somaliska


Det du behöver göra är att skapa ett konto och sedan är det bara att börja läsa! Här nedan ser du några av de titlar som finns på tigrinska.



Är man på jakt efter texter på andra språk kan man ta hjälp av Internationella biblioteket. De har sammanställt en lista med länkar till olika fria e-resurser, https://www.interbib.se/sv/arkiv/fria-e-resurser.



tisdag 18 december 2018

Bra frågor till boksamtal - Jennys julkalender den 18 december 2018

Förra veckan fick jag frågan om vilka frågor jag brukar använda när jag har boksamtal med mina elever. Då kanske fler funderar över detta med frågor till boksamtal tänker jag att det får bli dagens inlägg i Jennys julkalender.

Jag tar gärna avstamp i Aidan Chambers grundfrågor. De är följande:

- Vad är det du gillar i/med boken?
- Vad är det du ogillar i/med boken?
- Vilka frågetecken har du?
- Vilka mönster kan du se?

Med dessa fyra frågor kan man diskutera en bok på ytan men också på djupet. För att förtydliga för mina elever att frågorna kan handla om väldigt många olika saker brukar jag låta dem få ta del av en tankekarta som finns i läromedlet Metafor 1. Den ser ut så här:

ur Metafor 1 (2017, s 51)

Men man behöver inte bara utgå från dessa frågor. Det finns många andra. Rolf Ekelund delade under november månad med sig av några frågor i Svensklärarna på Facebook. Jag tyckte hans frågor var bra och använde dem med vissa kompletteringar när jag förra veckan hade avslutande boksamtal kring romanen Trägudars land. Jag lät eleverna förbereda sig genom att i förväg fundera över frågorna:

1. Vad handlar boken om? Fundera över huvudhandling, bihandling och episoder (specifika händelser).
2. Vilka personer finns i boken? Fundera över huvudpersoner och bipersoner.
3. Vilket berättarperspektiv används i romanen?
4. Var utspelas handlingen? Fundera över miljön.
5. När äger handlingen rum? Fundera över när i tiden berättelsen utspelar sig. Fundera också över om handlingen följer en kronologisk ordning eller om det exempelvis finns tillbakablickar. 
6. Vilka episoder (händelser) i boken minns du bäst? Vad är det som gör att du minns just dessa?
7. Hur påverkar boken dig?
8. Trägudars land räknas till klassikerna. Vad är det som gör att denna bok är en klassiker, tänker du?
9. Är Trägudars land en bok som du skulle rekommendera till andra? Motivera ditt svar.

Dessa frågor kan användas till alla typer av berättelser och de kan byggas ut på olika sätt. Ofta kan de behöva kompletteras med frågor som är specifika för just den bok man läst. 

Vilka frågor brukar du ha som utgångspunkt till ett boksamtal? Det hade jag velat veta. Dela gärna med dig!



måndag 17 december 2018

Årets bästa svenska bok Unga vuxna - Jennys julkalender den 17 december 2018

Då var det dags att avslöja vilken svensk bok som jag tycker toppar listan för Unga vuxna 2018. Spänningen är olidlig!

Mitt val är Mats Strandbergs Slutet. Vilken bok! Har du inte läst den än är det hög tid. Detta är en av årets måste-läsa-böcker. 


Redan inledningsvis förstår man att boken kommer att utspela sig under en begränsad tid. Om drygt 4 veckor kommer jorden att försvinna. En komet kommer att krascha jorden och utplåna allt liv. Det finns ingenting man kan göra. Vad händer med ett samhälle när livet ställs på sin spets? Det gestaltar Strandberg i denna roman. 

I centrum för handlingen har vi två ungdomar,  Simon och Lucinda, som är ytligt bekanta. Simon bor med sina två mammor och Lucinda har isolerat sig från omvärlden. Hon har en elakartad form av cancer och hennes dagar är räknade. En komet som ska förinta jorden känns nästan som en lättnad för henne. Simons och Lucindas vägar korsas när Simons flickvän mördas. En gång i tiden var flickvännen Lucindas bästa kompis och hon känner att hon måste ta reda på vad som hänt. Är det verkligen Simon som har mördat henne? Så är det om man ska tro de rykten som börjar sprida sig i stan men Lucinda inser snart att det ryktet är falskt. Tillsammans med Simon påbörjar hon en undersökning i hopp om att hitta den riktiga mördaren.

Slutet är snyggt skapad. Man får följa Simon och Lucinda i olika kapitel parallellt med att samhället skildras. Det är en bok som handlar om så mycket mer än slutet. Den är tung, sorglig och hemsk men också underbar och varm. Den skildrar människans allra bästa och sämsta sidor.

För ett tag sedan pratade jag om Slutet i podden Sånt vi läser. Vill du lyssna på inslaget kommer länk till avsnittet här:




söndag 16 december 2018

Årets bästa svenska bok kategorin 12-15 - Jennys julkalender 16 december 2018

Vilken är årets bästa svenska bok i kategorin 12-15 år? Mitt svar på den frågan är Inuti huvudet är jag kul av Lisa Bjärbo utgiven av Rabén & Sjögren.  Håller du med mig? 



Vad är det då som gör denna bok så bra? Jag skulle säga språket, huvudpersonen Liv, tematiken. Boken handlar om Liv som inte fixar att prata inför folk och inte heller med andra i sin närhet. Allt som är nytt och främmande är det samma som panik och kaos för henne. När hennes pappa hastigt och lustigt bestämmer sig för att de ska flytta blir det alltså just kaos. Liv lämnar det trygga Stockholm och hamnar mitt ute i ingenstans i Småland. Första dagen på nya skolan innebär bussåkande och hos Liv trissas stressen upp. Hennes pappa försöker ge henne råd och i Livs huvud låter det så här:

"Tänk att du är Beyoncé."
   Det är ett av de sämsta råden jag någonsin fått av min pappa, tror jag. När han sa det för en kvart sedan i hallen trodde jag att han hade fått en liten, liten hjärnblödning. Jag fattar inte hur han ens kom på tanken. Har han träffat mig någon gång?
   "Om det blir jobbigt, menar jag. Du är Beyoncé! Du är en stjärna, och inget kan nå dig, för du är Queen B, allt är lugnt."
Ha!
   Aldrig förr i mänsklighetens historia har någon varit längre ifrån att vara någon slags queen än vad jag är just nu. Jag är bara mitt vanliga, sorgliga jag: Liv, 17 år. Kall och kräkfärdig. Och jag vet ingenting om någonting här, det finns ingenting jag kan hålla mig i. Stannar bussen automatiskt, eller behöver jag ...göra något? Vinka? Hoppa upp och ner så att busschauffören ser mig? Hjärtat pickar som en liten trumma innanför vinterjackan. Det är så mycket jag inte har någon strategi för här. Betalar man med kontanter? Kort? Måste jag...trycka någonstans? (s 6-7)

Visst är språket bra?! Jag lever mig in i Livs liv från första sidan och sedan läser jag på som aldrig förr. 

Precis som med mitt tips igår, Comedy Queen, är detta en bok som jag nämnt på bloggen förr, http://jennypawendes.blogspot.com/2018/10/boktips-och-tankar-om.html.

Jag har också pratat om den i podden Sånt vi läser. Här är länken till avsnittet där boken nämns:


Går du i julklappstankar och har barn i åldern 12-15 ska du definitivt kolla in denna bok. Och undervisar du på högstadiet är det bara att sätta igång och läsa. Inuti huvudet är jag kul är en av årets måste-läsa-böcker.

***

Imorgon tipsar jag om årets bästa svenska bok för unga vuxna. Missa inte det!





lördag 15 december 2018

Årets bästa svenska bok kategorin 9-12 år - Jennys julkalender 15 december 2018

Vilken är årets bästa svenska bok i kategorin 9-12 år? Mitt svar på den frågan är Comedy Queen av Jenny Jägerfeld utgiven av Rabén & Sjögren.  



Jag har redan skrivit om den ett par gånger:



och igår fick jag möjlighet att kort berätta om den i P4 Kristianstad.






Är det så att du har barn i din närhet som är mellan 9-12, då har du här en klockren julklapp. Och gillar du själv att läsa barn- och ungdomslitteratur är detta en av årets måste-böcker. Arbetar du som lärare tänker jag att denna bok kan vara mycket intressant att ha boksamtal om. Låt eleverna utgå från Aidan Chambers fyra grundfrågor:

- Vad tycker du om i/med boken?
- Vad tycker du inte om i/med boken?
- År det någon som du inte förstår eller som är oklart?
- Ser du några mönster?

Läs högt eller låt eleverna läsa på egen hand. Dela upp boken i lässtopp och ha samtal efter varje stopp. Ta gärna fram frågor som kan användas för att utveckla och fördjupa boksamtalen. Vill du veta mer om boksamtal har jag skrivit en del om det här på bloggen men också i boken Mötet med texten. Inkluderande läsundervisning



***


Imorgon presenterar jag mitt val i kategorin årets bästa svenska bok åldern 12-15. Missa inte det!


fredag 14 december 2018

Förstå, värdera, tolka och skapa - Jennys julkalender den 14 december 2018

Den digitala kompetensen finns numera inskriven i våra läroplaner. Fortfarande är vi dock många som funderar över vad det är eleverna ska göra för att utveckla en digital kompetens. Vilka verktyg ska de använda? Vilka förmågor ska tränas? Och hur ska arbetet gå till? Hjälp, idéer och inspiration kan man få genom att utgå från material som Statens Medieråd, Internetstiftelsen, Viralgranskaren Skolverket och Mediekompass tagit fram. Nedan finns en del av detta material länkat.


I början av december publicerade Statens Medieråd och Mediekompass ett material med titeln Publicistguiden.

I denna guide finns samlat fakta och information vad gäller journalistiskt skrivande. Här kan man läsa om olika texttyper, hur man ska gå tillväga för att källkritiskt granska information och vad som gäller vid publicering.

Kopplat till guiden finns MIK för mig och Mediekompass lektionstips. Ett intressant lektionstips är Spåra källan där eleverna just ska spåra källan. De får läsa artiklar och markera det som är fakta eller påstående i artikeln. Sedan försöker de ta reda på varifrån skribenten har hämtat sin fakta.








En annan spännande övning är att leta efter dold reklam i olika medier. Här har Statens Medieråd tagit fram en övning kallad Reklamkurragömma och till denna finns ett dokument att utgå ifrån (se bild till höger). 

Internetstiftelsen har också tagit fram flera lektionsförslag kopplat till digital kompetens. En som jag gillar är den där man granskar vilken bild man ger av sig själv på sociala medier. Lektionen heter Granska kändisar på nätet.








Viralgranskaren granskar nyheter som blir virala genom sociala medier. De lyfter fram bluffsidor och de lyfter fram nyheter som är påhittade. De har även tagit fram en lärarhandledning i källkritik. Den riktar sig både till grundskola och gymnasieskola.

Skolverket har också tagit fram material för lärare kring digital kompetens. För den som vill fördjupa sig finns flera intressanta artiklar att läsa i de olika moduler som presenteras på Lärportalen.






torsdag 13 december 2018

Ungas syn på läsning - Jennys julkalender den 13 december 2018

Undersökningen Unga berättar. En studie av ungas syn på läsning och bibliotek publicerades igår. Den är skriven av Åse Hedemark och utgiven av Svensk Biblioteksförening. 



Unga berättar är en mycket intressant läsning för alla som arbetar på bibliotek och i skola. Om man inte har tid att läsa den kommer här en kort sammanfattning (med fokus på resultatet som rör skola). 

I undersökningen har 92 ungdomar födda år 2001 eller 2002 deltagit. De bor alla i något av länen Västra Götaland, Stockholm, Västernorrland och Uppsala. Intressant är att en majoritet av de intervjuade förknippar läsning med en tryckt bok och med skönlitteratur (s 12). Intressant är också att ungdomarna gör en tydlig skillnad mellan det de läser på fritiden och det de läser i skolan (s 15). Att läsa i skolan ses som något tråkigt och påtvingat (s 16).  

Om ungdomarna själva får välja böcker handlar det ofta om:
  • fantasy, 
  • dystopier, 
  • science fiction, 
  • klassiker, 
  • självbiografier
  • verklighetsbaserade böcker (s 16)
När ungdomarna läser på sin fritid är det för att bli underhållna och roade men också få ta del av andras perspektiv. Det kan också handla om att få känna igen sig, bli speglad eller bli känslomässigt berörd (s 19 och 22). Någon läser för att öka sitt ordförråd och bli allmänbildad (s 22). 

Film visar sig vara en ingång till läsning. När ungdomar har sett en film som är baserad på en bok vill de ofta läsa boken (s 23). 

Intressant är att ungdomarna upplever att lärare och bibliotekarier generellt sett INTE kan ge bra boktips (s 30). Men det finns undantag. De kan ibland vända sig till en lärare eller bibliotekarie och då är det någon som de har förtroende för.

Intressant är också att familjens läsvanor är relevanta för huruvida ungdomarna själva läser (s 36). 

Tittar man på skolans läsning kan man se att ungdomarna ser likheter mellan den skönlitterära läsningen och sakprosaläsningen. I båda fallen läser de för att hitta svar och information (s 39). Läsningen blir instrumentell och funktionell (s 64). Det lustfyllda, som finns i fritidsläsningen, finns inte med i skolsammanhang. Många av ungdomarna utvecklar strategier för att "slippa" läsa i skolan (s 40). Det kan innebära att de hoppar över långa partier i boken de har framför sig och istället går direkt till den sida där svaret på frågan finns. Det kan också innebära att de läser andras recensioner och sedan sätter samman dem till en egen recension.

***

När jag läser Unga berättar är det många tankar som dyker upp i mitt huvud. Hur kan jag som lärare hjälpa eleverna utveckla en mer positiv syn på skönlitterär läsning i skolan? Vad kan jag göra för att minska steget mellan fritidsläsningen och skolläsningen? Vilket utbud ska jag låta mina elever få ta del av? Varför har ungdomar så lågt förtroende för lärare och bibliotekarier när det gäller att få tips på böcker? Hur kommer jag bort från den instrumentella och funktionella läsningen? 

Vilka tankar få du av sammanfattningen ovan eller av undersökningen? Dela gärna med dig!