torsdag 24 januari 2019

Var är alla män?

Jag bläddrar i förlagens vårkataloger i hopp om att hitta ungdomsböcker skrivna av män och med manliga huvudpersoner. Jag inser att det är få som lyckas kvala in. Vad är det som gör att vi inte har så många manliga ungdomsförfattare? Och varför är det inte fler (både manliga och kvinnliga författare) som låter sina huvudpersoner vara av manligt kön? Frågan kan kanske tyckas märklig 2019 men för mig som arbetar som lärare på ett yrkesgymnasium med nästan bara pojkar som elever är det en viktig fråga. 

Många av mina elever är inte läsare om man med läsare menar unga som gärna lånar en bok och läser på egen hand. Som lärare försöker jag stimulera och väcka ett läsintresse. Det går inte om jag inte har alternativ som eleverna kan attraheras av. De behöver kunna känna igen sig i karaktärerna. En väg att gå har varit att inleda med att läsa böcker med manliga huvudpersoner. De senaste åren har vi exempelvis läst Mitt extra liv av Johan Unenge, Nattbuss 198 och Ingenmansland av Niklas Krog, Superkrafter på gott och ont och Döden är inget skämt av Karl Modig. I år ska vi läsa Slutet av Mats Strandberg. 

Jag tror inte jag är ensam om att önska att fler män skrev ungdomsböcker med manliga huvudpersoner. Jag skulle också önska att fler kvinnliga författare skrev böcker med manliga huvudpersoner. Det finns några som gör det. Jag tänker exempelvis på Lois Lowry som skrivit Den utvalde, Åsa Asptjärn som skrivit böckerna om Emanuel Kent Sjögren, Christina Lindström som skrivit Jack och nu senast Finns det björkar i Sarajevo?. Ytterligare en som kan nämnas är Katarina von Bredow som skrivit Tappa greppet. Men det räcker inte. Jag vill ha fler. Hur det ska gå till vet jag inte men kanske kan detta inlägg göra att fler får upp ögonen. Vill vi ha läsande pojkar måste vi också kunna erbjuda dem ett brett utbud av böcker.


torsdag 17 januari 2019

Planering för romanen Slutet - ett läsprojekt under 6 veckor

Nästa vecka drar det igång! Då ska eleverna och jag under cirka 6 veckor läsa Mats Strandbergs roman Slutet. Jag ser mycket fram emot detta. Eleverna har själva fått välja bok och först var jag lite nervös. Hur skulle jag få tag i en klassuppsättning? Kunde jag låna från olika bibliotek? Men sen kom jag på att AvMedia Skåne ofta köper in klassuppsättningar. Jag hörde av mig till dem och de sa att de kunde köpa in Slutet. Det tackar jag och eleverna för. Vi blir nu de första som får låna de nyinköpta böckerna. 

Att eleverna valde Slutet känns bra. Jag tycker att det är en av de bästa ungdomsböckerna som gavs ut under 2018, något jag skrev om i december 2018:



Vad ska läsprojektet innehålla? Under de sex veckorna som läsprojektet pågår kommer eleverna att få läsa, skriva och samtala om boken. De kommer också att få skapa egna Spotify-listor kopplade till en utvald karaktär och specifika händelser i boken. Hela läsningen kommer att avslutas med en skrivuppgift bestående av fem delar. Så här kan arbetet sammanfattas:


För några elever är Text & Tanke-logg något nytt så därför har jag tagit fram en (förhoppningsvis) tillräckligt tydlig instruktion. 



Loggarna skriver det i ett Google Dokument som delas med mig. På så sätt kan jag följa deras läsning och lyfta upp sådant i helklass som de reagerat på (eller kanske sådant som de inte alls reagerat på). 


Hur ska arbetet inledas? Då eleverna redan vet vad romanen handlar om kommer vi inte att börja med att förutspå, något jag annars brukar göra. Istället kommer eleverna att få reflektera över följande två frågor:

1. Om jorden skulle gå under, vem skulle du då vilja vara med?
2. Vem skulle du vilja vara, om jorden gick under? Hur skulle du vilja att andra uppfattade dig och beskrev dig?



Jag kommer under vårterminen att skriva mer om vårt arbete med romanen och du får gärna följa det. Om det är någon annan där ute som arbetar med Slutet får ni gärna höra av er. Det skulle vara roligt att få ta del av era planeringar.

torsdag 10 januari 2019

En läroplan, en utställning och en bok

Vad kan man göra med läroplanen, utställningen We have a Dream och boken En droppe midnatt? Säkert hur mycket som helst. I detta blogginlägg ska jag berätta vad eleverna i en svenskgrupp och jag ska göra.



I Läroplan för gymnasieskolan (Gy11) kan man alldeles i inledningen läsa:

Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på [...] Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet mellan människor är de värden som utbildningen ska gestalta och förmedla

Går man till avsnittet 2.1 Kunskaper får man syn på målen med utbildningen. Några av dem lyfter att eleverna efter avklarad utbildning:

  • kan söka sig till saklitteratur, skönlitteratur och övrigt kulturutbud som en källa till kunskap, självinsikt och glädje,
  • kan hämta stimulans ur kulturella upplevelser och utveckla känsla för estetiska värden,
  • har kunskaper om de mänskliga rättigheterna,
  • har förmåga att kritiskt granska och bedöma det han eller hon ser, hör och läser för att kunna diskutera och ta ställning i olika livsfrågor och värderingsfrågor,


Läser man avsnittet 2.2 Normer och värden kan man se att målen är att eleverna:

  • kan göra medvetna ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rät­tigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter,
  • respekterar andra människors egenvärde och integritet,
  • tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt medverkar till att hjälpa människor,
  • kan samspela i möten med andra människor utifrån respekt för skillnader i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,
  • kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och
  • visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.


Allt detta från läroplanen tänker jag väva in i vårens arbete med utställning We have a Dream och boken En droppe midnatt. Jag tänker att arbetet kan anpassas så att det passar både för svenskundervisningen på högstadiet, på gymnasiet och inom svenska som andraspråksundervisningen. I detta inlägg utgår jag från gymnasiet.

Som en uppstart ska eleverna få läsa en text om fotoutställningen som publicerades i Kristianstadsbladet den 13 november 2018. Vi kommer att samtala om texten och sedan koppla samman den med Jason Diakités bok En droppe midnatt. Då ett av fotografierna på utställningen föreställer Timbuktu är kopplingen lätt att göra. 




 Därefter ska eleverna få fundera över följande frågor:

De ska få skriva egna personliga reflektioner och vill de kommer de att få dela med sig av sina drömmar. Vi kommer sedan att ha frågorna med oss när vi besöker utställningen. Vilka drömmar har de människor som är porträtterade? Vad kämpar de för? Vad vill de förändra?

Därefter ger vi oss in i boken. Vi har fortfarande kvar frågorna om drömmar men fyller på med annat. Efter inspiration av Malin Larsson kommer vi under läsningen att stanna upp vid olika citat. Vi kommer att använda citat både från originalversionen av boken och den snabblästa versionen som Vilja Förlag givit ut. Har man som skola Inläsningstjänst kan eleverna lyssna på Viljas snabblästa version. Till citaten har jag tagit fram frågor som eleverna i första hand får reflektera över och besvara på egen hand. Här är några av citaten samlade.





Bokens titel, En droppe midnatt, är spännande och den nämns både direkt och indirekt flera gånger under läsningen. När vi läst klart hela boken kommer vi att återkomma till titeln (du ser mina frågor sist på bilden ovan). Vad betyder den? Varför har boken fått just denna titel?

Eleverna kommer därefter att få skriva en dikt. Även detta med inspiration från Malin Larsson. Eleverna ska först få fundera över två frågor:

1. Vad är livet för kort för?
2. Vad är livet för långt för?

De får skriva ner allt det som de kommer på. Sedan ska de försöka samla ihop det de skrivit ner till en dikt. Dikten är styrd. Den har en titel, Livet. Den består av 8 rader. Orden på rad 4 är förbestämda. Likaså är inledningen på rad 1 och rad 5. Övriga rader styr eleverna över. Till sin hjälp får de denna mall. När de skrivit sina dikter ska de få läsa upp dem för varandra. Det ser jag fram emot. 




Arbetet med utställningen och boken kommer att leda till att vi läser, att vi skriver och att vi samtalar. Det vet jag redan nu. Riktigt vart vårt arbete så småningom landar vet jag däremot inte. Elevernas läsning av boken och elevernas upplevelse av utställningen kommer att påverka planeringen. Likaså den guidade visningen med tillhörande workshop. Jag har därför ännu inte bestämt hur vårt arbete ska avslutas. Det får jag kanske återkomma till längre fram i vår. 




fredag 4 januari 2019

Nu är 2019 års läsutmaningar igång

Visst är det härligt när man går in i ett nytt år. Man har en massa energi och en massa idéer som man tänker att man ska kunna omsätta under året. Som läsutmaningar till exempel. I år har jag valt att vara med i två olika:


Barn- och ungdomsboksutmaningen har en utmaning varje månad. Helmets läsutmaning består av en lista med 50 punkter. Denna ska man försöka pricka av under året. Utöver dessa utmaningar ska jag försöka välja böcker från länder som jag i vanliga fall inte läser så mycket ifrån. Det kan bli svårt då utgivningen (och översättningen till svenska) kanske inte är så stor men jag ska göra mitt bästa. Då sammanställningen över Barn- och ungdomsboksutmaningen 2018 precis är gjord tänker jag att jag ifrån den kan få en del tips på böcker att läsa. Under mars 2018 skulle man läsa en bok vars författare/illustratör var nominerad till ALMA 2018 och under juni 2018 skulle man läsa en bok av en författare från Afrika. En bra början!

All läsning kommer jag att föra in i min nya bokkarta, Jennys läsning 2019. Fram till idag var två böcker lästa och inlagda i kartan. Nu är jag med andra ord i gång. Du får gärna tipsa mig om böcker som jag borde läsa och gärna böcker som gör att jag kan pricka av listan från Helmets läsutmaning.

Trevligt läsår önskar jag dig!






tisdag 1 januari 2019

Läsutmaningar 2019

Tänk vad tiden går fort. För två år sedan lanserade Katarina och jag Barn- och ungdomsboksutmaningen. Vi trodde aldrig att den skulle få ett så positivt gensvar som den faktiskt fick. Fler och fler har hittat till vår Facebookgrupp och fler och fler har börjat dela med sig av sin läsning. Utmaningen har också gett ringar på vattnet. Flera skolor och skolbibliotek har haft vår utmaning som grund för sina egna läsutmaningar och för sin bokskyltning. Idag är vi drygt 600 medlemmar.

Idag startar vi upp tredje året med utmaningen, Barn- och ungdomsboksutmaningen 2019. Varje månad är det dags för en ny utmaning och alla som deltar delar med sig av sin läsning direkt i vår FB-grupp. Man tar en bild på boken man läst, lägger upp den i ett inlägg, skriver titel och författarens namn och om man vill några rader om boken eller ens läsupplevelse. Klart! Och hinner man läsa flera böcker inom samma tema får man givetvis lägga upp flera inlägg under månaden. Under januari månad är utmaningen "Läs en bok med ett adjektiv i titeln".

Just nu håller Katarina och jag på att sammanställa 2018 års läsning. Det är en lång lista. Inom kort kommer vi att publicera den i FB-gruppen. Håll utkik!

Under 2018 hade jag en egen utmaning som jag samlade i Google Maps. Utmaningen var att sammanställa all min läsning av sakprosa, skönlitteratur för vuxna och skönlitteratur för barn och unga. När jag nu försöker analysera min egen läsning kan jag se att jag läst 279 olika böcker. Jag kan också se att jag läst mycket barn- och ungdomsböcker (röda nyanser), att jag läst mycket litteratur som är svensk och västerländsk, att en hel del av skönlitteraturen för vuxna är skriven av amerikanska eller engelska författare (blå nyanser) och att jag läst ytterst lite sakprosa (gröna nyanser). Just sakprosa är dock en sanning med modifikation. Jag vet med mig att jag är sämre på att lägga in denna litteratur och jag vet också att alla de publikationer och texter som jag läst digitalt inte har bokförts i kartan. Hit hör exempelvis texter från Skolverkets olika moduler och Skolverkets olika publikationer. Jag lyckades med andra ord inte till fullo med utmaningen att bokföra all min läsning.





Under 2019 ska jag ge mig själv ett par nya utmaningar. Jag ska fortsätta sammanställa all min läsning men jag ska försöka bredda min läsning så att jag läser böcker från fler länder och gärna då länder som jag i år inte lyckats pricka in. Jag ska också väva in Helmets läsutmaning för 2019 i min egen. Den går ut på att man ska läsa 50 olika böcker utifrån följande lista:

1. På bokens pärm finns människoansikten
2. I boken letar man efter en försvunnen mänska eller ett försvunnet föremål
3. En bok i en genre du i allmänhet inte läser
4. Den enda bok författaren skrivit
5. Boken har varit kandidat till ett inhemskt litteraturpris
6. En kärleksroman
7. Boken berättar om en plats där du har varit
8. En bok det enligt dig hör till allmänbildningen att läsa
9. En bok som någon som inte fyllt 18 år rekommenderat
10. En bok av en rasifierad författare
11. Boken behandlar kvinnans ställning i samhället
12. Boken har med Storbritannien att göra
13. En inhemsk barn- eller ungdomsbok
14. Författarens släktnamn börjar på samma bokstav som ditt
15. I boken behandlas någonting som är tabu
16. I boken rör vi oss på gränsen mellan verkligt och overkligt
17. I boken förekommer tvillingar
18. En bok skriven av en europeisk författare
19. Du gillar inte bokens titel
20. Boken berättar om en kultur som du inte känner från tidigare
21. En bok skriven av en kändis
22. En bok som behandlar klimatförändringen
23. I bokens titel finns något land
24. En bok du tagit ur hyllan utan att titta
25. En bok av en författare du inte tidigare läst något av
26. En bok du ser att en person du inte känner läser
27. En bok som tar sitt stoff ur den nordiska mytologin
28. På bokens pärm finns en måne
29. Någon drömmer i boken
30. På bokens pärm finns ett stadslandskap
31. I boken rör sig någon med metro
32. I bokens titel finns ett yrke
33. Du har sett en film som baserar sig på boken
34. I boken finns texter av många skribenter
35. I boken finns ett företag eller en företagare
36. I boken är någon ensam
37. En publikation ett litet förlag gett ut
38. En bok som är förbjuden någonstans i världen
39. En bok som berättar om förhållandet mellan mänska och djur
40. Boken behandlar psykiska problem
41. Boken utspelar sig i en tid då du velat leva
42. Bokens titel fascinerar dig
43. Boken följer ett barns uppväxt
44. Boken berättar om Berlin
45. I bokens titel finns ett nekningsord
46. I boken finns en transperson eller en icke-binär person
47. Boken har mindre än 100 sidor
48. Boken berättar om en person med syn- eller hörselskada
49. En bok som kommit ut år 2019
50. En bok som bibliotekets personal rekommenderat





I min karta kommer jag att sätta numret från Helmets lista framför bokens titel och författare. Spännande ska det bli! Just nu är min karta helt tom. Undrar vilken bok som får bli årets första...




Vilka läsutmaningar har du för 2019? Dela gärna med dig!