Mallar och instruktioner

torsdag 22 juni 2017

Dags att summera ännu ett händelserikt år

Tänk vad tiden den går snabbt. Jag tycker att jag precis summerade förra läsåret. 

Det här läsåret har nästan varit än mer händelserikt än föregående. Det avslutades fint med att jag tilldelades Svenska Akademiens svensklärarpris 2017, något som officiellt ska tillkännages på Bokmässan i september. Under läsåret som gått har jag fått möjlighet att handleda kollegorna på Fordons- och transportprogrammet i Läslyftet och närmare bestämt i modulerna Språk- och kunskapsutvecklande arbete och Språk i yrkesämnen. Läslyftet har upplevts intensivt av kollegorna men också mycket positivt. Äntligen har det givits tid till det kollegiala samarbetet. Nu gäller det att bygga vidare på det som vi skapat, något vi redan planerar för. 

Jag har i min undervisning arbetat än mer med texter och gemensam läsning, något som också visat sig ge goda resultat. Eleverna har utvecklats och de flesta av dem når minst de lägsta godtagbara kunskapskraven i svenska. 

Under läsåret har jag också fått möjlighet att föreläsa en del och mina föreläsningar och workshop har uppskattats av deltagarna. Sedan har året också inneburit en del skrivande och utgivning av två böcker. Först Mötet med texten. Inkluderande läsundervisning från Lärarförlaget och sedan Metafor på Gleerups förlag. 

Sedan har läsåret även innehållit inspelningar av Sånt vi läser, podden som Marit Hammarland och jag driver. I den tipsar vi om böcker som passar ungdomar. Och under året har jag också fortsatt med FB-gruppen Den digitala bokcirkeln

Nu väntar sommarledighet och för mig innebär det alltid en hel del läsning. Några böcker som jag verkligen ser fram emot att läsa är Minnet av vatten, Alex och Idag är allt





Jag hoppas att du får en härlig sommar!



lördag 17 juni 2017

Text och tanke - vi läser och skriver reflektionslogg

Snart är det dags för sommarledighet. Så härligt det ska bli. Innan dess tänkte jag dock dela med mig av en modell kopplat till skönlitterär läsning (eller egentligen till all typ av läsning). Modellen kallas "Text och tanke" och finns beskriven både här och där. Inspiration till mitt arbete fick jag av Litteraturbanken och den lärarhandledning eller metod-bok som finns på sidan. 

Det som är utmärkande för denna modell är att den utgår från den individuella läsningen och det som man som läsare fastnar för i texten. Det kan vara en formulering, en händelse eller varför inte en karaktär? Det kan vara sådant man gillar men också sådant som man absolut inte tycker om. 

Det man på ett eller annat sätt fastnar för i texten skriver man upp, förslagsvis i ett läsprotokoll och då under rubriken "Text". Det blir med andra ord citat från boken. Till citatet lägger man till sidan, så att man kan komma tillbaka till citatet om man så önskar. I läsprotokollet skriver man också in på vilket sätt man reagerar på citatet eller om man hellre vill de tankar som man har kopplat till citatet. Det gör man under rubriken "Tanke". Det kan exempelvis se ut så här:



När man arbetar på detta sätt kan man i förväg ha bestämt lässtopp, alltså att alla ska läsa fram till en viss sida. När alla läst till denna sida kan man dela in klassen i grupper och låta dem få delge varandra sina loggar. På så sätt får eleverna möjlighet att berätta om sin läsning och de kan tillsammans hjälpa till att förklara, ge varandra olika tolkningar och ibland bara bekräfta det som något sagt. 

Modellen kan sedan kompletteras med andra diskussionsuppgifter eller skrivuppgifter. 


 ***

I Den digitala bokcirkeln läser medlemmarna just nu ungdomsboken Lögnernas träd av Frances Hardinge och under sin läsning använder de modellen "Text och tanke".  Är du intresserad av att läsa ungdomsromaner, testa olika samtalsmodeller eller helt enkelt bara få tips på frågor och uppgifter till utvalda romaner får du gärna gå med i gruppen.  

                       

fredag 2 juni 2017

Att knäcka läskoden

Att knäcka läskoden, det är bland det häftigaste man kan vara med om. Helt plötsligt kan man börja läsa alla de bokstäver som finns runtomkring en. Bokstäverna blir till ord och orden blir till meningar. Samtidigt börjar man själv också skapa ord och meningar. Ofta skriver man så som det låter och det där med interpunktion och mellanrum mellan ord är ingenting man inledningsvis har koll på. Här är ett exempel "Nuskajagjörafiskentilensombi" (Nu ska jag göra fisken till en zombie). 


Bilden med exempeltexten kommer från ett digitalt verktyg som kan användas i undervisningen redan med de elever som precis börjat läsa och skriva men också för de elever som är äldre och redan har knäckt läskoden. Är man språklärare kan också detta verktyg stimulera skapandet på det nya språket. Jag tänker både på andraspråksinlärningen och på språk som tyska, franska och engelska. 

Verktyget heter StoryBird och går ut på att man skapar egna sagor utifrån bilder och illustrationer som finns i programmet. Som lärare kan man skapa lärarkonto och till det koppla eleverna man har i sin klass (under rubriken Studio). Man kan också som lärare dela ut uppdrag, där man styr vad det är för typ av saga/berättelse som eleverna ska skriva (också under Studio). 



StoryBird fungerar både på dator och surfplatta, så länge man har Internetuppkoppling. Sagorna som man gör kan man sedan dela och exempelvis lägga på klassens blogg eller i ett mejl till föräldrarna. Vill man kan man också bjuda in föräldrarna till StoryBird. De kommer då att kunna se sina barns sagor och berättelser.

StoryBird är mycket lätt att använda och eleverna lär sig snart själva arbeta och skapa i det.

Har du aldrig hört talas om StoryBird innan tycker jag definitivt att du ska kolla upp det. Det är gratis att använda. För ett par år sedan tog jag fram en enkel manual som du gärna får utgå ifrån. Du hittar den här:





torsdag 25 maj 2017

Svensklärare och kulturtant?

Är jag en kulturtant? Frågan ställde jag mig efter att ha läst en krönika skriven av Emmy Abrahamsson, författaren som bland annat skrivit romanen "Hur man förälskar sig i en man som bor i en buske".

I krönikan "Kulturtanten - vår tids superhjälte" (publicerad i Kristianstadsbladet fredagen den 12 maj 2017) lyfte Abrahamsson fram begreppet kulturtant och menade att kulturtanten kan ses som vår tids superhjälte. Det är hon som håller kulturvärlden levande. Det är hon som kommer på alla kulturevenemang och därmed ser till att de kan finnas. Hon är med på författarbesök, på vernissager, på konserter och på utställningar. Under min läsning av krönikan log jag vid flertalet tillfällen. Igenkänningen var hög. Kanske är det så att jag är en kulturtant. Jag är inte riktigt så gammal som de Abrahamsson lyfter fram (pensionärer) men i sinnet är jag definitivt en kulturtant.

Mina elever får uppleva kulturtanten i mig jämnt och ständigt. Jag tar med dem på utställningar, de får träffa författare och de får gå på teater. För några veckor sedan var jag iväg med mina grabbar på Bygg- och anläggningsprogrammet och tittade på musikalen Footloose. Jag vill att mina elever under sin skoltid ska få uppleva kulturens kraft och också få inblick i vad kulturlivet kan erbjuda. För mig är det en del av svenskundervisningen.

Jag tror inte jag är ensam om att ha detta kall. Ofta möter jag lärare som vill ge eleverna mer än bara det klassrummet kan erbjuda. För mig är det oerhört viktigt då många av mina elever inte tar del av kulturutbudet på sin fritid. En del har aldrig varit på en större teater och många av dem har aldrig träffat en författare. Om inte jag visar dem vad det finns för alternativ får de kanske aldrig ens upp ögonen för dem, så tänker jag. Är jag då en kulturtant? Ja, jag är definitivt en kulturtant och jag är en stolt sådan.

tisdag 9 maj 2017

Tänk så mycket bra material det finns...

I dag kommer jag att tipsa om en del länkar och material som jag brukar använda i min undervisning. Kanske hittar du något som du kan ha nytta av i ditt eget klassrum med dina elever.

Ibland vill man kunna arbeta med film i sina ämnen. Ett alternativ till att arbeta med vanliga filmer är att arbeta med kortfilm. På svt.se finns många riktigt bra kortfilmer. De byts ut då och då, så det finns hela tiden nya att välja mellan.

Som svensklärare har man med jämna mellanrum behov av att arbeta med äldre texter. Det finns riktigt bra texter att hämta via exempelvis Litteraturbanken och Projekt Runeberg. Är man intresserad av Strindbergs Ett halvt ark papper finns den numera på flera språk. Du kan läsa den eller lyssna på den.

Stor nytta har jag haft av Stockholmskällan, inte minst i historieämnet.

Vill man arbeta med de nordiska språken kan Norden i skolan vara ett riktigt bra alternativ. Där finns texter och arbetsuppgifter kopplat till två teman, "Språk & Kultur" samt "Klimat & Natur".

I svenskundervisningen men också inom NO-ämnena kan det vara intressant att arbeta med Unga reportrar, som Håll Sverige Rent står bakom.  Här finns en mängd intressanta arbetsuppgifter kopplat till just hållbarhet. Eleverna kan få träna sig i att göra poddar, skriva debattartiklar eller spela in filmer.

Jag hoppas att mina tips kommer till användning!



måndag 24 april 2017

Kulturen i siffror

Det är intressant att läsa Kulturen i siffror 2017. Speciellt intressant tycker jag det är att ta del av det som rör fritidsläsning och bibliotek. Vad har då hänt? Hur ser det ut med bokläsandet och våra bibliotek?

Det som tydligt framträder är att fritidsläsningen minskar bland den kategori ungdomar jag möter i mitt arbete som lärare på yrkesgymnasium, pojkar i ålder 16-18 år. Pojkar på gymnasiet läser allt mindre böcker på sin fritid. För fickor i samma ålder kan man de senaste åren se en motsatt trend. De läser något mer på sin fritid än vad de gjorde för några år sedan. Hur påverkar det oss som arbetar i skolan? Hur kan jag som lärare skapa intresse för böcker och litteratur? Finns det något som jag kan göra som leder till ökad fritidsläsning? Statistiken väcker många frågor.


Källa: Kulturen i siffror, 2017, s 17.


Det som också blir tydligt i Kulturen i siffror 2017 är att andelen folkbibliotek under de senaste 20 åren har minskat. Det finns idag ungefär 400 färre folkbibliotek. Parallellt med detta kan man också se en minskning av antalet utlån. Vad händer när antalet bibliotek minskar? Kan det påverka våra läsvanor och våra möjligheter att läsa på fritiden? Leder en minskning av antalet bibliotek till en minskning av utlån men också en minskning av fritidsläsningen? Någon som vet mer om detta och kan dela med sig av sin kunskap?


måndag 17 april 2017

Vi läser och samtalar!

Våren 2016 startade jag FB-gruppen Den digitala bokcirkeln.  Målet var att skapa en samlingspunkt där lärare och bibliotekarier skulle kunna mötas för att diskutera nyskriven ungdomslitteratur. Sedan starten har vi hunnit samtala om en mängd böcker. Många av dem är diskuterade i HangOuts, vilka går att se via min YouTube-kanal men en del är också diskuterade direkt i gruppen på Facebook. Nedan kan ni få se och höra ett samtal om Shaun Tans författarskap. 




För att nu fler ska kunna ta del av de samtalsfrågor som är framtagna till böckerna har jag, under min flik "Mallar och instruktioner", lagt in dem. Du kan hitta frågor till exempelvis Christina Lindström Jack, till Jessica Schiefauers När hundarna kommer och till Fredrik Backmans Björnstad. Det är bara att botanisera och plocka det som du tänker att du kan ha nytta av! Och vill du gå med i Den digitala bokcirkeln är det bara att hänga på. Inom kort ska vi samtala om Schiefauers Pojkarna. Det vill du inte missa!